4 i 1 H Fb. solén går upp kl. kl 154E I Verne eYYYTYT TY + 0 - - LAROLMS TONING TITEL TEEYYTYEYYTYTYTYTTYTFFFTETT YT TV - (ÖN etn nen dl, I flytt MN Dagens namn: ERLAND. : 8.54 och ned Morgondagens namn: N er än vev ks Ira on än SKRIVET År 1954 har fått en b Goda nyheter inströmaa rn krig har utbrutit och i annons- spalterna blir ordet” Billiga= pd Me tam år are De äldre av naturligtvis ihåg det. ac från den gamla goda tiden, Han för den yngre delen av läse- - rn ant torde de tvara så gott "Likaså vet”förmediigen ung marna ' inte vad menas Inet ett uttryck sadan överskott, vil nt som bostads- et nu för första gången på många år blivit sktu- elt:på en del håll i äger en | Det utrikespolitiska läget stås ha liusnat, och det är även ytterst glädjande. För Sveriges del skulle en allmän avspänning i världen kunna medföra att vi ba- Ta behövde ha vak di kvar com menas ; med på- ! I Det beror i hör grad kommunerna om vi skall lyckas köa det gamla problemet alt behålla folket kvar på lands- bygden, Det är ett'stort "an: . Svar som åvilar kommunernas ledande män och ' bislutande . Orfaft Men genom kommun- reformen har det skapats mij» ” ligheter att lämna viktiga bio drag till frågans kisning. Att na i sina stlrät er statsmakternas stöd är be "det karske risk för att det kan bli motsättningar mellan befolk= - ningen i landsbygdskommunens tätort och i den omgivande och slavp betala två milj; rd året till försvaret. sander om N SN Red Top i DN lesbeby 1; och det ä är viks tigt att detta förhindras. ' ” Det är | bondeförbundsriksdags- vfaltet, "På sina håll finns ' tad sär Te DN era tTätorten . 1 "storkommunen mn (skall: vara kulturcentrum: RES ALEN FR v GUNNAR Sigfrid Larsson I S rn RiksdeZ1 lö Solen går, upp kl. 8,54 och ned — Mannagtynsgröt! stönade han |detta' vid ett samtal öv som Aräger bud "kl. 1545... ev. Petom olika problem 'i' samband d med ygdskommuner lå samma utform. astorn tyckte inte om att man |k unreformen. ning. De lokala förhållandena Rör Dagens dikt: t "Fyll din plikt il alla väder 1 vad ödet satt dig till, Är du dömd att garva läder eller dömd att strypa sill, . har som konung folket bett dig att ta tron och-spira an, har du ock till pajas gett dig, gör så gott du Kan," oo CE SEHLSTEDT) - Det var en stor dag för den östfranska staden Bourg, ”gade sin dotter, prinsessan Margarita av Savoyen, til hörtig Robert av huset Habsburg. efter ceremonien. då exkung Umberto av Italien nyligen ledsa-" I stadens rådhus, Här överlämnar stadens borgmästare där hun blev vigd till ärke- .. vigselattesten till brudparet - —Husjörhör skrattade under förhöret, Han såg ut över församlingen, knacka- ; "I de med snusdosan i bordskanten och bjöd allvar. : :— Nåja, ahöm, ahöm, sade. han, "jag anser svaret på sätt och vis Jrätt. Det kan ju ha varit manna- en fast inte i form av gröt, pre= « Ahöm, ahöm, Sven Nilsson för sitta ner, Historien är absolut sann och ger ' ett "bevis på hur trevlig och — För att kunna behålla befolk- ningen ' på landsbygden är det en- ligt min mening av 'stor vikt. ant landsbygdskomnrunerna > på allt '] sätt ser till'alt de tätorter söm finns ide nya ”storkommunerna' ordnas så trivsamma och bekväma som möjligt; fortsätter riksdagsman Lar« son,' Genom jordbrukets rationali- 'sering behövs iu mycket mindre folk nu än förr vid jordbruket, göras olika från kommun till komz mun, Särskilt viktigt synes dot mig vara åltt varje storkommun får sin speciella prägel, får en utformning som är karakteristisk just för der: ' ”— Dessa framtidsperspektiv har” kanske "närmast formen av en utopi, säger riksdagsman Larsson, men jag tror att det