AN Y ch AX s & wYrevreeyrYeYYYYFYYeYTYYYY [g YYYrYYYYYYY FF FEFYFEYYTYYTTYYTYT YYyTYrrre ere rovYTneT YT YTYTTYYYYY YET YET YYYT ETF TEPPORPET soc Ne i ”- RMAAARMA RAMAR MINAS AAAGAGAMANARNORMS BANAN HOSARARASAANAS 1 MN EN LAHOLMS "TIDNING ” rYervYvYFYVYvYYTIYvYTYV iMläadagen "den 4 Jana 1054. : Julhelgens . både hade sydligen bemödat sig om att göra vtsändningarna så ”regiona- AG som möjligt, att krydda den stora julkakan med ingredienser «från hela landet. Lantborna i för- radioprogram - + skingringen kunde känna" sig 'be- låtna och Even de genuina: stor- .stadsmänniskorna "borde" "ha njutit av'den fina gamla -tradition som satte" sin. prägel. på: exempelvis program ,av, Matts .. Rehnbergs ”Bara en spelman”, där ljuvliga låtar på. säckpipa och nyckelharpa påminde om ”allmogens 'musikska- pande förmåga i gångna tider, el- ler Anundsjöreportaget på '"Annan= dag Jul, I den sistnämnda. utsänd- "vac välavvägt, omväxlande. och tb nodel len för” 'ivilförsvaret?: STOCKHOLM "7 Många och föga sritöktande öm= tömen har "på 'sistone i olika sam- inahhapg fällts om det:svenska c- vilförsvaret, Man har.sagt att vårt pivilförsvar "här amatörmässighe- jens prägel”, 'och: man konstaterar kok rå att dT tenderar" att bli &n nr > och 'anlära liknande 2 of menar : by rivilförsvärsstyrelsen : Ivar' Möller, som på "vår förfrågan gör en kort återblick och. en 'konceritrerad re- umé över -tähkbara" möjligheter, till n ”nyori ing, 'vilken En bilförare i Berlin har försett sin bil med er tänkvärd uppma- ningen = berörde . programledaren ” "Det är "längt tur varen)! Sk-längt nr , ; Torvald Wärmelin frimodigt de fa- som; aldrig före till-Ijuseb" > + +. + "> Vårtbläktes öde är skrivet: ör. "sin Hel "gärna. vill .vara med ing, väl värd att tefterfö fp skultén står: ”Lyssna till din fru + kor, landsbygdens urbanisering för "och 'drivorna hopås trångt Lö "ce Är det dömt till”ett Nifelhem pm ke iv ce kör försiktigt”, 4 é : Prestige-elegans, - : med . sig. Även häruppe i norra Ångermanland sade han, finns det på sina håll. samma standardisera- de jul som i'storstäderna, samma samma. sterila miljö, där möblerna mindre o; mind= re appellerar till egen' smak ”och rtadiogrammofonen ensamt sörjer för aktiviteten, i Men på" "många gårdar lever fortfarande något av iden gamla stilen kvar, vilket bl.a. ramgick av ett besök hos hem- 'mansägaren ” Karl Johan Olsson, vars flitiga maka visade sig. vara ett riktigt mikrofonfynd som 'chos- fritt och åskådligt, berättade” om . både grisslakt och ljusstöpning, om Istorstädning 'i lagårn och helgens|-. Itraditionella släktmöte. .Program- met gav en levande bild av -jul= stämningen" på landet när den är som äktast. och 'bäst.. Sanningens och äkthetens' prägel bar även|.;. 'atjärnor att' skåda; 3 Ha vi i bränsle til bålet? Det stiger ur eldens" bo : .där alla de "frysande ”, hukat sig samman lv kring » det gamla fädernehuset, Statt upp! Som ett hamråt stål är rymden med spikade t "Låt oss résa I nöd och -våda : vår andes midvinterbål, + « brinner bra och 'tankar. "en "fågel Fenix kanhända; . Bå stiger vårt hopp f'en nått, = . 3 skräck för att lägerflamman : skall kvävas och slockna natt, yt Tro: fända, SATA . Så atig med "vår vintereld, - tills allt i-det mörkret förjagats. - : : och rymden mjuknat och äagata. "det sköna, blommande" livet! . "Nej; en "gång skall valans ord. Sn d bli sanning och 'åkrarna - | ” "hundrafalt bära + och jorden ånyo ä ära | sig själv 's son en Hvets jon sprakande” svärm, I till de höga «NE a "gudarnas värld och värm = > ue ON vårt blod och bröst och öga... ' Nytt bränsle på: bålet blott lr a skymfliga förgåttt > Visst finns det:väl ika "till er Inringar. mot den nuvarande ose;a- nisatiohen