Erik : Gunnarsson på ny långfärd till Ka w 4 . från Santos i Bräsilien' hay' hån. 4 NNE RAN RAR seen en > oo OFYVIN TevYrreTv - a Oy TYv Yevevvv FYYYTTYTTYNN VETTEL n OPP YTYYY YTV TYP FEET ETT EET ETS YTYTYYYYYTIYY TOYO ITIS EPI P PARAR ” a | ” - ” ” + en + : | ! Fredagen den 8 januari 1954 — , - oe : 2 Ne | nr : Rn | "7 fAHOLNS TIDNING = S . | 8 "ot Bg [eo] s ” EN , ,. . Sensationella rön: 1 NS : el or vö SA Nonella rön: . Typdgrafeén” Erik Gunnars.” son, ,, anstäl'd hos Stadlings Eftr. här i' Laholm, och: känd som. en ,framstående back i Genevads fotbollslag,. är san- nerligen 'en lyckans ost, Han ' fullgör ” nu sin .värnplikt viq flottan 'Och har haft den stora: / turen att först få vara med på en längre” , kryssning . med JÄ ”Holmön't; til. Island, om. vil. / ken resa han i-början av. okto-.: ber , berättade: utförligt” i. La. holm" "Tidning..." Nu " Kar hen: kommit” orhbord på dey' stora kryssaren -”"Älvsnabben”” och sänt oss' nedanstående synner-., 4 ligen - trevliga - resebrey. Detta - ; skrev han den 22 "dec. .och där :tackar' han först för Laholms Tidning,'-- somm! genom fartygs- post kommer honom: 'till hända varje gång fartyget kommer i: hamn. Att det är roligt att 1ä- . Infödingskvarter i Freetown, sa om. vad som händer och sker..>'"' es no oh ; här 'hemma ” förstå "gig," Re en sh - självt. Och.så ger vi ordet ät -Galluper, som ligger . utanför/allt på de skräpiga och trånga Erik: Guninarssorf sjäwv. noen Themsenmynningen. : Vid 'mid-|jordgränderna, husen var bygg- ox « len..s” ; mönstrade” båda . två ombord oc "son, höll .ett -kortare" tal 'och . fösvann' akter om "oss. höll far- » hade resan börjat. Ändra dagen or s AMRA ÄRAS SLA RSAAAA PRESREFEIPTTETVUSIVEFFETYTYTYT : landen. so utan Mr "Vi avgick, Göteborg den, 17/11 dagstid siktade vi en samling vrak från krigsfartyg, som sänk- tes under kriget. Endast mast- då av soltorkad lera, en del ha- de rasat samman och andra var på god väg. Men efter en kvarts timmes biltur utmed stranden kom . vi fram till det verkliga Las Palmas. Där mötte oss bre- da,' fina, stensatta gator, kanta- de av palmer, bländyita hus, de flesta i två våningar, stora lum- miga 'parker, ' och . nere: vid stranden' låg de: stora turistho- tellen i långa rader. Affärer av alla slag fanns det gott om och priserna var. relativt låga. ” Be- folkningen "ätgjordes. till största delen av spanjorer, som var pig- ga! och trevliga. Sista, dagen. i Las Palmas företog vi en läng- : re utflykt upp i-bergen för: att s på bananplantagerna som ligger. skyddade längst ner;i. dal- ' gångarna." På kvällen 'dansade vi, och, jleyde -om. riktigt bland skönheter ' på: :de palmbevuxna «'« Vi har det varmt och skönt här nere, stämningen ombord är "den bästa och stiger: till topparna syntes ovan ' ytan. På höjdpunkten ''varje” "gång "vi | kvällen samma ' dag - hade. vi kommer 'i hamn. 'Jag 'stortrivs, | Dowers vita klippor, om styr- det är ålla tiders att så' här |bord och på förmiddagen på- kryssa ” från hamn, till. hamn | följande dag hade vi lagt engel- och , alltid", få .se något nytt. jska. kanalen akter om oss och Värmen var svår i början, men | började : passagen. 