tYyTteererATT i I tl | MM Å id H 4 NN sö garna. a ” beskärda fraihför' andra. ' så Tr ryvyvxyrr tyvveYrYYTYYYFYVYVYYYTTTT vy vtevTterYvvv vveveyvvervevvyvVYT YYTYYYYFYYNYYYYTYYYYSEN. PRINS SIE SE ned RNE VN NY vs Ye FR YYYYTYYYYFYVYYYYYTEYYYYYYYYYTYYYYYYYYYYEY NE YEYDIYYEDT NS ST ER yyrerYreryvyYTY? ene VINN DN POPE PDSMÄCPEE ORTOSER ESP AL PET OAG FA 9 EEE AKA REV DERES "LAHOLMS TIDNINGS ; JULLÄSNING 1953 OUTTT t beregea Pen etster ver see beses Vväxp vas I vit NN —— lv odd elaka RM NR NR för una ”Han ville göra - tTjänarevärv, att uppbygga ig Kristi. kropp, .til 'dess att fr vi: allasammans : komma framitil:enheten 4 tron och i kunskapen, 'om Guds Son, . till, manlig .råognad, och så Kd , bliva : fullvuxna, , intill Kri-: : + "sti fullhet. Så skulle vi icke "iF mer vara barn, icke såsom" r 3 håvets ' vågor » drivas om- "EE läran, vid människors be- +. digt söka främja villfarel- . sens listiga anslag. Nej, vi - - skulle då hålla oss till san- -: Vs > SS ningen, och i alla stycken, - +: växa upp till honom, som +: är huvudet, Kristus. 7 från honom .. hämtar hela . : z " kroppen sin tillväxt, till att "bliva uppbygd i kärlek, i det. att - den : sammanslutes'; » och :- får: ;sammanhållning i > giver, med .; en -kraft, som : " är avmätt "efter var sär- . 7 skild dels Uppgift. I " > (Pad brev till pfesus, or 4:12—16).' enna text är övermåttan > rik, Ett tålmodigt och in-' trängande studium 'skul-; Tle : krävas: för att de tankar, som'” där P. samfrhanflätade, N ”skullé> — göras, Men - vi försöka :- den" väldiga upgiften : la tankar, som samla sig kring Ve > > det just nu så betydelsefulla : ämnet: Kristen mognad.” Och” > med -hjälp av: denna "text och ' " detta "ämne " ville vi betrakta ; några av de frågor, inför vilka". '. det kristna enhetsverket i vår | >, egen tid är ställt. ' Nr ox a Man har stundom i kristen-'. i heten velat i själva söndringen .'i:se ett tecken på kristen mog- Ve nad. Vi vet”att detivar så re-' ev dan i de”paulinska församlin- > -: Och.” detsamma | har "upprepats: under. skilda tider i "barnaåldern' ini den manliga | Ymognaden$ å Det: gäller; - bra 7 kristn samfund, "som 2" framför det” "ärvda och övers” tagna : kåvoi Ika de” anse blivit den Va ; helst - "kyrkans "enhet: sönde: « brutits, ”har ” mån berott därpå, att kristna människör,”' ärligt och uprik=" tigt, "trodde sig: förda fram till ” le. skickliga att utföra sitt . kring av vart vindkast i ” ET. drägliga spel, när de illfun- - genom det bistånd. var led.: kunna" tillfyllest klar- - "skola nu inte". "att ge'en uttömmande textut="' ' läggning. "Ur den rika mång- : 2 > falden villé vi "ta ut några enk- 7 det väl. i någon . all igt: ”. schismens'” "Gammal är kyrkan sentliga ”grundfrågorna : i'allt arbete - "för "kyrkans : enhet. . Söndringens > orsaker + bestå : ingalunda helt ' eller "väsent- - ligen i. syndig egenvilja | eller bristande " insikt, ; Uppenbart, att kristenheten ofta: synes : ramträda starkast odbh "mest äkta hos kristna, som äro' helt upptagna 'av det väsentliga, men -; som - till det' väsentliga ra synes 'oväsentliga: Den som helt gripits av-den kristna en- -' heten$ 'sak, måste stanna med - undrah, kanske med 'bekläm- ; ning inför detta faktum, ' Han. » måste ofta säga sig, att kristen tro möter honom mest levande, stark och påtaglig hos de krist na; som se med misstanke eller ovilja på alla försök" att ned- bryta skrankorna- mellan” olika kristna grupper. "fråga "sig, "om ;inté "kristendo- men till sist endast kan leva"i egenartade ' utgestaltningar, i: fast” utmejslade samfundstyper, .. som inte utan att gå till spillo: - kunha ;. sammanföras > till -:ett : kristet. samliv :utöver samfun=: : Denna iakttagelse måste föra oss Vett: steg ; , vidare... Inte allt; "som kallas kristen enhet är ett.