3 i >] hemska ”julslakten; som” "han , - " >» JÖHANNES "' 0 I rymt.» hemifrån, ' förmäler ' inte ” Solen bår upp kl...8.59 och ned historien; Em: bilist föste/ ut Torsdagen »d.z24 december 21953. - a - U kl 1 "att ha vackra ben." mereva vn än tidigare, "Lördagens" namn : sö ANNANDAG JUL STEFAN ' upp kl ” kl, 15.2; Mändagen MENLÖSA": BARNS DÅG Solen går upp kl kl. 15,29, Dagens dikt: : SAtt giva ut, att skänka ”bort,. att slösa med givmild hand, att leva varmt och rikt och kört : är lycka i livets: land, > «+. or (BERTEL OR GRIPENBERG. ) (— : ” Kvack liv. Två kvacksalvare stod. på marknaden och > side, livets vatten; p i Köp en fasta Ni får till- baka er ungdom och styrka. Se på mej — jag är över 300 år. mal, frågade någon Kvacksal- varens medbjälpare, - «— Det. vet jag inte! Jag har bara' arbetat hos honom"i 150 år. 2 . Bara för herrar " istor '" mannekänguppvisning ”” avi herrkläder." Det heter! i rappor= ten därHrån att det är modemt - med slanka herrar i år, men om vi bortser från 'detta för korpu-| Jenta: "mindre trösterika budskapj i vinter i stort sett skall kläderna ”se ut så' här: ' « Slipsen jfärggran.. - Flugan är att föredraga” fram] - slipsen. Rd Byxorna” skall vara s som det heter; det nu ärd « Kavaj ernz slår ut 1 Jannat julfläsk, men "ingen lär 4 behöva vara utan”denna. präkti-| "| ga julmat vare sig av fläskbrist 1 efterskatt, en frist som man får "JULD. | Solen gär upp kl 8.59 och ned 15.26, 8.59. 9:00 3 neä ')sens'— vidare öden ä 9 och ned iden farliga korsningen .i Klägs- | vägfarande - som kommer -. från — Är han verkligen så gam= | : ib ark Ipår man haft ex billån torde vara följande: Fö- skall > vara mal, och smala att, Smala hängslen rekommenderas; ” -Hattbrättena blir smalare. ' - Skorna skall” som. tidigare vara smala och spetsiga.” Färg!. svart.;' | för ett par dagar sedan nästan | gått av, och även i inlandet har "YTVYTSTYYYTFIFE TOG "YEtreveterörrev jå é Nr s EYYYYYSNYYYTYTYYSYYTSYYYYSYYYYYYYYVTYTYYYYYY YTETYYTT natärligtvis ' inte "låta > bli” att prata om! julen: Visserligen har det varit 'orit om julskinkor och eller" penningbrist.. De som fått kvarskatt behöver” inté förrän nästa år punga ut med dennal glädja sig över så mycket man kan. Julen är ju glädjens hög- tid; även 'om den inte 'direkt är] inrättad till glädje över anstånd med ” skattebetalningar. I feet ” Apropå julfläsk,' så kan" vi nämna, att'en julgris var ute på | vift i Skottorp för. ett par dagar sedan. Det var då det ännu låg snö, ” och ” bilister fick ' mellan] ” Vallberga och". Skottorp se en fet präktig julgris komma 'tra- vande 'i snödrivorna på vägen] Om det var av "rädsla för den grisen på en åker, Hans — gri- inte kän- da, men vi. får väl hoppas, att ägaren fick tag på sitt husdjur. " Med tåcksamhet noteras, att en vägkors-skylt satts upp vid torp, där nyligen en dödsolycka inträffat och 'där andra svåra kollisioner också ägt rum, Den nya: vägskylten — det är. bara -— sitter vid vägen mot Ysby och är alltså avsedd att varna Ysby : och tänker' fortsätta mot Vallberga. Dock tycker man att vägförvaltningen : gott kunnat kosta på en liknande skylt mitt emot den korsande' vägen, allt- så för trafikanter som kommer från Vallberga. '-En del bilstölder har” tyvärr ägt rum även i våra trakter den senaste ' tiden. '. Grönköpings Veckoblad "redogör för en ny effektiv -uppfirming som gör stöldförsäkring överflödig: - Ett bra sätt att avstyra s. k, rarstolen förses : med löstagbart säte utan "vilket ingen 'kan sitta. Kunna" ju kanterna på under- sågtänder 'invändigt. : Då . föraren lämnar: bilen tar:han/'det hand- tagsförsedda, "lätt : transportabla sätet med sig. Ingen'torde