. Tisdagen den 23 december: 1953 + au Växtnäringen . » foderkvalitén och dj urhälsan / . "att få rubricerade mycket : Vviktiga' spörsmål ytterligare belyst har. vi. ställt : frågan till veterinär H Sandstedt, "Mjölby; som därvid framhöll" bly au ev. 7 oien a os Ur. veterinärmedicihsk > är det utomordentligt Blädjunde att man numera icke endast intresserar sig." för "mängden; ' kvantiteten av foderskörden utan. även för kvali- i? : teten, BaNorna 3 nn ' Tillförseln: av mineralämnen sy- - nes bilda "epok i nötkreaturssköt- - seln och den ökning i produktionen, ,; som under senare åren kuhnat in- : "Yegistreras, torde till icke- ringa” del . Vara. direkt avhängig härtill. Oer- hört mycket har vunnits i produk- tionsökning med samtidig elimine- » > Fing av:'sjukdomsorsaker men ännu mer återstår att. söka få klarhet i. Vi känner knappast mer än'de gra- vaste bristerna och deras. elimine- . rande, "överskottsfenomen ' och de "1 + olika ämnenas inbördes. balansför- hållanden är obetydligt "kartlagt. 3” En del:olägenheter följer nog all- tid "med all, än aldrig så berättigad rådgivning, I praktiken sker en del överdrifter” i 'givans' storlek, med- förande? andra besvär. Som mycket . närliggande" exempel tänker jag yo 3 Närmast på att tillförsel av kalk till nr - svinens' foderstater. snabbt minska- FF VYTSN "LAHOLMS "TIDNING Ny Ej bromsande nt traktorsläp a 3 blev fällkniv Om' man: kör i skogen med ett tungt lastat släp efter traktorn och bromsar enbart med denna, skjuter lasten på och följden blir vad ex- perterna kallar en fällkniv, Vill det sig riktigt illa kan föraren stryka med, i varje fall föreligger alltid risk: för mer :eller mindre svåra olyckor. = vo. : - i Det är ingenjör Nils Hedman ' i SDA, som påpekar detta i samband med . utlysandet: av tävlingen om |? bättre släpfordon till hjultraktorn, Tävlingen har från första stund rönt mycket stort intresse, Hundra- tals. förfrågningar har redan gjorts hos SDA, där man räknar med'-att många mekaniskt. sinnade skogs- män går omkring och bär på ”dol- da idéer” i det här sammanhanget, idéer som det bör vara nyttigt att taga vara på, En viss procent av enbart nyfikna får man därutöver räkna med, tillfogar ingenjör Hed- man, som någon gång på vårsidan skall taga itu med att syna de in- sända ritningarna-i sömmarna, — Hur oändligt viktigt det är att släpfordonen 'är försedda med 'ef-|' AX - Även i Danmark måste en del soldater tillbringa julafton p sernerna, Men de tog det med gott hömör och ställde själva om, att det fanns rikligt med de traditionella : ns några av dem i färd med bakningen. > 3 julkakorna, få ir Här ses Kan 30-talets ;.: kris upprepas? . STOCKHOLM . f Vad skulle hända i värt land om vi just nu fick en arbetslöshet. av förkrigsstorlek, d. v. s. 10 "procent i arbetslösa, frågar redaktör Ivar Ivre i en artikel i TCO:s tidskrift Tjänstemannarörelsen, I artikeln, som behandlar individen i företa- get under högs och lågkonjunktur, framhålls att ungdomen inte skulle drabbas lika hårt som på 30-talet. . De stora. barnkullarna från 40-talets mitt är ännu inte vuxna för arbets- livet, och de nya skolförhållandena kommer att fördröja deras debut på arbetsmarknaden, Det ökade an- talet tjänstemän får däremot redak- tör, Ivre att dra följande slutsats: | Det syns alltså finnas goda skäl Ge åt Sverige 2” 3 ”levande” jord! STOCKHOLM = tös . Bestämmer vi oss för en klokare och vettigare behandling åv jor- den så skall vi med tiden komma därhän att många sjukdomar, både sådana som drabbar människan och sådana som I första hand slår mer eller' mindre hårt” bland. djuren, kan ställas på åvskrivning, Mul= och klövsjukeepizootierna t. ex. tycks Jordbehandling, som nu. allmänt tillämpas," inte är' den riktiga, Så säger ordföranden i förening- en Allnordisk folkhälsa, kanslisek- reterare Rich, Jobson, som. kom- mentar till en skrivelse, vilken för- eningen tillsammans med Förenin- gen för naturenlig odling överläm- för ett ant: de att tjä nen kommer att utgöra en större andel av de arbetslösa vid en koms mande lågkonjunktur än vid tidi gare tillfällen av låg-sysselsättning. Hur stor denna andel blir finns fö. ga anledning att gissa om, inte. hel- ler ifall den kommer att motsvara eller avvika från den proportionella fördelningen av arbetare och tjän= stemän inom” olika yrkesområden; Säkert 'torde "dock vara att”sam- fektiva bromsar fick man, framhål- ler ingenjör. Hedman vidare; nyli- gen belägg för vid en ”bromsdag” i Uppsala, anordnad av Jordbruks- tekniska I '. de ett äv de stora inom " -svinskötseln,' men i stället uppstod ett annat, om än av mindre bety- . delse! Det visade sig'att en särskild .- form av rakitis syntes tillta sedan kalk tillförts och'besvären fortsatte även sedan viss reglering skett av Ca-, P- och D-vitaminentillförseln. så - småningom , visade » det sig ett tillförsel”. av "mangan '. förebyggde dessa besvär, I mangansvaga svin- foderstater synes en ökning av kal- ken även inom rimliga” gränser" ge en ökning av dylik rakitis, .. . .- Det är icke bara åtgärder berö- rande själva fodermedlen,.som kan vara av betydelse, utan även sköt- seln' av: jorden, ''dess: gödsling ' och kalkning," En", överdriven,' osakkun- nig kalkning :'kan stundom: ge ka- tastrofala återverknibgar på djur- "hälsan. Givet är att hsdömandet av Tessa förhållanden tillhör de-vansk- ligaste vi har att ge oss i kast med, Utan .markkaärteringar och -höana-. bl -vansk- ina bedömanden. och or 4 8 PT slut" framballer. veterinär edt. angelägenheten av. för- r rå lång”sikt för kännedomen . +vd2 t nas inverkan på djurhälsan! F.n. vi långt. efter och. har endast att itutet. En traktorföra- re demonstrerade :hur det kan gå, j -- , .: när man bromsar enbart med trak- i torn och har, två tunga. släp efter sig, Det blev mycket riktigt en fäll- kniv och föraren fick sig en riktig smäll: Vi åskådare bestods en lek- tion, som vi aldrig glömmer, |. Därför är det helt naturligt att vi förutsätter att de tävlandes släp- fordon skall vara försedda med re- jäla" bromsar, säger, hr Hedman. Helst vill vi få fram kombinerade släpfordon, som på vintern kan gå på medar och sommartid på hjul, ' Anmälningstiden” för' tävlingen går ut den 30 april 1954, Då skall könstruktionsbeskrivningar och rit- ningar vara insända. ”Bättre släp- fordon till hjäu!traktorn” skall. det stå. på försändelsen, Som 'adresseras till SOA, Fleminggatan 3, 5 tr, Stockholm. : ” " "mänskligheten. » rashatet.” "alla igen, en 'i förut "vidtagna växtodlingsåt- gärder, vilka f, ö. växlar högst av- dersök Rashatet är: > : inte' äldre: än kolonialismen ”Rashat är lika gammalt som ganda i världen kan utplåna” Påståendet" känner Men nu kommer: UNESCO med en liten publi-.. ; kation, där 'det