YFFPeYYYFVETtETYYTYTYT YT FETY vevv SETT TYYYYTYVYYYYYYYYYYTYYYYTYTYYYTYTYTTY TTT TYYY Y YYYYYYYTFTYYYTTYT TYYYYYYYSE IEI Y TEVE VET TY TYE TTT " fäkorMs froNma SA sm I p T | ; Vr NR DE > vy Son as - : i 4 äs 2 ee YT a oe = Aa DE a FR SÄD bob sen A STANNA SST) FRCTREE RARE ASSR ATS GATE Ru errors uar SAG I och 'S KR IVET- I våra dagar lever för många gifta män som ungkarlar och för mänga ungkarlar som gifta män i KR Oscar Wi'de Rune ebe ers 150. åtstninne AEa skald som slungit samman | d att. folk; — det är ett vomdöme | Han ofta hör om Johan: Ludvig erg; det är nu 150' år sedan 1en föddes, (den 5. föbruari 18043 iden Ia Sjöfartesteden Jakob- stad, i det Svenska bosättnings- rådet i Österbatten, "Att. sist- + nämnda faxtum Påpekas här beror s | på dat. -Mmärldiga förhållandet, att: den unge Rurieberg, som av. det . österbottniska kustlandet och av fn stad med rörligt. kommersiellt liv, kom : att bli den, som upp- | täckte "de .rent finska. ödemarker- ' | nas skönhet. Dessa. inlandsbygders : folk skildrade .han''som han såg re det i romantikens' förklarade dager. För Runebergs diktning var. det : Kommer man för sent så kan man ge. sig åttan Få att chefen |. N står i dörren och väntar. Kom- NM mer man för tidigt så finas han |: krig d där, Vad det nu kar. bero]. på. Längda 3 i Gr I samband med General Motors årliga ”Motorama”. i New. York vi- sades i år bl, a, ett antal avancerade experimentmodeller; På bilden syns Gårdfatihandlare i totala längden är 425 mtr, Totalk” vv höjden ined sufletten nere är 122 ' em. Karosseriet är av glasfiberplast, Solen gär upp: kl. 8OT:och'n ca kl: 16.46, i Du skall lösa” krampe : "och försona. H Sol, var inte hård. '. mot tomma :grena! i bygder, som hade nyhetens och - de . positiva överraskningarnas föra nade där "till ren: poesi, Sin. stora dock att utföra i Borgå, stiftsstaden och, skolstaden på orikring 50 km. avstånd. i från , Helsingfors... Över- flyttningen till "staden Borgå, där Runeberg ,. verkade. som lektor i latin, ar säkerligen. också '. till gagn. hans diktning.”Då han år 1837, alltså vid 33 'års ålder, slog sig ned i Boråg, 'var han inte 'nå- gon okänd skald. Han hade bak- tjänster, Hans längtan, "hans. oro och hans inre-känslokonflikter mog- gärning som skald kom Runeberg "- som byggde på vet aner; ser,. bristfälliga historiska översik- ter, lägereldsanekdoter och spridda uppgifter, grupperade "kring verk- liga . personligheter . eller. . fantasi- figurer, Det är inte" heller endast folk" i 'befälsställning som Rune- berg uppmärksammar, Lösdrivaren, trosskusken, torpflickan, marketen- terskan,: rekryten och den garvade ätter ar nan som skriVi den stora dik ten om bragdens ; ära, som, int, gror blott på "stridens mark, om den vapenlöses styrka och om rät tens "majestät : gentemot det väp- nade vål Dikten om' landshöv- dingen Wibeius, som red handen på lagboken möter den ryska ge- neralen och som slutar. sin replik med ”men' lag skall överleva” "mig, Polisen i i ”Gaminelstad strax utan: för Luleå har tagit hand o 60-årig” gårdfarihandlare kontrollera hans iäentitet,' och 'det visade sig 'att mannen sedan 1936 varit uppförd i en stockholmsför- samlings obefintlighetsbok, Mannen har alltså ! i 18 år sluppit, betala skatt och aldrig haft något med myndigheterna att skaffa, Besvär- ligast hade han under krigsåren då han måste dra sig fram utan ransöo« ; neringskort, Mannen ville inte utan | vidare överge sin nuvarande till- varo” och försökte klara sig med falskt namn..men Fyslöjades likväl motorn som sitter i alla Oldsmobi- les vagnar. Denna motor har emel- lertid kompressionsförhållaridet 9: 1. Vagnens axelavstånd är 260 cm, och ms iktni rr Oldsmobiles ' F-83,' en ' tvåsitsig] General: Motors samtliga framtids«,' - Sign en lycka H han nägra Sn - ”obef intlig” i 18 år sportcabriolet, som har en 250 hk | betonade experimentvagnar & äro till + g student kom att vistas - ben SN LULE Al AD. version av den berömda Rocket-|för att.pröva nya' konstruktioner = och utprova 'dem till den grad av: ” funktionssäkerhet att de så små-! ningom kunna sättas in i standard-' vagnarna. 