- ; tecken på kristen mognad. Un-. det. den” kristna . enhétsrörel- >, ens = AN es djupt in "en sådaf Andens mognad, fått I «> en sådan insikt i i sänningen, att: de måste gå sin egen väg. I den | I - - ha tid stå' vi väl ofta undran: de och frågande: var det städ- $e”' nödvändigt? ': När Luther inot” sin” ilja tvangs att bryta.” i ett djupare grepp bet trons :innerstå hemlighet, - "Hill; en 'manligare mognad än. "kristna i hans: samtid och. oe ;' honom. .: Men 'vi: stå. väl poll Utdrande om detsamma gäller : öm all söndring i kristenheten”. — "om Man inte stundom tagit'.- ov ett ungdomligt överdåd och en . = önsidig ” "upplysning '. för "en ' - : > verklig” andéns: mognad. Och oA ' framför allt ville vi:till- vår | ”egen. samtid : rikta” den ma- >. . ningen: "den kristna söndringen' : sär. Ofta ett. tecken icke. på ; kristen . mognad, utan på ett ; -barnbligt: överdåd i det. andliga . H 4 — på vilket stundom apostelns 3 örd kunna' tillåmpas, då han” r: ”Så skulle vi icke :me vard | bin? icke som havets vå. gor, vas . oråkring ' av: vart « vindkast "i. läran . vid ' mfän-£ niskornas bodräsliga spel ”, en -vi skulle gå" alltför ytligt. tillväga, om "vi "sätta den andliga omog- , nadens stämpel på varje sönd-& kan det synas som funne vi deå mMögnaste' och djupaste kristna$ bland de. små -avskilda grup ” perna, : bland.- dem,- som ä ” " helt . upptagna. av . det enda . nödvändiga och som dä Nr -med misstänksamhet på alla yttr . enhetsplaner' och alla ekume niska möten. Fördjupa vi OSS hetens söndring, finna vi Oost ställda änför några av dé "vär sx re, och att han kan bruka de- " ras. 'misståg: för sinä syften? sn RAR FF TREPFUTVN Människor” ; kristna, - Arånga "och", ensliga" vägar? » Skulle; 5 vi: inte: få tro,' att. de ras.” erfaren eter, ja, också" de- Kortsynt och. ,enfaldigt har man ofta" talat om” den kristna en- heten, som "något som männi skor. kunde; : åstadkomma nom "sina företag +: som "om det” icke" skulle behövas = en långsam. fostran, ett tålmodigt inträngande, : ett” nytt” sinnelag; "innan de: kristnas enhet kunde blit. n : varandra: händerfa' Hill gemen- sam” handling.” Gud vare: tac , satt så" har; sens: s historia ANA räkna också ting, som för and--- Han måste om "förts " fram: på: :v sist blivett stort väckelserop, "satt fatta de viga livet,att gö- ” "> bättringe . ville 7 Så See ugn ÖR SO i Sveriges land”. ee FEN > enhet, som: lyser för vår blick som en ledstjärna och ett ideal," : är något djupare och större än -tagliga uppgifter, '. Gud vare. tack därför att den kristna en- hetsrörelsen förts ut på 'djupet. : - Den har inte stannat vid utan- : > verken; utan har förts fram till : det väsentliga. Den har, lärt "känna. vidden. och djupet ' av... den uppgift; som är den före-: lagd — uppgiften - att utföra ; :”de : heligas : tjänatevärv, att; uppbygga Kristi kropp”. Kan- ske har den så förts ett stycke ' framåt 'mot den andliga ' mog- "naden, då' den insett sin egen : brist och ofär tat något av'Kristi fullhet. Nr den kristna "enhet, söm är den .' "kristna. » mognadens' ädla frukt. Det har blivit klart : för 'oss,' att det ges ingen väg ' till kristen ” enhet. förbi. den - 'djupaste', och -mest' egenartade : kristendorn; som kristenheten rymmér i alla sina många av- blivit :: klart. för oss, att: de brister något också i' den dju "paste. i. och: mest" allvarliga kriste dom, om