fastslås att ras-: ' hat varken är särskilt gammalt eller på något vis oupplösligen " förbundet med den mänskliga Iivsinställningen". .och naturen. " Rashatet går inte längre till- ;' baka än fill den koloniala im- perialismens tidevarv, och för en . sant kristen -människa" borde varje form 'av:rashat och "dis- " . krimination' vara otänkbar... ' En bok, där dessa fakta fastslås, är just. nu .skriven av en' katolsk präst, Fader Congar av Dominika- nerorden, på uppdrag av. UNESCO, som ämnar ' publicera en . hel rad ningar av r Congar helt:på det klara med. Men ju oftare "och ju mera” allsidigt rasproblemet '' blir belyst, ju förr mänskligheten fattar det naturvid- riga och det ologiska i diskrimina- tion .. och ' rashat, desto större. är chanserna för att dessa samhällets svarta fläckar elimineras, . säger UNESCO. MONT en - Vetenskapligt " sett, säger . Fader Congar,' finns ;det faktiskt ingen reell > bakgrund. för' dessa : skarpa gränslinjer, som uppdrages mellan de :s.k. högre. och lägre stående raserna. Det finns skillnad mellan olika - mänskliga grupper, men "det finns inte något axiom som dekre- Jterar att en ras står över en an- nan, I praktiken kan en ras i dag vara högre utvecklad än' en an- nan, men i morgon kan den:ras, som i dag betraktas som den un- derlägsna, i ' utveckling "ha 2: gått förbi. den som7i. dag står. högre. De nordiska folken, den nordiska rasen, var, vild och oötvecklad, sen ”lägre . ras” "när . grekerna i det gamlas ”' Hellas i genomlevde sin | storhetstid. . Kineser, " araber -uch Ingen : propa- . bl be- t på de olika brukningsdelar- tia, Önskvärt vore att man i förväg visste vad: ett aktuellt gödslings- program innebar för konsekvensér för djuren: och kanske även för folkhälsan, Detta dock.icke sagt för att förhindra initiztiv utan som me- mento . ätt varje ingrepp i jordens skötsel drar konsekvenser med sig lysta ' ur: olika synvinklar. : Fader Congars bok. är inte på mera än a 60 sidor, men' den' kastar ett all- sidigt "ljus över rasproblemetsyhi- storiska, "vetenskapliga "'och etiska aspekt och 'rashatets ödesdigra! in- verkan på dagens händelser” 'och samhällen, > de. fy eve 0 : > Rashat utrotas inte med hjälp av egyptier .var en gång. många selk- ler, före de europeiska: folke: Pp " Rashatet går tillbåka. till 2" kolonialtiden? och särskilt "kraftigt : utvecklades det bland "spanjorerna : kort: efter upptäckten och :'"erövringen '.:av Amerika, säger Fader Congar, Ni | i kurativt syfte” söka sammanhan-, ee Ner , och kan vara av betydelse. landet. : : - at förtroendet att leda hären '. nd te yårsdagen «1719 "bröt in - gnistrande kall. Trots marschordern ' över 'de snörika.. fjällregionerna , var humöret det allra : 7 bästa hos de Armfelt- ska karolinerna, Det bar hemåt. Det norrländska fattiga åkerlar ”-parna hade allt för länge legat för fäfot och de krigsleda mannarna . längtade hem till ordentligt arbe- "+ te i fred, Det kändes lätt för dem att lämna lägret i Tydalen i Nor- ge, Ingen visste dock då att kata= strofen skulle komma: snöstorm- ' en, som bara lät en' spillra av . hären återvända levande till Gladast 'var nog den 'piggögde lintotten -Jon Jakobsson :—15- - ;årig Ljusdalspojke och trumpeta- re och trumslagare 1 Jämtlän- : ningarnag första bataljon, Även om han ' redde sig som en hel karl så var hans hemlängtan " starkare än de andras. Han