är viktigt att'. man inom landsbygdenå storkom= att planeringen för framtiden måste. | > för BT muner försöker arbeta något I stil a L | = AY Kalle i i Dalen” et hjälpsam en präst kunde vara mot, lan Jåste därför skapa & sysselsätt= med dessa riktlinjer, Förutsättnin= . | I | inte: knusslig”. | | - cn ett. Stackars offer under de gamla Ifö" denna - friställda ” befolkning, gen för ätt en kommun skall kun<" höj; > Milj onärens Unge son,'s z Just: vid den” tiden,” då det är 0, "forna tiders husförhörsgillen; var ”- oksam ih Att drängen Sven | som uppenbarligen till största a na lösa dessa problem är att kom- Å ge son, som in- som mest mörkt och” trist ute på | med" både längtan och ängslan! sam för hjälpen både mot len komme att bosät jvunen för det första har tillräck ie precis var någor ljushuvud i L tr 7 oli £ d er 4 örhören | Längtan efte I a Te spekiakelmakarn, som viskat, och bygdsk. a sätta sig i lands- ligt med tomtmark till sitt förfogan= skolan, hade, räknat” ovanligt fö (6) iga Stun som byg Iiton Jjusglimt och JL må seden ter. a us äh mot "pastorn, behöver. knappast problem av nERaS oj itorten. pet de så 'att den” kan dirigera och ' galet under 'sista räknelektionen Aa, Ä M nämnas, lordna bebyggelsen" I tätorten, För och läraren "gav honom förstän- Svar till »Tvistande”. Om en her- aa FEN det är one just det for Öret. Ty” Se ml fär Otaliga” är historferna från de ordna förhållandena I mä srför att det andra måste ett Investerings= | | digande att sitta kvar efter de | | re och eri dam är ute på tu-man- 3 da - kull, gamla ' husförhörens' tid, de flesta en eller program på Jång sikt NM ör ä i den gamla | unga och gamla och Gud nåde den, ”S!2 | tätorterna utan att glesbygd beft P g sikt göras upp..s andra för att- fö ke ska hand för att dansa, är det absolut| OMväxlingens skull, som g a 3; I mer ell gles ygdsl efolk« nekonsten,. OrSovra sigi rä inte artigt av kavaljeren att jar cedvänjan hänat fast ända in i den | som inte'var hemma i sina stycke. många och Page ved nen ningens rätt trädes för nära, Detta Te Jnähniskor an aus M , nöt da upp andra damer, Utom möj igen | moderna tiden, >". I Jag k ihåg eti ö ” jär många gånger ett rätt ömtåligt : — "Talet om den där. atfärs- ifall damen, skulle dansa med nå-|. I år vardet svenskamerikanen | för nd ånga år se dan oe husf hör hetens'"grund:” Till exempel den | problem. Det är därför av stor vikt och — ayloppskostnader, ” vättenfö; uppgörelsen. hade du löst allde- gon annan. Men detta bör hon i Fred Johnssons tur att hålla -hus- |D tället Ny Mt om en kyrkovärd på ett småländsk” att en planering på längre sikt gö- föriningen eté, Dessa kostnader bör | les« uppåt väggarna, förklarade sådana fall endast göra undanta 85- förhör i byroten: Han, had ingen på s I e var så ängs! ig | husförhör, som till" svar "på pas- res upp för a Från inte belasta” den kommunala skatte= la läraren och skokade på huvudet, | | vis och naturligtvis bara om det är 2 yi ? n. hade, vis- | för förhöret i katekes och biblisk |torns fråga, om hur många apost- gan om gator, avi en rå" | budgeten, 'Annorlunda' blir förhåls., Voss d h 2 Hur stor skillnad blev det i | | hågon bekant som bjuder upp hen-| 5erligen-« « varit ute: i Staterna "i historia, att 'han gick" och lade' sig | larna var, svarade: '- bö gator, avlopp, vatten m. m, landet i den redan befintliga be=- . svaret, undrade ynglingen. ,. der Det är ytterst ohövligt av enj många år, innan' han kom 'hem sjuk!" få själva .husförhörsdagen, ' Mases å cen ill... ör givetvis. ordnas utan tatt kost= byggelsen. Gatu- och avloppsnätens bam rade ynglingen, , ls || herre