den vägrar. att; "trånga gränser 'och-med miss- tro "betraktar andra samfund, där det "måhända leves ett lika djupt: joch äkta: kristet liv. Det : står som det stora. "problemet ; rädda” in i den stora: gemen” ”sammå kristenhetens : : tempel, « :; de. små: kamrarnas;' de ringa " kyrkornas + äkta: : kristendom.” Var: särskild. led;' Här " nås endast på den kristna mog- ' nadens' väg — om; de kristna : ”tränga”så djupt in, dräs så .., Guds.' värld," kunskapen ch sanningen," in då Kristi: kröpp; = = att det blir” fundets "Och. gruppens .. .egoism" : är synd inför. Gud likaväl som ” den” "enskildes; : och. att också " eh. -egnå; jändliga" erfarenheten - n , avgud,- att den + | Låt oss inte. fakta det ytt- re; Det: talas inte" i fåvitsko om Kristi kropp. Aposteln har för stått, att den kristna enhet han > förfärats' "över den nutida” kristenhetens yttre söndringar. - Den kristna -enhetsrörelsen' får, nte >se förbi de” yttre. sam- Unds- + och + "kyrkoproblemen. Det" skulle, vara, trölöshet och > illfarelse”? att "”åter- fiy in i något? den; rena” andlighetens | 'ömland,:-där ' -yttre” likheter. intet” betyda: ps 4 Men här: ville: vi dock "äl ist tala inte om :det yttre utan im det inre, Vi ville dröja. vid tank "att vägen; till kristen : t' för Människor och kyr i. "den inre mögnadens, det xandets väg.” Så. skulle”, risten:. enhetssträvan till ra: alv; --:omvändelsen, och ; helgelsen, att ; tränga : in. Guds "fördolda värld Men: "yäckelseropet skul-- : le klinga falskt 'och ihåligt, om, 2 det inte tillika fr ämst .bleve ett .- : bönerop — till: Jesu Kristi fa- der, till kyrkans Herre, att han göra "det uppenbart, att ..den kristna kyrkan är hans e- get verk, och. icke "människors > påfund — att han ville göra sin Ande verksam i våra hjär-' "ett”bundsförvantskap för på-' ighet och skym- ' | . ön aa ville vi. betrakta ': , se ut över. den egna gruppens I "bönehusens; de-avlägsnä lands- : och :. varma skall /; ge sitt: bidräg "till ehela ? oc : koinpromissförslag:. Målet: kan : en. förklädd kär-", ikunnar. kräver / också 'sin i yttre: form: Han skulle säkert " ängar - n Forts. fr, föreg. sla, - inägor och utmark. Den sena= .. re bestod till stor del av tuvi-. su 'ga ljungmarker, .".. Laholms: Utmarken bestod av vidsträck- » kusten av : flygsandsfält.-: Ut- marken" var trädlös. utom '. längst i öster närmast Katt ' "arp, Inägorha' var likaledes "nästan genomgående trädlöså. ; -,. ;Ysby: Utmarkéen bestod till ' största delen av trädlösa tuvi- ga -ljungmarker, . Det > fanns dock tre , utmarksskogar i sock- nens östra del. Den: -västligaste - k ' +" kallädes 'Gosterbyggets fälads- nt Vidare" ' bland " annat: «skog, bestående främst av äldre ek, ' De båda övriga var«-bok- : skogar. Der till Hjörnerdes by” hörande kallades .Munkaskog. Ängarna var i regel' mycket: -trädfattiga eller trädlösa. : "Ränneslöv; Även utmar- . 'kerna i denna 'socken. utgjor- ; des till 'större delen av träd- lösa i ljungmarker, | Utmarks-"' skogar fanns endast i socknens hordöstra 'och sydöstra hörn: + Den, nordöstra . skogen, vanli-. "gen kallad Perstorps skog, be- stod företrädesvis av bok, Den sydöstra i närheten av Flam- "mabygget och. Eketsbygget var samrhansatt ' av bok och ek, Inägorna, särskilt ängarna, vär sökta bevuxha med ek, björk, asp och: al.” Vid. By bildade ; eken 'yerkliga lundar, ': . "Hishult: Beträffande" den- : önå socken lämnas endast knapp- skrivningen. 'Av.en kärta från: 1691: frarhgår : 'emellertid : att skögen då hade en ganska stor : Utbredning där. 