N Tf YR ver AA EIYYXY NY EIYTYSYT PE FETT NNYYYYYSYYYEYYTY PEPE ET FEV Y VETT TEFP TSL VER IV YFEYTYYFEIVTYTSTYYYYYTFYTFETT TY VANOLSE . FIosING : : a py MANMAMAARARMARRAAN tYyvYYTeN TY? vå YYYYYTTYTYTYYYTYTTYVErYTYFFTYTTTT går . "Holm har. allttd. varit ett stört . och. ssvårt problem, ållra helst sedan biltrafiken både OM” lastbilar” och. trafil "kat ; så: fantastiskt: sor; "den > gjort. Vi hår sedah: ynycket län- " ge haft tre :besvärligheter, en i varje "ände & tadens, tre. ut: vi rit. N; be ”järnvägsövergår . nu 1 med: :bommar har "nästan helt: eliminerats; den” andra «är - broarna "vid Lahöltns kraftsta- : ”Kristianstadsvägerl. ten N naste: sammanträde; .. Då. hade nämligen den av-Väg-: och vät- - tenbyggnadsstyrelsen '' i Stock-[. holm; särskilt” örordnade utred- i tion,: som :ju salltjämt; utgör '.en Just, nu står faktis t vägpor |. frärhsta” rummet. för tresset öch orsaken. till detta är ätt söka i det faktum, som: köm fram, vid. .stadsfullmäktiges. ser ningsmannen, "ingenjör Cleve- mark, kommit till det för sta- dén glädjande resultatet, att av - | 1300 fordon, som under 'en viss tidrymd . ".passérade' Kristian- Sadsvägen, så hade 1100. ären- ft de ' Laholm "och" skulle intel längre. Detta ger med andra ord "ett klart bevis för var” stadens | köpstarka : - dan, att det går att passera den= .sarama, : ” Porten. är alldeles för smal meh + Laholms. Tidning - ”uppland” finns och det gäller. att. göra ”vägen' så] Det har offå påtalats: att väg-] ingenjör Clevemark -- hade ettl nytt förslag "att "komma "med, kontaktar I: .stadsingenjör Lasse Carlsson för att höra lite närmare om detta och vad han själv anser om sa- nu föreliggande” för-]; rätt så radikalt i mån- | ga. ingenjören. Sålunda vill: Cleve- mark lägga om eller kanske rät-|sista hand vid sedan veckor på- tare' sagt flytta. Kristianstadsvä- gen” en bit söder om: den” nuvar - > rande vägen och låta den nya " vägen ansluta till den nuvaran- de någonstans ute vid Hans Ols sjö.” Sedan skulle den .gå 'rakt genom lerhålan, över tennisba- nan: och fram till 'Tivolitorget. Genom - denna sträckning vin- + ner man för det första att Kri- " stianstadsvägen : blir ' "tande och inte så brant, för detlr "Dessutom ” kan . sell. - andra att man. kan' få en" rejäl höjd och bredd på vägporten och för det tredje kan man bätt- re ordna med förbindelsen: med stationen. . — Går man nu in för "denna sträckning, . så förutsätter det givetvis att lerhålan: fylles igen helt .-och . med den intensitet, som detta gått de senare åren; så skall: det väl inte dröja så länge förrän den saken är: klar. ju en hel del vräkas ner I hålan från höjden uppe på Sofiero. Pilla Kallings - gamla fastighet får ju stryka bort och på Tivolitorget, får det väl bli något slags trafikkaru- "Vägen . upp. till' stationen komme enl, detta förslag att.till stor- "del: dras över stationsin- spektorens : trädgård. : Def hela är emellertid ett 'miljonprojekt, som : vägförvaltningen .. helt får stå för, Fast marklösen blir ju stadens: sak. Själv är Jag: myc- ket intresserad äv det' hela och I” det blir: säkert trevligt — men "många : vindar - kommer- säkerli- -- vatten: och” gen, att blåsa innari detta för- slag kommer till utförande. : ; Vatenledning Di Värnen, - öl ( — "Finns . det. annars något "speciellt i 'görningen inom :stadé: ingenjörens:; gebit för komma dé år? > — Vi hår $ ud det kommande årets stat fått en. det anslag «till "avlopp; :som skall, komma "till: utförande” Just, nu håller vi på" med. :vattenledning och : avlopp i Ringvägen, Apel- gatan och Allévägen till