YST SÄ FIFTYTSTIVTESN Måndagen: den 14 december 1953 : lighet i rikets tjänst. för beröm- ', har självfallet varken möjli ”. gande, «1 alldeles 'särskild grad . ; det "ett bekvämt tillvägagångssätt, Kd YFTYYYYVYTYTYYTYYTTYYYYTYTTYSTYFTETFET FYFTYTYYYFEFTTVTE TT FOT AX IEFEIFETETTEYTYTYYYTYTFETYVYYYTYEYSYSYXTYVYETYTTYTYYTYTTT YT Tv YYYYVTETYYTYYTYTYTTYTYYVYYYTYYTYYYFTT TY YYVYYYYTYYTYYTTN 4 Är medaljen en svensk styr- ka eller svaghet? För nit och red- liga gärningar... för långvarigt och gagnande arbete ;,. Överallt och i . alla tänkbara sammanhang spökar - medaljen, Den skall ju vara det synliga beviset på -uppskattning av mottagaren — men är den det? Nog tål saken att;diskuteras 'så mycket hellre som man "under se- nare år inom skilda företag — inte minst när det gäller industrin — " valt att gå andra vägar 'då det bli- vit aktuellt att till olika kategorier " anställda förmedla yttre tecken på värdering av gjorda insatser, . "Ett problem med många aspekter 2: cc oc "> — Problemet har onekligen sina aspekter, reflekterar direktör Fol- ke Haldén i Svenska' arbetsgivare- föreningen. De. koncentrerade syn- punkter på. ämnet, soni jag här framlägger, får stå helt för «min egen räkning. Arbetsgivareförenin- gen i'dess egenskap av organisation het till Svenska medaljraseriet en 2:00 fantasilöshetens triumf ta + "OJ. STOCKHÖLM. stås: systemet drar inte med sig alltför stora kostnader. . . (J >. Dåt finns dock annat än bara medaljer » Inte tu tal om att en medalj- utdelning kan vara en stilfull till- ställning, Men när dessa tillställ- ningar börjar äga rum formligen enligt löpandebandprincipen — be- höver jag erinra om de ideligen om det inte kunde gå för sig med någon variation av temat, Det som belöning för det ena eller andra; Inom ' Grängeskoncernen t. ex. har man valt att utdela min- nesnålar i olika utförande men all- tid med bolagets emblem; Antalet tjänsteår avgör nålens utseende; till briljantnålen kommer man så- lunda efter så och så många: år. Säga vad mar vill: här har man i varje fall avlägsnat sig från slen- triandn och fantasilösheten, och det lär nog inte råda tvekan om att nå- lens . bärare > värdesätter . faktum. Manschetth av guld i stället eller intresse av att i detta fall söka " påverka eller ”dirigera” utvecklin- . gen, Var' och en fö "må i för medalj är en annan idé gom lanseras på en del håll - ON K ättni "vid t ex. må i aktuella situationer . handla efter gottfinnande: '. antingen medalj '— - eller någonting annat. Och 'vad det- ta. ”andra” skall. bestå av: förblir «likaledes en angelägenhet för det " egha omdömet hos givaren. ts Att medaljen uppfattas högst oli- ka-är ett känt förhållande. Medan A faktiskt sätter ett visst värde därpå — minnesgåvan tas fram till beskådande "av barn och barnbarn — så är B av dén åsikten att han lika gärna kunnat vara den förutan, I. dylika .fall hamnar medaljen 'i . någon gömma, och där blir den lig- populär 'torde medaljen dock inte vara."