5 | EN av v lektor. I. Fö att halvår sedan kom j jag att Johannesson mn 4 v. vs oda . Håna inte, :du' som om ':sig ett par dik ingar, den | enkle soldaten skildras med er återkommaride frihet från arbetetal säne i blomning menar. | på vers. hållna realistiska 'skildrin- | patos och gripenhet som befälsper. har” jag föngt efter den blev” Nn a polis > |få min. uppmärksamhet riktad på |tunga' :' - mn SRA fe mr sonerna högre upp. Som: histori- Iden stora hymnen till rälfona le | = "Iden nu aktuella frågan om konti- Men säbbaten oc söndagen mas vn , i a y - - 5 a N Iverades inte ej känna det under. informationsåren åter Inte mycket 22:50, men som gens och det passiva motståndets S : ANNONSERA : sr nuerlig drift 1 fabrikerna. En man Från såväl judisk som med dela! Hen " ML Säarijärvi och Ruovesi. Han. hade lj till - plikt a at ” ME Ke | vt i i inflytelserik ställning 7 inom fack= | punkt är människan vida mer än | ” | dä "| också ' publicerat en. annan stor troheten "och tapperheten. står de 7 - örelsen ” beklagade djupt | ett redskap eller en maskin: Hon - : episk dikt,” ”Hanna”, en av. lyrisk | som eldstoder och Man ht - äs påtryckningar som gjordes från |är, även' ande, Och det är anden = ' H : inspiration burgn, hyllning till den | harmed : rätta ' sagt, att. Finlands fö ars sida. på arbetar- Som ger, , människan hennes adelss"' > set OC) en" och, den för- kulturkamp = började ' med Rune- 2 eter j märke. Sabl och sönd gav | till . | sta 'kärleken; Som kritiker. i Hel- berg och att det utan honom had Hans: Synpunkter Jonna FAO. | Möjliähet tll en inre samling, till | världsstadén "' nied "boulevarder, || singförs Mi blad hade' han gått | varit omöjligt att geomleva de s S radiodebatten. om denna fråga LO:s | gudstjänst och tillbedjan. ”Sabba= - + : restauranger, «Eiffeltornet och '| | hårt fram mot den då förhärskan- ra "åre "efter « år 1898, då Få See 2:e ordf; Norrman i dessa ord:jten är gjord för människans skull", : . allt det där, Hr Svensson blev || de" poetiska literaturen" i Sverige, på . allvar började. känna trycket ”Människan "måste stå i "centrum |Den är en gåva. ll mäninskan som : i rent ön Belt No representerad av Tegnér: och. fo5-' österifrån, '-s ej. maskinerna”, . d se, änniskan ' får | — sasbella,, 9 I foristerna. Även om han rätt länge - il: Men utgår man från denna sats sina' andliga behov tillfredsställda, älskling, nu, ska vi njuta. :Släp- || negligerades av dagskritiken i Sve- ac Faegen av Runebergs för kan man :: komma fram till; olika korigner även ett nytt ljus att fallå « Pa oss lösa, inte: kx några bec rige, insåg de klarsynta nästan o- en bakgrund av dystra erfarenheter $var ”på frågan; bör söndagsarbete över: hennes vardag och' hennes ( ommér, 3 bara Vara gladal Tnedelbart, att den nya stjärna! vå och ' svikna förhoppningar. Det införas; eller: inte? ' Ställes. männi- vardagsarbete —— även över hennes io ANG na [la”Bella, diktens himmel som visade st passiva motståndet hade inte gi - Iskan i 'centrum. kan man' nämligen | armod, På sin-tid besökte författa= ">. i det'varar ss Jätta 'hog skulle | |öster,.hette Runeberg; "Det vå de 'resultat man väntat: På födelse fråga sig, vad människan. är, vilka | ren: Ludvig Nordström: de fattiga kunde: kotarna' å are "om jag | | kelheten, klarheten,-den äkta. na dagen höll universitetet 1 Helsin värden , som i är- de väsentliga ; för stugornas folk från Norrland - till SA — Piariot?