| fade! 2 och kamraten" : Å om bli: förkyld, '"' gällskap med. mig: ' Världens goda. V' ned. YYvYTYYYYTYYYTYEFrYYrYYYYTYFYYTYYYYYYYYVYFYTYYTYTTYTYYTTYTT FIVYYYYYFVYVYYTYYYYYTYYYYVYYVIVYEVYYYYVYVIYYYFVVVYTTEVPVYFEVERVYRPSYPYYETTVT TE vrvterryfTt vevvvereereyertr(YYYFYTYYT TFT ATT TYTYTTTTN ENT "PÅ BNYGGPOLLARNA SATT Herbert Jansson från" Nyängen hk Ruben Storman från Byle.: e sög på sinä pipor och inga ord blev sagda, I nåra ett. halvsekel : hade de fiskat.i. lag "och "under ålla dessa år inte sägt' samman: lagt så mycket soma fyra” skval lerkäringar "hinner; nysta. sur. sig” ”på ett vanligt kafferep: ! på jön, antinger det nu är go- vind "eller fulvär, förslår. deg F Långt. ut, nästan mitt. på. tjär- "den, syntes: den stora. Haröekan; Den: "stora. ekan. kom; långsamt ”härmare, Herbert Jansson” vän-+ - medicin, för -reumatismen sullé > ha: :litet inombords utifall i 7 Ekån. lade . &lorde an och” de. båda skärkar- Tarna växlade: ögonkast,'. Det var nte "endast folk från öå i "ekan. « Fastän det var ”halvskumt' kun- åe de likväl uppfatta, ; att: hon var vackrare; än. . varje 7 annan : kvinna på ön.) S SÖ Fru Lindltet” Vi "Jaså, jaha, hon RE in ans. garhla . ögon hade "det finaste i världen. "Innan : 'skötarna' ver. upp beh solen höjt: "sig I sit t bräktfal- k majestät över" ar det ute ”att:p vinna fagrare än varje annan. yktet kom även till” John Gof- engs öron och.storbonden raka- de, sig på morgonen, fast man in- te var längre "kunhen i "veckan kn till onsdag, : vlija lämnat, rare utan att forska djubaré I det. Och dagar” gick om, och John en för att; födra djuren; men Goffeng "behövde "inte" känna'sig Han hade: fått: det sällskap Han kommit; hem''från sin. promenad] v och mor Lindkvist hade talat: om dan hade de själva: skött; resten. - Greta ” Andersson" vär” :glittran- fohn:. Goffeng:' var år säldre;” "Men" i hennes närhet kände. han. g. jämngammal med henne” och; visste, - -att- han inte skulle: få någon levande ro, om -, stora gården. > Unga, ” ensam: eller, "övergiven för: det. | so; 21 ville hä! Fröken” Aridersson. hädel för. de två. vad de hette; Och.se-l möt 'håndelsboden” : Det: "var; ”pyntat' som till bröl- st, när Greta And vid tolvtiden nästa: dag kom till den -nyskurna björkar bugade vid grinden, hög- öda," svällande'pionher ”doftade ngs träppräcket upp till veran- dan och it hallen: hade den bästa 2 gångmattan Jagts ut Kopparkärl Tons Å Nn : ; och mässingsbunkar sken nysku-| rade, den gamla dalaklockan ha- de vriditsiupp: och tickade :med tunga slag ut. tidens gång o och se- dimlätta kvällen" -hadé:- "Han: sen Tsäker. känsla av att Greta snart . skulle sluta på kontoret föratt bli härskarinna” på hans gård, ; Ett på kvällar senaré. gick | je arm i.arm till Rindnäsudden och John, Goffeng var i de älskandes himmelrike.; Han gjorde ett för- skratti åt honom så underligt, att hon inte. skulle låta kysså sig, inna han trätt förlovningsringen Sch GE ät öre "på: den. "Jaj"se,l” pengar var: något, som han aldrig behövt göra” sig bekymmer” för. Det hade kommi till honom 4 utan] hans förskyllan. "och 1 had han ett par-möstrar "oci fastrår till i livet, så det var rätt säkert, "att han: skulle få åtskilliga tusen Han var inte, "väcker. men Väl-| ” Hon bestäna vad det. gäller 'denna För att. förvärval let hade han. inte ' behövt lägga | vå strån I "kors, ” En del hade an ärvt efter sina föräldrar 'och! festen