Å andra sidan är medaljeran- > det ställer inga krav på fantasi och påhittighet, och det ' är kanske i ." viss mån mot.den bakgrunden som man "bör se och bedöma det stän- diga. medaljutdelandet. Och så för- jubiléer eller andra solenna tillf - len, eller. låt oss säga gratifika- tionen — möjligen i form av till- delandet av en aktie — har av giv- na skäl många förespråkare. Denna form av belöning kan likväl enligt mitt förmenande diskuteras, främst därför att systemet inte kan bli i allo rättvist. Att här väga fördelar och nackdelar är inte så lätt och skulle för övrigt föranleda så 'Pass ingående motiveringar att jag tvin- gas avstå från att gå närmare in på detta speciella problem; H s Framtida sammankrympniftg > av ”medaljmarknaden?” — Kan man, vad nu medalje- andet "beträffar, påstå att företa- gare:..och andra i sammanhanget berörda parter är på väg att av- lägsna sig från hittills praktiserat system, d. v.'s. att tendenser spåras som kunde tyda på att det ymniga RLF-Åsikt: le Utrymme finns” ör ännu. flera :+> prissänkningar I STOCKHOLM... 0 ite vas "En del av de prissänkni sy utdelandet av medaljer I värt land skulle vara på upphällningen? — > —' Så noga har vi faktiskt inte följt utvecklingen 'att vi statistiskt kan utläsa tendenser i ena eller andra riktningen. Någon samiman- krympning på ”medaljmarknaden” vinkar kanske i en framtid, men än är det en bra bit dit. Från traditio- nellt tänkande och gamla vanor kastar man som bekant inte loss i som förekommit på sista tiden, har otvivelaktigt berört han-='" 'delsmarginalerna, "Men man. kommer inte ifrån en känsla av att det på hithörande område ännu finns vissa outnyttjade ut- " rymmen, .: skriver RLF-tidnin- gen i en kommentar till ”det” "stora" priskriget”; Marginalerna har varit stora, trots PK och "annan "övervakning. Så 'snart konkurrensen börjar komma i gång wwisar det sig sålunda att priserna kan sänkas en hel del. Över huvud taget är distribu- tionsledet ofta allt för litet upp=. märksammat då det gäller för= billigande av produktionen. I Umänhet ägnas fillverkni betydligt större ”uppmärksam- het och det är framför allt där- ifrån som de senaste decennier- nas. kraftiga produktionssteg- ring härstammar. Inte minst ' gäller detta ifråga om livsmed- ten, ot "+ Bland. jordbruksprodukterna har prissänkningar förelegat från hös- ten 1952 till hösten i år på vete med 11—15 procent, råg 6 procent, olje- . växter 5—20, potatis 10—15, mjölk 3, ägg 6 och kött ? procent, Men fråga är om man i. detaljhandeln - verkligen Helt följt, med i denna agg av f Ar s Det är en sedan gammalt känd sak att betydligt större tröghet råder i delsledet än i pri detaljt ledet. . sor Ett speciellt område där efter- släpning föreligger är potatisen. "Där har odlarpriset gått ned med cirka 15 procent sedan förra hösten men konsumentpriserna med en- dast 7 procent, Över huvud taget är ' marginalerna på denna vara mycket stora, Man kan fråga sig om 'ett odlarpris i Skåne av 12—13 öre behöver springa upp till ett de- taljhandelspris av 45 öre i Stock- . holm. Det gäller, ändå inte standar- diserad potatis, Det heter slutligen: en h - - Kunde citaten En engelsk präst brukade späc- ka sina predikningar med citat. En söndag intar en värdig åld- ring sin plats strax intill predik- stolen. Knappt har prästen hun- nit till > tredje meningen, förrän åldringen ljudligt teaterviskar: — Det var av Tillitson! Prästen ' rynkar . pannan - men fortsätter. Några ögonblick 'senare, mumlar främlingen: . . ot -— Det var av Goldsmitht = Prästen biter sig i läppen, gör en paus men fortsätter, Snart blir/ han åter avbruten: . - — Det var av Blairt | ” Prästens” tålamod är fullkomligt slut. Han böjer sig. fram