Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
| het 16:-"och' 1700-talens skog: - / Yrervv or : a YYFTYYTYYTTYFTYYTYYTYVTYT YT FFI vev veTYrY aut Adnea TIVYVYTYTYYVYYYYV s - YFFYYTEYTEYTYTYYTEYV Er Ym | skogens utbredning och utveckling "under förhisto- ”risk tid vet man inte så värst” "mycket. - Men redan i :gamla' .sagor omtalas att Halland: 2 a rikt på ek och "bokskog. : "bästa vittnesbörden om ängee "träslag ges av torvmossarnas sammansättning. : De. vittnar om befintligheten av t, ex. ek, björk, al, tall och hassel: Bo- ken antages ha inkommit från Danmark medan granen är en rysk invandrare, som först un- der senaste - årtusendet eller -årtusendena fått fast fot i. vårt” land och utbrett sig på andra träslags bekostnad. I södra Halland har;'den i, likhet med tallen ursprungligen haft. ett begränsat "utbredningsområde i ; de ”skogrika' socknarna närmast ;gränsen mot Småland. En del gran'. har liksom +tall utbretts med hjälp av människohand, Större delen' av den « sydhal- ”ländska skogen har .uppenbar- .. . ligen :i äldre tider, bestått av” lövträd, särskilt ek, bok, "björk - och al. Numera har "tallen nått '. en överväldigande: utbredning. cl medån. eken och boken skattas mycket hårt och numera främst . na återfinries' i Kerrgårds-;' präst- ' N och. kronoskogar, " varjämte . kreatur. Dessa, ';söm - hette. träd” var i äldre: tider lagen- i ligt. 'skyddade.' De.-'skulle -.en> lagstiftning reserveras; för. kro . Nans ' räkning för! | användning” "till: "skeppsbygge” 0. "d: Dess-..« . utom” nyttjades. deras frukter, ITS "ollonen, eller som de kallades på det halländska allmogesprå- ket "agare och bögenödder; til till : föda åt får och svin. Ollonsvin "eller slösen för. dem ingick ju som en -post i markegångs- ” "taxan ännu för blott några få > år sedan trots att uppfödningen av ' ollonsvin för” längesedan upphört. milen i : vad 'skögslägen” Bestämde. : Ta 1683 gällde dansk: 'skogs- ordning i Halland men där- - efter tillämpades” svensk 'skogs- > lag. . I denna? stadgades - att bärande träd såsom bok och ek inte fick fällas -— utom å fräl- . sejord — endast efter ' lands: hövdingeämbetets . medgivande, ' återplanteringsskyl- dighet förelåg. För varje av-. ” verkat träd skulle två nya träd planteras och skyddas tills de icke längre kunde skadas 'av : För" ollonsvin som: släpptes på kronoskogen skul le avgift, ollongäld,' : erläg- gas. Dessa bestämmelsers efter- levnad . kontrollerades genom . årligå "skogsrannsakningar ÅA såväl kronans. som. enskildas ME Ne Ilan . Det. susar: : så dunkla" sagor. Det susar så dunkla sagor 1 furornas pelarsal, Å . i topparnas sakta gungning -- förnimmes ett hemligt tal: » Det susar om jätteverken, . av år och av år igen, ; om tidernas. tunga fotspår,” ' som tydas av lärde än, : | i : Det susar om » mången väldig j och brakande glaciär," 4 som smulat bergets kammar ' och redde till sandmon här.. i Det susar om seklers möda >; att kransa vår jord i grönt, Satt skapa en fruktbar jordmån "för allt, som är stort och skönt, 4 ”bärande - " skatteböndernas " tans behov. . skogar, . ten blev dock ofta eftersatt. Är . 1752 medgavs 'den lättnaden i de bärande trädens disposition - att allmogen. å såväl skatte .som' kronohemman ! fick utan ' betalning 'bortföra och använ- I da: vindfällen av ek och bok - som. fanns å hemmanen, Tio. år "därefter medgavs ett ekar och - "bokar som var till. skada: för”. 