JE ol N : ” Tördagen den, 6 Februari 1954 , TYrevy verYerrvteere YYTErYTTEV YVYYYTYYTYT Te ryTTT Vi Här. fått ett trevligt: brev : från en £' d. Knhäredsbo; som nu är 83 år gammal Han berättar en hel del om, Knäred i gången tid, särskilt. om kyrkan” och 'så här skriver han bl.'å: När. gamla £-d.: Knärédsbor kommer: tillbaka ' till sin'hem- ” - med ett väldigt brak så att väg- socken, så, känner de knappast igen" något sannat ” är kyrkan: Denna byggdes 'så att den -var färdig 1853: varför: der i år kan fira "hundraårsjubileum.; 'Den ersatte. en tidigare byggd kyrka, som" påbörjades : 1847. När: den första - gödstjänsten- skulle hål- . las i denna kyrka, så var den inte: färdig. Klockaten ' "gav 'sig "upp i tornet far, att ringa i kloc- skyndade sig ned; -. Han ” hann bara några 'steg från kyrkan då han fick se att tornét i hela. siri längd: trillade rakt över kyrkan garna” bräcktes : utåt. "I själva fallet... ringde” klockan fortfa- . rande och. det hela, hördes ända SA stannade " "han liv upp till tre fjärdedels" mil "från olycksplåtsen. - Det ' skulle an- . nars" blivit en av de ståtligaste kyrkorna ' i. hela” stiftet och i , Eränssocknarna uppkom det et! ”"talesätt,.. att det vår. straff; ”åi domme "knärbornas' höjt "Det ;hela väckte givetvis : enorm ”uppståndelsé och dåva: - rande” kyrkoherden blev utsatt för hänsynslösa. angrepp så att - han flyttade”. till Veinge. Där & ster. Redan när socknen byggde sin fallna kyrka hade man kom- mit i skuld på 10,000 riksdaler, en enorm summa på den tiden. När' man nu skulle bygga om den : blev det. ordnat med ett långfristigt lån. Från min: barn- dom" kommer . jag ihåg att far brukade säga, att detta ”kyrk- launet tryder väl alri”.': "I min - barndom -hörde jag mycket . talas om kyrkobygget och jag skall här försöka berät- ta ett och annat så gott jag nu minns det. Till bygget skulle al- la :. mantalshemman ' göra ”kör- dägsverke” . » och : > odaltorp och backstugusittare: ... skulle . göra mansdagsverke, :- - Det var kan- torn . klockare Wadensten;" söm ordnade” denna sak. - > När så en person. hade ' utfört sitt” dags- verke fick han order att. : själv kalla på sin efterträdare. " Den som - skulle utföra -dagsverke fick. l&a för sig om han ville och det var inte svårt att få tag på folk till detta på den tiden Bland "dem, som utförde lejd- arbete | . var" en stor och stark man som hade så lappade och trasiga kläder med lappar i al: la färger att han kallades. för ”störebrog”, Var det några hår- da tag som förekom, så var hän ”oglömda bragder fanns En. bonde kom med en sten på sitt lass och be- | klagade 'sig .över 'att hans ung- stutar knappast ' hade orkat. att dra : Jasse” upp: för. åbrinken. högt”. skattad fr Kyrkraset. i Knäred sades vara ett straff för knäredsbornas högfärd! Kyrkoherden fick bli syndabock och ivingades att flytfa fill Veinge Det hörde den. starke och ytt- rade: studar dra” " större lass för det kunde ' jag bära Jupp till torn- hörde honom -.skryta men så ordnade man med /ått han fick upp stenen på ryggen och sedan bar han upp den. Ja, "det finns många historier: om den' fallna kyrkan men jag har glömt. dem nu. : Kyrkans exteriö vär sig lik från 'min barndom men interiö- ren:' 'har- förbättrats . mycket, Bland det som mest väckt upp- märksamhet,. är klockan s som står utmed väggen till sakristian." Den bär tillverkarens - namri; bostad en man, som arbetade hos min far, som berättade om klockan och, dess -tillverkare.' Han kalla- des .”Ranivar” och. hans gård hette Ranagård, Han idkade ur- makeri vid" sidan om; skötseln av sin gård.. . i A+ När kyrkan blev f gbyggd verkställdes - "uppröjning: runt om och då fanns det så mycket sten att man” kunde bygga; den mur runt -kyrkogården, som. står, än i dag. : Från mitt sllra första kyrko. "besök: minns jag att far var-med, När orgeln satte igång och. to- nerna