Åt. i st side ryrTfYtYrvYYSYYYYYY veerevvrevetYyvyYyYFYYFTTYTTE LAHOLMS TIDNING Yey .”W i 4 + Färre olycksfall - avverkning och flottning "har varit - da började sin verksamhet, konsta- | ganda ämnar ingalunda vila på Jag- " allé Inom ma: för att få. den rätta slagkraften . oly my st, ” gott och väl 10 & av hela rikets, . kom bland prisvinnarna, . skild nyhet s. k; häradskonferen- inom skogsbruket genom propaganda Olycksfallsfrekvensen inom skogs- i sjunkande sedan 1943, då Förenin- I dessa dagar sitter vi lite var i nypan|Ki Kommunérnas ekonomi | - OP Av Märta Leijon — liga skatten, men de räcker. inte. måste låna upp sum- med i och fund över vår egen och gen. Skydd terar organisationens - or nfvud [4 samhällets ekonomi. ' Detrelät så -bra det där med stor- och jä A, C:son Leijon i en uppsats i tidskriften Skogen. SSP har inte ensamt varit orsaken till den glädjande utvecklingen men väl med stor framgång medverkat därtill, Under senafe år bar man 4 allt vidare kretsar fått klart för sig att det ur humanitär, ekonomisk och kt. är. nöd- och visst är det bra där drömmarna kan förverkligas, men det är nog inte alla som tänker på att allt skall betalas, Kommunmännen säger för- tröstadsfullt att det säkert går bra. De får statsbidrag till både det ena och det andra. Skatten behöver in- te bli allt för stor, åtminstone inte just nu. Frågan är bara var stats- vändigt att så långt möjligt undvika olycksfall i arbetet. Både arbetare och arbetsgivare har lärt sig att samarbeta för att nå detta mål, Fö-i1 reträdare för båda parternas orga- nisationer:. återfinns också bland SSP:s intressenter, > Genom ett intensivt Spplysnings- arbete har Skogsbrukets :Skydds- propaganda nått ut till alllt vidare sektorer inom skogsnäringeri, Täv- lingar, utställningar och en omfat- tande instruktörsverksamhet är en- dast, några av de vägar man med framgång slagit in på. . Men Skogsbrukets Skyddspropa- rarna utan'skall ytterligare bygga ut sin verksamhet, Bl. a, vill man stimulera "intresset för lokal säker- hetstjänst "inom skogshanteringen, t, ex, utbilda skyddsombud. Vidare vill "man ” verka för att arbetar- skyddssynpunkterna kommer till sin rätt i yrkesutbildning och fortbild- ning av olika kategorier anställda inom skogsbruket, Förhållandena kring . den mänskliga faktorn i .olycksfallssammanhang skall ägnas större" uppmärksamhet, Därjämte skall mån fn och verka för en an« derna beträffande redskap, och ar- betsmetoder till säkert der id: skall tas, om inte det ock- så är på skattsedeln, : Visserligen kan ra över sedeltryckerierna men det är rätt riskakelt att använda dem för mycket. > Man kan inte trolla fram ekonomiska värden. De måste skapas genom arbete, Statsbidragen har också" skapats genom arbete, vårt eget arbete, - Antirigen utläg- gen sker genom stat eller. kommun måste det ske skattevägen, Genom direkt eller indirekt skatt.” Numera disp mor som för en”förnuftig ekonom ter sig oerhörda. Det har blivit ett slags tävlingsgalenskap - på många å där man visst inte gör det bästa av de möjligheter man har utan i stället "friskt tävlar med andra kommuner om palatsbyggen och dyra arrangemang. Detta har kanske sin förklaring i att de nya kommunstyrelserna ofta är helt nya och saknar erfarenhet av kommu- nal ekonomi. . De känner inte nå- got ansvar inför framtiden: då allt skall betalas, Vi har storkommuner "som nu ikläder sig skuldbördor av gigan- tiskt slag och med friskt mod går på utan tanke på framtiden. . Och visst är man glad att mycket blir lav, men man frågar sig om det inte vore möjligt att göra planläggning- en lite mer ekonomisk, om man inte genom frivilliga gåvor och in- satser : skulle. kunna | nedbringa skuldsummorna. ' / Kyrkan ä är i vårt Tand