efter mostrar och .fast-| - Far. OT . Ja, han vär ri sam. Fastän han:skullé inte bli det 'så länge till; enligt vad han bch de andra: på ön kunde för- NV åtå, Falkstens'Mfa' Skulle bnarti fc li hans.' Visserligens både: hörn ivit löftet till Mattias. Sellmån;, en, ... Men, ss: vad betyder" dy- je Mattias' var timmerman på » &n långtradare "och Lina kunde i. inte gärna begära. ått> hennes - föräldrar skulle vara nöjda, när ” de kunde få något. så säkert som . John Goffeng, : "mr Ret är inte: mycket att säga « den. ”Goffeng satt i timmar i boden I Väntan på att få se det märkliga : som kommit till ön. "Men när | ön : inté uppenbärat : sig ännu löckan tolv gjorde han sig ären- ide ner till Byle: och slank efter ' Jitet'kringgång in till mor Lind kvist som hälsade honom ' väl: kommen och bad honom så se » Onsdagsförmiddagen. '' Goffeng stod "gärna till "tjänst med upplysningar. 'angående den egna storheten. "Var : det så ” att hon. ville komma över. till hans och se en verkligt välskött gard, så var hon välkommieit, hjärtligt välkommen, » > s- Fastän jag kanske kunde å veta: det en dag | i F förväg, £e; sade -—- Du trodde” att pengar v var KR PN, (300 hön” önskade" sig "något. så "skulle de, att det:var ingentinig fon be- önska 'sig utom, en enda sak och dén kunde hon inte få för Pengar. | bröst hävde sig i en djup. suck; Johäi Göffeng ärög sig” om den "| Ayrakade" hakan; 'och tänkte på att han förstod, "vad hon menade. Hon' ville 'att de skulle gifta sig snart; Han var vad hon ville ha i kunde Hon inte få för COEftet en i kvart. klagade hon över att: det var kallt och 'före- slog'att 'de skulle gå hemåt. Han muttrade "och, ville att de 'skulle sitta kvar er stund till, men hon Var istadig och han böjde sig öd- | mjukt för. hennes önskan. Arm i arim'gick de törbi Falkstens stuga och-Greta frågade, om han kän- de dem som boåde där. Ja, det gjorde han,. men det var inte så mycket" med den: bkkäntskapen, Hon” "började : ”ömedelbart att - få vad du ville ha Tolgu. Moa ala om annat och John var hen- "mokt, att du för pengar kunde sök i att.”kyssa” henne men” hon : | hövde: "Hon :hade" allt: Kon" kunde |- i Hon såg: blygt.i..marken, när! hon "sade ,de ” orden; "och; hennes). totfeng var som sitter. vackert fö Han gläfste på beställning men det blev aldrig någon kyss. Hön drog långa vägar med hononi och "Tofta förde han" framtiden" på tal råen hon var genast. framme med sitt trollspö och:rörde vid. något annat ämne. Hal fick iäte tala ut med henne på det sätt Han vil- 1e ,.— och en förälskad "man; som|- hentieå: "vistelse på ön och: John Goffeng , doftade av, pomada' och fin: handtvål,' Han var : klädd : i bästa" chévlotkostymen. 'Hön. hade lovat 'att tå:en: promenad. med honöm till Rindnäsudden och det var förståeligt; att i kväll skulle det äntligen: bli utsagt, vad längtat "efter att säga. inte får tala. ut, Hlir hetare än : Så "kom den. sista fvånlen av): de och malce. söken” att hitta ucn bätta inled- spänning Få Hans ord, hön! såg rakt fram och det'ivar ett uttryck i hennes ansikte, som hän inte kunde tyda. Hari harkla: 'de'sig och startade sitt frieri: 21 Som du "vet; Greta; så jag en rik” man : och kan göral även" dig rik, ett enda ord. "Hon ' vred på huvudet och såg non och frågade säkta: FT — Du har blivit rik genom di- ha föräldrar,” mostrar och ”fast- rar, inte' sant? - +" Så är det, 'meåga = —- Ja, så