kun- na köra bil :stående, skriver till Veckobladet en meddåelare. s fe RV i " Ändersidagen - var. mild och | varm, och skall det gamla kän- ida väderleksmärket slå in, skul- lekstjänst förutsäger 'blidväder. Vid kusten har snön som kom snötäcket smält ihop. | Ur led är tiden: ” "| skrift Ile -tanddoktorn”, 7 i på själva”, sdoptareängen kan å redet: dessutom "förses med vassa | .: För "Svensk Tandläkare-Tid- skrev" jag! förra året en artikel med rubriken ” ”Den gam- i Härl” påpeka- der joe "inledningsvis; att man redan”; i ' den gamla” tiden gick fram Då två linjet, här det 'gäll- de att bota tandvärk. Det var den fackmannamässiga och deå Tnagiska, : Det var den senare som" jåg redögjorde”! något för utgåendé "från en" åldrig syd- halländsk. trollformel)"'som an-. Vvänts äv er' gammal trollgubbei | ( Flintarp; Hasslövs socken.” "Här äter tänker jag skriva" nHågot' om den fackmannamässiga:: den ve- tenskapliga linjen och visa; hur denna tedde sig under den gäni- la: ”mörka”: medeltiden; alltså i sin 'allra ”grönaste”. -ungdorn. | Materialet härtill hämtar jag ur medeltidens Läke 'och; Örteböer ker: mot "Redan i den äldre! medeliiden kände ;man till en hel del me- del, dels sådana som kunde förebygga, - "dels- sådana; söm kunde bota tandvärk. Ett "stort antal av dem" redogöres det för i den tidens läke-. 0." örteböcker, En berömd författare till dylika var." ”mäster " Henrik " Harpo- sträng”, en ”dansk' ”medicus”, läkare, och ” ”canonicus”, domka- pitelsledamot' i: ”Roeskilde, död Md |år 1244, Sina ”örteböcker” grun- dade Han till en stor del på:en latinsk dikt ”De; viribus herba- |; rum”, om växternas krafter, vil- ken kom till någon gång under det tionde seklet. Av de många recept, som han meddelade för tändernas ' vård "och till bot mot tandvärk; lämnar jäg här följan- |” de, översatta till nutidssvenska. Är det någon av tidningens läsa- te som gripes av lust'att.pröva |" : dem, 'så kan hah eller hon gärna roa sig med att göra detta, Jag tror inte, att de voro livsfarliga |” på något” sätt för -medeltidens Joäl Wangö | människor, "men jag är inte. vi: dare säker, på, att de Hade; nå- gon större 'verkan. — utom de rent suggestiva. > ”För tandvärk skall man taga bjuggmjöl, ;. kornmjöl," och" salt, lägga dem i en. linneklut, :.brän- na och: stöta. det till: pulver, gnida ' vatten”. rivs sa ”För tandvärk: - "smörj dina tänder med morot, då enas den le det bli riktig vinter nu vid jvärken”. + >. IN jul. Men tyvärr är inte utsikter: |: För tandvärk tager man berth: |. na till. braskjul' stora, ' Väder- | ram, "mattram = Chrysanther | mum parthénium, tuggar "den och håller den i munnen eller lägger den i” munnen eller' läg- |]. ger den vid tandgården; då du- ger det”, Da ; ”Håller man rosenvatten i sin tänderna . noga : därmed |. 5 och "sedan skölja! munnen med : " den skall" vara” av'ahnan färg och ' Västen är det” stora modet. Men Jjusare än kavajen, trea Meg ie Axelvadd | ännlyses, Hatten” skall” vara | duvblå eller z årg / De långa (Falsingarna "avlivas de- | - Under "julhelgen blir. det na- I turligtvis' ett' väldigt bilåkande, | Vägarna är fortfarande hala på "och även 'omi det blir -blidväder, kan 'det ju kom- ma snöslask, som också är för- I rädiskt för bilister; vi sägt! detta, "vill vi tikta det sina ” ställen; Och sedan mun, då är det bra för tänder- » Öv N na : ”För. tandvärk skall man daga peppar, ingefära och 'itet salt,” som i lika" delar blandas" sam- man; två d. 