H t he i i N i I ! YYYTYYYTYTYYTY TN YYYYY I STTYYYYYTYYYYYYYFTYTYYYYYTYFYYT TF FTP Y TY tv MA rervevvv 4 TESS YFEYENYYPNNNNNNYNYYNYVTIYYTEVYYYYTYTSYYTTYYTTET TT YYYTYTTY TrYTTTtY TY CT YYYYYYYTYYYTYYTYYTYYYYYTYYYYYFFYYYTTN AQ STEN. ' Solen går: upp kl. 8,51' och ned kl. 15. 22, " Morgondagens namn: GOTTERID . H Solen går upp kl. 8.52 ock ned kl. 15. 2200 "Dagens dikt: $i Min juldröm är med mig på väs : gen "gå kvällen är stjärnlös "och kall, och över mig darrar en sägen - om stjärnan som sken. på ett. stall; m aning: örn det, vi bändes att verka på jorden för, . är: när oss,. då ljuset tändes a loch midvinterdagen dör; oc =. ille.. . fattare i Paris, 0 "men. | "Australien, ; (GUNNAR MASCOLL . ILFVERSTOLPE. mm ernationellt - — Titta" på den. här : kosty" s-Ullen "Kommer ” från Ötyget "är vävt i England : 'och: tråden kommer |, från Indien: Kostymen” är sydd i Stockholm, & i Norrtälje. — Nå va värdigt med det? sea 4 Är, det, inte märkligt att | så många människor kan för- |: tjäna "pengar på. en sak -:som /: jag inte har betalt? 2 ”K "evig i Frankrike PARIS (AEP) - vr - Det går knappast en vecka utar . att det' förekommer någon sto '. händelse”gå"”Kokkönstens område” Enbart under. de senaste ' fyra veckorna ' arrangerades ' följande ' stora : händelser för de franska: å 1) 250-årsd: av ”bechamelsåsens” uppfinning fi- rades. med festmiddag i I/Hotel "des Invali 2) :Mi : efter den Helige Fortunatus," "paj och -skyddspatron, firades ”'i: hela " Frankrike; ” 3) " Internationella gästgivareförbundets ” ' kongress) sammanträdde i Dijon. 4) Jätte-; utställning "av. matvaror och läc-| kerheter med anledning av' livs-l 'medelsindustrins mässa i Marse3 5) - 'Inetrzriationell kongress - "och: matsedel förd. av. | utarbetas gerierella bestämmelser | hur : mycket bensinskatt får stor- . de' sig varm för tanken på att gyn- Riksorgan fö . (Forts. fr. sid. 3) her: och priser är dock den största] "svårigheten. . —' Hr Eliasson, Eftra, ansåg att den gamla rtiksvägsplanen som spökat i 35 år, var till stort hinder i hans ort, Antingen borde den byggas eller också kunde plaherna, slopas, 2 i Hr Erik "Berg, Knäred, påtslade latt "ett samarbete mellan skogs- vårdsstyrelsen "och vägförvaltnin- gen ' skulle : skapå ” 04 ] : Sär- skilt beträffande områden där väx- andé ' skog kommer. att motivera vägar i en framtid, 7 Hr Birger Andersso Onsala, er= inrade om. att avlägset liggande gårdar har svårt för att få del av stätsbidragen. Det har: nämnts .att det skall vara minst 5 deltagare, 31 i ygdeny för. att bidrag skall utgå. Har enskild. möjlighet att få bidrag? .. ” |: Vägdir, Segebaderi påpekade att även : sådgna vägar 'vårdsstyrefsen bygger kan få stats- bidrag. » . Uppgiften att 5 deltägare frrävs för statsbidrag är helt fel, Det är mänga enskilda som får bi- större reda it som skogs- 2 ;. Emancipationen . - Vid en asiatisk kongress kvinnans frigörelse talade re: om kvinnans ställning i olika länder. - M — . Hos” oss, sar É arabiskan, "har mycket ändråt sig... Ti - gare red min mån joch jäs fick "gå 'efter. Nu rider vi båda, fast F jag får: förstås rida sist, '. He — Jag går vid: sidan av min : man; sade: indiskan. "Ofta" arm arm' precis som på amerikarisk [NAR så titta ide på den nätta, | söta koreaniskan, och” hon. vitt- nade: 7 -— Jag får”. alltid. gå. 10 steg före min man | . 