- : | turkänslan,' "realismen . och 'stäm- | fors: en: "fest. i sin aula, Föredrag: d| Min & Skåne;. Den bol som-/han.: skrev <> i : ningen. i en -lycklig förening, som | hållaren" -slutade med.en förhop] vida : mer : än: LO-ordföranden de|efter sin, resa blottade ' ett. otroligt ' gjorde att. Runeberg inom några ning; att. den tid skulle . värden som rör människans andliga | armod..Och människorna var märk- an år blev det "stora föredömet.: man" åter ..-med samma tillförsikt liv, Han 'gav uttryck åt sina syn- |ta åv'detta Men trots att författa- ' Men. orden fom; skalden; som |som; förr" kunde säga om” Finlands i punkter” med” bl, a.: förjande. ord: ren själv inte var kristen beskrev ed sjungit samman ett 'folk, av några ; ; Jag - vill -bavara'.söndagsstillhöten | han den förvåning har -erfor, när . skärpt med tillägget," att : Runeberg i industrisamhället"' Under 'varda= |han kom in till ett fattigt äldre par «+ är. den "enda skald som” gjort "det, I dess -riod är tyst, dess Iugn är hårt$ | gen är allt; div och rörelse och jäkt, |i en stuga, , där. fukten "rann: utför grundar sig främstzeller.” uteslutan- | dess. trohet. trotsar. "döden: Man kastas från den ena uppgiften | väggarna, men inte fann inänniskor, : de: på FänrikStåls. sägner." Första . till? den" ändra, "Man går ' klädd 'i| som "levde i bitterhet" utan .i:en” delen. utkom hösten" 1848.” Alldeles sinä” årbetskläder!” Familjen. är | stilla: frid och glädje — öppna och ny var inte” den. djupa fosterländ- Ao ne ga mi 3 egeraenskapens band fn Pre hade Er hållit ska ton, som'klingade: ur sägnerna. | genom "årtionden; " vaknade .liksoni är uttänjda. Så kom söndagen, Mar | sinnena friska,' De :hade Jåtit sön-' År 1841 hade ”Julkvällen” kommit | upp "till ett nytt liv” på" sekeldagé skinernå hade: "stannat, ” Mah dagens fy frid. upplysa. vardagens tris- : i ut; 'det varen ”hexametrisk : dikt Fyra månader;" åenare. satte: dennä inte av. DN H H M ns med "handlingen förlagd "till. en ad- känsla:? 1 Eugen: Schauman$-: hand deras; buller, Samhället "IA att a idags="” lig herrgård i inlandet: -Majoren,| det” vapen, -som . än dade, d iktatorn och ', tyst. Arbetskläderria' var avi arbete ij föbrikerna, "ger ökad vinst gårdens ägare, - en : veteran - från Bobrikoffs liv. : lagda -och män 'hade tagit på hel 7 ät Andustriffretagen och : möjligen : | 1808,: erbjuder soldaten - Pistol : il. Under åres lopp har: det "Forts frgskläder, Man hade tid också i någon mån ökade löner åt :| skogstorpet förmånen att flytta tilll många: försök att omvärdera: Rune a LR 0 kunde Vv arbetarna -Investeringarna.' kan . gården. Soldaten avböjer, han vill|berg, Han har /blivit belyst även] Man kunde 3 Hd att la Sh N arme kontinueflig. drift ockek fall är ov , : inte . leva som: ett nådehjon. Detlur. andra' synpunkter än piedestal. eller gå in till! iljen" och 3 lig: "Men för "det stora fler=' - , "James Stewart 'övervar själv pre- miären på sin film ”The Glenn, Mil-' : i ker Story”... tan ; Filmen om Glenn Miller har nå haft sin länge efterlängtåde. urpre- - miät, på tre amerikanska "teatrar samtidigt, I Miäriil, semesterparadi- "set i Florida,” drog ' Evenemanget -kolossala folkmassör, och förhandsz, intresset har ju också varit enormt. James Stewart; som 'hår hiuvudrol- - Jen - som 'då ” avgudade. mu: ikern är. där man' möter raderna om, | huru majorens blick: blev förkla- rad "medan hans hjärta. svälldet -ulna, hans . torftiga, gömda ”he- iga fädernesland; och den 'gråa från Sai "stränder, ställningens,” men detta” har icke över att han alltför ”entustastiskt, besjöng kriget och krigarlivet, men hans "levnads fröjd, häns. femtio- haris syn med hans vapenbroder, ' som fordom : Alärdlös, . trumpen ” och" Iugn, med en Färnfast ära 1 djupet”, ' : : De: raderna ter aga som ett slags mötto mot Fänrik Ståls sägner. Dessa handlade "ju om ett krig; som var oerhört illa förberétt, vars högsta ledning i Stockholm knap- past :, var. medveten: om »eländets omfattning, men som dock fördes av" armén