'av Biscaya. med :tiden blev: vi mer och mer | Vädret här hela tiden . varit 'det härdade "i den" brännande so-| bästa: >. Pla ful RN Ser -' |. På - lördagsmiddagen : siktade vi. Cantrabriskabergen - på Spa- niens ' nordvästra 'spets :i. det mest uriderbara väder" Biscaya brukar annars vara känt för att vara oroligt, men vi. hade + tur. " Min” tvillingbror” Ole skulle varit. med: också; :men ett par timmar innan vi skulle'gå, från Göteborg '" fick han order på att han inte”fick följa med, Vi På ”Älvsnabben. i: Karlskrona och :hade' bestämt för att | det: trevligt: där” nere'i söder - Men -tråkigt nog :blev-det inte: så, Det. var-med tunga 'steg ? nöjesparkerna ' För. att nästa han. dag,.: lördagen den: 28/11, kasta ärta loss och sätta" kurs mot nästa hamn. > Den "2/12 hade. vi Dakar rätt om babord. Stora stim av delfi- + ner och tumlare ” dertit,- pasadvind svalka i den b "Dagen. därpå var/vi på ingåen- de till Freetown, som” ligge: Sieira ' Leone på: Afrikas: väst- . kust, Sierra Leone lyder: under England. Och efter 6 dygn till : sjöss, . ankrade ; vi inn& i Free- "towns hamn den 4/12, Vi hade - vett SE inte hunnit ankra' förrän neg- : som väl var. På. tisdagen gick ]rerna' paddlande i sina 'urholka- vi framåt för halv maskin för|lde'! trästammar ; stormade ; om- att inte komma fram före be-|kring oss, kolsvarta, ruskiga ty- stämd tid: ”Tack' vare det fina per med endast ett höftkläde på vädret hade vi förmått hålla full sig, "med ' kanoterna: fullastade fart hela tiden. : = med . frukter,. lädervaror, apor, "På "morgonen 'den 25/11 an-|papégojor,. 'och slöjdsaker som gjorde 'vi' Las Palmas på Ka-' de ville byta ut mot cigarretter. narieöarna, resans första hamn. De yngre dök med stor skicklig- Efter ”hälsningssalut, som ”be-"- het, efter pengar, som. vi kasta- svarades! från öarnas kustbatte-, dei vattnet. Nn FÖRA gr ns rier, gick 'vi intill kaj där vi ! Freetown är inte på långt rhottogs . av. svenske konsuln. när så vackert som Las Palmas, Utifrån 'redden såg vi Las Pal- husen är gammalmodiga, gator Jmas- som en underbart, vacker och torg- dåligt underhållna, in- stad, som bakom sig hade höga" ga parker där vi kunde sitta och berg : och framför sig en bred,' ta igen oss när,.den tryckande vit strand. Husen låg bländande värmen ' blev för svår. Staden vita, : inbäddade ' bland palmer ligger 'på en bergssluttning. Den och blomster. När arbetet slu-|bebog helt av' svarta, medan de tade kl. 12 — vi ha tropikrutin, ungefär 300 vita har ett vackert eå vi är fria kl. 12 vaårje dag i|samhälle ett pår mil därifrån ham — gick vi i land, under det | som hette Jubol. Livsmedels-, at vi blev livligt uppvaktade av |manufakturaffärer och . hotell svarta gatuhandlare, som ibland [ägdes av, engelsmän medan de kunde vara mycket efterhängs-| svarta bedrev gathandel, då i NAN Ce a 0 et huvudsak med frukter. Det reg- Närmast. hamnen" låg de svar-| nar mycket under regnperioden, tas. eller" inföddas stadsdel, Där]som - börjar + april och, varar såg inte precis: vackert, ut trasi- | framtill september. --Detta gör ga svartingar stod och låg över- fatt klimatet, tack vare den ko- H VESA lossala - värmen, '40—45 grader, S " blir osunt, en tät fuktig dimma -ligger' ständigt över staden och ledning av: att -:hans värnp ik slutar den 27 mars 'och. vi skall vara: tillbaka i. Göteborg"de: :och på så: kört: tid,: dagar, som han då Öl ra, kunde han in te få utskrivet något kontrakt. Liknande” fal har förekommit i samband 'med tidigare lång resor där de fått följa med på eget ansvar och så:har olyckor. inträffat. just på de dagar som : "de seglade! på" eget.ansvar och ' efteråt krävt staten på ersätt-. ning för' läkarvård o.s.v. Och med " an"edning "av detta. be] stämde "märinledningen att.en- . dast .de. som «slutade gin värn- plikt en månad efter ankoms- "ten och de, som hade fast an- ställds "kontrakt fick medfölja. Så 'jäg fick följa med ensam, det. hade” varit roligare om' brorsan, också” fått följa med, Jag har på följande sidor. för- sökt skildra den :tillryggaagda delen. av resan, som varit strå- Tvillingbröderna, Olle: och Erik Gunnarsson, " efter "många arbetsamma . dagar med utrustningen... Chefen. för