böljade ut satte jag hän- derna för öronen för: det gjorde så ont i dem." Det Såg far ' och drog ner; ”mina armar i. knäet så att jag fick. höra på sen "Termomietern står på: tretton | . minusgrader; när jag"låser dör- mig "upp på: :mors kv r- | lämnade” " gamla "cykel. för ' att för" ett - sommarnöje” när jag var och tittade på det tappar strax efter 'kriget.. Nu: skulle nog ingen vilja ge: mer än 300 kronor för det! — Men nu böjer stranden sakta - mot, norr och -cirkel" kan. anmäla . sig . till: Eva jag, tager . -mig. upp..på ” strand- ängen ' för : att". komma "upp, på landsvägen "och: fortsätta resten av färden där. Jag kommer för- bi fiskaren; som just kommit ut jag på de & "alltför hårt pumpa- "de cykelhjulen tager vägen hed till sjön. Jag sätter pälsmössan ". spegeln just då! — Bilen: står f "frusit," men: isen binder vatten- ned ' över” öronen ; och + tänker - själv, att jag skulle. se mig-i borta vid vägkanten: och kom-1 ' mer inte'i gång i kylan, så var-| för inte "cykla de två milen till staden, där banken håller min » månadslön? — Ja, så tänkte-jag på kvällen, när jag Jade "mig; men 'då . visste jag -inte att det skulle. vara tretton minusgrader nästa morgon! — men" jag Har tagit dubbla" vantar på mig och) så knirkar jag då fram längs "stranden! " Solen” börjar just” titta fram bakom, åsen och morgonrodna- den: kastar sitt-rödaktiga sken över hav och strand. Jag vän- der mig om. och konstaterar, att så vacker som åsen är i dag — med sin blänkande, vita vinter- "dräkt — blir den bestämt aldrig om ”sommarn;' fastän ' alla skall måla den just då! Havet ligger -. stilla, men vågor slå strax utan- för' strandkanten — dock sakta och tvekande, liksom skulle köl- den försöka tvinga dem tillbaka : från stranden gen, Inte en få: gel, inte. ett, liv nere vid stran- den. Bara :spåren efter traktor- > hjul och tångvagnar"och längst bort mot Skummeslöv först litet tång kvar, för den” som vill hämta den . så här långt "efter stormen. .Det” går rätt. bra att : trampa fram på den hårdfrusna sanden och efter en stund biter inte kylan igenom vantarna, när kroppsvärmer sprider sig i hela " kroppen och, får blodet att éir- kulera i. fingrarna ' bättre "än förut." Bortåt Skummeslöv rin- her; dock 'småbäckarna ned "på havsstranden, och här blir: det genast ävektyrligare att” cykla. Vattnet.i bäcken har "visserligen draget i en glatt svallbåge, som undan för undan brett ut sig allt mer längs sidorna, Men jag lå- ter bli att trampa 'och glider då + välbehållen över glattisen.- Men den : största " bäckens istäcke brister, men då "är jag nästan över och får bara litet vatten under högerlädret. ' ÖN; Fram mot Skummeslöy Kom" mer jag förbi en; ”uthuslänga”, i som jag minns med "ett igen ur. sin. lya och eftertänksamt står och skådar ut över nejden. Han går väl upp med solen året trollera, att jag är på rätt väg. Här är nu strandområdet be- byggt :med 'sommarvillor "ända fram emot Laholm och nu borde det gå lättare att cykla lands- vägen fram, tänker jag. Via Carlsrovägen och Kustbanevä- området med alla strand=" och ”skogs-” - ”lyckor”. "och tor”. -och trampar” vidare mot över Mellby mot Laholm.' Men nu har solen kommit ett stycke upp på det klarblå himlavalvet stilla atmosfären också att kom- ma i rörelse. Sista sträckan fram mot Skottorp går alltså i en för- svarlig ' motvind — :- det känns åsen. en sommardag. När jag på vägen mot Mellby kommer .i lä bakom: en -skogsplantering av tall och björk, prisar jag sko- gen och hoppas att. den : inte: snart nog och nu får jag den och börjar käpna mig rätt be- låten. på min cykelfärd, fastän det kanske är nästan 7 km kvar till målet, Jag får gå av cykeln och + gå "bredvid den gång på tad, "Och då jag börjar fundera på, 'om jag måste gå den sista sträckan fram ' till fots, för att alls hinna med mitt bankärende, får jag se en bil röra