en rik or- går tredjedelen av int skatt för en stor del av skattedra- garna; Naturligtvis har vi fått en hel del för skatten, Våra vägar. Vår fria sjukvård,. våra ' offentliga palats av olika slag, Men jag tror inte att de som planlade storkom- munerna riktigt tänkte sig in i det storbyggande som skulle bli följden och' den brist på sparsam planlägg- ning som många gånger känneteck- mar detta byggeri.: « +... «> Många kommuner, har sina finan- ser ordnade, har, sparade. fonder att ta av, har i god tid sörjt för sko- lor , ålderdomshem och lärarbostä- der.” Men tyvärr har många kom- munalmän också lidit av en brist på - framsynthet som gjort att de levt upp sina fonder och taxerat ut det. minsta möjliga, till kommunalt na och följa. den. ark och hygieniska forskningen. i ' Det är alltså storå, ”lågsiktiga uppgifter som ligger framför Skogs- brukets' ' Skyddspropaganda, : 'oavlåtligt strävar efter att samla h ä verksam- och ändå får den gåvor och d till prydnadsänd; mål 'som. går till stora summor varje år; Man frågar sig om inte kyrkar -kunde vänta nu några år så att kommunens arbetsflit och givmildhet : kunde få råd att ösa sina håvor över skolor och. andra oftentliga nybyggen. 'En syförening korde ' kunna - skänka mattor och gardiner till ett kommunalhus och ett ålderdomshem. 'De nya gardi- nerna och. persiennerna i'folksko- lan skulle kunna skaffas på frivillig väg. Inredningen i skolköket och servisen. där. kan mycket väl an- skaffas genom personlig offeryilja, . Det går stora summor varje år till fonden från I när folk dör. utan bröstarvingar. Dessa pengar används i stor 'utsträckning ar om, ålder- städer” måste byggas d: > måste och byggas till.” ...e- Det går ju att få statsbidrag, för i den nödvändiga kampen mot lagt - all. del, som vi betalar i den stat- Gött Nörden-6 -år i "Halland :under jubilé När. man. ser ”tilloaka - på ver "samheten under 1953 '— Hallands- > kretsens tlonde levnadsår — får : rhan en viss -känsla av tilfredsstäls lelse, säger sekr, i Föreningen Norslé « den I Halland, mag, Bo Walli ” Vi här uppnått det' hittills sta medlemsantalet i Halland, n ligen 2,445 vid årsskiftet, vilke Att vi lyckats höja vår siffra: bexs ror nog mest på att vi under året ordnat en medlemsvärvningstävl mållan "avdelningarna med 100” ke” som pris, Tävlingen gav cirka' 350 rapporterade nya medlemmar, vil 5 ket alltså' mer än väl uppvägt av- gången. Tävlingen vanns av His." hult--Knäred—Våxtorp ,med Vessi- gebro—Ullared och Himledaler— Lindberga närmast, En annan tävling, 1 vilken Hal- lands Nordenavdelningar med he- umsåret . 1953 Et par inslag i mötesverksam. heten bör. särskilt framhållas; Det har varit mycket norskt i år och de är alla norska, Vi hade en strå- der deltagit, var riksför lottförsäljningstävlan, där Morup— Vinberg och Vessigebro—Ullared Ett område, där verksamheten varit verkligt " livlig, är mötena. Dels har kretsen själv ordnat sin sedvanliga stämma på våren och en distriktsfest vid höstens början, = i år liksom förra året. förlagd till Katrineberg — samt som. sär- ser” under hösten. Dessa senare hölls i Kungsbacka, Varberg, Ves- sigebro och Halmstad och vakt när- mast avsedda för de kringliggande avdelningarnas styrelser. Alla fyra var lyckade och vittnade gott om intresset och Anitiativviljan hos dess så styrelser, Dela har "i regel lande här i våras, Jens Bolling, Oslo, som levandegjorde norske folkeäventyr och en annan :llika förnämlig på hösten, nämligen Jon Medböe, Oslo, som talade 'om konst och musik, Vi fick vidare av norska UD låna den norska kunga- filmen ett par veckor och sist men inte minst: den norske prästen Jo- han Johnstad, Jessheim, predikade 1 november i ett flertal av länets kyrkor. Ja, och så har vi