över pre= dikstolen och skriker: : :—Om ni inte kan hålla mun, kommer ni ut fortare än kvickt — uppfattat? . : . -Vid denna harang höjer gub- ben huvudet, tittar prästen djupt i ögonen och säger: ” . — Det var av er! , ov "> Grop åt andra En ” amerikansk . djurhandlare köpte 'en' vit elefant i Siam -men fick inte exportera djuret, då det sedan gammalt finns en lag som "förbjuder" försäljning och export av de sällsynta vita elefanterna, Den' sluge amerikanen "köpte då en burk grå färg och målade över den : tåliga elefanten, 4 den nya stassen fick elefanten lämna Siam och kom ordentligt fram till Chi- cago, där den skulle säljas till en cirkus, Men cirkusen ville ha en vit elefant och vägrade ta emot den gråa. Försäljaren tog då tri- umferande en lämplig färglösan- de vätska och började tvätta bort den gråa färgen, Vilket gick myc- ket bra till och med så bra att också elefi vita färg gick De. red ipgar av kons priserna, som nu företagits, bör gi- vetvis hälsas med tillfredsställelse, Det är dock sannolikt möjligt att ytterligare pressa marginalerna på flera produkter. Detta bör leda till viss sänkning av vår inhemska pris- nivå vilket inte minst är av bety- delse inför nu förestående avtals- förhandlingar på arbetsmarknaden bort, Den 'var nämligen' påmålad det gråa djuret av skickliga sla- mesiska försäljare, : ' Prenumerera området. to re + — har man kanske anledning fråga |" finns faktiskt' annat än medaljer i . > « PRISTAGARNA PÅ PODIET I KONSERTHUSET. Fr. vi de båda medicinpristagarna Lipmann och; | " Krebs samt kemipristagaren Hermann Staudinger och fy NOBELMOTTAGNINC HOS' RIK SMARSKALKEN.. Riksmarskal i/samspråk ned -excellensen Birger Ekeberg och författaren mottagning >. Nobelhuset på Sturegatan för årets nobelpristagare. Här ses charmanta lady Churchill elfestlighet Drottning Louise, lady Churchill och kung Gustaf Adolf stra UNGA ceremonins öppnande i Konserthuset, . EA iz ANS SR EN AV ÅRETS TVÅ FREDSPRISTAGARE, general George Mar- - i RE z få ZE shall, har kommit till Oslo för att avhämta sitt pris. Här ses ge- neral Marshall på Fornebu flygp'ats tillsammans med fredsnris= kommitténs president, Jahn (t. a hh.) och utrikesminister Lange (t. v.) Iopar et gav | på 'onsdagseftermiddagen. I tee . , H sikpristagaren Zernike.”..' + En; öppen kunflil tba naden! 'kan ;' bli nödvändig för att hävda”vitala intressen'- > : nan på förhand vet att striden kan bli hård och att man måsfte;slå sin panna: blodig, skriver i Signalen 'ré. daktör Henry Kjellvard som kom- mentar till. det. faktum ' att” endast en tiohdels procent i fjol skilde oss svenskar från den totala arbetsfre- den. iffran : blev" nämligen 99,9 procent. Det har den varit! många "| na; komma "längre!" Et långvarigt "| är YT hög grad ett resultat av den gånger tidigare. Man kan inte gär-' 389 miljoner träd växer i vårt län, - mest gran o, björk < Skogsbruket utgör en av hörn- pelarna i svenskt näringsliv av i dag och vår höga levnadsstandard snabba utvecklingen på träförä lingens område, Med dessa ord in- ledes en 'Skogsstatistisk årsbok = den första i sitt slag i Sverige — som nu färdigställts av skogssty- relsen, sedan 1952 års riksdag fattat beslut om - bättre. informatiori rö- rande det svenska skogsbruket och den svenska träförädlingsindustrin, I det nu framlagda verket får man besked om "allt som rör skog och träförädling, ' vilka som' äger våra 'skögar, deras areal och huru mån. ga stammar där finns, virkesfö rådets 'storlek i" olika län, avverk- ningarna, industriens -virkesföl brukning, -" arbetsförhållandena skogarna, skogsforskning m, m. - Ifråga om Hallands län redovisas i fe skogSmarksarealen till 2,081 kv.