'v. s tvätta, först tänderna .' med ättika” och lägg sedan: av blandningen på, där! det. värker, "både 'ute' och innän itinitivt, ' Spinnrock stoppär. : IKör försiktigt! Annars riskerar JNi att allmänne" åklagaren. tar. folkflykt. : Mrs Margaret” MacDonald är lden enda kvinnan” "på den ödsliga ' - > ön Barra utanför det skotska fast- . landet som fortfarande använder . sin spinnrock. Hon -har för första "gången 4, sitt liv överskridit Skott- lands gräns och rest ner till Lon- don, där: hon ,' blivit en verklig!- ad " attraktion på den. traditionella! oh skotska hemslöjdsutställningen. Av; :den härliga ullen från de skotska höglandsfåren spinner hon nämli-'| gen ett underbart mjukt och varmt, Tut mellandagarna. . solståndet, och i går gick solen ned två minuter. senare än när! kvällarna var som: mörkast, : vil- ket naturligtvis våra läsare 'la- de märke till; : ra läsare'och vänner EN GOD OCH GLAD JULI "0 vänliga rådet . till. -bilförarna; julstämning på Er under SA i + I förrgår , passerade. vi vinter-] 4 PEN AN KI Så önskar vi till sist t alla vår Petrus,” iallsköns' värk i tänderna”. fo "”jsom värken 'ä; (på tandgården). Det är bra för ”För tandvärk: "Tag nyponträ] och 'tälj äv, "yttersta barken, skav av den andra som är grön, och ' lägg » det i surt vin; koka det en'stund och håll det sedan i munnen; så hett du' kan, där söm värken + är; ' Optimum reme- dium, ett alldeles . utmärkt, Bote” | medel”, föra ”Den,' som har: tandvärk, ta ger "en. tand från &n! död man] och lägger deh vid sin "tand, ov "Smörj tänderna med märgen |" att äct inte är många ' människor kvar. på hennes | ” :hemö, men att hon. skall återvän- | ' Je raka vägen dit, så fort utställ- ningen. är över. Den skofska hem-,' slöjdsorganisetionen försöker fin-| na nya marknader för de härliga | 'tweeder, stickalster och filtar, som” de skotska kvinnorna är så eskick-: liga att göra —— detta inte 'minst med tanke. på att försöka hejda = avfolkningen på. de skotska öarna, ” R NE fR FRU ÄR TYOKE VACKER? | 0 ot kanska opinlonsundersök- CF öttnar inte att. tala om | ga vanor hos folkets] så har statera une Imning kunnat konstatera a 1 procent av alla äkta män 1 ver | dern 20 gill och med 55 år tycker ningar egendorall stora massor. att de resp, husträrna är snygga och sger bra ut, vilket är ett gott | betyg: både åt amerikanskorna och ide "äkta männen, Samtidigt | har 45 procent . av männen bety- | a ackrare än de var när de gifte 1 sig, ; Samma undersökning över- raskar med fastställandet att 34 procent av alla: amerikanska män mellan. 18 och 65 år:'varje dag -—' med undantag av söndagen — :| morgnarna, Av kvinnorna är det |bara 28: procent som så tidigt att ' deras hustrur nu är” går: upp --senast klockan 6 på limnar sängen, Icke mindre :ln | 57 procent av de äkta männen tillreder själva sin första frukost och 31 proc. brukar regelbundet servera frukost till hustrun” på sängen, i rurnav detsamma: mot . sina män. - PA söndagar gör hust- i Hästben, Det hjälper mot vär-j ken, och medlet är försökt”. ' | . SET tanden Jihålig, så lägg dår "inne ett: stycke pepparrot, | eller stöt iden: fin och gnid' tän- derna med den: Det Ihjälger för: rken!, + dose tell ge ka ”För att tänderna inte skola värka, 'skav": det: yttersta "av! hjörtron väl smått och koka väl i vatten och 'gnid tänderna där- med: dagligen -och håll vattnet vid den sida munnen, där värv, ken 'är, ty det kjälper”; ' "Tag en liten ört; som kallas tandört och växer ibland korn och annorstädes "uppå lätt. Jord, och hon” växer i små buskar så” (syhes. vara . dentarta bulbifera. tandrotsört) -'den”- örten" skall”. man sjuda, koka, och låta ångan .' eller hettan” gå" upp” i' tänderna. «= ' Det hjälper. säkert” och är ofta försökt, Sammalunda;' Benet " är svullet! 