20 stégidär. Det dög inte En del av gångna tiders ITokfös” råare. , var. ganska" högdrägna, och lärag, i Friherre & Hermelin, Fröllinge! framhöll att den ”motortrafik. som; självmedvetn herrar... Om någoh av den lägre avlönade personalen rå« . :kade säga! du till eri sådan matas går över enskilda väga är avse- dör, kunde det hä sina risker; - värd, att där förbrukas massor av . I. Grängesberg ” skulle . eri: ung. bensi och att:stora 'summoör av Ihyanställd 4 putsare. sota ett lok och : bensi skattemedel, därifrån går till statskassan, men ' att endast » en bråkdel kommer tillbaka. Han ville fråga statsrådet om det ihte kuride bli jämnare återbäring av dessal' medel, .. Dessutörn borde 'det kunna beträffande, mö; statsbidrag, .... . . Vägdir, Segebaderi - ställde "med anledning ” av detta en motfråga: igheten att! erhålla städerna tillbaka? Han trödde: att i detta avseende är dét landsbyg-]: den. som ä överkompenserad och | trodde inte att landsbygden skulle gynnas av en jämnare återbäring: : Hr Erik Karlsson, Faurås, Vin-)- berg, : ; framförde ” önskemålet att vägsamfälligheterna skulle - få en Kassabok av fastställd typ. i” " Efter en timmes kaffepaus” togs diskussionen på nytt upp och förs-| . te" taläre :var', Arthur Johansson, Elmö, :som frågade vem som ' skulle godkänna - arbetsplanen, - för. byg- gandet av en enskild väg och tala- na dem som bygger nya vägar.» 1 Åke Eriksson, Älvsåker, berörde industrialiseringen på landsbygden och betonade, att om man skall. få arivände då, för att få luckan ' tät en - blyslägga. Efter slutat arbete : slängde han in släggan på: durke; med orden: Ne I— Här har du blyktumpent rå : Föraren blev ilsken och skällddé H vi Pulsaffent, efter”. konstens "alla : regler. han omsider" slutade, SN > | yttrade Dutsaren stillsamt och iur- skuldande ton: "= 7 — Har jag veta att du skull bli, så sinnu har jag föll int sagt du åt däg.: > Efter. stunds vild jakt runt Ioket” sprang putsaren ut ur stal. let och föraren uppgav jakten. Så syrbunktör på de Problem! som här : förts fram, 7. te talare. skulle ätt i fil. lie, Ferd, Nilsson, K äl : tinder kokningen, Deh får hel- 1 der: inte; änta mörka" nyanser när den sätts på bordet, Ej hel=" "ler skall. den falla bönder" till : Potatismos i grytan vid normal ” kokning, Förutom detta bör in= . te :hälften av, den inköpta vå- ran hamna ;i 'slaskhinken vid . röta, brunröta, grönaktig färg > ton, « skorv . eller sönderhack= ning." Och så till syvende och sidst skall. den vara god i sma=' i : fordringarna är den heller in- gen bra matpotatis, iz .Jamen, var finns denna verks liga ” idealpotatis?. frågar husmöd rarna, Visst finns den, men tyvärr: i allt fö förstås! ' Så 'småningöm är det e- mellertid meningen att husmödrar-' na ; skall kunna -köpa' den isalla :välsorterade affärer. Det; hoppas. i: varje fall SMAK, vilket är likty- digt med” den kommitté, som ; bil=. däts. i 'samarbete mellan producen: ter, handel,” konsumenter, hushåll=' hingssällskapen " och ' Statens cen- — sekreterare i den kommitté som at haft hand om utredningen om. bil: dandet. av. en särskild organisation , för eriskilda vägar — men då den=. än ut industrierna . dit, .. måste man " blivit förhindrad redogjorde också få ut de tyngre ford De ribud Göte : Joh Fal « stora . vä på skilda | kerik Ex Å störa drag för det fre vägarna uppkommer. i” tjälloss-|lagda' först Inom utredning NHingstidernå och han undrade om 'en vägsamfällighet' här rätt. att stänga "av trafikeri under oBynni- samma vägförhållanden; ' i i Vägdir. Segebaden > - ansåg, | elmörepresentanten- talade som en förståndig karl och' bör vara ett namn för vägnämnder, Vad stats- bidragen beträffar är det svårt att ställa generella fordringar utan” de måste bedömas från fall till fall. XKamrer" Ekvall, "Veinge, anknöt t| kanska -trala. frökontroll It under över= inseende av: självaste kungl. lant-. Nils. Ch; Månsson::i: Hallands. läns foläförande I SMA som tillika äs kommittén hade: frågan om;ett för: statligande förts på tal, men man.” hade ansett detta, förfarande dels" för dyrt, och dels riskfullt enär del skulle komria att skäpa : ytterligare" byråkrati, . Man, Hade 1. stället stannat inför alternativet att i bilda' en särskild organisation med. Nå lokalävdelningår; 'länsförbund och riksförbund ,av : vilka: lokalavdel-"'. ningarna. och riksförbundet: skulle vara ekönomisk' förening u. p..3 ; K . vär; emellertid inta - till friherre Herme bensinsk Alla” dessä "tillställningar | SÖ] kes och arrangeras av män. De otaliga förehingarna och klubbar na I läckergomens tecken är uta manliga in? gar, Visst får kvinnor laga mat i Frankrike, de lagar till och medj god mat.” Men stora förnäma hus) - med «traditioner sysselsätter en- ' dast manliga kockar" och det är altlid män som skriver om oc högtidstalar — för' samt, bedörter kokkonstens produkter. . Nu har kvinnorna i Paris gjo en revolt mot männens herraväl- de på finsmakarskapets område; Förra veckan 'nvigdes den första ”Khibben ': för kvinnliga firnsma= kare”, :Klubbstyrelsen beslöt att varje månad 'aväta galamiddagar med minst 12 rätter och med ” myckenhet av feta såser och raf< - finerade läckerheter. , Samtidigt " beslöts också att som botgöring, för, begångna 'synder mot der » slanka Jinjer .varje vecka sam- , manträda till: middagar i fastan! . tecken, . Då serveras endast grön=' : saker, kokta i vatten och utan ' fett, samt surmjölk och yoghurt. " De.. kontrastrika' 'matvanornas uppfinnare är": skådespelersk: « Simone , Siman' som "är klubbens andliga moder. Hon är övertygad; om att” hänsynslöst ätande en gång pr månad och sedan botgö-/ ring i slankhetens tecken under: månadens 29 dagar är det endå sättet "att upprätthålla levnads mod hos de genom bantning tär- da kvinnorna. "”När' jag har be= kymmer 1 yrket eller i privatlivet går jag och tter en stor och rik-: lig middag, förråder hon. Sedan! » står jag ut med koHegers och of- , fentlighetens "- grymheter - lättare] ; och kan under flera dagar bara!” | såg att det ligger: mera i Herme- ” blott 60 proc, i -om: fö av medlen." och som gammal stock- holmsbo betonade han, att stock- holmarna inte köper bil' för: att köra runt i' Stockhölm utan för att komma ut på landsbygden och an= lins uttalande än i vägdirektörens påstående. . — Vi är hårt trängda i skatte- eriig: ' RLF:s båda "adjingerade lec” danöter hadé reserverat sig och; RLFE':s'. centralbtyrelse;.; som: ' be= handlat” förslaget fann ej heller tills'. räckligt vägande skäl för- en orgas nisation sorå. denna. ena Efter ombudsman Johnissons an förande”. följde en, stunds: diskus-,, sion i denna fråga, då" mötesordfö-' randen” John". Johansson«, gärna de församlade ”väg-' frågor och för 2 t. ex. räta nte en villé höra Ikort vä k d. ske på 14 å i 000 kr och får v vi hd kter i sakeri, Gus- | tat Karlsson; Kinhared;: lade: fram... betyder jdetta en stor uppgift. och 'det kan då rent äv hända, att inte vägbyg- get blir av. . i Gustaf. Hermelin: "När, inte jytorstädernas gator och vägar be- "höver > /något underhåll. — enligt ”vägdirektörens påstående —"" så måste det ju bli mera över till de enskilda vägarna.” De kommunala bidragen till de enskilda 'vägarna . berördes av hr Gustaf Karlsson, Kinnäred, ' som berättade; att man gått in för det- d synpunkter och an» såg inte förslaget. tilltalande : utan: att det är Bättre att få till stånd ett samarbete, mellan de olika vägs + 'samfälligheterna, medan kr. Arthia ' JoHanssort; ' Elmö, tyckte, att: mai ' kahske inte: helt skulle avvisa för- slaget, då det. kanske kan visa .sig - 'att.det har en del a ärde att. ta fasta på, och dessutöm' är en stör och" viktig fråga, $0 bör fundera litet över. pa av, dagens "frånaste 'debi ttin- . ta systeri i Torups storkummon, där man årligen anslår '10—15,0900 "kr för detta ändamål. Det första | året skedde utdelningen generellt, men riumera har man