då den andra viktiga verksamhetsgrenen: utby- ten”o. d. Dit kan vi kanske till att börja med räkna vårens skol- ungdomsresa :- till Oslo med cirka 225 deltagare, 'som blev både om- skriven och uppskattad. Dit räk- nar vi också folkskollärsrutbytena, genom förmedling av kretssekreta- giatet, ordnat filmaftnar, föredrags- möten, samkväm, gudstjänster och |; skolföredrag m, m, Sålunda hölls, såvitt bekant, under våcen 22 mö- ten av olika slag och ordnades 7 skolföredrag o. d., medan det under hästen hölls 37 möten och 4 under året, Denna 14-dagars-utväxling är mycket gi- vande och har också fått folkskole- ktör Nordins sy iga re- -| kanske inte så lätt. iologiska | Detta straffar sig|till studiestipendier, I våra dagar, nu, Man har inom smål | när k na själva ska ordna na . inte unnat varandra pengarna |undervi. till. "real och nu är alla lika, fattiga, Nu ärlk : åken på arvsfond som [alla skolor. förfallna, alla lärarbo- att sjunka. . Varför han inte rika människor utan barn lika väl do- nera sina pengar till skolan i' sin egen. bygd: som . till. främmande barn? Det är här en brist på soli- daritet mot den egna bygdea som jag tycker är betänklig. Vi vill avskaffa de gamla dragiga skolorna där barnen hade snuva varenda guds dag och där epidemi- erna rasat utan ände. Vi vill ha en bättre vård åt våra gamla, Men allting kostar.” Allt kommer på : I skättsedeln, Och de skulder kom- munerna nu gör ska betalas av den kommande generåtionen.". Det blir Det kan bli ekonomiska kriser. Och dessutom Jär det inte sympatiskt att lämna ett sådant skuldarv efter sig åt sina barn. Vi måste pl 1; 1953 sett ur SPINNSIDESYN kit år är. slut —'[ ett år fyllt av arbete, av glädjeämnen och sorger, av bekymmer, av fest och vardag, av reformer och förbättringar, av besvi- kelser. Hur 1953 blev, sett ur speciell kvinnosynvinkel, har. vi försökt skildra här — ett litet axplock bland de händelser, som väckte kvinnornas iftresse på de mest skiftande områden. Många kvin- nor har på ett eller annat sätt dragit intresset till sitt namn och sin gärning, - många ämnen, som legat kvinnorna varmt om hjär=- tat..har deb ibland har probl lösts så' som kvin- norna önskat, ibland har det blivit bakslag, ” ” Nu ligger ett nytt år framför oss, ett år som också skall ful- las av arbete och glädje, blandat med bekymmer och sorger, ett år med många vardagar och några få festdagar. Vad 1954 kom- mer att ge oss vet vi inget om, vet bara att med oss förenar sig all världens kvinnor i sin bön om fred, om trygghet för de sina och för hemmet, om hälsa och kraft att var på sin plats få fort- sätta den uppgift som blivit 'ess given. Vet, att ”den slöja, som I döljer framtiden, är vävd av. Bormhörtighet .. STR ” GÄRDA SVENSON — länets - enda riksdagskvinna, har bl. a & stridit i riksdagen för de hem=-, : H arbetande ” kvinnornas : sjukför- säkring och för husmoders= se : semesterstipendiat, . Årets. debatter. | "var ur "Kkvinnosynpunkt” bl.a, . abortfrågan — 1950 års abort= - å - utredning avlämnade på hösten sitt betänkande, 'och innan dess . hade abortfrågan stötts och blötts av såväl läkare, jurister, social= ”, vårdare, präster :som ' lekmän, Professor Per Wetterdal väckte uppseende genom att öppet för-" " klara att han absolut nekar att - utföra aborter, och professor Erik Ask-Upmark . kom ännu ' med i ' strålkastarljuset när han beteck- nade aborterna som ”vår tids förhärjande ' folksjukdom” och > - framhöll att av 'de legalt abor- - terade 6,000 barnen kunde vi av 3,000 gossar fått ett fältstarkt in= :- fanteriregemente och att de 3,000 flickorna behövts i det i inre e före - svåret, Maa frn KONSUMENTUPPLYSNING- EN var ett annat debattämne, som låg kvinnornas hjärtan nä- ra, Stridbara Willy-Maria Lund= . - berg gick i spetsen för den strid, . som ' blåste" upp efter: en upp<" märksammad radiodebatt och i alla svenska husmödrars namn ” krävde att inte bli förd bakom -; . ljuset, inte" furaa samt mötas med respekt och intresse för sin synpunkt på varan. : : Från köpmannahåll kom plans dade svar, men absolut rekord i ovederhäftighet slog ordf. i Skå- . . nes Köpmannaförbund, som un- .