att låta en dam sitta ensam | och: löste 'in' sin" fädernegård, men | Trots att han längtade intensivt Till hist s naderna för desamma skall betalas | iståndsä "får I dessa områdi — :500 kronor, ' kvar vid bordet, om-båda kommit|han var fast rotad i bygden och latt-få vara med om all den goda torien hör, att kyrkovå = | genom skattemedel, De bör betalas i betala d La ' : Varpå det unga n till till. Är gamla” sedvänjor från” sin ung- | maten, Han visste ju själv hur det den några dagar förut skickat upp |av invånarna i tätoren, Men' detta I pz see d a känt skottoaiodel net. drog. upp Plånboken och det fråga om föreningsdanser, skol-| gomstid. ' ville han inte” bryte. | både ' bekats och - slaktats och |ER fårstek till prästgården för-att gäller : bostadsområdena i' tätorten. ör att den omkringliggande gles= ! frågade: . . danser etc. ställer sig saken annor-| visserligen hade de" flest byarna | bryggts. i gården 'så det-stod här- | "rigenom fria sig från förhörets |Ifråga-oti: område med offentliga bebyggelsen intte skall känna sig : — Får jag befala mellanskåll- lunda: då kan båda parter dansa mgivningen lagt. bort kalas TYBBiS I gär! a a OS SIOÉ MÄF i skärseld för egen. person. Och nu byggnader, eventuell; kanlä missgynnad bör givetvis storkoms= med vem de önskar; men naturligt- i omgivningen lagt. bort kalasan-.|liga till; Men på huvudets vägnar ella: parkanlägg= | munen tänka på dessa områden öch naden! Sth "efter försåld" hund WAGENINGEN, "HOLLAND (TT. Reuter) .: En 12-åri liten kinsstlicka, Ming Shon;, dotter till en 'restau- . |rangägare i "Wageningen, har. räd=; + dats till livet' genord att hennes äls-, » kade foxterrier, Teddy, återvänt. si : i Ming Shon hade vägrat äta och! dricka, alltsedan hennes far för en vecka 'sedah 'sålde hunden: till en! person, Restaui ansåg "nämligen att" hunden var: till: besvär för hans gäster, : På måndagskvällen kom huslåka.. Iren och undersökte lilla Ming Shon, » JHans ordination var enkel och lätt- "Ten annons i tidningen, En skicklig vis mest med varandra. Med häls- a allie”. ; Svar till ”Janet 20 år”. Det van- ligaste sättet att utbilda sig till hår- frisörska är att gå 'som elev hos någon - större' damfrisering '— det blir också billigast, eftersom elever- na även under elevtiden brukar få en” viss kontantersättring. Hör er därför för i er'hemort eller sätt ut hårfrisörska kan få en god utkomst, men "det blir man förstås inte i en handvändning... Utbildningen anses det i . samband med husförhören, men. det var'i alla fall- några åv gammelgårdarna; son” behöll se- den.” de "gamla ville" hä det ungdermarna" hade inte heller nå- got, emot att kormma "tillsammans och. få äta kalasmat och ha roligt. De äldre fick. prata om skörd. och sockenpolitik och: alltsammans var Det var” "nog mest för att 1 eå, men kunna bli utlärd. Lycka till; ”G a lie”... Hertiginnan a av. Windsor inte så välklädd längre” Nr ”Hertiginnan ' av Windsor, som i många år. . hedrats "med titeln "världens mest välklä placerade sig med knapp nöd bland ta minst 3—4 år för att man ska |: & kvinna”, | g, "Fred "Johnsson "hade bygg! modern ” villa "med värmeledning och" .badrum? och alla. bekvämlig" heter, Han hade :bara tägit "våra på kärntimret i den gamla man gårdsbyggnaden, men annars var allt' nytt. Han hade” ställt till med ett ordentligt "gille, men det 'var .. gom om, iljön inté ville någon” "riktig gammaldags var han lite osäker, för att inte säga totalt bakom när det' gällde de anäliga "styckena. Pigan tyckte emellertid. det var 'synd om drän- gen, där han låg och tjuvpissade uppe på kemmårn,: och : gick upp och sade, till