gått, över till att betala det till iståndsättande' av vägar och sedan, får respektivel vägföreningar' söka statsbidrag: : Vägdirektör von Segebaden åter- kom i en replik till en fråga om] hur det går med en väg som Jäges : ned, och sade' att denna i så fall tillfaller markägaren, Han betona- de" också att vägförvältningen hä- danefter skall skära ner arislaägen till de mindre vägarna: då dessa - som påtalats — är alltför gynna- de. Ett problem som väl under den närmaste tiden kommer att bli sär- skilt aktuellt fördes på tal äv hr Helge Jänsson,' Bygget, som undra-= de om det i lag föreskrives om en- skil väg skall grusas vintertid.' svärade för' detta. : ; —Vall tjänar det öl ätt bil da ytterligåre en' stor örganis sation och sätta igång en dyr- har, apparat. har. tjänste- . : del över öga fler. Vilka kan gt göra arbetet billigare jälva?. Han slutade med > att uppmana de närvarande att $ stället billa vägföreningar: samt :' harangerade: vägdirektö- ren : och vägförvaltningen för - den + ålltid visade välvilja" och det intresse, med vilka de rmött ' de enskild "Vägsamfälligheter- : nast ' Därmed — var ”diskusisonen slut och av densamma framgick, att nå- got intresse för en särsikld organi- sation för de enskilda vägarna inte var för händen bland hallännin- ); Denna utgöres av en standardise- sammankonist 1. Halmstad "i sam. band med en tvådagarskurs' för ett. trettiotal besiktningsmän från. söd. : Kursäetligarka får. ingående studeta de olika Potaissorterna, inte s fl för hushällsbruk,. felprocenten för fullgod vara m. m " skalningen på grund av blöt- . . ken, . Håller inte potatisen. de | ringå omfattning, Ärdu och målsättning, berättade direktör,s : lantkursåd tens Cent ala”, iFrökontrollanstult, "som. är ledaré mänst när det gäller. Tämplig storlek ” - i Talmsta - sortlista, men den ' kommer ”Tångt / | ner: på skalan, Det är också mä be! d Milla Kärl blir snart gembenisam-::: STOCKHOLM . Den dag Svenska” natarskyddse fö srqalögen lyckas förvärva Lilla -- 1oalsö — man har redan nått över a Sverige ett naturreservat . Vv Lå nn förs t är den lilla ön utanför Codond äv .utomokdentligt värde, t omdöme” som också gäller, en ; ac natur, . FT - ; Lilla Karlsö som commune. Wsitiay för formlig understryker på vår, tendent Lars Erik Esping i Natur= svvidsföreningen, Visst. skall, all- sökj men besöken måste få äga ram på sådant sätt att man karde. rar'sig för ovälkomna ingdepp. | ce , flora, "och fauna måste, med tjänliga medel skyddas, och. ske; intd det så vore det lika gött att ” kotiung . Gustav. MI Adolfs : sjultioårsfond för. . åvenisk kultur och; hittills företagna insamlingar, na fortgår, men än är det fö att exakt ange datum. Ca vets avslutande, Så värst länge bör äet' inte dröja, och: kontrakt med . de tre nuvarande ägarna är. som, set redan underskrivet. Föf öva de; I innehavarna ; bedrivit på ön, ämnar de lägga ner, emedan den blivit allt mindre lönsam.” .Ock det är mot bakgrunden av detta för-. håll ande. som, tanken på. inköp. äv! Lilla Karlsö bör ses, Hade inte na=.. turskyddsföreningen anmält sig som. spekulanå förefanns' risken att ön kudnat” hamna i ”orätta händer”, Mt . Vv sket den bleve föremål för” olycklig exploatering. åde Stora och Lilla Karlsö står "fågelöar i särklass, Inte i. hela . Östersjöområdet hittar man något nande,' och, kanske finns i hela : den inte” en motsvarighet . om 'storlek; smak 0.'s. v. och déss- utoin ger den tillfredsställande av kastning.. Ännu så länge finns de; eméllertid inte i marknaden: Även Arran 'Consul finns hed I SMAK: gen potatis som öxempelvib heter FRAN När husmödrarna'. : egendom för-oss - nt förnämlig kvalitet Or= .., 'har, vi fått anslag. med 50,006. kol Så Den fårskötsel, « som je nuvärana