- km.,. varav: 88 proc. utgöres av bondeskogar," 2 proc" är i bolags ägo och resten utgöres av allmän? na skogar. Enligt riksskogstaxerin- gens. sénaste. resultat skulle" skogs- markens procentuella . fördelning med. hänsyn till beståndens” ålder ställa + sig - sålunda: kalmark: 11,9 proc, "bestånd : öm 1—40 år. 517 proc., 41—80.år 32,9, ' 81-120 år 3,1 och : bestånd om 121: år och där- över 0,4 prog. Cs ev ne Totala antalet träd i länets sko- gar ' har > vid = riksskogstaxeringen uppskattats till inte mindre 'än 389 milj. st, varav dock endast 11 milj, tillhör diameterklassen ”25 cm, och större och 35 milj. st. klassen ”15 —24 cm”; övriga stammar har min- dre. diameter än 15 cm. på bark. Stamantalets- fördelning: -på«träslag i länet blir: tall 80 milj, gran 113, björk 109 och. övriga 86 milj. st. Antalet tallstammar är på de flesta håll i' landet långt mindre,i. all- mänhet endast hälften så stort som. antalet” granstammar; trots att'tall. virkesförrådet är nästan lika"stort som" granvirkesförrådet; - Tallehs genomsnittsvolym, är alltså. betyd- ligt "större än” granens. Lövvirket, som: ifråga. om" volym: endast sva- [rar för 15 procent av virkesförrådet öriket ”är iiräga om stamantalet re? esenterat med 37 proc, Ta kapitalets samlade värda måste gi-. vetvis varje. uppskattning bli yt- terst. osäker. Skogsapitalets ' värde är för övrigt ej en korstant faktor; de senaste årtiondenas. upptäckter av. nya användni . När det gäller det sveriska skogs-.| därför att ha en. husmor »på , vc Hälften av väldens sjukdomspatienter är snart nervfall .' ” Nerv= och sinnessjukdomar blir med åren allt vanligare, I dag räk- har man i Västeuropa och USA med att 40 procent av alla sjuk= husplatser är belagda med patienter med nerv- och sinnessjukdomar. Mot denna bakgrund har världs hälsoorganisationen WHO gjort ea undersökning av de sjukhusförhål=' landen, som erbjuds dessa patien= ' ter, och kommit till' resultatet, att dessa förhållanden kräver en radi- kal ändring och förnyelse, + + > 5 Si jukhus och ner Jr påminner ofta mera om 'fängelser än om sjukhus, säger WHO, De har höga murar och galler för fönstren, avdelningarna är stängda, patien=" ternas sjukhusdräkt liknar en fång- dräkt, Överallt på gångarna råss= las det med nyckelknippor. Atmos= Skall man kunna bota dessa på= tienter, skall det överhuvudtaget vara någon mening med vården av nervpatienterna, så måste vi kom= ma ifrån hela denna atmosfär, Sin=' nessjukhusens = själva uppbyggnad och organisation måste bli annor= lunda,'I stället för de stora kom- . plexen, som i dag' är det vanliga, spridda över ett större område som ett litet samhälle. 'Stadsplarefolk skall anlitas innan .'sjukhusplane« ringen alls - går till arkitekternn. Småstaden eller villasamhället skall stå modell för sinnessjukhuset, Avdelningarna skall inte ha me= ra än några få patienter, allra högst 10.Idealet är enkelrum, -är det ab=-> solut : nödvändigt att ha sovsalar, så bör antalet patienter 'per sal absolut. inte överstiga åtta. Patiena terna bör; bevara-sin-individualitet och inte' tryckas ner av, den hjord=" anda, som ofta lägrar sig över jätz k Inget 'si jukt bör få.ha mera än 1,000 sängar, Idealet vore att:sätta maximigtän= sen vid 300,53 Perfng a” "En husmor på var avdelning; Rent terapeutiskt är 'det av ,stor möjligt och. 