marinen, amiral Stig H:son Eric- önskade lycklig . resa innan vi kl. 15.00 HKalade hem .sista för- töjningstrossen och gled ut. När den yttre - svenska skärgården tygspastorn «en kortare predikan för besättningen- och därmed hade vi lagt cirka 300. sjömil bakom oss och på torsdagsmor- .gonen' påsserade' vi fyrskeppet spelade jag med i vårt repre- sentationslag i fotboll.' Det var ”skillnad mot att spela boll där- hemma, - oerhört varmt och -På en.jordplan, . Vi förlorade också med 1-mål mot 2 efter en' . svettig match, där vi var ganska jämna. Men värmen knäckte oss till sist och de svarta flottis- is ferna , ett lag ur engelska flot- + tan, kunde hemföra segern. Insynglins på kryss méd ”Älvsnaben" ematcher', tropikerna m.m. narieöarna, Västafrika och Sydamerika ee te ett flertal negerstammar. ; här och var. Vi var mycket väl- "på kvällen. : . djungeln ' var bra byggda och .. underhållna, Noa : "de vi ankar och lämnade Free- flsta .hand en hamnstad, där kaf- ute på en biltur inåt Sierra Le- ones bergstrakter där vi besök- Växtligheten "där längre inåt landet var ofantlig, de höga bergen var till toppen bevuxna med, palmer," vilda ' orkidéer, ormbunkar och. slingrande. lia- ner och nere i dalarna växte a- kacior,. banan- och apelsinträd och meterhögt gräs och mitt i allt detta -låg negerbyarna lite komna därute i byarna där vi bjöds på bananer och apelsiner i mängder. Negrerna därute. på vidderna var mycket trevligare än": sina kolleger i' Freetown, som var efterhängsna och tjuv- ”aktiga. Sista anhalten på ut- flykten var de vitas samhälle, där vi badade och hade trevligt Vägarna inne, ' i På, måndagen den. 7/12 lätta? town och Afrika akter om oss och började därmed. den - läng- sta kryssningen där vi skulle passera både ekvatorn och söd- ra vändkretsen innan vi.var framme vid nästa hamn. Reda dagen därpå . närmade vi oss ekvatorn och dopgrejorna drogs fram, och den 9/12 passerade vi kung Neptuns "rike och do- pet började. " Detta var minst sagt otrevligt, 'det innebar föl- jande: läkarundersökning, klip- pas, rakas, tvålning 'med däcks- färg och slutligen. ett härligt bad i en bassäng-med oljat vat- ten Det tog oss ett par timmar att tvätta oss rena igen. Men på |. kvällen - blev det middag och musik ute på däck, med stjär- norna tindrande från en klarblå himmel och havet stilla lugnt som det nästan alltid är vid ek- vatorn, så den. glada stämning: en. ombord "infann 'sig' snart i- gen, RO a MA Den,, 11/12. siktade vi, Syd- amerikas --kust, och - den 19/12 gick vi in i Santos hamn, där vi enare gick in till kaj.: Redan på ";'eftermiddagen samma ”dag åkte vi ut på den första utflyk- ten, "som gick runt i staden och i dess utkanter. Santos är i för; fe och socker är den huvudsak- liga: exporten, detta kommer: pr järnväg från Sao Paulo, som ut- gör ”legringsplåts för det inre Brasiliens kaffe- 'och 'socker- plantager. Här ligger båtar, från de flesta nationer.: Santos är en vacker: stad "där den "ligger ut- med : den . breda vita stranden, höga vita skyskrapor mitt bland små” slottsliknande hus, plante- ringar där palmer och många o- lika blomster växer finns det ö- verallt, höga beväxta berg lig- 3er bakom staden. Befolkningen är till största delen amerikaner fast. både japaner, kineser och. negrer finns också här, alla le- ver i samma standard, Priserna på -olika varor är ungefär sam. ma som i Sverige : Folket är vänliga och tillmötesgående och vi ligger bra till. Ett underbart klimat är det. också här Under, söndagen Var vi i Sao Paulo där vi såg fotboll. på Estadia-Muni-[ cipal,' "VM-stadion. : Vi. åktel rundturer inne i-staden och - i dess. utkanter,. besåg en konst+ utställning där