NN . LU v | | i G 2 skulle väl förvisso vara ganska intres- sant "för en nutida svensk att - få bege stå trehundra år tillbaka Friden och slå signed "vid ' ett ”medel- svenskt fulbord, Tyvärr kan detta " inte ske annat än med en beskriv- ning i ord; men. även på detta | sätt Kan man få en åskådlig bild | av förhållandena i gångria tider. " Låt oss alltså 'se vad våra förfä- der för 300 år sedän”hade' att” äta, Vi skulle HH :en början säkert bli ganska förvånade över ”att smörgåsbordet är tämligen; litet. Vi som Är..vana, vid våra dagars. stora smörgåsbord och som också är vana vid att det svenska smör- gåsbordet « är ' allmänt , omtalat |' över hela världen — vi får nu äta en middag” utan flertalet av våra” numera vanligaste kalla rätter. Julskinkan ”tronar förstås mi på bordet, Julskinka har vi ätit här 1 landet alltsedan Odins da- "gar, Det är en gammal hednisk sed, som kristendomen förgäves försökte utrota. .— Seden "att äta hästkött : blev, däremot 'mera -ef-' fektivt : ellminerad, "så att man inte förrän under de' senaste. 75 åren åter kommit sig Yör med att använda detta utmärkta kött till föda, | Men julskinkan' stod som sågt på bordet: Dagen före hade vi även doppat i grytan. Julaftönen var då liksom nu 'döpparedagen,' en benämning som fänns redan i den I Brå forntiden, ty på doppare- ”förfåd terbehovet, men ke lyckades man ické så bra med beträffande man 'strömmingen;,” gom redan "då saltades och i-viss mår också sål- des inåt landet, men kommunika- tionerna voro tämligen skrala Och möjligheterna" att -köpa'lika usla; varför: var "och - en -fick - försöka skaffa sig födan genom” "eget ar- bete.; Laxen var därför den fisk, som under”vintern” rikligast' ”före- 'kom på matsedeln. Den utrotades också. därigenom" varje fall så grundligt 1 vissa flo- der, att den numera inte finns att tinle8, där den förr stod” i stora Ost är en" av' de äldsta" mjölk rätterna. , Ost' har: man "kunnat framställa sedan lenhös,. Varje ”landsända ” hade: specialitet," Man hade redan för: övet tusen år sedan" sk systakvällar», som numera ".visserligen ; örekommer på” ett och" annat håll ännu I lan- det, men 'som 'dock har varit på utdöende under: det sista hundra- talet-år, Dessa ystakvällar var" en god hjälp för alla i byn: När ost skulle göras i en gård, måste man ha: tillgång : till: åtminstone" ett hundra ' kannor. mjölk," för -att man skulle få ett litet förråd. .Så mycket :mjölk :kunde” husmöd-. rarna var för sig, inte åstadkom- ina, ty ladugårdarna var små då N + En bild från ölberedning i i gammal tid där man 'sy "använde sig avi stort selt samma metod som alltjärit lämpas med »slöpnings, »mäskning> . och ' Svörlnings; I. bakgrunden troligen vört panna sämt lagerfat. "Bilden repro=.. ducerad efter ett tyskt dagen "doppade man brödbitar i spadet efter skinkkoket redan för tvåtusen år. sedan på samma sätt som man gör än I dag, M Omkring "skinkan står: bl' a Julkorven. Korv hår man kunnat göra 1 flera århundraden 1 vårt land. Saltad' lax finns också på bordet, Lax är numera en lyxrätt hos oss, För trehundfa år sedan var det om inte precis en daglig spis, dock en mycket vanlig : rätt hos även de enklaste av folket, Våra floder voro nämligen då samtliga befolkade av lax 1 oer- hörd mängd, varför laxfisket -utah överdrift skulle kurina kal- las det förnämsta fisket på den tiden, Laxen glck nämligen" a att träsnitt från 1600-talet. Hör "eget bruk och sällan fanns det fler än tre eller fyra 1 varje gård, 'oftast bara en, Skulle mjölken efter dessa få kor sparas till dess. tillräckligt "antal kannor åstad- komnmits, 'tog' det 'så lång. tid, att mjölken "blev förstörd." "Därför gjörde man så att byns alla kvin- |. nor turvis' samlades