'så "gott! som " mi lgtY finner sig till. rätta i sin. sjukhuge miljö. En: god idé," som "Vissa sina nessjukhus redan: har. infört, avdelning,' en "kvinna? i sociala och mänskliga frågor; en stark personlighet, som; kan: le öch saml ne "Det är äv stor: betydelse ktér att pati na har medfört” följaktligen höj Skogsstyrelsen: : att jåterge någr: års :allm, fastighets sämlade värdet: av: mark. och - växande togs”. upp, till 3.126: milj.” kr. YT Bållends län, där; skegsmärken : omfattar ca ' 42 proc. av länets hela, areal,. upp- skaitad2s' värdet pr hektar mark till 211 kr mot 142 kr deltat- iket” Det "är: intressant ot och "inte alltid fridfullt umg arbetsmarknade parter" "em>llan heten i'det gamla”tzlesättet; bättre en mager förlikning än en fet pro- Cess, > NM Kd : et i - Samma erfarenhet, mer och .mer förstärkt, under årén, har också lärt att ingendera parten någonsin vun- nit den fullständiga segern," Någon ”underkastelse ' utan villkor” "kan >'linte dikteras, Det slutar. ändå all] tid med en kompromiss. Eller rät- tare sagt: nu för tiden börjar det alltid med en' kompromiss. ' Da Förklaringen härtill är bl; a, "det styrka och stabilitet," som arbets” marknadens båda parter skaffat sig. Det finns egentligen intet. vacuum på vår svenska ' arbetsmarknad. Dess . topporganisationer,. LO” och TCO å. ena sidan och Svenska ar- "I betsgivareföreningen på den andra, står var och en bakom så”starka förskansningar "att 'den väpnade neutraliteten kommit att bli en na- turlig och given umgängesform. Till "idetta sakernas tillstånd kommer .|sedan att för vårt alltmer: utveck- lade närings- och samhällsliv den öppna striden '—' strejk eller lock- out — blivit allt mindre. ändamåls- enlig och alltmer föråldrad, åtmin- stone i ett samhälle med full syssel- sättning 'och i vilket parterna gan- ska väl kan balansera -varandra.' ' Tittar man på resultaten av den fredspraxis, som utbildat sig :på .| vår arbetsmarknad, ger de på intet :| sätt belägg för att någondera par- "| ten skulle innehaft bättre positio- ner om man skulle ha tillkämpat sig Ådem genom öppen strid. I vart ”all är detta omdöme säkert, då det gäl- ler ' löntagarsidan. Det går an itt järhföra den svenska levnadsstan- darden med den, som råder i län- der där strejken ' är ett ofta tillgri- pet vapen. T. ex. Frankrike." co - När man konstaterar detta. fak- tum har man inte påstått vare sig att de strejker, som de svenska ar- betarna måst tillgripa, skulle ha varit omotiverade — i allmänhet har emellertid lärt dem inse 'klok-) sig. borgs län minskar. kraftigt ju läng- re 'norrut men kommer för att i Norrbottens län vara endast 29 kr, Förklaringen "härtill. synes ' bl. a. vara att söka i den förhållandevis ringa förekomsten av gammal. och grov .skog i de nordligaste länen, "Ifråga em" Älvsborgs län redo- visas skogsmarksarealen ' till 6,474 kvm, varav 85,6 proc. utgöres av böndeskogar, ' och resten är i bö- lags" ägo 'eller utgöres av' allmän- na skogar. Enligt riksskogstaxerin- gens senaste resultat skulle skogs- markens "procentuella : förde'ning med hänsyn till beståndens ålder ställa sig ' sålunda: kalmark 5,8 proc., bestånd om 1—40 år 33,6 proc, 41-'+20 år 49,8, 61—120 år 10,5 och bestånd am 121 år och däröver 0,3 prog. ne Totala antalet träd i länets sko- gar. har, vid riksskogstaxeringen dock endast 45 milj. tillhör dia- meterklassen. 