«. drade vad. ”alla. dessa skrivande och pratande fruntimmer. egent- i 2 M ODEÅRET. 1953 "bjöd, egentligen bara på två sen- sationer, "På vären var det Diors ”tulpanlinje” Blandat kvinnligt Till jubilerande' Mälardrott- med -: "svällande ov, > från hela världen för att kon- . Eressa, ” Å : kjol. På hösten kom Diors andra ck bomb = den korta kjolen, som -! "Fint "betyg fick ballandshus- dock inte slagit igenom på allvar mödrarna under livsmedelskon i Sverige. Annars har de 20-tals- ', flikten i mej — inga frö" Ham- sterlundar utan idel lojala kun- ; inspirerade. linjer, som. lansers er," | konstaterade köpmännen” des under "1952, hållit" sig kvar, länet.” sr sen så extremt som man i bör=.. NOS u , jan befarade, har aldrig 20-tals- Ak Ett ” b Mej er feodr ot | : det. åt pstått. vinnoförbun LKF, firade sit modet. återuppstått. Den lösa, 20-årsjubileum med pomp och "byst, markerad midja och snäv LE DEN" NYA SJUKFÖRSÄK- "RINGEN har bli a, den enda hal- . ländskan> i 'riksdagen, Gärda med tanke på vad'folk kan bära och :-vi måste. mobilisera upp all frivillig givmildret som tänkas kan just nu om inte hela härligheten skall ta en ända med förskräckelse Både" för, oss och' våra efterle- vande, pt : mim Främst bör nog i detta säm- - ;|manhang nämnas Norra Halland; » |Viske härad; Varberg, Vessigebro— Ullared, "Halmstad och Hishult— Knäred—Våxtorp. Vi noterar att ett antal nya vänorter i Danmark och Norge erhållits. Märkas bör dock, att förbindel- serna inte bara gäller Danmark och Norge utan i lika hög grad Fin- and, även om avstånden försvårar liksom ibland även språket, Sålun- da var exempelvis kyrkoadj. Ber- til Gustafson, Oskarström, i som- ras Över i den finska vänorten Li- eksa nära den ryska gränsen på inbjudan från. Finland. Kontakter- na med de finska orterna upprätt- hålls efter bästa förmåga, och i fle- ra fall har under året efter kriget brutna kontakter med de gamla fadderorterna återupptagits. » En 'sak, som jag här gärna skull 18 vilja” stryka under är de goda - inom land: ningarna. I etts uppmärksarmimat sammanhang påstods från -visst håll, att" föreningen Norden inte skulle ha några förutsättningar att arbeta på landsbygden. Intet kan vara felaktigare; Halland är ett ta- lande bevis på motsatsen, H kommendation. Beträffande andra skolformer 'kan nämnas Katrine- bergs utbyte med sin norska vän- ortsskola och Plönninge lanthus- komster, 5 gudstjänster och 12 fö- redrag på skolor o, 1, Sammanlagt förekom alltså här i Halland under 1953 icke mindre än 65 möten o. d. inom Norden och dessutom 21 andra arrangemang i kyrkor, skolor 0. 1. Det tycker jag faktiskt inte kan vara alldeles bort- kastat. Det är i varje fall mer än hållsskol; till sin norska vänortsskola. Jag tror också Halm- stads gymnasium har haft förbin- delse med sin vänorts gymnasium. Falkenbergs sarirealskola har iu sitt gamla utbyte, men det sker in- te på vänortsbasis, Här ska vi naturligtvis också nämna alla övriga vänortsutbyten i lokalavdelningarna. Det har som vanligt varit livligt och rikt facet- vad som någonsin förekommit här 1 löner, terat: Barn, idrott, sällskapsresor ” ] is vill jag gärna rik- ta några tacksamhetens ord till al- la de organisationer o. d., som ge- nom sina frikostigt givna större el- ler mindre stödjs . , Björnås, stridit för och med henne i spetsen hur