'av & värken, skall man taga berbhram (se för- klaringen ovan) och sjuda. ätti- ka och taga därav. varmt i mun- nen och hålla” det en stund och 17 spotta: 'det bort sedan, och taga annat och tredje” eller fjärde tid | (gång) "och 'spoi "allt bort; "och : "De medel mot t tandvärk; vilka vi här sett några exempel "på, ordine. ades av läkare, icke bara under: "medeltiden utan” "även: långt seriare;; De hade naturlikt- :' vis”inte av”re 'slutnp blivit .upp- och erfarenhet, fast: icke / det djup" och ' den: kritik, . som) nutiden kräver: "Vil få” sålunda icke helt underkänna deras vär-; de. Men ; i det: mest” intressanta med dem: är "dock, att de'visar oss,” hur man: tog de första ste gen > på : tandläkarevetenskapehs långa: väg: genom "tiderna ' fram till ' våra ' dagar, Och ännu är inte målet: nått på den” vägen; alltjämt arbetar ' man. och går vidåre.: Cove vill, "kan" man även peka' på en" tredje "linje, |' nämligen der religiösa," fast den ju egentligen .går parallellt med den magiska, den :'trollerimässi- ga. I den katolska yrken fuska- Ä me SY v så 3 de under medeltiden” präster och munkar ej sällan" i tand- läkarens ycker: ; Med religionens , är ännu, """-sällan hellre till tandvär CS Yen hedniska- : pöbeln : ha" slagit ' ut alla hennes tänder, Hon blev sa ur ir tandvärk botades i gamla tider jälp lyckades man här att ska- :' pa ett särskilt helgon för tand- värk, Det var sancta” Apollonia som blev specialisten . på tand- sjukdomar, Hon; blev," och .hon . mycket anlitad som jälparinna | mot :tandsmärtor. När den troende katoliken på &as av tandvärk, beder; ha 3 ” gonet, än han går 'tillven verk- lig "tandläkare. '”Ty han” trör, "att sancta'”Apollina. är. "säkrast. i > konsten att: ge bot för: lidandet än den 'senare — och så är Kon nycket billigare med :arvodet; fast man" dock. alkid måste. ge någon gåva till hennes 'altare, ty "gör" mah /inte dét, kan ju tand- värken lätt: "komma SS Sverige, ha..på ett: du "dragit nytta av. säncta apollinakulten, | ni. - De: ha tack vare denna” fått 'en I utdragon: :tand iden väldiga tång, som hon håller i i handeti:- "Vern Var då sancta' Äpollonia? on varsen kristen kvinna, :som under kejsar ;:Decius förföljelse -år”240 "blev. bränd 1 Alexandria, Innan hon” besteg bålet, ' säges 1 därför ” åkallad " vid "tandvärk. Den 9 tebr.. är hennes helgon- 'dag, och den var utmärkt :som sådan även ' i vår svenska alma- namnfö, dringen Kom” i denna vid 1900-talets början, ' ' i "Att sancta "Apollonia var Känd . och anropad"iiSverige' under . den” katolska . tiden,” och” väl även långt senare, ha vi många . bevis för. Vi se-det av medel- gen efter en sådan i Alnö gamla ' kyrka:i Medelpad. Här står hon den sitt attribut: en''tång "med ' en utdragen kindtand .i'kläm. I ”Svenska t:böner: "från 'medelti- den”, utgiven: av R.' Geete; kun- na' vi. läsa | i följande: "bön, : som . fromma svenska: själar” en ' gång under flera ' århundranden ” bett till" tandvärkshelgöriet," s ”En. liten vacker bön. till den heliga "jungfrun 'saneta Apollo- . Läs” den!” dagligen? jämte - Påter .hoster, Fader vår, och. Ave Maria (ängelns hälsning till jungfru "Maria; se Läk. 1:28)”; beder: dig för -din' bittia”tand- utdragnings” skull; som du med ' tålamod, ståndaktighet” och" kärs - lek: uthärdade på - grund "av iin tro ' på: Jesus Kristus:. bed fö mig till.Gud, att han hi aneft må bevara mig oskadd för usla doch” "farliga liv fått en ända. ära, att jag där 'evinnerligen Hå sta” Jungfru; mig. till: evärdlig hugnad. «:-Amen.'v Pater hoster, Tacka, : ända - tills" den ; stora 2 RN SY ; sets och kaja hög- "tid gör åter: sitt intåg i "våra". hem. ' Vardagens slat ""öch "tristess glömmes "och : vi ” fröjdas”, åt .. ljus och" gåvor, . mat. och. vila, Den sanna jul- glädjen” glädjen "över att, ' Frälsaren. är "kommen" — är "inte avsedd, att ta.slut' med - juldagarna, Den har- sitt "ur- sprung från himlen. men "Aldrig förstummas tonen från los DM Dr ge " "himlen; SE älarnas. glada Pilgrimssäng” ” skr Varför & smyger. "då varda- ;högtidsdagarna "Varför är indertonen i Våra liv, oftast så. dov och dyster? ""Värför är . det: "så. mycket ovack!! och så litet ”tack!”