är det, John, Och det är det märkliga att ibland gör mostern: eller <fastern en tjänst till sitt” "syskonbarn. Men ibland, | och "det: är än ' märkligare, gör syskonbarnet mostern eller far tern" en stor tjänst. Han rynkade pannan och sökte tolka "de: sällsamma "orden" men | —rJo, ser du, John, det händer! r ibland; aft syskonbarnen gör sin inoster bller faster 'en stor tjänst. Ock" det "händer : ibland, : att 'en moster som givit löftet till en präktig man; vilken Al alla väder håller 'fast . vid henne; vad folk än pratar och säger, kan vinna är både. rik och "Hon såg gå honom, hans mun | stöd : halvöppen : och det - anade "honom 1 "smärtsam ' visshet,” att detta' hade något: att skaffa med Falkstens Lina, '. + Obarmhärtigt fortsatte, hon: . få” vad ”du” ville! ha, "John. tvingade:. moster Lina,” tvingade "moster Lina” att hon skulle låta : dig uppvakta henne sig given och visste ingen annan råd än att låta dig visa för allt verkligen. É 'och klagade -sin nöd och jag ha= de; min plan" klar. ' Hon beskrev | komräa” hit Det gick lättare än han gärna, stå till: tjänst" med de | det pengar ;ihon "Behövde. Hon” tacka” " "| de för hans vänlighet, men 'svara- görha a från fjäll till fjäll, kvälls kanter," del” molnens : förgyllda .. blanka skogskransade:. sjöarna HS Underbart! : utropade Fantastiskt! Praktfullt! : då. de till varandra eller ljusa: "skymningen. - pråktsol, : utan: dramatiska: slag-| + skuggor. Ljus: och..skugga flöt i- höp, gränserna försvann. !Det satt: en, uggla ien gran- topp och. . spanade efter en mål- tid -— den såg de inte. Längs sti- RN - Deras: sinnen” dröjde kvar hos det "praktfulla skådespe- let där uppe, Hur! kunde” förresteri just i de Åse'alla.de små ' förändringarna i nhturen, allt. som rörde sig, kröp och " kravlåde tyst: om: natten i vildmärken ? De” hade ingen" öv- ning.' De hade hyss sökt sig hit för att glömma, köntor och bråd- skahde trafiken liten” tid,” en ståckars kort. semester ” från det offentliga livet.. Snart nog måste ytkesmasken spännas, för! ansik- tår Ågen" och" deras Ögon. fastnal' för de små detaljerna i deras liv, derås” . Eft-år, men med "lite reseskildringar och tu- ristbröschyret då och. då" att' hål- lå kontakt"; med” $Semestérlandet. i Det finns en stor kategori män- niskor som: kan: kalas "turister i livet, De, använda a'driz ögonen att. se Aut s 2 Deras, bildminne | sprides:' ut. Han: plöjer, "| såt och skördar. Midsommarnat- härvar, ten: är; inget under för: honom. Han värms ej av semesterroman-. tik,' men" att se. provaxen,, ploc-t.' kade; -ur' åkern, feta,: mogna; det Värmeri Av >> gammal släktvana |. betraktar. han» himlen rätt noga och läser” där om' morgonvädret, |. trots. radion, Han. går efter fjäll: sluttningen; och "ser - hur ängen mögnar för. slåtter, ser..om, sitt |! skohö :'på: .myrvallarna.., Ser på £ö H sjöns krusade! 'yta och tänker på fisket; Skogen ser han som lämp- | igt åller: dåligt timmer, befarar leinnjelår av, vissa : tecken, Han tpptäcker en snöripa eller. en ha- re! från timmerlasset och tär! kör: på, omväxling "1. skafferiet Det är, en klar; materiell.' syn. Hån ärker det gripbara; Restén går ju inte att använda." .” 