henom” fär förböret var slut och maten började sättas fram,. -VarpX han: tog, mod till. sig), och gick ner och smög sig in bland det. övr:ga fölket. Allt gick väl tills han' stod framme ..vid bordet, där Han just rågat sin tallrik till bräl« den med -en'portion,' som ' sanner- men se, där hä sju drängen "på 'stället,' Sven Nilsson. Jag tyckte. husbonden" här : sade att ”Sven' låg sjuk.” Nåja, ahöm, ahöm, det är ju inte för sent att ge: hönöom en -. fråga är på ståen- de fot. se ligen "inte var någon sjukdito.. Då I t upptäcktes han av den gamle myri- : astorns | argusöga och: åkte blev han förgrymmad 'och svarade kanske i ren 'ilska, samtidigt som han lyckades klippa av vidare för- hör. Troligt är att pastorn i detta ögonblick kom ihåg fårstek och hejdade sig, i: » Hur "som helst, låg "det något gött och familjärt, över de gamla husförhören med åtföljande fäg- ste till den ' minste, kvinnorna på ena "sidan, männen 'på': den ändra och årets konfirmander i'en grupp, för sig själ Och framme - vid bordet pastorn; bred öch" myndig och på samma gång: familjär,- Alla skulle höras,' unga och gamla, och man må inte undra på att svaren många gånger . blev befängda, för att :så småningom samlas till en hel räcka av så kallade husförhörs-. historier, Numera har husförhörer.|-, övergått ill rena expeditionsgöro= mål öven få landet, men seden med : kalasskyldighet stugan, hela .roteny från den stör- |. ningar och dylikt kan det vara be= rättigat att desså kostnader. bestri- des av stadsgatumedel; Folket i den omkringliggande glesbebyggelsen hår ju även nytta av dessa anord- Tningares or > "+ Hur'skall en tätort ien + störs kommun ' våra , beskaffad. för att fylla” de" krav s att 'den kan skänka trivsel åt..dem "som bor ! där; säger; riksdagsman Larsson; "Den" skall med' andra ord kunna bjuda i ; stort sett .samma bekvärnligheter. som, städernas folk hat till sitt förfogande, Den. skall kuhna': "tillgodose... befolkningens kulturella intressen, Där "skall så- lunda finnas: bibliotek). samlings- Iokaler som möjliggör turnébesök im och .B Vidaré bör det finnas en hygglig biograf, 'hobbylokaler, ' idrottshall, bad både för vintern och om : | och "reglera" anslå : medel, för "de ' förbättringar beträffande ' "exempelvis ” enskilda, . avlopp, 'som folket Å dessa områden är i behov av. +. seten oe '.— Arbetar man tillsammans för= troendefullt för att lösa” pröblörnet éfter dessa riktlinjer bör, man Ak småningom kunng nå målet: 'en” landsbygdskommun, där männi skorna "både 1' tätorter och I oms i rådena.! däromkring trivs' och” "har tillgång; tll dö Nesta "av kulturens, ' 1 säger ril , Larsson till sist, "Svårighelerna ” até ; kommå tll rätta med dessa frågor. är större där mån har att göra med mycket ismå' tätorter 'och flöra Bå- dana non! varje” storkommun Tät«' orten : bör,. för att kunna fylla sin uppgift /sont' centrum för kommu= hen, inte ivara för, liten." + Det hår: övan skisserade tillväga= ' gångssättet ' för ått "skapa trivsel" "förhållandet mellan '. ”e vägar och. 1 vissa fall vatten= 'och > TYYYTYYYYYYYTYTYTYVYFYYYYTYYYYTTYTTYYTYTFYYTTYYYYTY TT TN: + de tio" främsta : under 1953 i New 2 = ligt även för sommaren, Och: så tätort och den . omkringliggande . fattlig: Skaffa” tillbaka hunden så Yorks : ormrö 'på trygga "bondefolj AR |: Pastorn satte ifrån 'sig sin 4allrik nom b len ännu i på vissa a håll Pr parkanläggningar. Allt detta an ligg H It att flickan äter igen; annars. dör söndagen, Hon kom på tionde plats helt annan typ ändå. Det moderna |2CP miåkade "glasögonen" till" rättar | IRON, BYTOLArnå,. Luf Gu 4". s]köstar naturligtvis, mycket: pengar, | har i Drskliken tillämpats endel Co hon, till med" SN lantfolket, som samlats för att be- ji Sätt ifrån sej one Hr Det, är, . som sagt, endast den vilka till:en: del måste tagas: av gamla "traditionen, - som håller i sig idre landskommuner - för v v läsekrotgl” så” ska vi åt EEE en Men om ”ordinationen 'vär lätta : Mary Martin, Prinsessan Margaret gå en gammal tradition, av: vilken korhmunala — skatemedel, Det kan fattlig, så var den inte 'så enkel att följa, eftersont restaurangägaren in-- te hade en aning om vad ”Teddys”- polisen och bad den efterlysa Ted- dys husse och det dröjde inté länge. förrän han anmälde sig. Han visade sig vara en. "bonde vid namn Lent; och han vär Svillig att återlämna hunden om 'han fick tillbaka köpe-' skillingen. 'Men 'han: var inte :glad åt att skiljas från "Teddy", som nye ägare Hette. Han vände sig till | kom på åttonde plats, +" >" En på denna sidan Atlanten o- änd, storhet, 'mrs William ”Paley, | maka till. chefen ” för Columbia Broadeasting - System, efterträdde nu hertiginnan" som' innehavare av den förnämliga titeln, SS rp Undrar om de: blev srga. på hotellet ' för att visåt våra - egna Smörgåsar där. . -' le > Säkert, För när jag frågade börjat känna sig h En konstapel från polisen i Wa- geningen åkte ut med polisbil och hämtade "Teddy". När hin kom fill” Ming Shon med hennes efferlängta= He fyrbente karhrat,; brast flickan i gråt, slöt hunden i sina' armar och: kröp in i ett hörn av rummet me«=' "dan fadern med österländsk : Nkeils tig min tittade på: - 4 Allt borde? alltså vara fri je t NU MASTE: VIKINGARNA VÄNDA SIG I GRAVARNA "Vikingarna". i Hollywood. harl!.: grundat. en -Vikingaklubb, en .av de mänga: hymodiga .n attklub- om' de- inte hade' mu- ie så sa. hon, att det var egen- domligt att vi inte hade'en egen "rammofon med oss, knappt mer än namnet är kvar,” men radio, elektriskt ljus" och ce) ; och blivit mera krafsig och konditorierna, konserver," Ute på "gården bilar, inne in tralvärme.: På. något sätt "Bry kål, Fö "Even stod stel av blygsel "och förskräckelse” "framme" vid > Nå Sven Nilsson, säde Fp fodmodi Vad är det törn" lat herrskapsmässig, Köpi omelelter 0. 8 v, på bordet, Et. bondkalas med. hembakat, hemmaslaktat oil hembryggt får. mån la” efter nu för tiden,. Rejäla grejor, då man också åt och drack så det kändes som Gud lät regna ner över” 4 raels barn, då de på sin fä rom öknen: höll på att” före hunger och i törst? nr Sven stod” "lika : stef”. och lika ovetande.: Då var det 'en' spju- ver, : som viskade något bakom ryggen på honom,' och , drängen |. anammade tacksamt. här' och där i bygderna, men med |” en ny etikett på. Ingen skräck för t | långkatekesen längre, men ej heller ig. något av'den gamla stämningen i ett ' gammalt byalag. De, riktiga i husförhören är : snart + endast > ett minne blott,” = "Karl Gerhard Har 1 sin ”Götei borgsrevy. en replik, som uppskat- tas' mycket av "göteborgarna, vilka inte tycker. om. centralisering satti system: pt — Stockholm kallas, numera, för "| tiå' sont förhållandena är åtminsto- -J inte" betyda något nämnvärt med Jtill kö 1 " I storstädernas förorter, | som! centrum - skulle,” det' är jag därför: tänkas att' befolkningen /i kommunens glesbebyggelse gör den invändningen, att de inte får någon nytta eller glädje för dessa pengar. Detta 'resonemang finner jag inte hållbart, Tätorten har en betydanz de ' uppgift att fylla för hela kom- munen, alltså ä även för folket i den omkringli, Den 'skall: bland annat ge dem all den service de behöver; och kul- turella anordningar, iäroftsanlägg- Fiskerimässa -: i. Alesund i juni. STOCKHOLM, (Ty