och det. enkla folket | med aldrig svikande plikttrohet och vars liv fick ett så Hragiskt slut'i FA världskrigets "sista 'dågar, lär likna sin förebild alldeles ofattbart. Han älv närvafande vid galaöpp-" | ningen tillsgfamant. med” sin fru, Gloria och flera-- högar Universal: folk. Ett "mycket mppmärk- | mat - inslag i programmet var en ståltub innehållande biogra- fi och foton på: Glenn Miller, tid- ningsartiklar om honom: och om filmen samt en redogörelse för fill | men sänktes: ner i ett hål i jorden | framför ” teatern; : till 1 glädje för Zramtidans atkecioker, James Ste svart förseglade ttban.soch hjälpte. ” till att' sänka den medan Miamis borgmöstare intrasserat såg på. Vi-, dare döpte 'man om törget framför - "teatern till Glenn Miller Plaza, och Gloria Stewart fick uppdraget att | byta om gatus skyltarna, : stelna "P. HÖRT, .. ; MN 1, bara ni kommer. ihåg, att be-' ögunen, förlä till dag. NH Sedan påven tillbringat ytterit- byttorna. Under tiden 'ska jag vara bara”ett halvt år gammal, JJhåg, av värde. Dén mänskliga” organis- hetsdagen förl gg:s en vardag. ” gare:en "Jugn , natt efter .mer'än : ge en "liten uppvisning! sa N i Jag Egan, "Ne on nen ska vara uppåt! 2 PEmNej, nej, Flygarkarl, 1åt intn behöver vila, avspänning, åter= vi gillar inte: att” Jelgen förstå eh veckas sömnlöshet: börjar far- hågorna ”, för > häns . hälsotillstånd att minskas... Han måste” emeller- "tid vila. åtskilliga' dagar framåt "och '. handlägger... blott. de .mest brådskande dagliga. ärendena till; -"sammans med gina” "två:sekretera- re. Anfallen av hicka. som' på se- "naste » tiden; hindrat: Påven ; från att' sova, och ”nedsatt;h hansikrafter 2 KS - | blir.nu.alt.i bällsyntere . |: : - : : : " ss 2 = - sr " 4 von . r " " a - . 23 st ve samt:, en: massa vannat - (8 - HICKA + aan UPP: | med ' utan gräns, Det | vare detta” " krig; 'som Runeberg bli; de :. till nå stört | åriga stothet, trädde 'på nytt för|" man har: då samtidigt glörst att det 5 Inte himlen” - I-Folksköllärarnas Tidning läser HN-red,' "med förnöjelse om den gamle fysiklektorn i, x. . seminari- SN dag då hän höll Iektion med en grupp, kom. det sej inte; bättre, | än vatt han, BR ett fillstånd. av; för- åkade föll. avsvimmad till golvet. Då han efter en god. stund. vaknade till liv och fann sina elever stående runt omkring, utropade hån, i (Hastig- beten: - - Är: jag i himlén, len; «2 Nej, jag med - tillhjälp av en "inspiration, '. ju semina- rister, Me : Th evighetsbetonad.” Man”. har” a "sådana som, | inledningsorden illa och |bert . "Olssons. i Österbrö. ” Över den "trånga bron dundrar den hårt sammanpressade trafiker: Fram; Bilar i en lång ström, bilar, som söker genom” "staden hålet 'och ska norrut. . Uppströms ruwlar ' ett tåg över järnvägsbron. |Utmed kajen söder om bron ligger skutor och ångare, lossar och las- : vilken stad & är det, fås om? Hälmötåds-nunnder,: nyligen ut- Skildringen « av hur: Halmstad uns der. århundradens lopp vuxit upp till iden metropol för sin bygd den i dag är inleder en rad "beskrivninz ö- I personligt sätt gett glimtar ifrån. é ländsk mat presenteras också ramöderna -arkitekthem till tra= ditionsrika herresäten. Bl. a. får vi hälsa på hos. konstnären Sven” Jon- $on, av, .de berömda halmstad gruppairna; Alla dessa: hem "hår All bert'". Olsson. på ett 'oefterhärmligt Men det hallähdeka kommer ock- så fråm på annat. sätt. Eugen Wret- holm ger ef översikt över hallands- konst ..i det tjugonde «seklet ' oca Axel Malmquist skildrar konsthant- verk och hemslöjd i Halland ém Hallånd och specifikt > innehåller häftet bl; a. bo RPA från Stockholm" och Göteborg '. "välskrivna artiklar om textilier, antikviteter blommär; plast och". djupfryst mat: Samtliga artiklar är synnerligen väl och rikt illustrerade, s :>. gar av: välkända 'halmstadshem' från; a Coppiglu P IB om 6 O—— ot M H : - - ”— Det är kanske bäst, att og Eee FT 9 or / vilar er lite efter alla' kuller- — Vis ni jölejon älskar att upp- träda som balanskonstnärer, jag det kan ni väl. allesamman — — Och stå på händer -— ja, oo Jag avslutar upp isninged Med alt åka med mössan för. "det. räknas för ett fint bli dett e Na talet är det endast utbyta tankar och känna & het. Ne Frågan är, när man ä säger det är som man sätter som de hög- re. 