sig på en gård: "vid vägen, Jag skyndar fram, ställer cykeln vid vägkan- ten” | och ' frågar försiktigt, om man ' tänker” sig åt Laholm. sista. sträckan sitter jag alltså skönt Hillbakalutad i en mjuk Oldsmobile ' välsignar, att bönderna" nu Tu egna bilar, när de 'skola "in till stan och sälja sina produkter. . Stig Sverkers, . FÖRBUDSTAVLA | 2-" om lokal hastighetsbegräns- " ning — sådana finns ofta vid va runt och jag passar på att kon- |" gen kommer jag igenom ' stränd- iv Skottorp för att sedan böja av] = — och härmed börjar den förut | '. nästan som "att . cykla uppför - skall taga slut. Men det gör den | kalla vinden rätt in i armarna |:' gång för att inte bli helt uttröt- |” Gissningen visar sig riktig och |: Knäreds, SLKF- avd . har hållit 'månadsmöte på 'Gäs- tis under ordförandeskap av Flo- rence Pålsson vilken . också häl- sade välkommen, 7” :Avdelningens studieverksamhet +: diskuterades och man beslöt att'de medlemmar som var intresserade :av: en studie Sevandersson, Tommared. .Avdel-. ningen skall även" detta år vara medlem i -Föreningen för kräft- sjukdomarnas bekämpande; : Näs- tä -möte: blir den 3 mars kl. 14.i lilla > salen. på Gästis, :. Därefter följde en' uppläsning: av inkomna ett festligt: samkväm: vid : kaffe borden i stora matsalen. Torrläggningarna,. Läntbruksstyrelsen har tilldelat | Körsveka - torrläggningsföretag i Knäreds socken statsbidrag. med Kunde - inte - dina döliel tinnarna, Det var många, som På General Motors stora rolet, förutom ett urval av bilutstälning i New York visade Chev- standardmodellerna för 1954, också ett par djärvt utformade specialmodeller av den berömda Corvette, vilken började produceras förra året. - Experimentvagnen Covair, . av ojferplast och är en- som Syns på denna bild, har karosseri . = dast 124 om. hög. Motorn är på 150 hkr, samt. tillverkningsår. Det. fanns|- .tsikterna att för framtiden få be: "| därmed 'i lämplig "närhet av den I arbetsområde: skrivelser. . Mötet avslutades med | » den - Södra + Hallands” kommunala, samarbetsnämnd har avgivit sin årsberättelse; i vilken konstateras att år: 1953 varit förbundets sjät- nomiska' att "sö synpunkter, te' arbetsår, Därunder har sam, arbatsnämnden , 'sammanträtt 2 gånger, . samt erbetsutskottet. | 6 gånger,. . ; Under är har ' "frågan om önskvärdheten'”av större likfor- mighet : inom: kommunerna i :frå- ga , om -utbetalandet av premier för. dödandet av skadedjur varit föremål. för behandling. Därvid har "samarbetsnämnden upprättat förslag till gemensamma bestäm- melsér härom. vilka ' översänts till samtliga kommuner. :; - Frågan .om anordnandet av 1o- kaler för häradsskrivarekontoret i Tingshuset i- Laholm har för- bundet och dess arbetsutskott äg- nat stor. uppmärksamhet, De nu varande lokalerna äro påtagligen icke lämpliga" för sitt ändamål och genom att åstadkomma tids- enliga. sådana”+i staden torde ut- hålla ' häradsskrivarekontoret — i Laholm vara ävsevärt större och bygd som. utgör denna instutions : För "att förverkliga. dessa ön- skemål” har arbetsutskottet in. gått till Tingshusdirektionen med framställning i:'saken,' samt låtit verkställa utredningar och "dess- utom kallat kommunernas ombud för 'tingshusbyggnadsskyldige :till informationsmöte å ' Rådhuset i Laholm :: den '-1, september. 