skulle , ' kanske: få liten del av en för- senad jul, Fans mor hade säkert sparat någon av de få godbitar nödårens helg förgylldes upp med, . Till! en början gick allt' bra, Kylan bet hårt I skinnet, men $å länge mannarna höll sig i rörelse I så fanns det ingen anledning att klaga. Det var först uppe på fjäl- let de fick en föraning av vad : - som väntade, Ett stort, svart moln ++ tornade plötsligt upp sig på him- len, och 1 ett jehu var fjället : : + tummelplats för en våldsam nor- danvind, ” som vräkte " kornsnö över de marscherande, 1 Luften blev tät sor i tjock dim- ma och mannarna blev difusa konturer I det dånande, iskalla infernot, Med: krumma ”' ryggar kämpade de sig fram mot vin-. djupa snön, men han kämpade den, Den öppna dalgången uppför fjällsidan gav inget skydd. De var gtormen visade sig vilja avta, Allt tvungna att fortsätta till någon ' c » plats för att få lä De svagaste L HI sta” onh ' orkade inte så 'värst länge i den” krafikrävande' "marschen, Döds-' trötta föll de omkull, men hjälps tes upp av sina kamrater, När 'de inte orkade gå längre fick de-: "skjuts på trossforan i kön. Den , isande nordan. var obarmhärtig ”- .. och de frös ömkligt, ihjäl: it i 7 .; Jon Jakobsson frös så han ska= ; kade i den tunna" karoiinerkap- ; Pan, men han hade ingen svårig- het att följa sin bataljon." Be- svärliga saker hade han varit med . om ' tidigare och han hade gjort , "Big känd som en förträfflig väg- visare i den 'mest oländiga och: okända terräng. Hans chef sade "om honom: ”»Förunderlig ' krahat : den där lille "trumpetaren. Han hem-" "har ju drev söm en hunds +: ” - : oo. Natten föll på, I skydd av en i utskjutande : klippa, som 'gav : någorlunda lä, tog man rast, De + frusna, trötta krigarna grävde fram ljung och seg fjällbjörk och fick till slut i hop så mycket ' brännbart . att det: räckte : till ynkliga, tynande eldar kring vil- ka de samlades. "Runt om dem ”'pade någon var han förlorad, Ålla : visste”att de måste rädda sitt « I den tilltag hällets' allmänna sysselsättnings- politik kommer att få nya problem att överväga på grund äv denna strukturförändring, " : Redaktör Ivre, som även tar, upp en intressant diskussion om moti- ven till föret; olika iäl= nat till jordbr n och vari görs några intressanta påpekanden. > Det torde vara bekant, fortsätter kanslisekr, 'Jobson, att ansvariga myndigheter som bäst håller på att planlägga vissa åtgärder mot mul- och klövsjukan. Därvid hakar man sig fast vid en enligt vår mening felaktig tankegång. Man vill näm- ligen bekämpa denna sjukdom med tillhjälp av i Sverige framställt vac- cin; den' vaccin vi hittills behövt har vi tagit från Danmark, "Vi måste fram till ett nytt . 17 betraktelsesätt" Nu menar vi att detta är att an- gripa. problemet från oriktiga ut- vårdande åtgärder under -växlande konjunkturer, slutar sin artikel med -'|att förutspå att vid en arbetslöshet av här nämnd 'omfattning kommer kravet ' på statsmaktens ingriparide att" ställas av de flesta samhälls- grupper." På vad -sätt ett dylikt nopinande - någerkar fn da Pi i företaget kan dock endast en så- dan situation själv utvisa '.; Prenumerera på 2". HALLANDS "NYHETER hn omfattande äv de problem som har vuxit fram ur detta rashativ Inte bara" som -demokrater,' lika" 'myc-' ket, ja i. högre grad 'som :kristnå; har amerikanarna en lång väg att tillryggalägga,' är