'Är det'de värden som'kan räk« nas i:pengar och 'ge möjlighet till en något högre : eler de mänskliga ; värdena iegent= H lig mening? Om man får några kro- nors "högre. veckoförtjänst. eller man får. möjlighet till personlig gemen- skap — vilket bör man då. välja? : Härtill skall då först och främst svaras: självfallet har vår levnads- standärd '. en "utomordentligt stor rent "mänsklig, human . betydelse. Den' sam Jever i' umbäranden och inte anser sig ha råd till det som vi anser tillhöra livets nödtorft, den människan, går ' oftast i en ständigt sugande inre oro, Där växer av> und och misstro och hätskhet upp. | Och detta kan förgifta hela vårt ' Tpensonliga liv. > vn 2 Men om detta är det icke tal i vårt .land.' Levnadsstandarden ' är --|hos oss högre-än:i de allra flesta, andra länder, Några kronors högre veckoavlöning skulle vi kunna ha rådl att avvara — om denna måste köpas till priset av värden som ej KH kan betalas i pengar men. som ger "| loss större rent mänsklig tillfreds- : ställelse, + Vår västerländska" kultur har byggts upp på kristna” grundvalar. Genom , kristendomen infördes den judiska sjudagarsveckan,. Var sjun- de dag 'skulle vara "arbetsfri- så - långt som detta var möjligt. Det var. urgammal visdom 'som talade en fråga..om något högre” förtjän=". 5 ster. Sedd i ett större sammanhang: - niskan : i: centrum”, vilka värden |ä nalekonomiskt' sett har råd "att av= | vara söndagsarbetet." Det framhål- les från ärbotagivarhåll att konkurs rensen ” +. den ' internationella våra produkter. - arbetet? . Härtill kan åvaras att det bter- igen är fråga, öm: vilka värden vi skatta högst, Ingen torde. vilja på- en'tid när vi i stort sett haft råd att fira söndag, Någon. katastrofal förändring ifråga om expört ch . import har icke inträffat. Även om i hågon mån det 'ekonomiska Jäget ' hårdnat, Så mycket ' bistrare, har dock icke det internationella. läget blivit som 'det nu framställes; när Loch allmänheten. om att. viinte har råd längre att låta vilodagen. bestå. Visserligen ' kan . man' säga, , att ' det ännu -så länge endast är fibga jom ett fåtal industrier. Men är det förtjänster bör ökas och, arbetarna även får en kant av kakan — var- för då inte. tillämpa samma metod på alla håll? - Aptiten brukar växa, Slås de argument ner, 'som utgjort ett värn för söndagen, och slås den sed sönder,. som uppbyggts under , årtusenden,- så ligger fältet öppet.” Gärdet är upprivet . : Vid radiod om, i såbbatsbudet. ”Tänk på sabb så att du helgar den”. Livet fick sin bestämda rytm med arbete och vila. Var sjunde dag kunde männi- skan räta sin rygg och lägga -red- skapen åt sidan; Hon kunde känna att hon inte var arbetets, träl. Så- väl fysiskt som psykiskt var, detta hämlning. Den gavs genom" sab- batens eller söndagens regelbundet arbetet fick "en del röster från ' "de djupa lederi också komma. till tals. Man märkte hur d vida mer än i topparna” äv. "såväl arbätsgi j som arbetsoraätlisationerna kKetänk- rade: ”Det är inte riktigt att ledig- marknäden kräver förbilligandet avs Har vårtland fåd att ”Hational- ee ekonomiskt sett undvara söndags-. " stå att vårt land är fattigt, Vårt. välstånd har vi byggt upp under : det: gäller. att: övertyga” arbetarna - ' så att på ett Håll industriherrarnäs - ' ' ligheten var stor.: Eri-arbetare 'ytt5- AMA. PFNTVEFTETYVTYTYTVYYVS NYTETFESTTYTT! SÅnnan, PESTEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.