av civilförsvaret, men så kalet ställt är det dock inte 'att man tid och otid måste förfalla till rena och skära överdrifterna i vär- Ueringen. » ' Enligt planerna 'skall man till förfogande för "vårt civil- örsvar ha ”ganska' mycket folk". För. närvarande föreligger , vissa Bvårigheter -att klara planritningen samt ' att. utbilda alla dem, som bokstavligen och bildlikt talat skall inrymmas i dessa. planer, Men... vi har åtskilligt med vä älutbil- dat folk : " Detta "betyder ingalunda att man inte har åtskilligt med välutbildat ”Flygets stora Vetydelse för vårt lands -försvår ifrågasättes inte av någon, Trots. detta är dock bl.a. flygets "möjligheter "sedan "någon tid. föremål. för' en; intensiv ”dis- kussion ,praktiskt taget -man. och man emellan, Och -: alla, anser. sig vara experter, De som emellertid till äventyrs skulle vilja ytterligare berika sitt vetande på detta områ- ven av. Pierre Clostermann, rikes måhända mest erömda strids- ”Flygets I fiende n n: rt Tr en, "stönade Cochrane. Samti- digt skildras samma flygares mod, självuppoffring och viljestyrka på ett sätt som måste gripa läsaren och, stämma hönom till ödmjukhet ” FRANKRIKES MEST BE- i - RÖMDE FLYGARE, : a |. : "Det stora uppdraget” är skri. rank: flygare, som 1941 ingick i de fria. folk, vi 'har till och med 'ganska inycket ”av.-den varan och våd mera franska styrkornäs flyg och året ” [Lars Madséns kvinnoporträtt ”Hug- de har ett utmärkt tillfälle 'därtill VA . Igar-Emma”, en av de många. in- genom att läsa två tyvärr icke till-| därpå övergick i det engelska flyg- : spelningar , Madsén "gjort i syfte är; vi har 'en obetydlig mängd ma-= i räcklig uppmärksammade böcker | vapriets tjänst, där:han-utbildades l att belysa den ;'gamla allmogens AR lerial, "Våra: kadrer övas kontinu- från andra världskriget ”Vi flyger| till jakt- och . attackflygare, Han s idoga - arbete och sega. flit, dess 5 erligt. ' Men personliga mening ”är!;- natt” (Natur. och Kultur): och | deltog sedan med 'stör berömmel> se som jaktstridsflygare i.striders i na över Västeuropa från de kri- tiska åren fill invasionen i Nor- — varsamt formulerad — att -vår tivilförsvarsorganisation av, i. dag trots allt fyller rätt högt ställda an- språk. . Den är' tvivelsutan i stånd att göra”. en betydande insats, om läget så krävde, ”Det stora uppdraget” (Gleerups). Den - förra boken håndlar om bombflyget, den sehare om jakt- flyget; de' kompletterar varandra mandie och fram till krigets slut: I över" 400 operationer var han- på ett utomordentligt sätt. « AL med och är en av de få från hans ': . oci - det fördolda. ”Huggar-Emma” var . sannerligen inget lättflirtat interv- juobjekt, ' Men där fanns mycket . - bakom de knapphändiga 'orden - ' Co som grep tag i lyssnaren” Det är srt isant vad Madsén sade: lite var försninne dumalisten . behöver vi lära oss av dessa gam- mill stugornas Våda ”Jedde även ” Björn-Erik Höijers nyskrivna jul- pjäs ”Sju ljus för" änkefru Karls- som utspelas i ett norrbott- niskt. gruvsamhälle: ” onådens ; år . |1941, Pjäsen visade sig vara ett > Med 1954 års ingang | kommer in- emot hundratalet nya eller ändra=- de lagar och förordningar att trä- da i kraft, bland dem åtskilliga av intresse ” för svenska folket i"ge- men, Nya. året börjar med höjd ' Inte betsmarknaden: — till 80-100 milj kronor. ket. .medf ägare med Tåg inkomst får: möjlig- het att utnyttja. kommunala sorts- avdrage' ” STÖCKHOLM. TTT) | Den i" Brasilien försvunne . Svenske journalisten Arne Hird- ; man flör den 11 november till Porto Velho i provin-en Ama- ;'zonas i "västra Brasilien, vari- brev: från Belem den -10 'no- ett Panairs ;plan till Porto Velho. ” Det förefaller som om vissa miss- gäller - vårt civilförsvar, dess upp-| byggnad och funktion. ' Så t ex.