fasfig- heterna i dessa gator. Det blir en'.ren. cirkulationsledning" men samtidigt: blir "vattenledningen i|' "Ringvägen em det i' huvudled: ningen till. Värner!" Denna del tas > nämligen. till." ordentligt, Sedan: blir det att. börja på den stora Jedningenv från. Margare- » tägatan' ut till-Ängelholmsvägen vid: . vedhandlande: Karl Svens- sons... fostighet: som '-jag hoppas skall | bli. klar” under. nästa åra å tat; är :döck.: att få frågan" om 'r: hett reningsverk löst. sed” och vari också julen och med egna kommentarer. - avseenden, förklarar. stads- var gammal sed, folk vara ti- långslut- |: fidare "håller vi” ägg" våtten- > och 'avloppsled- jungar tll det nyplanerade om- kring” Vattentornet, fort- nd Em: anhan sak; som tagit mycket "arbete. i" änspråk är från Värnen : och ut till Nyby skola" och : Angstorp: Häri ingår bl: --a «Alfred Nelsons område och. du är det bara” stadsplan, som: vi Väntar. på. - Denha: skall som bekant göras: upp av stads- arkitekt "Svend Bögh- -Andersen. :— Det: störstd projektet," som ligger” mig allra mest "orm hjär- Vi. kom- mer :ju aldrig ifrån denna fråga och den har ju — som tidigare omtalats i Laholms Tidning =— avs distriktsingenjören ' för vat- tenfrågor '- -kopplats på - ake. grundkarteringen "av" områdena j: samman på 'att lägga reningsverket på Köpingesidan av Lagan och det är: ju "bara tacknämligt. Vi har .nu: infordrat anbud på hela ut- 'redningsarbetet - —r som måste företagas :-av. verkliga-experter och förrän det hela är klart kan. man inte projektera' så mye" ket” här, i staden. Det kan bli frågan om stora omläggningar av: : avloppsledningarna > i våra gator och innan så skett kan vi inte : "Permanentbelägga "dem. Men här har'vi ju ännu 'ett"stort crux '! det: kommer” ätt kosta många perigar och vi får- väl ta det hela" försiktigt och! på lång sikt; > slutar." stadsingenjören denna lilla jul-: och hyårsinter- vju: N > :Och' som man ser -— problem finns det alltid fö Det har ja frorbastats tanken | | Mat fänke vid Vad tiden går - är: det verk- ligen så Jänge "sedan: Så ”bru- | kar det, rätt; så ofta heta" när man pratar" om det eller. det. Mycket som nan tycker: hände för bara några år' sedan lig- ger: bra mycket - längre bort i tiden "kanske för tjugo" år se- dan. Ja, hände, det egentligen något : särskilt” vid jutiden för just tjugo år; sedan ? Vi vet att det var 'en svår depressionstid men vad mera' — låt oss titta i Jultiden 1933 för att 50, vdd vi kan hitta, Fo " Låt oss börja med den 18 de- 'cember ” där 'vi finner,; att” Jul: snön kommit till södra Halland :Den kom så pass "rikligt, att tå-li igen på Hallandsås blevo förse- med avloppet från Lilla Tjärby, ; nade ' och telefönförbindelserna fi i. Julen : har. altid varit årets stora högtid, som man på många sätt rustat ' för och med vilken förknippat mycket med folksed, folktro och gammal. tra .dition. I Sign. har med visst intresse blädrat i en publikation kallad ”Västsvensk forntro och folk- julfirandet han . fått sina av- snitt. Boken, son är mycket kintressant har flera författare joch tryckt ' på Elanders -bok- ;tryckeri år 1923: Det speciellt ha'ländska " skall härnedan å- terges i koncentrerad form; och Julaftons morgon skulle, det digt 'på 'benen. Då lade man gående julstöket. Detta var in- te litet — slakt, bak, ljusstöp- ning, ölbrygd etc. -—. började. i arla: morgonväkt ock höjl på till senan kväll. Våra förfåder, rättare sagt den. tidens kvinn- folk,. var allt trötta när.säng- dags kom. Man var uppe vid 2-3 tiden på morgonen jämväl jul- afton, - Bl. a. som förefa” ler