'åker .och äng fick utstämplas ” av jägeribetjäningen: Om några. 'av dessa trän var lämpliga för 'skeppsbyggnad skulle de dock” "tillfalla kronan medah åboarna fick. disponera de övriga, med villkor dock att 'de planterade två nya” ”trän' för: vart "och ett - som' fällts " 'med" undantag ; för ” 2 ”Planteringsskyldi ghe- i dels: från skogar. inom; socknen och dels köptes från Småland : "socknar).' Timmer köptes likaledes från. (Vrå > och ' Torpa' Småland. = - Voxtorp ved och stång- selvirkeé erhölls från skogar "och lövängar ' inom socknen :'" medan timmer: köptes : från 21 "mil bort.” ot "Ysby: ved och stängselvir- ke, köptes från 132 :mil bort "och timmer från 3 mil bort. ”vÖstra: Karup: ved + hämtades från skogar 'och löv- ngar" : inöm, :söcknen medan Ctimmbr' köptes från. Småland." - : torra och. ihåliga. 'Ar 1789 kom”; : ytterligare” lättnader "och 1793 : slopades alla. inskränkningar i fria” disposi- tionsrätt till träden på "deras marker; i "fråga om eken. För : detta - trädslag kvarstod vissa inskränkningar ända till : 1875.” Det. gällde sådana ekar som" Var:: användbara för flot- - rerna” var emellertid förbjud- na att avverka för annat än . husbehov. ' Därför. kunde ' man . få se. stora ekar växa mitt i - åkrarna, ett säkert tecken 'att t det var: ett arrendeställe, åå i . Skogens utbredning. 0 AY. en 'år 1652 upprättad kulturkartÅå framgår att - skogen då hade betydande ut. ' bredning i östra delen av Hal- Jand medan. den västra — "5 kust- och slättbygden -— yar i huvudsak trädlös. , Boksko- ”gar fanns särskilt i gränsom rådet mellan skogs- och slätt bygd. ' Här fanns också tämli? > . gen rika bestånd av ek, björk och .al. Barrskog var allmän«' nast i gränstrakterna mot Småland. : Betydande områden i i skogsbygden utgjordes: dock” - av ljunghedar medan kustbyg-” den karakteriserades av 'flyg- ' sandsfält och impediment. 'Un- der. slutet av 1600-talet. skall betydande . skogsområden, ' i Höks ha ' förvandlats :till ljunghed. Av jordrevnings- och avmät- ningsprotokoll från åren 1687 ':—89 får man en viss före- ställning om skogens utbred- ning ; socknarna i slutet av 1600-ta- let. Däri meddelades bl. annat > beträffande Skummeslöv: ved och stängselvirke köptes -från 1 mil "bort men timmer från 3 mil bort. - Tjärby: ved och stängsel- - virke köptes från 116 mil bort men timmer från 3 mil bort. : z Följden blev en ' stark '' avverkning av isynner-" V "> socknar. het bok. ”Herrgårdsarrendato=' och Tönnersjö härader” jinom de sydhalländska ' så köpa sitt "behov I av timmer” från Småland, fra : allt. : Femsjö. | Sockriarna i Halmstads här | räd fick' sitt tiinmer. delsfrån . "dock: med undantag >: Småland och dels. från Torup.” " fortfarandé' ” "(Örken) och Drängsered.. Ved ” . köptes Fröllinge skog i Getinge." ' En ; del.” ved "och .. stängselvirke hämtades "dessutom: från 'ske- gar ”och -lövängar in inom resp. Jdhallänningarnas > virkes-- behov "tillgodoses ” fortfa-, - rande till stor del från små- ' ländska skogar men man”åker inte som då var fallet 4—5 mil "hämtar ” det. ; Fagerhult från ' Asige' eller. från med tåg eller lastbil efter rek- ” . gränsande narna, ... Det kom ; också då och då skogsbor från Små- enstaka land '- eller ”Veinge' skogsbygd, " Knäred, "Hishult