Tu EH fördlämliga” egenskaper både ifråga it a av den kontrakterade kö- -. mman på cirka 150, 090 | kr + AA heten vara: välkommer på be= +: . bland föreningens medlemmar här : es givit cirka 28) 000, kr. Insamlingar” + N felenheter' i dardpotåtisen "har faktiskt rönt mycken" uppskattning, - met" tyvärr har /deri endast funnits i. så ringa Försumsnternas intresse” att! verkligen får fram ”kvalitetspö: " tatis, : fortsätter. hr. Månsson. t t Som "potatismarknaden nu' är ordnad befinner den sig unge-=.'; '. fär på samma ståndpunkt som « köttmarknäden : gjorde” för ett: 7 > tjugotal år, sedan, .! SM Hr Månsson påpekadé pA stora skillnad 'som. råder mellan de pri- ser odlaren får och vad konsumen- tens betalar; Kommer därtill att] "konsumenten får en vara med stort | spill. och mindre: tillfredsställande/ smakegenskaper kan man förstå att] 'det uppstår. missnöje på det. hållet: SMAK arbetar på att: redan hos "odlaren få fram en fullvärdig pro- .. dukt, som har just de egenskaper söth” skisserades inledningsvis. När vi :kommer så långt torde: heller inte konsumenten knorra om pri- set blir en, aning högre för en va= ing att den inte räckt. till marknaden utän hamnat förband, > sjukhus ' och allmänna” inrättningar.:De ansväriga för dessa uppköp har upptäckt att det lönar sig att köpa kväalitetspotatis även” om 'den är-li- tef "dyrare än: den ' okontrollerade varan. Tyvärr har man på sina: hålll.4 fuskat: med standardpotatisen,:men det kommer, inte att finnas några möjligheter ' till "sådant ; med den tnod SMAXK-kontrollerade potatisen; ty den säljes eridäst i plomberade förr I 3 packningar om 2,'5,' 25 och 50:kg; Och kontrollen: blir. sådan, att om en "leverantör, "eller återförsäljare tionga "genom att. lämna larna om' lämpliga pötatissorter och ing: av 'odlingsteknilh ter "de: större -krav' som ställs-' produkten. : 3 Halland har, - sina stora - roblem när det gäller: potatis kräftan -: och : kyddsomirådena, ef- ; koritrollerade ” ler någonting onhak, ' När det gäller prissättningen: far SMAK i inte något med den att skaf-" ; efterfr gan som hittills. SMAK:s heller "alt ordna, di- Det får nerna och handeln sköta. om; Pre" cis; som. hittills: Men 'den SMAKs" varan " borgar "för ' nom: ett; trollslsg när 'SMAK- börs ; värnar" dirökför. Måns- fuskar, kan man omedelbart kon- statera vem som” levererat varan. Skulle det då: visa sig att det är fråga : om. fusk, får: leverantören varning. Hjälper inte detta uteslus |: tes han från SMAK- :kontrollen och år. i fortsä ingen 'möjlig- "ra som: verkligen kan änd Full utsträckning" och som därtill är smaklig.. Faktum är ju att kons sumenten nu ofta får betala även | för ett relativt stort spill, som inte korimer till någon som helst a an- vändning, (ect Ac 3 i Direktör Månsson berättar vidare, | «att man redan har vissa erfaren-|” heter av den s, k, kontrollpotatisen, sorh infördes för en del år sedan; rad vara i två kvaliteter, Standard AA och Standard 'B, Varje" grupp ” måste tillfredsställa vissa" fordfin- gar både" ifråga' om 'smak, ”arital så här ser SMAK-märket ör extra prima matpotatis ut, och hus- s mödrarna bör se till att det finns på p i het att sälja sin potatis på den koh= trollerade marknaden: Så småning- om kommer säkerligen även hus-] mödrarna "att akta sig för mindre nogräknade potatisför: jare - -som opererar vid sidan om Så ; SMAK:s "aktuella akbets-, : uppgifter | är alltså'att specialutbilda” Berso- nal, som i stort sett är. knuten till hushållringssällskapens . nuvarande | tjänstemannåkår, Dessa skall sköta] den lokala kontrollen. Meningen är! också att de skall främja produk- voatt "finnas: En, VÄsS4 felpro-] cent måsté- tolereras såvida det inte : kommer att finnas, dels ”Exträ' pri«' .Fma?, k