'Tallskög fanns | i sydöstra delen 'och dessutom - | fanns det i socknen bestånd av. ; björk; bok. och ek. Utom skor . gar antecknas. ljung-" och” törv- ; inarker. jängmarker upptog : ; sålunda! visså' 'oråråden - kring é « Hishults kyrka des; dels :på "Hallandsås" o.. dels - i Socknéns östra del, Dessa ut; : : marksskogar bestod' företrädes- ivis av bok; ek” och björk, Det I senare” vär särskilt. fallet med - ; Egla” 'skog; "som utbredde sig . : mellan ”Krogshult i 'horr, och "= Stackarp i"”söder. Ängarna till ;'de” olika" hemmanen var ofta : evuxha. "med "björk, 'ek' och . al Vsarnt > på Hallandsås dessa. : utom "med bok; ir Skummeslöv Utmarken : bestod 'öfta äv trädlösa 'gräs- sv i för” dem ppenbäårt, att sam. ; "slätter, .ljung-' och torvmarker, ” Ävén in-.. + samt. flygsandsfält, -- ägorna vartill, största delen i "i trädlösa;- endast ' enstaka” björ-' ; kär förekom, i en del ängar. ' ker samt grässlätter. Bokskog ' ; fanns på Hallandsås. . Ängarna.'w'« > var ofta Bbeväxta med björk, ek. "och al samt" på åsen även av. ”Hasslöv.. Dock förekom ” "flyg. : sandsfält närmast kusten. Has från skogar och” trädbevuxna sinom" 'socknen medan köp + timmer "skogar och lövängar,. ängsel- >» virke likaså eller köptes”fri Småland. Klent:” timmer :e ölls i "någon omfattning inom i socknen; grovt timmer ; köptes". 3 däremot ' från Småland 1- mil bort. immer: från Ning fråmgår att det: i slu ; tet av 1700-talet fanns' rika ek.” I och bokskogar i södra Halland. '< Beträffande, Knäred meddelar. : han, att ”gamla betydeliga bok-. ” skogar finnes i "östra - och södra delen” av socknen :men . furuskog vid .småländska grän- sen. ”Bokved, bräder 'och. en- ”staver föres ifrån denna orten still Laholm”. Även i Veinge . skogsbygd fanns, ek . och bok. tan'och'i'de kristtrognas hjär-' att "vi. allesammans komma fram till enheten i. tron och i tan överallt på denna "jord, 'så kunskapen: , om” Guds son, till räanlig "mognad, och så bliva fullvuxha, in till Kristi full- ' ken ” socken"; där något ekkratt fanns, .: delningar.” Men ' det: har : också ; händiga' uppgifter "i. dandsbe-. asslöv: Utmårkeén intogs : 2 av "skogar, THung- öéh torvmår- "Hishult uppges vara till stor” del skoglöst om man undanta= ger små skogar. av: bok. vid: säterierna 'Sjöbo och ' Oxhult ' samt ' några lundar av al och björk. ”Men i Fagerhults, soc- ken är furuskog så att under Tv ota ljungmarker samt närmast ” resor "mellan Hishult och Fa- .gerhult har man 'furuskog på . båda sidor: om, landsvägen” i Fagerhults. som” är avlägsnare; men de stora ' trän: äro , borta”, Bok- skog, . säger. han på ett annat ställe, » finnes på: Hallandsås i.' Knäreds, 'Hishulls,' Ysby, . Veinge, Breareds och Enslöfs. ”. socknar" på "höjder ' i stenig mark. : "ber ättar .kerna har fordom varit furu-"”. "skog : över allt, som. tallstub- : . bar. och rötter, ja även trän i. jorden ännu bevisa, vilka upp- : gravas till ved på många stäl- "len, och i Wåxtorps socken har Ola i Hårsabäck, som dog 1793, uppgravit ' ett träd, varav han fått . 4" stockar 5 alnar långa, fått av varje stock 5 plankor . och av ett: annat träd 8 plan- kor, varav hän byggt hus (här. brukas aldrig hela stockar) ut- . om vad han av rötter m, m. samlat till bränsle. och det i en liten måse tätt vid gården vid vägen emellan Woxtorp 'och Hishult. Roten av sådana invid han, med få undantag tillräck- backen men bålen ' allt djupare (som han. själv mig berättat) till 2.å 3 alnars djup. Nu är fur sällsynt utom- litet I "Breareds och Knäreds '. stockar ligger ' gärna och.. djupare socknar. Ännu visas: en stuga. 