oss, ge- na: tiders "barn underligt, var man: på : julafton gjorde Kors) i säden för att det inte skulle gå ”scar” (otyg) i den. Kl. 12 skulle. allt utearbete vara slutfört, och allting på sin plats. Man ' satte - upp granar vid dörrarna (precig som; nu). Li- kaså. var: det vanligt med att sätta upp julkärve till fåglarna en gammal-sed som också 1e- vat kvar in i vår tid. Denna vackra folksed är utbredd över hela Sverige, men har varit mera särpräglad och tycks det, ursprungligen i västra Sverige. Ibland fick fåglarna två kär- eller ”grannaste” nekén; det var mest säd i... . Doppa i grytan var (och är fortfarande) en gammal ged julafton, som därför också fått hetå - ”dopparedan”, --Det var brödbitar i i en gryta med flott. "Man glömde inte heller hus- djurens .” särskilda + julfägnad. Deras julfoder skulle vara det bästa mar kunde ge. I Veinge t. exo gav: man kreaturen av julbrödet. £ 2 cn Hästarna fick havre — det som förr i tiden — -då- havren ofta måste gå till brödsäd. : » Bad var man inte bortskänid med förr i världen tvärtom, var man nästan - rädd : för, vatten, Men julafton måste man tvinga sig till badbaljan — det hörde högtiden till att vara ren. Man tvättade sig alla' i samma vat- ten — som nog hann bi smut- sigt mot: slutet.» Efter 1870- tälet blev julbadeseden ganska sällsynt; : : På julafton sätte mari upp jullonadernå. :-De kunde vara långa, såmt i så många längder att de räckte runt: stugan, där tast.: voro de, utsydda' med ro- sof efte; och vtstyrda med fran- sär 'på nedsidan vackert hop- tidens" mede'punkt är av. rela” var. Det skulle vara den bästa |. var en' sällsynt raritet för dem |. av tyg och i så fall exå halv aln | de -fästes uppefter taket; Of. så ett. slags "bonader : av. ka! tong eller -papper.: som man "i södra. Halland - brukade' kalla ”julark”, De'voro': 3-6 meter långa och visade ofta färgrika och fantasifulla bibäska motiv. De gamle brukade aldrig glöm- ma att tala om de gamla vackra jularken. när" de berättade om sin barndoms jular.-:' 4 Det fanns också "en hel skola allmogemålare av sådana mål- ningar som har en viss fränd- | skap med de gamla färgspra- kande: dälamålningarna, 'fram- ställda också av" allmogekonst- närer : och ” "som. Karlfeldt. så vackert och träffsäkert ' skild- rar i sina ”Dalmå" ningar ' på rim, ”Jularken” "kan" mar se på - ”Kulturen” : i. Lund 'och Nordiska Museét i Stockholm, liksom på andra ställen, ” Julgranen, som nu är julhög- "data, al's inte ursvenskt |] som . nog .. många .skulle restas ' att : tro,: Den :började användas i Tyskland i-början av::1800-talet . och. kom fnågon gång i mitten av-århundradet till. vårt. land, ' men. "de. första decennierna var den rätt spare samt.i bruk, >>. «Julhalmen var däremot når got "med , gamnal -svenskt ur- sprung som gav helg 'och hög- tidsstämning åt stugan :ju'af- ton — den'kan anses vara jul- granens föregångare... När man brett ut julhalmen på" golvet då var det riktigt jul. Men den- na gamla julsed var också för- knippad med folktron om tur och-otär i ens förehavanden. '., I ”Göteborska Magasinet” för 1759 "omtalar 'en' notis. följan- de: ”Halm strös på 'golfven, och ju frikostigare fötren fo-. åå NT " - Det:var i välå i. regel så att hus" : Jupphängdes till prydnader - på "I På 1860-—70-talet: försvann se- | tens," | fadern bar in och: löste upp dessa : halmkärvar :-— det, var med viss högtidlighet. Man kan' på sina ställen spåra en hel ce- remoni från: gamla tider i sam-' band med halmutbredningen, : Av ” julhalmen/: tillverkades också julvippor och julkors som väggarna : och ;. Julkronor att hänga i taket.” . När man ätit och lek if rån sig julafton lade sig husets folk” att sova i. halmen under julnat- ten." Julhalmen ansågs ha" tur och lycka med "sig; kreaturen kunde få den första” gång de säpptes i. vall påföljande år (Vessigebro).. Men man kunde också strö med den -under' dju- ren efter” julens slut : (Veinge): den .