hos varand- |. ra, Var och en av kvinnorna hade med sig två eller tre kannor av” sin dagsmjölk och av denna mjölk tillverkades osten. Denna ost till- 1. hörde sedan den” "gård; i ;vilken den tillverkats. : vx Potatisen spanar vi naturligtvis förgäves efter. Den: kom ju till Sverige på 1700-talet" först öch blev" inte allmännare: förrän” på annan fisk, I: kustbandet: hade | an F - ders matordning och” | nat i iljde sig mångt och: "mycket EN ; från vår tids; n ätt” 1600:tålets julbord var. särskilt (0) läckerheter: stället använde; man käålrötter "och rovor eller"; vitkål. Ännu : på : 1600-talet "kallades de 'små täppor,' som funnos vid varje stuga, inte: för trädgård, utan för kålgård just på grund av; att man där mest gälade kål: av olika slag: - - Tomten fanås icke heller. Tor maten "överfördes visserligen till Europå”" under 1500-talet . från Amerika, men den har först un- der de, senaste årtiondena blivit allmänt. odlad och använd. Där- : | emot kan det hända att det fanns hedsaltad gurka : på : bordet, ” ty na; ; och havrer "kallades även då » icke för något a annat än >hästa- " korn: Kornmjölsg! där "var och. e med" träskeden; - en klunk mjölk tillom man ville. ». Vanligare' var :det dock" att man hade. honung 'på gröten. ': - Höonuhg var ända till. mitten på 1700-talet "det "endå ”sötningsme- del för mat eller bakvörk;, som de -svenska hustnödrarna kände till. Sockret' kom till' Europa från de M sockerrörsproducerande' länderna urider" 1600-talet men "blev" icke - allmännare i Sverige förrän fram på 1800-talet. :Honung fanns då stod i ett fat, fick ta för sig ning" än”nu." Det! fanns. inte 'en gård: där det icke fanns "ett eller flera” bisamhällen,. ty . gårdarna producerade då sitt'eget sötnings »; Om det "Var. riktigt; högtidligt på julbordet fick man också sma- ka något av gårdens ägg, kanske också kokt höns. Fjäderfäskötseln var nämligen mycket utbredd då. På :1600-talet fanns ,våra "vanliga tamhöns;.- och . ”gässen, även i mindre utsträckning ”ankån” och. kalkonen. Kalkonen var. dock på a ' och « dricka |? emellertid i långt större utsträck-' kom från Amerika och fick sin debut i Europa först efter Mexi- kos: upptäckande. .- På 1700-talet torde vårt :land dock” ägt flera kalkoner än i våra dagar.” . : Bland kryddorna" hade "man dem som” växte” i ”kålgårdarna, kyndel; kummih; körvel, mejram, timjan. och åkersendp. Senap: i. vår mening fanns dock inte. Ehu- både som krydda och medicin re-. kornen 'malas' först år 1720. .Det var en fru Clements från Durham i England, som gjorde denna be- tydelsefulla uppfinning. "Först därefter kunde senapen; användas 'så :som vi göra det idag.. På 1600- talet fick man alltså äta julskin- kan! utan Hår senap: Nin di "Andra dagar åt. man även an- nat kött, nöt och: kalvkött samt salt-> och ;rökt" fläsk." Man luft- torkade ofta. kött och fisk av oli- ka slag. = . i « Nå, vad" drack man at. Hl jul maten? TE och kaffe söker v vi A förgäves efter, , likaså" Kakao,' men vi fint ner'”i'stället en myckenhet hem-, ädel litet spridd. Den” dan 1 forntiden; "började senaps-. bryggt öl," lingondricka .och en- ru senap'var: känt och användes ' ' > bärsdricka. "Kate, infördes : till Sverige först i början av 1700-ta- let 'och téet .kom ungefär samti- äter: vn starkare” ”döycker" fanns brånnvinet: och vissa viner, men champagne ' fick" vi "vara utan. Ehuru Vindruvsodlingen har ur- åldriga anor 'är champägnen inte mer än omkring : 300, år gammal. Den. "uppfanns : sålunda - ungefär vid tidpunkten för den julmiddag söm". vi, talat" om; : hätovan, men den kom inte till "Sverige förrän på 1700-talet och :den vann icke större spridning förrän under det förra. århundradet; 2 