1 ”Hasslöfs by, som' skall vara "byggd av fur. växt här på den: så ,kallade Hasslöfs eller Tor- (Osbecks text här” något moderniserad). - bo pa måse. | ve ven enligt och bokskö- Om deras då betydliga I :gar i Sydhalland. omfattning inom de olika pa” ,storaten. meddelar han bli a. "Veinge pastorat (alltså "Veinge o. Tjärby socknar): Den "bergsrygg (!) som ifrån 'Kår- ärp eller” Erlandsbygget sträc- ker sig till 'Allared och skiljer slättbygden från. skogsbygden, ' är flerstädes » bevuxen med bokskog. — De bästa skogarna äro vid ”Mörkhult "och vid Kjellshult samt bestå av bok. alldeles men något. litet ek:och ; björk finnes här och 'där. Även på' Veinge strandbygd, där .o3 ' ; föntliga' flygsändsdrivor, möta: socken utom vad- » Osbeck ' » ”På ljungmar- ; "de olika byarna heter det ofta: .. Bekells. Hal-' lands historia och”beskriv-. . "ning, ; utgiven '1819,' fanns: det: ögat, voro fordom stora barr : skogar, .varest granen och tal- : bokskog - på Hallandsåsen. ”', I Jen uti: havsvindarna utsträck- te sina. mossiga 'och" gröna. ar- "mar, Och' man” finner ännu Irivors: - meslöv, hade en del vacker Skumne; ' | I ! 1 Md Ål å under ;1800-tatet. Ut djupt : under? flygsandsd: na Tötter av en mängd 'sådana träd. Stugor av sk, böltim-. mer utvisas ännu i-byarna om-" . kring 'stranden, till vilka tim-= ret här huggits. Den sista sto-. 'ra förödelsen i Veinge pasto-',, tet med ae täta rats skogar skall hava skett” -då' snapphanarna, : som i längre tider här i trakten strövande uppehöllo sig, utur dessa sko- gar slutligen fördrevos. Bexell uppgav vidare, att vissa 'hem= . man sälja ved i Laholm, andra åter torv. ;.:: - Knäred, I beskrivningen av ' ”har stor :bokskog”. eller sko- gar av bok, björk, ek och fur, Hishult. Alla hemman i Hishults socken äga del i sock- nens gemensamma skog, vilken” består av -bok och fur, säger Bexell... En del byar uppgavs ha ”någon surskog”. Med sur- skog — en förr vanlig beteck=-, ning — torde ha avsetts min- dre värdefull eller försumpad lövskog av björk och al m. m. Större skog « av ek, bol, [L och fur noterat. Bexell, vid fle- ra byar , samt dessutom sär. skilt vid säterierna Oxhult och Sjöboholm. Skogen är, skriver lig för innevånarna härstädes till deras byggnader och' till bränsle. ”Alla bönder kunna förfärdiga' | såar, .spannar och kar, Detta jämte timmer och "bräder köra Hishultsborna till Skåne och, . antingen försälja eller tillbyta sig därför spann- mål”, .Ränneslövs pastorat: bestående av --Ränneslövs och Ysby socknar; hade skogar i. buske. Inhägnades däremot ett östra. delen. Särskilt Perstorps säteri uppgavs ha ansenlig ek- och bokskog. ”. : : Hasslövs" ”Pastoral ”(Hasslöv 0. Voxtorp) hade tydliga skogsområden på Hal iandsås. Ibland " de trädslag ” . som. på åsen med den mest utmärkta framgång" växa "och trivas: är, " hette det," "skilt « "boken. Den ” tävlar här” uti storlek öch frodighet med eken, också utgöra bok= ket på den resliga Hallands- ås. Byarna i .Voxtorps Östra del sades alla vara försedda' med "skog, men vad den bestod åv uppges icke i Bexells' - skrivning, Una Karwp pastorat, "pe : stående" av Ö, Karup o. Skum- EX 5 till bidrog. : brännvinsbränningen ,. - . verkningen . till - av snapphanar. "Någon tradition ' .- upkomst, deras .permanentning såd från. "att. :när -ljungbränning och. bet- ” ”sära : skogar det huvudsakliga smyc- . + både utdelningen '- av:. frö och " förande. Ar 1904. : '+-88 7 utdelades" 5. 