1953, Vid detta sammanträde uttalade "det 'stora flertalet: av ombuden sig för att :saken. borde lösas på sätt som samarbetsförbundet ha- de .skisserat, Frågan är alltjämt föremål :för 'Tingshusdirektionens behandling;:- Med anledning '; av den avsevär försämrade - servis som indrag- ningen : söndagarna innebär,.' särskilt "för de : mindre; tätorterna: på: lands- bygden, beslutade samarbetsnämn ingå till. Kungl; Postverket med anhållan att Postverket måt- te taga under övervägande en å- tergång: » till tidigare: tillämpade 9.000 kr, och statslån "ned: 9.880 kronor; jordning i nämnda hänseende, På denna. - framställning - har Post. Klipp här! VE | Om tideny'3 ”sätesgårds ägare kännande Jeende. Här begärde |' en, optimistisk tant sju tusen- sa « Infart tin tätorter - - maste =” om respektera, sn 4 i egenskap av patronus, : FYTETESTIYTT Bas. le - På grund av ; de betydande: ifrå- gor som folksköleväsendet i'des. sa tider ställeg;' ;imnför,. främst på” grund -'av statsmåkternas beslut” ärvar | Storklockan rande icke kunnat ställa i Utsikt visen” kan" uppta- 4 Den japanska valfångstflot- ; .]tan räknar i allmånhet med en fångst av cirka 2.500 valar pr år. Först år 1634 blev Stock- holm Sveriges officiella huvud- stad. Peterskyrkan i Rom har en längd ,av 211 meter. St. Pauloskyrkan i London 152, Uppsala domkyrka 118, Trond- heims 102 och Roskilde 83 m, stocken var ett straff som upphävdes i Sverige år 1841,' Belgien frigjorde sig från Holland den 21/7 år 1831, Dess första kung var en tysk Prins Leopold. I. Ceylon är &e- dan" 1948 en självständig star med "över 7 millioner inv, Det har en medeltemperatur året om av” cirka plus 30 grader Celeius,, vv. : På en timma dör 5 000 män- niskor ' På vår: "jord men på samma tid födes det 6,000. i Kölnerdomen i Tyskland är så stor så det be- hövs"20 man för att ringa den. Av. Amsterdams befolkning är 10 "proc. judar. Hertigen av Westminster som dog. 74 år gammäl 1952, ägde cirka 4,000 Att "sitta i Stort och smått från. | jordens. alla hörn tiativet. till, ett gemensamt sam- om införandet av. 9-årig' enhets-| skola, tog samarbetsnämnden ini- manträde' med .skolstyrelserna in-' om "medlemskommunertna; - - Vid detta” sammanträde: som «ägde rum den 16 sept; var” folkskolin- spektör N, A. Nordin och irepre. sentanter för samtliga folkskole- hus. i London, .Förmögenheten uppgick till ungefär 200 millio- ner kronor därav tog engelska staten 160 millioner i arvskatt. h Kalmarunionen, drottning Mergaretas skapelse, bestod :i styrölser, jämte” styrelsen för re- .. och ledamöter 3 Ulricehamn den största neder- alskolan i arbetsutskottet + Efter. eri vidtog ståeride 7 varje skolstyrelse;. 'Årets > verksamhe arbetsförbundet har haft ft följande kostnader; Arvode och reseersätt- ning till arbetsutskottet 'och dess ordförande kronor "671: >'33:10;” Inkomstern: i Laholm ;avstvårl de orientering av: ; folkskoleinspektör Nordin i det” med: genomförandet” av denna. skolreform ; -aktuella; > diverse, har "ut 131 år. I Sverige har Visby de flesta solskenstimmarna pr år. bördsmängden : och: Halmstad den. högsta -medeltemperaturen I Egypten skall från och med år 1952 ingen: få äga mer än 135. tunnland jord men det är ju inte så lite-det när man tän- "| ker. på hur: -bördig den av, Ni: len "bevattnäde” jorden” är, och hur många skördar den ger pr år; Krassin, -Rysslandg säfide- bud i England som avled 1926, efterlämnade ' cirka 50 Tnillioner kronor; Och så inbillar. en" del = I sig "att kåpitalismen '$ är avskafz fad i Ryssland, >”Flyget”. från Rom till Palestina tar. 7 tim: mar och 40 minuter. Frankrike Blörte = av” koriimiunernds” bittråg med: tillsammans kronor, 4.302: 06. Överskottet vid årets slut var kr. 3.850:20, varför någon utdebite- ring för år 1954 icke ifrågasatts. : Berättelsen är undertecknad äv .har.; nu mellan" "Paris" och Sahara 'som Lä her : Verner: Andersson” -Eihar satt.in' flygmaskiner |" är byggda 1 2 våningar och kan ta 108 passagerare, Jordens största tidning är den engelska News of the World — en söndagstidning — med en upplaga på 8,406,844 exemplar, Ryssland är det, en- da land på jorden som i ett museum i Leningrad äger ett uppstoppat mammutdjur hittat levde för flera tusen år sedan, I USA betalar man ingen radiolicens men så får man. gengäld, kanske mitt i ett in? program höra att Pearssons kaffe är bäst eller något: an- nat liknande och då är nog de flesta med på att det är bättre