BF-<" kvinnorna krävt att gifta, hem- ; . lediga och litet hängiga jumpger- stilen, de plisserade kjolarna och ståt, inte minst i Halland,, där dinglande öronhängena har. hål- lit sig troget kvar. Några spe- " ciella modefärger har heller inte. lancerats — grått har dominerat, men nu börjar man att tröttna . på allt murrigt och vill ha kla- ra gärna djärva färgsamman- I . ,' trots att i; det: i rosa-rött "aldrig vunnit anklang : | ; bland svenskorna. liga pionjärer verkat, . Fröken Sverige blev 1953 4 en. halländska — Ulla Sandklef från Frillesås, ock . " Sveriges och främst landsbyg- "dess polisfruar, fick en. bloms A. ”en "on rer : lets tysta tjänare” blev billstrun arbetande kvinnor skall få"en . hyllad som. | vn frivillig tilläggsförsäkring i sam- =". SE. EE "band ”med sjukförsäkringen, . I 50-årsminnet av Lina Sandells ' slutet av året föreslog socialför- = död firades bl. a. med att en sta. säkringsutredningen att alla bar ty av henne. avtäcktes. on . maföderskor fr. o. m. 1955 skall få moderskapsförsäkring och att ' förvärvsarbetande : kvinnor får : a viss ersättning "under tre måna- der vid nedkomsten. ' a I riksdagens första -kammare har vi under 1953 år haft 6 kvin- nor, varav tre hemmafruar, och i andra kammaren 28, däribland ; sexton hemmafruar — om de är så mycket hemma kan man väl dock ifrågasätta! Endast en av Mera socialt: skolfrukosterna. kom i farozonen genom en bor- gerlig motion om att denna verk samhet skulle” rationaliseras och förbilligas, "= exempelvis ' genom att efter danskt mönster införa . smörgåsfrukost — ett förslag som . avstyrktes i riksdagen. EBBA 'THEORIN-KOLARE — känd halländska, avled under 1953. Lämnat livets arena har flera stora och aktade"kvin=” ". nor gjort. Sveriges sagoberätter= ' ska, Elsa Beskow, skådespeler- skan Hilda Borgström, ”Delsbo- 2 Å stintan” Ida Gawell-Blumenthal, Ban om att genom stipendier - > - underlätta husmoderssemestern fackförenings- och kvi ks- upp i riksd: och 1 miljon kr kämpen Anna Johansson-Wis- anslogs. ör borg, halländskan, författarinnan Debatt blev det slutligen ock- - och journalisten. Ebba Theorin- = så kring dr Kinseys undersök- Kolare och många, många an- . . ning av den amerikanska kvin= ed som tjänat samhällets och Socialstyrelsen föreslog i ja nuari att de statliga bosättnings- lånen skulle höjas till 3,000 kr. och att även ogifta mödrar skall kunna : erhålla bosättningslån. Två månader senare drogs frå- SOFIA BRODELIUS / länets gifter eller anslag hjälpt förenin- gen Norden i Halland att genom- föra sitt arbete och ändå klara fi- nanserna under det gångna året, så att vi kan gå till 1954 med hygglig ekonomi, Också moraliskt betyder våra 23 stödjande organisationer mycket för oss, Det sista tacket ska vi rikta till pressen, slutar hr Walli Den ger oss alltid god hjälp, bara vi ber om den, - nans. sexualvanor — en under- sak på skilda om- sökning som gav eko över hela enda kvinnliga överlärare på "råden. - världen, inte minst i vårt land. landsbygden.'- ' ningen drog i juli yrkeskvinnior -- .. många av bonderörelsens kvinn=' " ma, när Svenska Polisförbundets : årsjubil =. VIN KEL- Za KARIN JOHANSSON — länets ' landshövdingska, har kommit i rampljuset genom ' sin . protest mot placeringen av residens- "". stadens nya sporthall, a I ramplj jus i har en rad svenska och utländ- > ska kvinnor stått under 1953. ' De flesta strålkastarna har väl riktats mot Englands unga drott- -- - ning, som i juni kröntes'och se- dan farit på sin eriksgata impe- riet runt, I samband med krö-' "ningen, som på många sätt satte. ': sin prägel på 1953, riktades ock- ' " så åtskilliga = strålkastare , på drottningen av Vänskapsöarna, charmfull representant för im- periet, a En tredje