753.600 tall - Omkring 1850: ansågs de omfat. ' - tingen på 1920-talet Una, 1800-tatetg” fötsta ”de- od cennler synes skogsavverk-. p . ningen ha Avsevärt ökat, Här- > nog bland annat den livliga + bybgnadsverksarnhet i ' som blev en följd av laga skif- . > | byarnas spräng-, ning. Talrika nya gårdar bygg-, des,. Visserligen kunde en stor del av det gamla virket använ. das av utflyttarna men mycket . måste byggas: nytt, Den ökade .- ;. «vr krävde avsevärda : bränslemängder, Av- 7 avsalu tilltog . också. Vissa lättnader medgava - fråga om ': avverkningen av - ” ek och bok, Ek:fick från 1830- =" « talet fritt fällas på skattehem- =" H man, I mitten på århundradet ' . . började myndigheterna bli oro- : Hga över skogsavverkningens omfång och vissa ansatser gjor, des &nyo för att uppmuntra till - plantering men. med klent ”Bultat. : « Ännu hade man icke fått rik- tigt upp ögonen för möjligheten att : plantera ' skog på Sydhal- lands ljunghedar, gom var bland =: - de vidsträcktasteé i hela Sverige, Hur dessa ljunghedar uppstått är knappast fullt utrett. De an-: ses ha "gynnats om Icke upp--:' kommit - av klimatets luftfuk-" - tighet. Att de under någon tidi-/ gare period varit skogbeväxta förefaller troligt med anledning . av 'dé här och var på ljungmar- kerna ' -anträffade. resterna av stubbar. Möjligen kan skogsel- i dar ha medverkat. . Enligt en i uppgift som dock verkar apor kryfisk skulle t. ex, Karl XI ha -. anbefallt ' skogens- avbränning. på: Hallandsås. för utdrivning -om att så skett har jag aldrig hört.” Inté.' heller har jag sett — något vittnesbörd. , härom-' i tryckta. avhandlingar. t Det må vara hur det vill med ” orsaken - ' till - ljunghedarnas är lättaré-att- förstå. Den upp-' rätthölls | genom ljungbränning och ..betning. Ljungens avbrän:- nande vart -femte,' sjätte:-ellers = sjunde år för erhållande av får- - och ; fäbete hindrade effektivt trädplantor att växa upp. Och om en 'tallbuske tittade upp ö- ver -ljungtopparna avbet betes- djuren ' de" nya skotten, varför busken aldrig blev. annat än, en område av heden, och fredades från brand 'och betning blev den snart :skogbeväxt:. genom själv- ” d;-.åtminstone - ifall: området var , beläget . €j alt för långt röträd. Uppvuxen skog =”. skadades" däremot "knappast: äv betning. ” Det 'visade sig också - ning. på: ljuhgmarkerna : eller ”fäladerna” ". omkring :: sekel- skiftet upphörde blev. stora de- c lar av ljunghedarna' trädbäran- MAN de utan plantering.” "För .omRring hundra” år så dan eller i mitten av 1800-' talet började :ledarnde män inom -lant- = hushållningen bli på allvar oro- ' liga över skogens utglesning. ” Hushållningssällskapet "ingré . också efterhänd för ökad plante- : "ring. Från” 1860' utdelades ”så- lunda talfrö kostnadsfritt. och - Plantörer tillsattes för arbetets - utförande > eller övervakning. 1878 bildades på initiativ av den för skogens återväxt varmt -in- ” tresserade kammarjunkaren .. Ar Th. . -Carlheim-Gynlensköld åa Val > 1en' Hallands: skogssällskap. Det- : ta. gFälskap: handhade därefter Propagandan .. för - sko 'sodling. Efter tio år upplöstes sällska. påt "och: skögsodlingen -omhän- dertogs. av en särskild av'hus- hållningssällskapet tillsatt kom-- -mitté med .Gyllensköld som örd- ”' övertogs verk. en nya. skogss Under åren. 1881 Säåmheten av . di gg tyrelsen.. och” 'granplån: Ra Pläntor samt 1:426 kg "211. kg. -granfrö « och 124 kel björkfrö, ”Arligen skogs. : les i genomsnitt 231 Ah i Nungmarie v : ektar - "Är 1811 "hade "hushåhnin SE sällskapet... uppskattat: . - länets ljungmarker till 340.000: tunn- land (omkring 170.000 hektar). tå':150.000- ha fa 100.000." f.och 1878 "en. .. : .. Under riksskogstaxe.: | beräknades - ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.