25 cm, och större” och 144 milj. st, klassen ”15—24 cm.”; övriga stammar har mindre diameter är 15 cm. på bark. Sam antalets fördelning på träslag i lä- net blir: tall, 225 milj., gran 587, björk 363 och övriga 138 milj. st. "=. ANNONSERA försvar och de har säkert bidragit till att inge motparten ökad respekt —"eller att, strejkvapnet i framti- den "skulle vara utmönstrat,” Redan möjligheten att det kan tas i bruk utgör en > fredsfrämjande faktor. Å te ges iitressen och något att”: tsjskogsi ja vär Kopparbergs" och Gävle- f uppskattas till 1,315 milj, st., varav |. | buss! har de varit nödvändiga som själv- selsatta. .De får inte falla ö de 'sjukhusrutin, utan kussionsklubbar, avdelningarna :. som ” tar hand öm éventuella'" problem ” som uppsiir mellan sjukhuset och ' patienterna, florerar" på dessa 'enstalter, kunde därmed försvinna; menar de sak= Respekt för patientens Person. långt högre 'grad än vad nu sker, . Alltför ofta ser man i' sinhessjuk- husen, att patienterna berövas sina personligd ägodelar när de kommer in," sina kläder, sitt namn = 3. t. o. m. sitt" hår. Man bör också L.= ta'på de sjuka och ge dem mera ansvar, Att låsa dörrar skapar i45t att fly, att ta bort alla' knivar och skarpa föremål skapar lust att ha dem bara” på trots, Oändligt. många självmordsförsök på - sinnessjukt har. gjorts just för att det. är så lämpligt -redskap för ändamålet i s "I bussen: sitter. en” utrikespolitiskt, intresse» rad herre,. som 'studerar: en karta över Fiärran östern. Nl Fritids-Oskar slår sig ned'på platseri bredvid. Han kikar då och då på sin granne, men till slut kan han inte hålla sig, utan frågar vad det är för. en karta. Mona - — Det är över Kina i Fritids-Öskar «sitter tyst och funderar, Det knakar i hans hjärn- vindlingar..' Vänder sig. åter tll mannen med' kartan och säger vänligt: a kar nog kommit 'på fel 4 H | ve RP GÖTEBORG: Stewarden ven Gustaf Ringblom på Svenska Orient Liniens Skogaland har försvunnit. under fartygets resa från Buenos Aires till Montevideo rapporterar. befålhavaren - i telegram till rede= riet. Försvi det skedde i mån= Men på ”ömse sidor om t den” är man klar över att arbetsmarkna- dens : problem och eviga intresse- motsättningarg förnuftigast får sin lösning vid Rrhandlingsbordet. dags kväll medan fartyget var -un-= der. gång. Några närnare ”detstier, . är inte kända, Fingblom var född 1924 och bosatt på Lidingö, fären är i det närmaste kuslig, 2 >> ”-Individualiteten bör respekteras i,” bör. vi "komma till små avdelningar, s vikt, att en nervpatient. så fort let” ; en 4 slår också särskilda kommittéer på ' Mycken argressivitet, som” så ofta: ' av våldens I strängt". förbjudet: att ha : något TS "LAHOLMS TIDNING -M U SARAOKSASAKNANAMÄSADADAAD, TGIVESILAHOL- ENDA 3 . NETSTTFETUTETVSTEESFIVTETETTYTV TEN 4 . FUVSTSETEETETETEETEVEEYTIVTITSYETTTTN NESEFTTITITSVTYTIVIUT NYTT TFSUSTYEVYVTITE FIYETETYTFTTS NESEUTTIFITITYV UVvvi NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.