— beroende. på. eldfaran. Brandstodsbplagen” förbjöd déss användning.” Julgraned ” blev dess efterträdare: och omkring: denna ' Iektes "nu 'jullekarna. ;- Julklapparna ' liksom - granen” hör till de senast inkomna jul-. sederna. Dock existerar i vissa former julgåvor dessförinnan. = - 'Julgåvor till de. fattiga; kne- ”julakost”, 'julgåvor :till, tjänstefolket. Dessa: 'senare var oftast ... ett klädesplagg. ' Från norra” Hallagd (Frillesås) -om- talas. också” brännvin somi jul- gåva, 'Även barnen kunde i ä'd- re tid få julgåvor också mest klädespersedlar, '”Julakakorna”. eller ”julehögar” till barn och tjänare. som. utdelades var ett slags -Julgåvor. I södra Ha land brukade man ofta: på julafton gå till granngårdarna för att kasta ”julaknuder”: eller ”jula- båsar” som . innehöll"? äpplen; nötter 'ete. ' Forts.: å | nästa sida dras, ju rikare blir årsväxten”. FILM iknatna. ”Det/:r fanns” : ock- a ; Ann-Marie, Gyllénspetz och Birge Malmsten is So. film? INGENSMANS KVINNA, ett gammalt tidnings” tgg kring |. juttu i i söta | på äseng” ”sydsn tala" avbrät Ina,. Genevads. sockerfabrik .ha- |de lagts ned tidigare” men fen artike! berättds det om; att dess: stora kålkugn just' håller .på att plockas” ner för att forslas till.någon annan plats, Den ja- panska konkurrensen på -sä skilt' textilmarknaden sätter” méd full kraft och: den, Svensk industrin ; känner. sig | starkt” hota äv den" ”gula ; far: "Ett ”tjugoårsjubileum. kun | man | också kunnat fira” i! då- Vv garna — om det varit is, både då och nu. Ty Laholms Idrotts-' förening hade,då för avsikt att begå. der första bandymatchen |; ” föreningens : historia genom att möta Halmstads Bollklubb på 'Glänmingesjö., Nu höll tydi: gen isen inte ty i måndagstid- ningen fanns det intet" medde- lande om att matcher ägt rum; Men i LIFs lag hittar vi: så kända laholmåre som Kurt Sö- derström, -. isse Fehhne,. Tore Linneros, Surie Johansson, Ver- ner Göransson m. fl, Je P. Svenssons donation” ok Värnen .hade tillkännagivits ti- digare. :men : hade överklagats: av en släkting i Amerika: Nu meddelas dock, att staden får gården. och 10.000 :kr.: Därmed I: gick också donatorernas vack- ra tanke på att. det hela 'skulle bli. ett hem för. gamla Om; intet —' sedermera. har det ju dock ordnats på annat sätt.. Boliden är, I farozonen ,. och Både: ett svenskt och. ett - sydafrikanskt konsortium är +. farten för' att förvärva . gruvorna." Det: finns guld "där för 100: miljoner, om” talar. tidningen, : Den 18 december hittar + vi i så en stor rubrik: ”Fortskridande |; förbättring märkbar i" det :all- | det i bla Laholm, Veinge, Mä- männa konjunkturläget rien om |; fortsättningen. vet : man ”ingenr |; "= Detär:. finansminister ting”. Wigforss, sont uttalar sig men han vil inte ge några förhopp- | ”Hallänninga-Jul”. är utkom: men,” berättar : en "annons. Den |. ningar om varaktig förbättring I: :)'kostade: endast 60 öre och var: 'en mycket trevlig företeelse på I; sin tid där. laholmare och syd-' 'hallänningar fingo mycket: på-.I skrivet” Ett. privat" mejeri. fanns] ns kvar i 'Porsabygget och detta | sågs givetvis inte med"blida ö- gon av föreningsrörelsen, Men RLF funderade på att övertaga detsamma .' så - att: hela