hans 'konklusion på den punkten, so äMelne "Vad judeförf ljelserna angår, så framhåller : Fader Congar, att" de inte ' bara" är stridanda mot" varje kristen fattning, utan d ? . , Man lämnar, å sido 085 utgöra ett gott bevis på att deff en > hängd i London =” Den 22-åriga ”Ålfred ” Charles Whiteway avrättades på tisdagen! genom hängning. i Wandsworth= fängelset i London: | Whiteway dömdes till döden den 2 november för mord på två unga flickor, den = 18-åriga' Christine Reed : och den 16-åriga Barbara :" Sunghurs, på 'en väg intill: Them= sen ' nära Teddington, Middlesex, Efteråt kastade han. flickornas” kroppar i floden. en hen på. Och på det sättet haf dé pris. - mära kommit i skymundan, näm=- ligen en ”levande”- inte kan uppnå med mindre vi ger jorden tillräckligt av humus, i lika hög grad växt- som 'djuravfall, . Låt oss få en svensk försökse ' ac > verksamhett N. 07 De förslag, vi lägger fram, mast syftar till är att intressera för en svensk försöksverksamhet enligt . hittills hos oss oprövade metoder Då för jordbehandling. Det. finns' god handledning tillgänglig. En för. des= sa tankegångar: välkänd. och ban+ brytande engelska, lady Eve Bals ' foor, har i sin bok ”Levande jord”, lagt fram en lång rad intressanta erfarenheter kring det'stora lingsförsök, vars chef hon är i En; av dessa nya vägar. jordbrukets — och - befolkningens , fromma är. det inte att begära -att.:" en försöksverksamhet kan komma det ' viktigaste i : , nämligen de renodlade hälsöfrågor- na. Vi tror helt enkelt inte att så värst mycket står att vinna i kam- pen 'mot vare sig den nämnda sjuk- domen eller — om vi sträcker oss längre — mot sjukdomar överhu- |vidtaget bland både människor och djur om. man fortsätter att'smyg- "pyssla med vacciner och annat, Vi Åtycker, rent ut sagt, att det där ba- ra är perifera ting, Kan man åstad- komma en strömkantring i tänke- sättet" ända dithän att vi systema- tiskt. inriktar oss på att förbättra motståndskraften hos både djur och människor, ja, då.voré. man enligt vår uppfattning inne på rätt väg. Ty problemen. är i stort sett desamma för alla levande varelser, ; Vad vill-vi då med vår skrivelse? Jo, kort och gott detta: Vid plan- läggningen av åtgärder mot mul- och klövsjukan och andra förhär jande husdjursjukdomar måste man söka åstadkomma en förstärkt mot- ståndsksaft - överhuvudtaget hos "I.baserade" på den felaktiga föriut- sättningen, : att. det: existerar:- en ”judisk ras”. Historien berättar fall;, där. hela fölkgrupper' av härstämning har anslutit sig” till judi d t.ex, kh Si Fe orkade” längre ” hjälpa dem. : Stu- "Jon /når fjällvidden, Där blir” snöstormen ' allt : våldsammare, värme, Hans musik hjälper också ; leden att hålla ihop, sn i se DE STORA. djuren' mot: olika sjukdomar, Det målet kan vi nå endast genom en riktig behandling av. jorden .plhis sunda uppfödningsmetoder, Konst- gödningen i all ära —"rhen der har trots allt inte blivit den källa till ”liv”. som det konventionella tän- barnets intiution vi I riktning, & vegas lb bget ! Genom "stormen "ljuder ”A ans' repertoar på trummån, R ds rej fmentes : marsch" avlöser Skyddet” från. dalgångens sidor" oavbrutet, Hans armar känns som finns inte längre och yrsnön blir :"'om de -höll på att gå av, men . pet till en massiv vägg, där det inte ”' ban vägrar att ge upp. Det är '" kanske bataljonen, som