Sverige var re- presenterat och på kvällen blev det en härlig supé med brasili- anska nationalrätter, som sma; kade utmärkt. ' Allt detta bjöds vi på. av svenskarna härnere, som "på detta gästvänliga sätt visade sin glädje över'vårt be- sök där. Vackrare mottagna än fi blev av svenskarna där blir vi nog inte på fler ställen. Sao - Paulo. är en fantastiskt stor och vacker stad, Skyskra- porna i stadens centrum sträc- ker 'sig ' majestätiskt mot skyn medan den övriga stadens be- kyggelse utgöres av mindre hus ide mest utsökta mönster och omgivas av den yppigaste grön- ska i de vackra trädgårdar, som ligger mellan gatorna och hu- sen. En kolossal trafik råder på de spikraka, enkelriktade gator- na, som sträcker sig så långt man kan se en hastighet på mellan 100 och 150 km. i tim- men är inte ovanligt inne i sta-T den. Sao Paulo'har en folk- nära människan utan att en kata- Djupplöjning utarmår landets jord: a, Kan försörjningskriserna- undvikas? E:" nytt begrepp har förts in i debatten om jordklotets försörj. ning: jordförstöringen, Det är enor- ma globala problem som här rullats upp, enorma därför att de rör hela klotets allt snabbare växande be- folkning och dess möjligheter. 'att över huvud taget existera på vad de allt mer utarmade Jordarna ger. En hänsynslös och kortsiktig ex- ploatering av jorden och bisdens | och vattnets erosior har "lagt. en gång bördiga områden öde — en gång fruktbara jordbruxrsdistrikt i USA har förvandlats till sterila ök- Va vänta en ny sänkning av medela livslängden, Läkarvetenskapen ut. > vecklas oavlåtligen, men tägker Tre generationer har nu levt högt på de mineral- och khälso- reserver den moderna djupplöj- ich ningen givit, Nu är jorden snart dicinska em oa pen Påverka skogs= ber Inte Tlängge gödning hjäl- | pen? Uppfyller konstgödningen ala det äldre landskapet och rekon- nakbara 7 krav, även medicinska? struktionen av de jordbruksme- sär inför fderna nå snart toder som under 5,000 år format även våra tdstollckt onstgöda det är en svår uppgift men ett ker? yresträckta skogsmar= i oeftergivlig forskningskrav om D " mata vi vill höjda jordförstöringen mer Uer antydda problemen, som n och en gigantisk försörjnings- med jordan oe sammanhänger nar, Urgomla vindistrikt i Sydame. | kris. - . j n och våra äldre kultur- rika har återerövrats av stenen och | X dee ironi a Gureckling famt ljungen, rika kulturländer har dött | hos människan syrliga are ull ut med jorden. Do ' ä sa omfatta e - räckli; dl Också I vårt land har vi fått stif- v den betydelse, oc sr attningen vi fåt : av den betydelse, som vi måste tills . ta bekantskap med de här frågorna, mäta de ännu levande äldre kultuna vå därför en . forskhingsuppgift av enorm betydelse. Vi måste redan i dag sörja för att tillräckligt stora Ir Skåne har pilevallarnas och al- äldre ängs- och b ler ställs | marksi) deras dh léernas äp hvggande (fr iu få rt till förfogande, Jordförstöringen är|av ist! forskningsdok t ra jord!) . på sina håll niedfört]inte ett problem som plötsligt - | Vi. behöver i ' enorm skadegörelse genom att vin- Ps menet föln m finns krorskningsobjekt stått i nutiden, Fenomenet följer|vad som finns kvar av hela det kulturen i Norden " genom jord- [gamla ägosystemet niod Maden brukets alla skeden. s . |madänges, — kärr-rammen (delvis : sv odlad kärrmark), ramlösan (kärr= =. mark som slås), Mosslagen (moss= täkt), myren, fruktheden och vad allt hette, Desza krav är ännu inte omöjliga "att uxpfylla, men skynd= samhet och klar överblick av det . som finns kvar och det som är av ' verklig vikt att bevara är nödvån= " diga. Ett gammalt kulturland som Sverige, som kan återfalla bå fler= tusenåriga ,traditioner i kontinuer= ligt bruk åv samma mark, vilken därtill . stundom "alltjämt bär det äldre vättäcket, befinner sig i jord=" förstöringens tidevarv i en privile= glerad ställning; som andra länder ' ' avundas oss, Det är bara synd, att många ännu inte mera än till hälfs ten inser detta. NN Vi har nu planerat för oss så, slutar dr Sjöbeck, att underlåten= heten ätt (med gran) plantera vå« ' ra' "impedi (läs: äldre kul< turmark), kan betraktas. som van=' hävd" och lagligt .belvras genom åtal. Gärningar ägnade att konser= 'vera den alltmer krympande mull- volymen, grundförutsältningen och garantin för att folket även I frams tiden. erhåller brödfödan av egen lord, straffbelägges, Detta kan na=- turligtvis inte vara de styrandes mening. men det visar oss att från, gan är ömtålig 'och att den kräver skyndsam och noggrann ompröv= é : Björn Nihlén. den fått fritt spelrum och helt en- kelt blåst bort matjordeni, Först i sista minuten har man vidtagit vis- sa åtgärder för att hejda jordflyk- ten och markens utsugning — i vårt land bl a. genom att i stor skala Återinplantera = pilevallar, och . al- léer! Men andra faror hotar, Män- niskans alltför obetänksamma. och kortsiktiga rubbande av; ”naturens jämvikt” får andra, i ordets verk- liga bemärkelse livsfarliga följder. - En svensk forskare med interna- tionellt. rykte, kanske 'en av värl- dens främste agrar- och naturhisto- riker; fil. dr Mårten Sjöbeck har i dagarna framlagt färska forsknings- rön beträffande det svenska” jord- bruket och dess framtid i historisk belysning, 'som inte" kan betecknas som annat än sensationella. Dessa forskningsrön angår på ett kusligt sätt oss alla. Kusligt — för det är saumerligen inga optimistiska profe- tior han gör. Han ger en samman- fattning av dem i sista numret av Bygd och "natur, - at ” Medeltidsplogen nådde" inte . mineralen MN Naturens avkastning tillvaratogs fordom mycket snålt — Landebo- ken redovisar t, ex, så små kvanti- teter som en halv "farån ängshö. Ändå kunde inte jordbruket befria befolkningen från svält, Medellivs- längden = var' tämligen "låg i hela landet, Bara de bättre situerade blev 50 år eller mer; Orsaken. var att - männi: ineralförsörjning var bristfällig, säger dr Rei Träårdret varmed åkterjorden bå- arbetades : gick bara cirka 12 cm. djupt och kunde inte nå de mineral, vilka " genom åkerjordens uttvätt- ning stannade på större djup, Dessa mineral- och hälsoreserver kunie åtkommas + endast 'om ängen var djuprotad av lövträd och huskar och åkern upptogs jämsides med ängsvallen och på så sätt drog nyt- ta av de djupare liggande mineral vilka ' frigjordes efter lövfallet ge- nom lövens förmultning, Genom att boskapen :utfodrades även. med löv och ängshö 'som togs i lövrik ter- räng blev således människan indi- rekt: ; delaktig .av mineralen som årdret inte kunde nå, - . Nyodlingarna i början av. 1800- talet.som upptogs på ytan i visser- ligen urlakad men -på djupet frisk K mark, som inte tidjgare plöjts, med- | Ning. förde bl. a, en ökning av medellivs-]>+ längden, Vid 'slutet. av 1800-talet |, introducerades i Skåne den moder-| - nå: djupplöjande plogen. Nu, finns] - inte mer att hämta på djupet öc framtiden ger ingar löften Tre nerationer .. svensker har-levt"hökt [8 på denna utvecklingioch. dragit nyt-' ta av.de mineral- och hölsoreservarlsn vilka>tidigare generationer. synad? tekniska resurser att e rannat sätt än genom med löv av jordöch, båsker metod 'som har prakt'seratzs hä? landet av den, bofasta belolknin- 'gen ända: sedan den ,yngre sten- åldern. = : ät ' Från. betesmark till åker :' IvRd Det senaste årh , skriver han, sammanfaller med åkerbrukets storartade frammarsch" öch "medel- livslängd oavlåtliga ökning! Frårh- gångarna hat varit stora, men 'de är kortlivade, när de betraktas i stör- re tidssammanhang, Faktum är, att Sverige i stört sett saknat förut- sättningar för idkandet av åkerbruk i. större "omfattning.' Under fornti- den "och medeltiden 'var', boskapss aveln Jordbrukets ryggrad. Betes- marker öch ängar upptog därför he- 1a landytan, Åkern hade svårt ätt + å denna punkt har ingen prin- cipiell ändring skett, fortsätter dr jöbeck.' Våra 'jordbruksmetod «redskap, är visserligen "mera d d men . tj d ry blir oavlåtligen, fattigare. på mineral Denna . ersätter vi med konstgöd= ning. Denna lider återigen. brist. på spårämnen... Matjordens tilltagande brist på för folkhälsan uppbyggande element registreras av bristsjukdo- mar, hos .de förädlade kulturyfx; terna, , Bristen återvetkar i andra hand på de likaledes förädlade hus- |, djuren och träffar slutligen -männi- skan på olika sätt. På Jylland har man > konstaterat att en besvärlig sjukdom hos boskapen låter, återfö- ra sig. på koboltbrist i matjorden. från dessa trakter! ch toan? För att söka nå en lösning på dessa problem -är det nödvändigt att ta: reda på hur man förr brika- de jorden. Men de hittills bevarade] 4 naturskyddsobjekten, är — JK då de fredats som natur "och där- med .undandragits äldre påverkan — nästan värdelösa för markhisto- riska' studier. Den svenska, själ sådda ängsfloran, som livnärt bi skapen och uppbyggt hälsan ;hos é vårt folk under 5,000 år dödar. vi nu |; X så enkelt med hormonpreparat, som |; 54 om det enbart gällde att befria oss från ohyra. fe ar nl . En del källor för uppfattningen av 'naturen i vårt land under äldre tid finns dock, t. ex. Lundg, stifts]. landebok. Av den framgår att fem-|: tonhundratalets människor sanner-|- ligen inte, som man tycks tro på åt- skilliga håll, var utan begrepp. i jordbruksnäringen. En nutida fors- kare måste högakta deras-sätt. att]: Z med enkla kjälpmedel, bemästra för I'Viiken tjusig ring, va? Kathryn oss allvarliga problem. Att vi är i (irayson förevisar stolt nyförvärvet stort behov av att besiktiga och stu- | för en något förvånad Howard Keel dera de äldre kulturmarkerna som=|. + kommande MONM-filnen. Kiss manhänger med det ofrånkomliga |; Me Kate”, faktum att de dock under :5,000 år trots alla besvärllgheter och mot- gångar förmådde kontinuerligt. liv- och "Ny sänkning av medellivs-" "> längden? 27: Fx I anslutning till dessa ”tankelinjer kar vi nu, framhåller dr." Sjöbeck fortsättningsvis, teoretiskt att för- Kiss Me -Kate' 2 blie film >" Cole Porters roliga operett ”Kiss me Kate”, väl känd från Oscarstea- tern i Stockholm med Ulla Sallert, Per Grundén och Anna-Lisa Eriks- son ' samt Göteborg och Malmö, kommer nu på film. MGM: har spe-] lat in den med ett imponerande |; stjärngarde: Kathryn Grayson, Ho- ward Keel, Ann Miller, Tommy Ra Bobby Van, Keenan Wynn, Jamer4 . kärda draget ! vår kulturs alla ytt- | 'Whitmore, Kurt Kasznar och" Bo | ringar, Att försöka utreda de fak- | Posse, Den festliga operetten är in- torer, som här utövat inflytande är "spelad i vraktfull Ansco-Color. - ! strof inträffade, När vi ser hur snabbt särskilt vår generation för- stör matjorden i alla länder blir bas livslängden hos deh gammalsvenska Mss ängen och betesmarken det otvivel- a is i i Sid a aktigt mest egendomliga och minst Piper Leurie på väg ti | det mellan upptagningarna $ t studion,” Hr Sista dagen i Freetown var vi "7 | åh AMADA. » Forts. å sid. 8 FIVIETEEFTIVETTETTTETESYTTYA ” Låholms T idning 2 ortens tidning I LÖ a Arn An VIFT TETIISEFTIVSUFFEFT IT IISTEVUPFI SSTYOTEl ry MA, a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.