vi” "skulle med: säkerhet, trots fällen; kornmjölsgröten äts fort« , farande 1 vårt land, lutfisken är likadan, äggen smaka på-samma - sätt o.s.v... ” fansen Om. julmåltiden "bland borgare : och bönder: på 1600-talets snitt, må man säg: utan alltför” "hörs ga "anspråk, att sämre kan man ha det ställt, i matvåg under Jul i gurkan vär redan dåre en 1 kulturväxt. > Til smörgåsbordet hör a också bröd" och smör, "Ut saknar vi franska brödet på 1600- I tälsbordet. Franska :brödet baka-' Sverige först 'år 1768.” Det kom Från Frankrike och fick sitt namn på” grund härav. Men det bakades först endåst i de högre kretsarna: Vetet var nämligen ' ända "in till mitten" av 1800-talet 'en lyxvara, ehuru det! odlats 1 vårt land un- der: minst tvåtusen år, Från bör- människoföda utan' till framställ-. sedan man. kommit” underfund med, att vetet »Bick att baka 2v, var "det länge en lyxvåra för de flesta. Även rågen var en lyxvara fram till:1800-talets början, Rå- gen:härstämmar från medelhavs- länderna. Odlingen av råg är ej 1 vårt land blev rågodlingen bety- : delsefullare än "veteodlingen, ty av rågen framställde man bröd här. redan för tusen år: sedån, eh :u. det endast åts "vid högtid .ligäre "tillfällen. ” ST Kornet däremot — det använ- des. till: bröd även i vardagslag. Kornet är en" av de allra äldsta kulturväxterna. "Redan för fem -eller. 'sextusén. år sedan odlades körn i "vårt land, liksom i andra länder i Europa! Hos oss här kor- net ända fram till mitten av förra århundradet varit vår viktigaste brödsäd. "Ordet korn betyder säd, och därav framgår att korn länge var den. hos oss enda odlade sä- den, ep. På' 1600-talsjutbordet fanns det " bålunda kornbröd. Det' var bakat 1. stora, runda” halvhårda "eller I hårda kakor. Det fanns" säkerli- gen. pckså mjukt rågbröd, "efter- som det var helg. N Smör fanns det på. bordet där- försatt det. v. helg, men i var- dagslag användes smör icke alls, Grädden tog man till .vara endast för att kärna smör av,:eller till nh 'tsmedel; Tjock sur gräd- dkrämer som finns. Det -dan.; - . Margarin fanns inte. Margari- net tillverkades nämligen första gången inte förrän under fransk- tyska kriget 1870—71. Nu kommer vi till bordets två sista rätter — lutfisken och grö- ten. Lutfisk har vi ätit i vårt land Nn sedan 1500-talet, men icke i nå- S.K. kåsa — drycksskär av trä. Namnet återfinnes som' Bekan: i modernare sammanhang. Mo-dellen till bilden .0v van finns på Historiska Museet i Stockholmock utgör ett unikt fynd från Daiana, ' LAH OLMS TIDNING SENDA TIDN ING 80 M-UTGIVES I LAHOL gon större utsträckning. Är 1643 ! torde lutfisken 'ha funnits på en del bord, men långt ifrån på alla. i Först under 1700-talet blev lut- i fisken allmännare, för att först .under förra århundradet -bli den +: allmänna julrätt, som den nu är, ' Däremot var gröten allmän. Gröt har mänskligheten ätit i flera tusen år. Men våra moderna grötar voro i allmänhet okända - "på 1600-talet. Risgryn hade vis- - serligen kommit in till "landet, men icke: i större utsträckning. Julgröten var då tillagad ' av kormgryn, även av rågmjöl, men aldrig av havregryn, Havren har nämligen : tidigare icke ansetts tiänlig till människoföda. Ända till i börjaa av 1800-talet gavs havren endast till föda åt hästar- För "att börja "med! Brödet sal. jan använde man” vetet icke till |. ning av stärkelse 'och klister; men | så gammal som veteodlingen, men '].. ligen en av de effekti-. visste man redan för 3.000 år se- |' 'Väd vär det för Säng som Dä-| vid: spelade för > Saul? Hur Jat omdagen. : Jag "kunde "inte" fill- freåsställa "hennes . 