södra Haland bleve, anslutet” till me- jeriföreningar. Så berättas det att - den nya museibyggnaden invid. ryggåsstugan i Stadspar- ken inrettg för sitt' nya: ända- mål och "att man framåt våren I: skulle, börja flytta in. där. 5 : Blektrifieringarna av våra järnvägar hade börjat på all- var för 20 år sedan och en ru- brik berättar: Västkustbanan genom södra Halland elektrifi- erad «först i början. av 1935. I Byggnadskonflikten ? a fördröjer transformatorbygget. : ' Ved och: timmer stiger sakta i pris berättar framlidne 'för- va taren 'Carl Härdig för La-|: "| holing: "Tidning ' och: i samma nummer talas det om "mystik" vid 'vägbygget Skogaby—Knä- red”. Det är arbetslöshetskom- missionen, och vägstyrelsen som: inte riktigt kan: kommå. över- ens om" vad som skall göras! FImportförbud "och restriktiva åtgärder mot: utländsk. foder- spannmål hälsas : med . allra största tillfredsstä'lelse av söd- -ra Hallands jordbrukare, 'berät- tar godsägare Karl Klinker för LT. Och det, förstår man så ,väl li. det-ytterst beträngda' läge, som jordbruket. då befann sig i. : Branden 'i riksdagshuset" i Berlin — signalen 'för 'nazis- mens stora” ubpmarsch — får sin epilog själva julafton. Den "| ha"vtokige: holländaren van der Lubbe döms till döden av,den tyska riksrätten medan Torg- ller och de tre medhjälpande bulgarerna frikändes, +. Julen i södfa Halland gick i JT fridens ochi kyrkobesökens tec-- | ken omtalas det i tidningen för |den 27 dec, Det är rörigt 'på äggmarknaden 'och' tidningen profeterar om att Valda i Vall- - . | berga måste bli stommen i ett Isydhaländskt . ägghandelsför- "! | ä WASHINGTON i dag.” fr; Reuter): i ” President fisenhower' |att misslyckandet med att, sät ta. upp. en Europaarmé. inom kort: : kommer. att: tvinga » USA att Ht nöägas pröva om sin' euro- H ar i denter anstutit sig. till. Dulles vilkeh. vf, väckt stort «Om vadeinlaga; kommer; utsatt tid.-—-' under de närmaste 20 dagarna = —,kän vi: antagligen ta upp: .Helandermålet - tilil: bes handling: br hovrätten: i slutet.; av februari eler senast i början av uppseende. åars) framhåller Vgmån? Bertik Thurésson, vilken kommer att Jeda " rättsförkandlingarna. Vi behöver. troligen inemot, en månad "på oss för att läsa in allt material, "säger hr 'Thuresson, ;omtalar moroniäningarna . i Södra z Hälländ| inför julfirandet[ Vad Skall man hitta på under fyra. Sagans. . Julhelg st Det är. iår en ovanligt lång iJulhelg' genorri att tredjedag jul infaller på: en söndag. "Sålunda 'blir det, tre "hela helgdagar och dessutom kan man ju nära nog räkna. julafton ';' som" helgdag. Vad skall man-då hitta på un: der :hela denna helg? Ja, julen jär ju” hemmets högtid framför alla andra och i i hemmets helgd .na.”Men de allra flesta" männi- "skor. 'söker sig "säkerligen ' till våra. "kyrkor, antingen på julbö- nen. eller . julottan, Julbön blir | stocka; ' 7 "Våxtorp "samt Ling 'hults 'skola i Hishult och julot= 'ta i de'allra flesta kyrkor” här i decimerats "en hel del av de se- naste dagarnas - töväder men uppe i' skogarna mot. Smålands erbjuda" skidåkningivu'fö spörtintresserade.' joch" knäcker” julnötter;”hör” Ta =] dio eller dylikt. Dj jusen bra ät! , dagen [kan man titta på "bio och. bl: a. har Centrum på söndag” "premis är på den mycket omtalade fil- 'men ”Barrabas”;' Så blir. det.för- stås "dans och andr olj på olika ställen n "detta ' .hänvisar.” 