| talas och skrivs i skilda samman- hang 'åtskilligt om elitstyrkor, ama- wörförbarid ete, Vad man på flera håll ; efterlyser är en .s. k. fjärr- ”vi flyger i natt”, som har skri- ursprungliga. förband: som över- - förvåren 1943, och som från bör-] jan uppsattes för att utföra ett 4 pat under det sista "krigsåret -- 1 t t. . vits av Paul Brickhill, handlar om NN pch älta med a ER i är: ännu resulfallösa = + | uppfatiningar - skulle ha insmugit|617:e bombdivisionen, som av det levde. sode i : STOCKHOLM : grupperingen sker på enskilda ar: a sig, hos svensk allmänhet när detlengelska'. flygvapnet bildades -pål .Clost jävar indet att: det tyska flygvapnet var nedkämö i enda speciellt up ätt spränga dammarna vid Möhne och Eder i Ruhrdalen,. Bokens 'hand- ling, börjar dock redan tre år in- lis, gjorde utkastet till en tio tons sämre än tidigare. -, efter: andan, 'vara-. under ' -ofärdsåren. - er på korttidsjobb; .t..o. m. för en en- ji nadsbesparinger , för hela civilför- Så: -realistiskt "har, M skild ömsom” iskt, - dags” ärbete kall kä ra och förbilliga en infö uktionen. in= PE aa morgon ondn fick UD ett : De, som: skriver . och. talar | ”jordbävningsbornb” och till "den stridsflygarens liv aldrig "skildrats - . som allvarligt människornas käns får" bered: d gsmorg go denna” fjärrbjälp tycks emeller-| c:a fem tons specialbomb, som kom "tidigate. Men så har. också förfat- + flor inför ”ljuset"'som köm. bort” av. sa arbetsgivare ; år ereda nytt telegram från minister :Thy- ja - std d. till mn äng mot” d loch .hur det gick till, när änkefru | sig. på att: erlägga byggnadsförsk- 1. berg. Enligt uppgift från. Manaus, | ; vara okunniga om att. den redan a ” - - finne; dess organisation är fullt Till lycka för sina landsmän lyc- - Karlsson till sist' ändå. fick' sina |ningsavgift och: skilda "Heter, det, i., rapporten, '. anlände]: ; i des k I ran oe HAGA . frrermperade julljus,: stöpta av! fingslivet har: at 5. | Hirdman ; dit den 5 november: och d pch. existerar alltså a kt en så armäningom NR slutning till operationerna. ” ET : fyra tafatta men. Kjäly amma” rUV: H .. .| praktiska ”försök överbevisa "Därför er den också ett över: 5 ärbetarhänder -- älps: g ned ; I flög vidärg den” H”noveiiber med ”de' mest sKöptiska "om "sin uppfin- a de starkt > äntryc se Ar . fys konstverk, där författaren fet är den ökade edet Yaan 3 mn sinn hiälp, en speciell fjärrhjälpsorga- nan ' divisionen” blev' till med en Hans hektiskt spänn ande” skild : lomärkligt låta växa fram en” Vac- folkpensionen soma skall betalas. En "Avgift till byggforkning ' ” Grosso. Enlig tidigare upvgif- nisation' som, frånsett funktions- skildring om hur en vid denna tid- | ringar av -raider ' och - strider "är - . ker symboli kring de, annan 'skätteskärpning blir det så- I syfte; att genom forsknings-' och «ter hade : Hirdman . sänt ett. .| duslighet och "annat, eventuellt I'p punkt: ; tämligen okänd . engelsk|gjorda med en'intensitet.'och en — . ljusen, som . var en: eftertraktad tillvida, att skatt 'skall'tas.ut även råtionaliseringsverksamhet förbätt- decså skulle kunna kost- | fl; ruktör Barney Wal- realism, som får läsaren att kippa '. ' mannen i kabinen kände sig, Förs os fattaren' drar sig inte för att tala om att han 'är rädd 'och ger också . €xpressiva uttryck ' för sin rädsla," ”En ' ohygglig skräck. grep mig .om' ' struperi; jag hade svårt att andas. I - luftstrider hot" jakt : hade Jjåg . alltid varit lugn — utom i 'de för- '” sta — men luftvärn, det var nå- - got annat”. ”Aldrig förr hade jag 3 så: häftigt känt 'den ångest, som : sammansnör "strupen "då "mån har >: bara Y