'vetgirighet: -heller, ' ty hur, de melodier vår. beskaffade sota” 8 ngos' och spe- lades" på den tid, då de av Israels 'proteter ”, skilärade”; händelserna tilldrog sig, därom här inget vitt? nesbörd lämnats.” : Men om musiklivet sådant det tedde sig på Mose tid och under de senare epoker; Gamla och Nya testämentet -omfattar kan man Någon enhetlig - "skildring ” före- att” sammanställa” alla förekom- månde uppgifter om: "de" återbe- na kah man 'skapa sig en någor- Junda' god bild av påtalade för- hållande under de Hdsskeden: söm här åsyftas. >. öreskrifter : för praktiskt taget allting -rörande:: den: mänskliga samvaron, ger dock” tyvärr” inga ditekta : besked om' tempelmusi- keti; Men i Fjärde: Mosebokens tionde kapitel finner vi en skild- ting av silvertrumpeterna. Det var Herren själv som talade om om, trumpeter av'silver i drivet ar- bete, "Dessa skulle användas 'när menigheten sammankallades, ' el- ler när lägren skulle bryta upp: När man stötte i dem båda; skulle hela menigheten församla sig vid ingången till u penbarelsetältet. Mén när man'stötte "endast i den huvudmännen ' för. Israels ätter församla sig hos Moses. >Och om 1;:i edert' länd; 'drageni” ut till strid "mot. någon; eder bvä den? förhördé sig rain dotter här- | Och” det” kan nog ingen: 'annad.: skaffa” sig kännedom ' 'i : Bibeln:: finns visserligen inte men genom, rättåde” musikaliska ”tilldragelser-”| « Moseböckerna; som : ju- lämnar. dem, och han gav Moses order jatt han "skulle "göra ”två” ena, så skulle hövdingarna och, angriper eder, .så. .skolen:; Vi blåsa ler. med.” tr larm na», säde Herren till Mose. '. sf Men? det var inte” endast" för tric sbruk silvertrumpeterna skul- gjordes också klart, att när folket samlades ' till glädjedagar, högti- der och ”»nymånader»,. så, skulle man + också -stöta".1, trumpeterna, tackoffer åt Herren, 2 Överallt finner: man tydlig; ber lägg för att musiken spelade en stor "roll vid krig 7 och" segrär. Jefha ' möttes vid hemkomsten från det segerrika” fälttåget” mot ammoniternas "land av 'sin, enda dotter, som "kom ut och »tög emot honom med pukor. och dans». Och" när. kung Sauls ;här.åter- vände efter segern mot filistéer- alla".Israels städer," under sång Saul: med jubel; med pukor -och trianglar.” "Och" kviniiorna: med fröjd sålunda:-+ > sjöngo : sina tiotusen. »> > Det" säger, sig" dock : självt,” att musiken och '. sången .hade den allra största" betydelse; vid guds- tjänsterna. Det!är eriellertid först på Davids tid som musiken och sången fick den 5 E gudstjänster, som. den sedan allt- jämt bibehöll. Då David var gam- mal.och levnadsmäft och" gjorde 'sin' son Salomo till konung, ut- färdade han en förordning, vari bland. annat sades, att '4.000-levi- ter 'skulle : "avdelas för att »lov- sjunga Herren till de instrumen- ter som jag har låtit göra för lov- sången»; Enligt Första: Krönike- boken säger också David till. översta bland' 'leviterna, att: de skulle förordna sina bröder sång” "arna Hill tjänstg då man offrade: brännoffer och ha, så »gingo kvinnorna ut. från och” "dans för : att möta kohung | >> Saul har slagit sina tusen,:>"” noks: "son: Jubal,' som va de instrument, psältare, harpor. och cymbaäler; som de 'skulle "låta lju- | da under det att de höjde glädjes sången, ter is i; Kung Hiskia lät enligt! Andra Krönikeboken: leviterna ställa upp sig till tjänstgöring i Herrens hus- med: cynibaler, psaltare” och har- por åsom David och "Gad; ko-' [ningens siare,” och” pröfeten Na- tan kade bjudit.” Och, leviterna ställ €.:Upp sig med Davids in- strumenter; h prästerna med, trumpeterna. i Det: är emetlertid. först :i Esras 'och Nehemijas böcker, vilka som bekant tillkom ” efter : templets -återuppbyggande, "som "man får reda på närmare detaljer. "= . a +I gudstjänsterna föredrogs väx- elsånger. - När: Jerusalems mär skulle invigas,. som » omtalas . i Nehemja; :anordnadesy två. stora lovsångskörer >, och "högtidståg, varvid ,de musikinstrument” som . David "Påbjudit. kom till använd? ning, »Och , sångarna läto: sången ljuda - under.” Jisrajas". anförar- skåp: vn Som ' redan av eitatet från 'Mo- Seboken framgår. var musiken och sången” av. stor Betydelse. för de olika. glädjefester;” tacksägelse- bkudstjänster "4 och familjehögtider bom anordnades; Och. det var Ha- »stam"= anterar fader för alla dem, som harpa och bipar. i + De flesta av de ihstrument som kom till användning under de H- der, som Gamla testamentets krö- nikor ; skildrar, "känner vi still, Några av dem har vi dock ingen Triktigt klar" bild av.-Forskare på: området anser; att den gamla he- breiska musiken i stort sett torde ha haft samma karaktär, som: den "orientaliska musiken i: våra das Igar. Där spelar rytmen” en minst ig med 'musik-- le sa tstord Toll somm själva melodin; : På musikhistorisk a museet i Stockholm, varifrån" bilden ovan hämtats, fingsven. representativ samling "även orientaliskt ursprung, av vilka man kan få én levande föreställnin, sammaltestamentlig lid, ng om olika änstruments Det är därför ingen tillfällighet, . att vi i Gamla testamentet så ofta får läsa om slaginstrument.” " Cymbalerna” var ett av. dessa slaginstrumient, och det (5 baler, som det då talas om torde” tallriksformade skivor Av. metall” eller. ihåliga halvklot, som slogs : mot. "varandra : för att 'starkare , framhäva rytmen. Den initierade" sakkunskapen - hävdar 'att -innan hanädsåmmanslågning. vet instrumenten var hand pu kor= na, som märkligt nog framför allt trakterades av kvinnorna, ; > Ett av de stränginstrument, . som ofta omtalas i Bibeln är, psaj ltaren: | man inte med bestämdhet dess ; form ”och utseende, Men forskare” på området hävdar dock, att det skulle ha-'liknat en cittra eller” [röigen? eh luta, : hade också 'resonansbotten, Det torde inte ha varit större, än att sx + Den.:i Bibeln omnämnda Hök - ten synes 'ha varit. av två 'slag,: enkel ellers dubbel Man > blåsta också i horn, som från början var ett 'tjur>- eller -vädurskorn.' Då ' det sedermera förfärdigades av metall bibehöll. man likväl den" ursprungliga formen. Trumpeten' bestod av ett rakt metallrör av. en alns längd. (I Bibeln finner man också upp= räknat en del-andra instrument, : såsom säckpipor, sambuker, pipor '- och ' allehanda musikinstru= ment», > Paren ra. barn. Och det är kanske ett stycke biblisk historia, ' som inte : är så: allmänt känd, av instrument” av delvis” Utveckling änen från Nora <u SADISARSALSA. ha” varit rätt lika” nutidens Te - Ett av :de ofta använda slag. "' » Tyvärr - känner: ; : Ja, detta kan vi i berätta för vå . M at a 3 - S vevvYvrerYyrervyyYT Ye ret YT w YYr vv verrvv Fevrveryv YVYTYVSVT vyrvevetYyreytetYtYfr EYPFFTYTEEYY YT MM ber ve TT . v mg rr FT NATO FY TEST ITA V DIETIST ELDEN NET T EEODETETEE?! er CFR EO NA NAT OTEL FASER EE VR EN EN ET ER ST . a or : St SAN I. . H a EN H S : . ; - s . : - < . , + | ; s 2 + en 4, 4 s - , > oe ” . - . NH on - os i ” . . te i , e - i - - . ” . w vår moderna kokkonsts höga nivå, ', « ändå ha funnit att 1600-talsmaten' smakat oss lika bra, som vår tids , mat. Kokt skinka äter vi fortfa= ” rande, salt -Jax likaså. Kornbröd , är ju numera en delikatess, som vi ta fram endast vid vissa till > s Och de instrument, som -marke=. "rar rytmen, saknas därför aldrig, "Instrumentet" man kunnat” bära” och; sspela » un I det gående. ; cymbalerna "kom i”bruk, marke= ' = rades” rytmen ' vanligen: ; Benom orkar nr os a Bert Hanzon TV AAAMARNAAANADAAAA, ASAÄDDADAA NYFEN me, OR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.