eller-Fager-” os 'hult:'med lass av. byggnadsvir- 'ke; .: ved,. stängselvirke, bake- ee ris, kvastar, pumpstockar, faf- tar 'och .tillingar till tak m. m. som: de sålde fill förste bäste spekulant ' eller efter föregåen- också -- en: och "annan timmer- handlare :i .städer eller kyrk- byar, hos, vilka man kunde fin- " ter. ”Savmyller”.. (vattensågar) "fanns på några platser vid de - halländska åarna. ', De sågade mest på :beställning för skogs : böndernas "behov. -- . I 1729. års landsbeskrivning "meddelas bl a följande röran” "de: förhållanderta inom de. olis "ka socknarna? "cv : Veinge ”Ulmarkén” 'be- "stod företrädesvis av, trädlösa ljungmarker;: » stenbackar . och :;: torvmarker.:: ; Utmarksskogar, av bok eller ek träffades. dog på vissa "ställen, framförallt : ett bälte som gick i nord.sydlig riktning i'socknens mitt. - De viktigaste -. av, "dessa .. skogar «. var: - Söderskogen, ” bestående av ek; Göstorps eller Alekärrs skog," företrädesvis bokskog, Kårarps <skog, huvudsakligen : ek ;och:bok:; Ebbareds' skog; :Rävshults ' skog :samt skogen. mellan, Pukabygget och Kille-' i berg, — Ängarna var trädfat-. tiga; de "träd som fanns utgjor- des. av: björk, ek, asp, bok, =" bort ” med häst och vagn "och » rönn och” al. Ek Eslared växte ä- Virket ' kommer ; ven tall. .: K n ä re'd: Utmarken ut-: Bokskog.. i södra. Halland, visition. Men ' förr. fick man nog oftast hämta själv då det t. ex. var fråga om att bygga hus. Smålänningarna : själva kom med ett oxlass då och då, ty de hade i likhet med de hal- ländske skogsbönderna ont om hästar, men, det räckte ju inte långt då det var fråga om hus- bygge. I dylika fall var det "gjordes "av skogar, ljungmar- ker, stenbackar och torvmar- ker. . Skogarna bestod huvud- sakligen av bok, ek och tall? "Denna växte framförallt i gränstrakterna mot Småland, särskilt i Putsered och Eger- | nahult. I ängarna växte björk och ek men också en del bok, "al, asp och rönn. "Tjärby: Denna socken var "man "åkte i i samlad trupp den "långa vägen från den sydhal- : ländska ”slättbygden till de an- smålandssocknarna 'som Markaryd, Hinneryd, Vrå, Femsjö -och "Torpa eller till i Kristianstads" län "och ' hämtade, virkeslass, Det 'var äckor som "plägade ta ett par dar i anspråk. Efterhand kunde man få åtminstone en del av behovet tillgodosett in- om de halländska kogssock-. + de. beställning.; :Det fanns ju' una avsättning för skogsproduk-, över Halland, ett: omfångsrikt "+. arbete 'på: :omkring 4,000 skriv, "sidor, förvarat. Å: :landsarkivet i Uppe I på: himmelen. stjärnorna glipa, tindra. så. "härligt i aftonens' Himma; « | det är: jul i kväll, oe. Sa det: är jul i kväll: Abd är ordnat och smyckat i husen, - ". julborden digna; och tända stå ljusen; ” ” ”Husfadern läser de heliga orden, läser om- Honom, som föddes till jorden; det är jul i kväll, Ls So Människor gå där i glansen och:drömma,'.."" tankar bli goda, och blickar bli" ömma; " vo - det är jul ikväll. MN rr ; SR " JÖNATAN BEUTER. | bä är so 2 LE och var ae rn äv as SN dämer av allt att döma trädlös bådei mm nu QR mm socknen v stängselvirke erhölls, HIL-Ålen som skulle. DyEa och (bort. st 2 FÖR SFAR tr . NN sv ' Ne . : - + A i es a, Nn , AA AL SA AAMAAR NUFEETEIT STETFITEFTTT! NYEFEFEFFIYES hnnå g H a en Å er I då
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.