de kom= - . ens går att se handen framför sig, ' nästan som om han ' hade På mit bort ifrån, som de åter skulle; Den hårda vinden tvingar Jon att ”' känn att någon skulle ha nytta slå in” så att han”får "av hans musicerande". wi a Rn ae AA bland far tanken om en stunds... trots att vila genom hans huvud, Han lå-..invå sig såg de inte ens 'skymte; er dock inte förleda sig av'sin 'av trumslagaren; De började tro :skulle somna 1 snön för att aldrig” - rvakna mer'om han satte sig ner. - Halvt ”medvetslös' släpar han sig framåt kosbttot välrötnat med och hoppats få tta kropp, Han vet att han "medan ”"trumpinnarna ÄVENTYREN” : Stormen tar plötsligt en and- : hämtningspaus och snöyran lättar;i "Ibland; när stormen inte ryter så kraftigt kan han höra vargars : hungriga ylande långt borta. När . det mörknar når hån sitt mål, - Dödströ härtigt bearbetar q får skymni Jon en bergstopp framför: si Jättestora vålnader strävar fram" åt mot toppen, Han ser att dé ä karoli kantiga ha de sk i ser : på den tr dånade st med oförminskad "styrka, ; ös Jon hade slumrat till: ett tag, Han väcktes av att någon ropade på honom,' Yrvaken spratt han » upp, Det var bataljonschefen, som 1 blint förtroende för trumslagar- - pojkens ovanliga orienteringsför- måga, frågade honom om han visste var Handöls' by låg, a - Ja, herr, major: Jons Iila; näve sträcktes bestämt ut 1 rikt- ning mot svenska byn, : — Gott, sa majoren, Tror du "att du kan leda oss Git. Sn — Ja, Jons ögohb lyste och han hade blivit åtskilligt - varmare efter bataljonchefens ord, Oväd- ret skrämde honom inte längre, Han kände sig stolt att han, den yngste, fick. förtroendet att ieda " hela hären mot räddningen. Marschen gick vidare. Jon i täten hade' det besvärligt i den : sylvass oförtrutet, Uppåt bar det utan att "fler orkade inte följa med. De ramlade omkull i suön och ingen Han ' hinner inte tänka, mer, han » så att, närmare än Handöls by ten och den säreget skurna kap- pan, Lite rädd blir han och und- , rar om det är döda kamrater som ;. Mne har, Jon - gör hans sällskap över fjället, smudblar och störtar nedåt i tycks det, oöndlig 'avgrund' ' Jon. somnar och den mjuka snör, som dämpat hans fall:har'; 'ovkså gett honom skydd mot ky- lan, När han återvunnit krafter, men han har” tappat sin ena vante och för- frusit sina fingrar. En bit av hans dyxe blir en provisorisk vante örja si <= . nande, Trots att de försökt och han kan åter börja sitt trum-= . aldrig fått se j mande, Värmen .återvänder sakta '' till hans kropp, men snöstorrmen ” är är lika pinande hård och kall” en : högre makt 'som : velat viga : Han' är dock' fast. besluten' att dem vägen, : kojan, Väl inne samlar han sista krafter för att göra upp eld. "Ved finns, enligt fjällets lag, i riklig mängd därinne och snart: har han gjort fyr, Medan en här« lig värme börjar sprida -sig där- sexton man — andra plutonen ur vaknar har han ; Sitt kompani :har de hört en har den ljudit avlägset, försvin- han upp dörren till sina somnat in, Han är ddaday vc Ute på fjället kämpar sig ännu De trummas igt ljus, en mänsklig dova slag genom stor- ett fyrkantigt , ka os 7 men, Ibland har de tyckt att de boning. trumman hade ändå Jen | varit alldeles inpå den och ibland = & na I den sköna värmen 4! har de sin andra. virvel; De trodde först inte sina - ron, men de följde ljudet. Hoppa" >" gen kanske. var nära. "a, Lika - plötsligt som '-de " trumman: slutade den, Stormen” rasade och fjället stod vitt runt dem, De kunde! ingenstans! se .