dekar se . jatan även vanligt iolk kunde nju- : se av Georges Si i nalhistoria "Sju små. kry nings genealitet och aktiska - -an= "| vändbarhet, (=. ör ovrne Huvuddelen av boken handlar dock om 617:e' divisionen — Stor- britanniens . mest ”berömda: bomb- diviston, som bestod av utvalda frivilliga, "Man. får "följa divisio- nens specialttimning' för sitt upp- drag att spränga dammarna i träf- fande snabbskisser tecknades pilo- ternas, kanon- och kulspruteskyt- tarnas: och de -övrigas känslor in- -specialister Deting; - ort ligger, i Amazonas vid "| floden Madeira; in. är. en” biflod k i På frågan ol 'öm det. s.k. kolonnsy- met s har; civilförsvarsstyrelsen ge”. haft Uppmärksamheten.' rik-| Meningen skulle sålunda: vara att: bygga upp;rörliga kolonner, så| eskaffade ', att ,de snabbt kunde N för lyttas från ort till annan, Den 'såken"' var aktuell redan "omkring 1928, en, allteftersom . situationen Hl Amazonfloden, Det var, upply- rapporten, 'Hirdmaris ! tavsikt att Cuiåba i därifrån > fortsätta" "till Mato +Gros”o-området, Jörer AN km.. För en--och ivåfariljsvillof skall vid 1955 års" täxering hyrésvärdet béräknas :enligt :hy schablc därvid som inkomst tas upp. 3 proc, av taxeringsvärdet: För . -reparatio- ner och: "dyl," får skatteavdrag - ej je psykologiskt trovärdiga människo- |bostadsbyggander. skildring. Nästan hela stycket ut: ar dos INET spelas på en: polisstation.. och tek- j niken att låta händelserna ta Folkpensionsavgiften. nästan ; - > Stalt i samtalen mellan kommissarie i + Saillard och hans kolleger lämpar . Folkpensionsavgifterna stiger från .sig mycket bra för radio. Lyssna-|1 till 18 proc. av taxerade inkom- Ten satt hela tiden på helspänn, : åtminstone” så "länge han: fick följa] logiska.” ' förmåga, som vittnade om förfat- tarens sällsynt . stora" förtrögenhet med den moderna kriminaltek kens metoder, =". = i Fyra professöter avslöt” helgens > Program med att besvara. lyssnar- frågor, Frågorna rörde. sig för 'det mesta om väsentliga : ting - och deläv färda' herrarna - i Uppsala hade all .: möda att bena i upp begréppen. In- tressantasg var givetvis" de frågor som de" vid : så all " problem. som skeendéts iorsaksbe | I därmed ha kommit i ny helv ffimdhet, den fria viljan, utveckz heten medvetandet . och has få a ”snart.gtiga Totalt id 1953. års taxe- ]j är också sista chansen att få någon] laägaren' får” göra' i"deklarationen blir -ränta" på : fastighetsskuld,: Fö villareparatioher; ' som ' utförts | betalats under 1953, fåt man alltså göra avdrag som hittills,, Men det sig en rakt' utdragen "öch 'oändligt Jång linje i universum. Men ide ' uttala sanningar utan att föreställa ; sig dem. Intressnt var även .vad som sades om sannolikhetskalky- Jen i samband. ned självmord, Gentemot förespråkarna för en fa- talistisk livssyn gjorde Torgny Se- gerstedt gällande, att . sociologiska undersökningar bevisat, att sanno- likheten för självmord är större i rad på ett tillfredsställande och -Jentydigt sätt, medan den frågvise isom ville veta, något om förhål- landet mellan” människans celler och hennes minnesbilder fick veta, latt hjärncellerna inte byts ut på femma sätt som 'de övriga kropps- cellerna utan 'är sig lika genom Ihela livet, Det är, erraskande nyhet var säkerligen r många meddelandet, att frukt avsöndrar en gas, "etylen (ett .kol- väte). Frågan, varför Schiller mås- te ha ruttna ävplen i sin skriv- bordståda när han diktade, Ing " Conteum. staden än på' landsbygden, likaså v ärskäild”sjörnansskätt an :skatt tas ut med av sjömanners kontanta stådgar, att så 15 proc: i inkomst ombord. ——>Fastighetsbe- skattningen : bibehålles "i: princip rien "lägges -om; för framtidert blir parationer;” '-Kartellagen