'nonsspalter, - 'nöjeslystna! ungdomen.” "Skall" man så ha någon: ön- 'skan” "över inför årets julhelg; så blir 'det' bara, att denna "måtte förflyta i lagn och - ro, "utan o- lyckor' på gator och vägar, un- der. försiktigt handhävande av eld och mycket annat. Hallands; ... äggexportförening och? nan - förebådar.en .bryt- ning... Vallberga:eller "Hahn stad' centrim för ägghandeln : i södra Halland? Så frågas det i nästa tidningsnummer..: Tan- ken finns ju kvar än i dag trots att Valda vuxit sig starkt. "Som avslutning. på 'denna de: 12 "rapsodi. skall vi taga . med ett par saker ur första numret 1934. Där konstateras, att folk: mängden :: minskats ” överallt. i södra ' Halland på ett”par'un- dantag' när. Sålunda, minskade Lahölms' stad med 52. och hade bara «2.635 minskning med 13..Den förut omta'ade bandypremiären » »äg- de:- rum nyårsafton i stället. | Plats var Glänningesjö och isen var 6 tum tjock — så har un- dertecknad själv. skrivit i vefe- || | ratett - -.Laholmarna visade rätt stor obekantskap' med bandyns finesser : och "förlorade också mot Halmstads Bollklubb med 4-0, . Därmed 'sätter vi punkt. för firår Han: nog de första ”dagar-' : 'gränsen lär, dén- finnas kvår och |: föra de Annars " stari- |: s nar” väl ” de allra: flesta”heroma | som "alltid är, en |. mycket god vägledning 4 för den |. -| mätaren - som : har: ärendet om | hand; ” Eventuellt - bli det Häl- I singborg, invånare ' medan [77 landskommunen häåde 2,078, en I > Veni” kan "ge Laholmsrevyn ning . har ; beslutat anordna: en liten - pristävling i namnfrågan: den ' 30 "januari, och 'nåämnfi ning "senast den 7 januari, En . 'öch samme; person kan: delta' Rh tävlingen med flera förslag, Tre : .. halvårsprenumeration. på :södra Halland, +. : Lahol s Tidning, ., andra 'pris: ms "Men" vad Skall mai edan två rsta plats premiärbiljet=. : hitta på? ;Snön ”harg u tyvärr fer till da och tredje pris. e alt—Kilhilt ”öch "Ydermossa—Bös linge.” Yushåll, Framställningar om des; sa” linjer har gjorts flera gänger' hult,- Prästerna, .. , ' > Domkapitlet har koherden i-:Veinge, Sven Ljung; förlängd - sjukledighet från "och med den 22 dec, till och med den 15 jan, 'bch förordnat komminig-" ter Erik Rydér ett "under, denna tid: förestå pastoralvårdett inom, pastoratet. s Sporthallsbygget, i Halmstad ; | börjar bekymrå stadens id otlå . "Trolk på "allvar." Byggnadstillstån- det «stipulerar, att bygget skall: vara påbörjat" senast : den ,15 ' januäri. är inte” klar, och: bygget kan ej - igångsättas, fbund har bett länsstyrelsen, -att tomtindelningsfrågan skall! på: skyhdas, och : det ä . överlant:; som . får övertaga Halmstads : sporthallsbygge,' tyr om idrottsanläggningen i Halm="= .stad. icke" påbörjas i tid/' går . budet till” Hälsingborg, som går 1 och väntar på tillstånd till spor t- halisbygge: sen ann Poker 'E Förlovär Ni Eder. under, helgen? Lät då. Edra vänner och. bekafita' ta det av. nyheten genom , en, an: denna. gången, De a Mik oskn stal rodde ra .nonå i Laholms Tidning. | priser utdelas. "Första pris" blir men först i höst blev det resultat, t :berättar ,Egron” Johansson, Kil. förrän ".tomtpappes ren ' ordnats; Hallands idrottför-' ”. - | apolitiks, "förklarade Vita hr : set T Washington på. onsdagen, . Med sitt. uttalande har 'presi- [förklaring för några dagar se- - dan, YrTYTTTYYYYTTYN : Inalles' Beröres: ett' 30-tal «> i Men !tormtindelningen i ae. sett brå nämn? r ei = .' Laholms revyn :1954 har bör-::e jat" repetitionerna.” '; Men: "revyn: cd har ännu ' inte något når. Res, os vydirektionen och Laholms "id=: Aa ” slag” insändes" till Taholms' Tid= i ar od immer efter I jan. 1954 ätt uti. +» | sträckas. De nyg linjerna år Flo" är I. | L. I I |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.