- räddningen, Trumman hade inta; billning, . Deras mod var bortal” Genom vinden hörde de ylanden. - Vargarna vädrade' bytet « cv "> När de sexton männen definf=e" tivt gett upp och lagt sig ner att: . > ” . vänta at kölden bit för bit skulle --" : Brunflo kompani — fram mot ta deras kroppar, återvände hope + - > stormen, De har följt ljudet av en”. Pet. En svag doft av slog 7 spöktrumma - hela dagen, Ända -: mn ” från det de villat bort sig från ad Ranjens falkfångarkoja fann de ih ök il medan han makterna." na . Sir Alfred Howard är-en ; > annan ”vägvisare". i. ; "Men. vår kanske främsta ”ur= I kund” är den engelske jordbruks=- forskaren sir Alfred Höward, som: i Indien. haft tillfälle att praktiskt pröva allt det, som de flesta" här hemma än':så länge bara 'uppfattar såsom teori." De försök han' gjoct '. just beträffande mul- och" klövsju- kan är utomordentligt ”inbressanta, Utan ”mediciner”,; vaccineringar och - annat dylikt har han fått friska nöt. kreatursbesättningar” att trivas uti märkt -bland' mul-' och 'klöyvsjuke- smittade = och utan att smittan... för ' dylika. resultat är och förblir den korrekta -jordbehandlingen må- ste " uppmärksamheten ä rummet gälla denna, : 7: " Det är alltså, sammanfat kegångar, som. vi-ger' uttryck: åt : vår ovannämnda" skrivelse.” "Att vi . kommer satt röna motstånd” vet. vi” att det. | skall" ha' motståndskraft för att, växa sig förbi och de kritik och motstånd: / komma; smygande. å. hörde” de plötsligt en trum började återvända, Det var " + ' kontakt med, De försökte kom=". ' » "ma i närheten av trumman, men de 'hade" den alldeles nd är räddnin= hört dem, Det fanns alltså män« ': eld och värme I närheten. '- var inte prisgivnal Så såg de: . . och de alla övertygade om att det är Ä - de fortsätta även fast att han vet Det var när de sexton männen att han tappat bort sin här, som - nästan givit allt förlorat, som de. han satts att leda, Han vet ock- = började höra tr I lä ligger Ranjens falkfångarkoja, som kan ge honom' skydd mot ; stormen, Fur långt det är att gå yet kan inte, men! med natur- av en bergvägg hade de suttit och övervägt sina chanser att klara sig. Ingen av dem visste varåt de skulle gå. ' En fortsatt vandring förde. dem med al sannolikhet vålhader på fjällkammen, ", CC. Så ' småningom" återförenades ' ”av hären, lyckats ta sig över fjällen, Och I länge hördes 4 de? sjutton männen med de delar om Jon man den käcke trumslagarpojken H Jakobsson, som räddat sexton från en säker död, ” : N 4 v t Ma Å ARSA ARA RAR AR MAA RAA MAMAAMNANDABARASIASALADANNANANAANSMAARDSAAA NETA NEFTETTTETEITFETU > LAHOLMS TIDNING + ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAH OLM In a FIUSTISTISEFTELETEVTYFIIVTTETIS ""”22-årig mördare > > inte, specificerade, men vad vb nära -.. land. Hur stort intresset än må a ra på enskilt bl för ”beträdandet "7 till det svenska .« igång utan stora insatser från stats-> ' överförts, "Men. eftersom. grunden lisekr. Jobson, ganska ovanliga tan= . vi ; tillräckligt -. jord, nilken. vi vi . ” i ja AAA re AÄAMIA Må pr AMA AAASÄDASNAÄAA ren FPEETTETTITS NEFEFETETVEVITYTTVYTYT ATT NYA NN på mr rn Mer r s oe ont R nen De 3 Sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.