i kraft delvis: Den Tiyä' lagen 'oin motverkande | k i vissa fall av könkärrensbegri ning nom' näringslivet — kartell gen skall nu” delvis bringas i praktisk: tillämpning. ” én innébär, kört 'sågt," förbud möt” bindande tillåtna. Ett färingsfriketsråd skall väka över att -dét € ej blir 'skadliga | vid sjukdom, "arbet: öshet och dyl, bestämmelser. Vidare blir det nog- gtannare : "regler, ifråga . ning. mellan parterna när åfertas, anstånd med handräckning såmt principiellt. förbud mot :s, k. oc I håll. "Avbelalningsvillkör, som, "stri- der möt gott affärsskick eller: el- Bostadsby gandet fritt dröjer dock lagens, ikraftträdande till 1 juli, 1954, Milärade skatteregler. i ör... | : folkpensionärer on det inga särskilda 'debetsedlar — de skickas ut sista gången hösten: 1954, :atten: blir 4 proc,. äv. fastighefens De "går tt på att inildra in inkoms i lapparbeten in=, om byggnader, vidare: bygga ”ensk. vägar, utföra. dikningar: och" torr: der ' för. å att bättre" alt arbeta fö att utan särskilt byggtillstånd byg-|: gå lenz och tvåfamiljshus, i .vissj” Iden, .mörknade -ansågs det och med just . sådan fjärrhjälpsorganisation, mm. en gel :gott folk nu, efterlyser, gör ju di stort. sett samma änst som- en kolonnorganisation men" var enklare att åstadkomma 'i!då rådande läge.. .Och jag vill.un-| erstryka. att, civilförsvarsstyrelsen ingalunda ' skrinlagt. tahken på ko- Åönnsystemet. Man skall 'emeller- tid "inte blunda för att här möter väsentliga , och . .svårlösta, : problem, : ; Låt mig likväl ; till sist, få säga att jag Anser tiden mogen för : ett övervägande av. just denna tanke; et finns. faktiskt stora skäl att ta yta sönder” den organisätion som i grupp och tre i | Shannons, det är för, den "kommande farliga uppgif- ten, Anfallets genomförande, under svår luftvärnseld, och återkomsten efter — fullgjort ;uppdrag skildras dramatiskt i kapitlen ”Anfall” och PHäxkittel” — 56 av 135 startande återkom ej; de allra» flesta ned- skjutna av fiendens luftvärn. Se- dan följer skildringen av divisio- nens insatser till väpenstillestånds- dagen; - bl.a. "får man vära med om bombningen av Minchen och de tyska ubåtsbaserna samt öm sänkningén av Tirpitz i de nord- norska farvattnen. i Flygarna > är vanliga. unga män- niskor som vill njuta av livet och före varje 'start, "Vilka ska få upp- leva nästa dags gryning och efter korärnit tillbaka?” > Tre” i "min jordbruk. och" skogsbruk ' m,: m, 21 Även: flerfamiljshusen släppes. ge- 1 fi ffande' dem får sättas i Även det & k.pi )es vid 1954 års s deklaration från 5 till 4 proc. Omläggningen. innebär därjämte, att' fastighetsskatten” ba- kas i in i komm, inkomstskatten, il- Na obe i Ny lönegrupperin slopas. och samma” blir fallet med skattegrupperinigen fr. o 'm. 1955 års taxering: Totalköstnadérna för reformen beräknas för staten. och kommunerna bli cirka '€0 milj, och "storlek, "Man ”kom- mer med ändra 'ord inte ätt göra så stora avdrag på folkpensionerna trots att vederbörande har viss in< kömst. Vidare bytes de statliga och särskilda” ”böstadåtilläggen 'ut 'mot ett kommunålt' bostadstillägg, 'söm Bätlre e skydd å åt t avbetalnings-] ="! köpare 7 "om avhbefalningsköp blir det betydelsefulla ändringar i syfte för det enskilda näringslivet — om snpassning till den ändrade löne- fr rea far dda avbetalningsköpare mot kx övrigt kan nämnas, att folk tahdyårdstaxan” förlängts att gälla även .1954,' Läkårundetsökning” i samband méd”ansökan om folkpeni- sion får kösta högst 12 kr. Livs- - igångsättningstillstånd förstört ett fiendeplan:. bara en känsla av utmattning va mycket 'klar bild av att de oj förligt, der”, de : | intill: 15 septemer”i- . plan,' varav. 