Två olika 'klasser ' / plombered med blå barideroll' "och dels ”Prima”, som har endast "Prima”, . fatisen i marknaden? ” Mu Centralföreningen; i. HÅ- land ligger redan £ danlbrötrr ” I na, : betättar direktör Månsson, och redan i dag: finns: SMAK-= « vi koruner igång riktigt. Dessutom blir det naturligtvis fråga ond ett något högre” odlarpris' för den kva- Htativt fullvärdiga varan. Men re- dan. ni: finns. det. potatishandlare, |. "| som aldrig köper dålig vara. De har funnit att. det lönar sig både för dem: själva och konsumenterna att köpa kvalitetspotatis. till. ett högre ipris. Ao 5. Vidare kan nämnas; "att den sor- |. tering, som SMAK betecknar som : att få i Hal d;: där en sorteringseentral finns. Då andra centralen finns i bdrga. För övrigt kan ni : att två sådana bl. a, planera " Kristianstads Jän,. Sorleridga- centralerna i. Halländ bar eh käpäcitet av cirka 5,000 kg per skift," Så - snart husmödrarna och affärsmännen i Halmstad, Falkenberg och Varberg, 0.3. v. begär att få SMAK-potatis, " kan centralföreningen börja.lé- . verera. Efter gällande dagspris ' kommer den att kosta 32 öre" per kg. Det är. också meningen I” att SMAK -potatisen skall bli” i fortsätt= " ”Prima” tillåter 16 felent en kontroll, som SMAK gjorde i en stockholmsaffär för-en tid sedan in- nehöll den potatis, som, denna affär| . -betecknade som ”prima kvalité” 56 felenheter, Det blir stort spill i ett kilo sådan potatis. - » Vadspotatissorterna beträffar. har SMAK tagit upp 15 stycken på sin "| förteckning , över ' lämpliga sådana. Främst - kommer Bintje och King : Edvard för sydsvenska förhållan- den. -.Men det finns även en all- deles ny sort, som, SMAK väntar sig mycket av, nämligen Craigs De- fiares.. Den «skall SMAK försöka introd hos odlarna. : Provod- som en vid. ningen. Och så en sak till — . SMAK-potatisen får inte lagras ' mer än en månad efter föl - packningsdatum. Säljes der e ter denna tid har inte för: jaren rätt att utge den för att | vara SMAK-potatis. ena SMAK. arbetär,. som, fäigaré - : sagts, på lång sikt, Initfativet är ' emellertid värt allt stöd, och vill. producenter, handel , och konsus menter gå in för att med SMAK:s medverkan få fram verklig kvali=, tetspotatis-i vårt land, synes för- utsättningarna till att infria” "den målsättningen. vara mycket goda, Ia satta råt avundsjuka | da se : : fa om Jag har ätit gott och mye. |, Friherre: Hermelin ansåg det be-[garna och mötesordföranden .av= |. ÅA garanti för varans kvalité: : Hingarna visar, att denna potatis har]. .” Vood Ragnar , It ket" säger den sköna damen, stickande med kommunala bidragjslöt med: att t. ex. fråga om ge- NM SE : Rost nt : ol 2 Ne L:s ' "doch för, sådana har höjts röster|mensamma inköp NN väghållnings= | os - - , ro : även i "landstinget. Personligen maskiner o; dyl, kan tas upp vid . TT 7 : ” MN ers . Nola es ör At Ne , Oskyldiga offer för fe ansåg. han det emellertid bli alltför] RLF:s kommande årsmöte;' där så- | - NÖCOA | os s oe Da H : eg i : ak , Å - NO Ha el i ,kostbart för landsbygd folk) väl lokalförehi: som länsför- ÄR en . ", ee i ao 8. es S - a änni n ar - I hjälg alp oss al varefter diskucsionen slutade med|)bundet bör vara rätt forum och att oe M d: . LT . : fl t | y g . a! Svenska röda kor- | ktt' inlägg av statsrådet Hjalmar] RLF redan nu kan lova att ge ” - e 'en annons 1 nar ni I - id hjälp Li i . ; . . get = postgiro 200800: -., Hin, som I som "gav vå 80: tta. sblem sis stöd, : es es MR te . - : , Mt 1 : ; Pablnd 4 | H i | " -" a : fö, od , i 4 - FESVETFAREIFEFIITEFSEIT TE VEVVYVTETTIV TYVEEN NSF EFTEUTFETETVSTEFFETETT röd banderoll. Tills vidaré finns ” Nn fa, iDen får bestämmas av tillgång ''
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.