nt rr sommar den 13—27 junt hålls ' en; stor. fiskerimässa i - Alesunil, upplyser man på nor« ska åmbassaden. £' Stockholm; Det blir den: första 'special- mässan 'I fiskeribranschen 'som å Norge, Huvudsak ningar; m: skall givetvis också stå till förfo- gande : för jordbrukets folk, 'Av- rståriden inom störkommunen' kan ju våra "dagars transportmedel. Såda-. ne i södra Sverige blir avstånden snarare: kortare för glesbebyggel- sens folk i en storkommun för att nå''denna service och få tillgång och "andra förmå än de för de människor som bor i ee "Genom att ordna en sforkom- mun på detta sätt med en täfort "igen. biir det norska deltagate mässan, 'men en stor "upp stutning av utländska köpare och turister, inte minst sven- ska, väntas fill 'staden, . Av speciellt intresse blir erf re- presentativ historisk utställning ”åv fångstfartygens och = fiskeredaka”. pens ”uveckling från äldre ”tid”titis idag ' och- ett akvarium -med: de vanliga fisksorterna utanför nor-? ska kusten," ee Mässan är. avsedd först. och frärist som en mönstring av den hyp som; utgör bakgrunden , till, 'ock - som har skapat förutsättningen. för övertygad om, säger Larsson, ' en sådan trivsel” "kunna skapas inom hela "kommunen "att den: idande = ställning ' det norska fisket intar, För atf mässar skall kunna ge en riktig bild. av longerna : där | I: .| människorna” skulle stanna kvär'| denna produktionsapparat har man matter da Sr ker Mycket" och |. E där. Man skulle på detta sätt ute berett tillträde för, utländskt del- . ; gott o. söker ”historisk miljö” Det | "7" på I tagande med maskiner och utrust- är nämligen det nyaste i' Holly- "P Åma en stor del av de värdefulla | ning sora norska fiskeriinfrersera- wood, "Det finns redan en natt- I anordningar av kulturell och 'an:|de :bhar väsentlig fördet. av att få klubb däriman uppträder. i ro- ”E "förtal ”Flingorna -blir större . "> ”" "Jet. var förskräckligt så det Inatt art som står till” stadsbefolk- edom- om. Att fiskerimätsat merska togor, en annan där Tan N . Nu ser jag tydligt” noräoolen "ne och get korimer många; det är nog” ” "7 snöar, vi kan ju inte se'en hand > ningens förfogande, och "därutöver förtagts just till Alesund ve klär sig Nkt riddarna kring Run- G Tina ena egon. Så trevligt, att det en slags välkomsthälsning till oss + >. framför oss. Stemna maskinen, Nat .-|skulte ”ju' befolkningen desutom | främst på att staden Vgger 1 et da bordet, en» tredje. där man A faler "nera: sräflingon, det gör 5 om -det' inte är: 'fulsnön som et aster jag ankaret, annars ha kvar de fördelar som alltid här I diefrikt där irgan i alla fider "får tillträde" bara 4 renässansko- e lanéningen” festligorot et tall ert: EEG lt ” icke T vi alt gå förbi nordpolen. : | varit förknippade med att. bo' på | spelat en dörinorande roll Mös stymer -'och en anhan där man vräker sig 1 rokoko-vällust! Nu alltså kan mat också njuta livet som viking”! Gästerna sitter vid |: borden : "med, vikingahjälmar . på hjässorna - oj ch . med björnskinn . runt sidenskj rtorha,- De ledande ans pensidant blir fiskedivektör Klaus Sunnanå, . "medlemmarna! i vikingaklubben N är . Michael: Wilding, King .Vidor, a Mack: Bennet: soch: A;. Suckor,: ” : ns . we ” os . fe i sor . . > LT ” : 2 . ka i >” - - wu . > i Ev : - a oo CKåÅ : - nt se : ,” | A s s > z : s< H " Za ja a . a j - | MANA AM ARARAAARIAADNAAADRARRARAAANARA AAA ANAR SAMA SKAM ASSA J A ; rev vvyN STEFVEFTTTTETYFTYYVT VY TYTE VY! rEvTTYVYTFETTYEYTFYTvTY TN NYvVETTTeTv YEYSVTFETYTTYVN FETT EFFEETEETTEFTTTTFEYVFVEETTTEFTTTYTve ryyvy vi a AN VE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.