5 Han ler gärna ät stadsherrska- pets små utrop för naturens un- der. ” Och "stadsherrskapet tar skadan Igen, när lantbon .kom- mer på besök i "deras, miljö. i en: bok: fäste jag för: råånga år sedan om .”de” tre bilderna” Där vandrade tre män på frans- -ka landsbygden. -De”rastadé utan- för: én by. På långt håll såg de en : liten kyrka, och klockörna ringde just in helgen.” Arbetet på fältet "upphörde, ' byfolket blöt- täde sina "huvuden «och försjönk lag, trodde och jag aktar inte ett ——! Se denna bild, sa en av de tre. Kan: man finna ett klarare | uttryek för: frid: och: harmentl Det: stilla: landskape är ett oss" köminä” närmåre och jag vill ai dén rätta bilden. N Och när de kommit helt nära byfölket såg” de deras 'ansikten. Där kunde man läsa avundsjuka ck Hat,” 'grämelse och $måslug list, Några "såg. rent kriminella ut; De tittade pp: med hårda, kor, förtsatté den andre mannen, Du ser ungefär väd de går för. Och: deras liv 1 byn är ett allas]. krig mot alla,. där de , lägsta drifterna har största svängrum. Det. är nöd och ”betryck som gjort dem så; de år inte goda. Här finns inget av den frid och härmoni, du äg. | MN v fooåt. 055 'gå vidare. Nu har[. nt skildrat vår: bild. på två sätt.| Du'såg . äen på avstånd där alla hårda konturer. flöt ut, Och. du | tög: en. närbild, en detalj: av den hårdaste: konturen. Kom med! De steg uppi kyrktornet. Här- Lippe var sikten vid: "7 To Ser ni. "förtsatte den tredje, hur ; liten del av. det hela vårl bild är. Så såg jag på vår bild Li böp uta få henne”; —. Du ' trodde" att. pergar varj. makt, att du. för pengar kunde - Du. "Pressade. Falksten.' meå "din för" mögenhet och han gav' efter och = jo du, .- Falksten är min morfar, ja, han .: lig och jag: trodde, att jag skul- ' le kunna hjälpa henne genom att. . ” strävar att-se. Jag ser den i den där rere. också, Och bakom den|t där: Stilltälliga småsintheten ochå pJonbilek på att av pttr HI äte löje”för folket, på &ri, SÅ den ser ; vo ränner galen. efter varje. vacker tös han” ser och” tror "sig , kuhna bara” för "att. -mositar och fastrar gjoft, horlom; Tik utan hans förskyllari den: är inte me: värd än ett löje. | ; Hon steg :upp, oci gick: vägen. till Falkstens. stuga. John. :Gof-. | : feng satt kvar, "länge och tänkte .. | på att. kärlek är, bra, pengar. är bra men trohet är bättre. . Det '.. var en. hårdhänt läxa: han; tått.: Han” :skulle aldrig" glömma. den,” lika ' litet som” han skulle glöms : ma. Greta Ändersson från Stock. och -med "tiden :- kanske ge den >" andre. på" båten," Hon "var" över folket på .ön:av. vad. kallber du :: Hon skrev till mig : het:som vi alla mer eller mindre : - " oändliga rymden fr och i Jordens > Det är svårt att flytta: sig till | "baka; se med” barnaögon: ig ” Mnföelser och; serverar >. rit ” nella ; Adöassociationer Diktare. fakttar ” mera: på pånn / + Deras | ; ertarenhet skärper NH alla”. Och Järarinnan. hade ändå . berättat så kevande om den rika histor!ska bygd; ce ha je blick: -— Avståndet bedrar dej: Låt Ne spela beskyddare eler" allt "efter behov. Det är fågel r; bladlöss, . all, slågs' kry 2 släpande med i hanätat c och, y imlet pa revy. 'Bilden” blir kl; "och: Skarp och får. det” ”oändligas > st het > som én del igsfäsor en G enkel, äcklad av oc dömda, där tre kalla" gevär: pipor . sticker in från ' rämkantens Carl” Larsson: slutligen har med bå et ett : par: kvinno | bord ? gett fen: & klaraste uttryck riha" bövaraf bärnets direkta Sätt att s .J ondskan finns.en kraft, ”en'stor-Å MAN ASA RAA ARAADADAA DA. RA PEEFETTOTTVELN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.