drottning, som trätt fram i rampljuset, är Egyptens ex-drottning Narriman,. Som ö- vergav sin Faruk sedan Naguib” tagit hans krona, s Prinsessorna har som vanligt . .det talats och skrivits om — en- gelska' sessan Margareths på- stådda' förälskelse . i :frånskilde.. flygkaptenen ', Peter - Townsend ” stoppades effektivt och diploma-' tiskt genom att storasyster Eli- zabeth sände Peter till Bryssel, : skilt intresserat svenskarna, fi- ' rades ' under 1953. . Först : gifte Astrids dotter Josephine-Char- lott sig med Jean av Luxemburg; i och om äktenskapet ingicks av N kärlek eller statsskäl stöttes och . blöttes i det oändliga, Samtidigt kom en annan dam i rampljuset : rv ex kung Leopolds maka, såm " påstods ställa till en massa tras=.. sel med placeringen vid: bröl- lopet. Kungligt: bröllop. nr två stod i” Oslo, . ” kusin, Ragnhild, blev prinsessan : Ragnhild; fru Lorentzen och gav sitt hjärta åt skeppsredaren I Ers — ling. . Inom politiken har vi här i Sverige inte haft -några kvinnor ” "på större” fråmn 'Jsch, men USA:s. första socialminister blev - en kvinna, mrs Oveta Culp Hob- > by, och Eisenhower sände också . sen kvinnlig, > ganska: omstridd > "ambassadör, till Rom, n mrs. (Clare: Booth Luce, += = - Den högsta posten fick emel- N lertid en . indiska, madame:- . Lakmhmi, Pandit, som blev FN:s - första kvinnliga president, ;: En "annan kvinna, som det:'skrivits och talats mycket om, är Dan- "marks nya handelsminister, Lis Groes,' mor till nio barn bl. a. - något som hon nästan. blivit 'mest . känd för. Apropå Danmark, så har dess lilla sessa. Margarethe också ” kommit i blickfånget, i ock med att grundlagen ändrades och hon blev främsta arviagerskan tilr danska kungakronan, ;: f om Halländskor, som under 1953 : särskilt lät tala om sig, var bl. a, landshövdingskan, dr Karin Jo- hansson, som ställt sig i spetsen : för dem, som inte. gillar Halm= stads sporthalls placering. 2 Vår ' riksdagskvinna, Gärda' > Svenson, Björnås, tillhörde dem j; som vid ordensregnet på Gus= ' tafsdagen fick Vasaorden, i säll. - skap med bl. a. Vera Diurson, Gerda Höjer och Ruth Norup, .. . ” Och så fick halländska”lands= , bygden sin första kvinnliga övera - lärare — fru Sofia Brodelius £ Himledalen, . våra riksdagskvinnor är under . 40 år, medan nio är. mellan 60 . —70. i J Broadways Program för 1 år och premiären väntades bli veckan ef- ter nyår. Nu har Thornton Wildor. meddelat att har återigen vill om- arbeta pjäsen, The Emporium be- rättar om ens vilka är inflätade i ett modernt varuhus :, vbelix, Thkoraton Wil- , The Emporium. Pjäsens premiär var på en stor Broadwayteater för första gången utannonserad i no- vember 1952, Några dagar före ge- neralrepetitionen drog då författa" ren tillbaka sitt verk. Han ansåg det inte motsvara de höga konst- närliga krav som han ställde på det. Andra gången stod pjäsen på Thornton Wilder blir inte färdig med sin nya pjäs Den amerikanska dramatikern Thornton Wilder skriver sedan år 1948 - på "sin nya pjäs som heter . Två kungliga bröllop, 'som sär- | där Josephine-Charlottes der har från maj t.o.m, oktober : levat i en liten by i Västtyskland i Schwarzwald där han ”med stöd av Europas djupare och lugnare kultur” "försökt få rätt -sida på detta drama som han uppe; = gen räknar till sitt främsta livs- verk, . "YTYFTYYYYFYFYYYTYYYYTR,, 2 ver ; [1 N , H i I : I dd l i H . i i > vi i i i i i i a a ' ot . 2 - a ; s 4 vo SES NV LAHOLMS TIDNING -- ENDA TIDNING SOM UTGIVES.I LAHOLM . - > M i - | . | | - | . . : N . i - : H . N ” od j . AAA tAndd a AA sadsa AA a SF EVEVESVYVSVIFTSESTEFESVEFSEFTFERFFEEN : s PENNE PEFENIVTYUTETIT äm ' | A . BARAMAARSAMASNAM AM IAM ANA hk å AMMA re
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.