89 'nådsköts i hiftstrid” ... och 571 av luftvi plan iförlörades 7 på 'annat sätt, Sä-, kert all självtillit försvinner”. SS LUFTVÄRNSSKRACKEN . Som en: röd råd ' genom båda . böckerna går — förätom de en- skilda flygarnas heroiskt uppoffs' rande kamp -— dels den hart hän . omänskliga psykiska :press och-de stora" ”förluster.. flygarna "utsattes för, dels den respekt, ja i många, :: - fall skräck, som flygarna hade för" fiendens luftvärn, Läsaren får en största - förlusterna åstadkoms äv fiendens flyg ut "heten. På tal om den Fi fe, fom" slarvar bruttöpriser 'och vissa" anbudska framhöll Ingemar "Hedenius att! nd tälldas ' skatt 1, skär- A ; opp frågan till närmare gransk-| inte dö — fruktan ' för ' fiendens | av dennes luftvärn. "Sex flygplan - iman visserligen inte kan föreställa möt anställdas "ske emedei 5 är- | teller! medan se." kk. ktpiiser blir "Från nyåret står 'det 'envår fritt ving... Mon till”, > dess, vi lyckats Juftvärn och nattjagare griper dem|av åtta nedskjutna. på 35 sekuns trumfkort -, :Senare bestyrker "också detta förhållande enligt amerikansk åtatistik utgjör- FN-flygets förluster ' i Korea jol 778 fyg- färnet medan” 118 kan man på ett: eller, annat jatt flera .män än kvinnor begår takeringsvärde; hittills .har den ut. ]|prö | för folk] Fra, sätt förklara" jaktflygets oberäk-. självmord. Frågan om - jorden |gått med 5 proc, Man har tagit ett] d. v, man får tjäna Mera utan . + nat! svaga . insats fminskar i vikt: blev aldrig 'besva- stég : mot: gökatténg- avskaffaride. att detta behöver inverka på Pén- Diverse kungörelser kvarstår. ' Båda böckerna, särskil Closter- mäanns, bidrar till'att återställa det .. efter kriget ett slag rubbade för." troende för luftvärn ts eff Flyget är! tydligen! mycket "kvar" blir . >”Luftvärnet satt gon igen ” med ' för . många stämmelser om : "hur fr médelsstadgan , får en'del nya be- en del ä nebärande”, las tnin, melser, av, normala H fri sternå för ne gods, äl gen 'ej skyldig ta emot” eller” lämna obilliga kontraktsvillkor och. även vw bor helsdagar, ut paket-, eller ilbods i på ha helt kapitulerat för USA BESEGRADE BELGIEN i Davis Cip-fixaten "Australien; med 4 'segermatcher mot ens a ;] =, oci —A i amerikanen: "Victor". Seixas,. > ”motstånduren, . s f , mål” måste räkha med "ett 'överlö ände att, veta.” ;Dock. endast, under förutsättning att av. st fömektérna beslutade moder isering av. vårf luftvärn. genomf FFFETEETIUVTeT FEFYEETSVEFFYFFENN fientligt'flyg, kan detta våra” hågn- Man dräv 5 inte - « flesta saker vi hanlskas med — » | verkningar "av ”konkurrensbegräns- mån även rymmande affärslokaler, dan fin ans, terkomsten samlas i mä i | : : S n tilllhand.X. för: en; gångs Skull. 408 oo : fr tror — ad Er inte. fader S | ning, I våd Jagen ”örbjudér brut-| utföra elinstallationer," ;, brunnar, Ta Se och ägg och ett glas 50 til jaktstrjdstedning a näe om Vad Se föreställa oss åskådlig an kan topr budd 1 ä a - 4 ” : sålunda sammanfattade . Hedenius, Prissy "och ' teller Mfbeten föra ä Hur - många » besättningar har jag « sade: . dylika anfall. ströks. från och har, trots sina störa” hastig CN | : heter, anledning fortfarande hysa tillade Hedenius. N . : den fascinerande tanke att förestäl " Från årsskiftet "minskas: antalet et | betas. tt . salntidigt - nied 'ått marj och" ”grönsaksmust. skall 4 Sara be- den allra största "röspekt” för. ett . | + Ila sig, att minnets existens är en ortsgrupper i den statliga lönegrup-. 1 VN skatfad, . lagen om söckalregister modernt och väl atbildat: luftvärn. Ny rutsättning för medvetande, ' En |beringen från 5 till 4; ortsgrupp 1|Te sön. . Järnvä. får För oss, som”"i händelse" av 'krig . E
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.