. i våra liv? Och. varför är klang en 'av det;.som vi kalla glädje, "ofta så tom, så intetsägande, så skärande falsk? . : Btt" verkligt 'fint' musikin- "strument ger endast" en' full- komlig ” tonbild 'i'en verklig .mästares hand: Världens fi- "naste ' instrument är - män- niskohjärtat' : och skall hjär- tat — vår inre "människa .— "ge en ren och klangfull ton ifrån sig, måste "en verklig "mästare bpela därpå. : Spelar vi själva på hjärtats. sträng-| ar, blir : det mest missljud. :Vem är "det då som skall röra hjärtats strängar: för att: de | skall komma” harmonisk då .ring? Det är Guds helige An: de: När han får hand om; in- ”strumentet, blir tonen ren « och: ; klar sve” sRen och klar? "Tyvärr inte fullt och helt. Människohjär- tat är ett underligt ting, Det , Bömmer så' mycket" av. både gott och önt,-av både-ljus och. mörker, Även hos den männi-: ' Bka, där”Guds' Andé spelar på: strängarna. 'kohinier det möt" ka och” skärande ' toner fram, Kaka "hämningar >! "eller 'vad som helst; de gamle kallade det. Inget inneboende. syndafördär- - vet” — de'olika-uttrycker ger alla belägg ft fullkomlighet. När ahden stilla” vilar, sitt fös- > te 'har 1. Gud, I hjärtats inte formas de rena + lovsängsljud”; sjunger en sångare. ', Endast 'aå vi är. stilla inför, "Gud kan Irena, klara toner med : khim- ' melsk - klang 'välla:. ut från värt hjärta; Herdarna i Bet- "lehemsängden -. skyndade till . stallet,” och” ”funno' "barnet —1 ' Brå och tunga färgton |. + tillbaka till sin enkla gärning, prisandé och lovande Gud för allt vad de. hade fått höra och | 'se,. 'Tonen från” himlen >; häde ;'komriit' in i deras liv — "de ; hade «.. upplevt fräsningens "glädje — och deras” hjärtans . instrument hade" fått. en him- melsk klang, : rea "Gud hjälpe oss att i denna jul . möta-; Frälsaren. så, att våra liv må födas I "tonen från 'övanf 'ol eta 'hus-i-Genevad saml avdelningar till en gemensam 'jul- fest.» Efter :: förplägning--roatle man sig med dans och lekar kring granen, Pleverna var tacksamma .mot sina resp, "lärare för den tröv liga festen. « "Julfest för barnen: i 'Geneväds samhälle "hade i måndabs 'arran- gerats av Genevads koop, Han. delsförening. Festen, som hölls i Folkets :hus, gick i glammets och glädjens . tecken” med dans kring granen och "ekar. Flik TEtt litet häfte "avsett .J skilti och" offentligt. bruk, vilket I, | "des i fredags samhällets tre skol- ”Megas t ve stra Harald Hallén: TING SOM ' = FÖRBLIVA, Lindblads, Häft. 2: 27:50, inb. 11:50, " Arvikaprosten — dagsman och oråförande lv kon stitutionsutskottet i. sen blid stämma och hans förkunnel- se är buren av. äkta Kristuskär- lek,.” Stora.” skaror . lyssnar till hans stilistiskt sköna och 'folk- ligt. och ihtimt framburna ' för- 'kunnelse. - Man. kan "utan 'större överdrift säga att, då han exem, pelvis talar vid radions .morgon- |andakter,-> hela ' landet . lyssnar. [Att det nu i bokform föreliggan. de "urvalet av hans morgonadak- ter kommer-att få många köpare, kan man tryggt våga förutspå. :en- » |i "vårt lands: många, kristna. fö: - [blir ..| han; har praktiska anlag,.som; då 3 han får möjlighet: att utveckla "säkert hälsas' varmt välltommet. ” av såväl sångledare. som sångare samlingar, ; Och mirst lika sLärs Rustböle ären i sitt hems land —" Norge .— "mycket upp. skattad | författare 0 " ”Kvarsittaren"!. ger en träffsäker: bild" av. en ung. män: niska. som. ej har lust eller för- måga . att: läsa, . Jon Kvammen kvarsittare :i skolan, men "1 dessa, kommer honom: att utföra "I storverk, :En:bok som rekommen-. . deras. till: studium av. "både barn och. föräldrar. a "Som "Och dagen ånyo framträder N Och : åter 'de domnade livspulsar slå " "Och allt. 1: naturen. sig. gläder: Så mörkret vi skingre också i den: väta; HN tida kyrkomålningar; som ännu - I | finnas kvar. Vår bild här är ta- SS majestätisk; hållände i éna han- ' värk,” "och ' led ' mig, "när 'detta” in i de heligas eviga glädje: sock: se nin Gud ock 'dig,”min käres: äl kommet. bör det. bll.1 våra hem där ' glad kristen sång.:mycket 4 mer än vad fallet. är borde före- , ee REN, 'v: Örebro :Missionsför- » ening, Häft :4:25,vinb, 5:75> > No Sr O, käraste, jungfru,.: sancta ' - Tä Apollonia! . Jag syndig människa Kvibille "medeltidskyrka Möre > Kvibille kyrka i Halland som: under senare år i Olika omgån-' gar | undergått genomgripande. 'reparationsarbeten, :« ”återinvig-- :' Hur mången Som "andelig är, 'att'.oss ljuset : Och därför i mörkret än' vandrar, "Som -öga ej har för! vad Skaparen gett Och tillvarons' villkor blott klandrar? En sädan'oss Höves en helt annan syn "Må lysa 'och glädja på levnadens färd, Att: hinna "vi 'må Fadershuset, ++ +" r ej, som det. ljuset ej sett FRI 'des på” tisdager av. v biskop I Bo Giertz, ner 4 Kyibil På: ivet och itingen ; att giva det -vad' du”: vill: anlag, dr. .Joch.. "efter . genomgången : restaure- ring utan tvivel som -"er bland | de främsta i våra trakter med” | hänsyn . till.."den” "helgjutenhet | bom: präglar: det "harmoniskt: slutna” kyrkorummet.: Den: mer. highet på Arygt ett par hundra | bersoner som bevistadehögtid-; ligheten och lyssnade till biskop] Giertz predikan blev okså e vackert : minné Tikar ävtp de ” Stadsfullmäktige» -i Holmstad d har haft "sitt "sista :sammanträde; i d ket. Gymnhasiets! omörgarisatio n "införandet av en, allmän linje kräver mer utrymme,'och länsstyrelsen: hade frågat sta- den om: den ville" svara :för. att erforderliga lokaler ställdes - till förfögande. Fullmäktige besluta- de föreslå, att 'realskolans' fem- öck "fyraåriga ! linjer ” "ersättes . med en treårig, byggd: på folk- skolans sjätté klass. Efter denna | omorganisation - skulle” "lokaler. frigöras för gymhasiet, nl ]. fullmäktiges -ordf.- nästa år "omr "Det ljus, som dock klarast kan lysa i natt th pet kt> Värt hjärta sig vidge vid medbröders nöd, Ilos" "mången, på vägen vi möta, .. ':Bekymrens och sorgernas mörke Vi kärligen denne må sköta; + =" « ». Vi hoppets ' utslocknande ljus må på Där, broderligt :söka .att tända, Tins mörkret vi .se ha i ljus sig törbytt ST Och frid till hans själ återvända, : RR Nar FRE Ra ära den on "Av mörker t' nlännisko hjärta, . - a Och stillat. dess oro "och smärta ” Är ”det,:.som 1; julnattens mörker uppgick +I: Betlehems -ängd' + må till detta '., Höll "Vi först Toch- sist söka att lyfta, hans bilol - Till Jesus slu tilllt att sätta. 4 me ine Snabbt hjälpande handen vi. räcke.” » Vi .give,den' hungrande mättande bröd, .. För: tärstande ; törsten. viisläicke; En naken vå klädde, en husvill yi rum I hjärta och? härbärge give; s 'Vår' kärlek "den "brinnande vare, ' ej" um, — De Persgante Kole” M b or sta nyt maa 4 "Det ljus, som "den: börjandes hjärta mest glatt H Sten gg 1: 2 oo itanje IR valdes Ernst R. And t Frälsaren' — "och vände sedan APS fröfe: AT ar. ss
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.