betala 15 kronor. om året och så slippå annonserna, ., =: "Enligt en + uppkift den 9/9 1953 har 'det under Koreakri- och. -30.000 krymplingar. Kom: så . och ' säg att Jordens folk styras med vishet. .Det är så sant som Churchill sade den 10/11 1953: Det råder en farlig oreda i världen men vi måste vänja oss vid den liksom ålen måste . vänja” sig. vid” att bli flådd. Vi hallänningar glömmer ofta bort att en av Sveriges största bildhuggare är född I vår pros vins, närmare bestämt i Tölö 1836, hans namn är Johan Bör-' Hälsingborg, Karl iden X:des I Målmö, Karl den IX :des I Gör teborg, Karl den XI:teg.i Karls krona; 'Holbergsstatyn, 1. på gen, Norge, Simmaren i i Glyp: toteket i Köpenhamn, . Sekel« statyn I Stockholm, "Geijers I Uppsala; samt en "mängd andra; Till flydad, tider. ;återgår min tanke än så gärna” och därför torde: Ni som visste allt förut icke. ondgöras över att ha blj- vit" påminda öm 1 det” » nytt.” Kontrollera, själv — med ögon och öron = att:wte ett tåg Lindgren, Edvin. Josefsson, Erik " närmår sig; innan du försöker , korsa spåret «nor + av : postexpeditionen: på'| 4 de: Hishults nkar. här tillkomshit | iikyrkan, får n man | väl ee NN draga den slutsatsen, att det var. vid: reformationens "införande. | i Bänkar förekom i städernas kyrkor kring. 1500-talet och de får väl anses ' vara de äldsta enl: H "Evander i Lund Stifts Julbok | Des : "1925 s. 104. Men dessa stolar var ej till att sitta i utan till att stå : be | i eller knäböja i. För det andliga ståndet förekom bänkar”. väven, ” ” under den katolska tiden. Men när gudstjänsten förenades med”. ” verklig predikan, blev det nödvändigt att anordna sittplatser. De; . första bänkarna voro alltid av enkelt utförande; kyrkbänkar, som fanns i Hishults. kyrka, har man inga, uppgif: "ter om deras. tillkomst.” I räkenskapeina från 1670 och ända in. på 1800-talet, nämnes ingen anskaffning av nya bänkar, men vad Se «+ som inköptes” mellan 1740-56 vet, vi tyvärr ingenting om, ty för .den tiden saknas räkenskaper, vilket är under kyrkobh. Hjärners : Aid. Det verkar dock, som om bänkarna skulle haft en hög ålder ” u att döma efter deras utseende, De var ganska smala, med en or- . "> dinär höjd, och försedda med 'släta fyllningsdörrar, vilka var och . en hade en blomstermålning. Alltså var bänkarna slutna. '- . :Landshöv dingss tolen. Gabriel. Gyllengrip hade e- . "gen . stol. "Den 'hade' blivit skröplig och var i behov av répa= > ration 1682: Denna stol lär bä stått framme vid koret. Fast han ” HT | var ägare till Sjöboholm vistades han där endast vissa tider. Hans ' . : : stol användes inte ofta av honom själv. kyrkliga administrativa var det en hel del som åvilade denna "Angående de Evad det - gäller : det: NEYTTEYTTETi Med” till: visshet. gränsande] verk” av "kyrkomålare; sannolikhet kan" man säga, att Holst. På dagens boksid: ikända kyrkomålningarna ” kyrka ; ;Var ett inblick i det könstnärsöde gamla - Åk. A ISTYSTTTFYVNITSTNYT: Pettersson och Adolf, Nilsson. läm- ilnar Zander Jacobsson en liten som efter vårandra. ' herde. Gerhard. Holst, i Örfofta " d 12.9 1688 och. son till tull E > Christian . | Holsts och som ändades ' då. han , dog i blod- störtning 1777, blott 52 år gam- ; mal, no i enligt contrackt af Chr, Holtz den 27 jan! 1765 300 dir smt, För- " samlingen betalade af denna kostnad 133 dir smt och kyrkan 167; | . dir smt. och resor från Engelholm 17 dir smt”. Här får man veta. "+ även: var Holst vor bosatt. Att det var samma person; som ut-. " förde målningarna i "båda kyrkorna; kan. anses som säkert, Des; hade samma utförande och likartad karaktär samt utfördes. strax”; Stavningen av Christian Holtz namn i kyrkorkkenskaperria i Fagerhult skulle kunna ge oss anledning fro honom vara av tysk släkt och & även den tyska litteraturen, som han efterlämnade, skulle kunna styrka. ett sådant antagande, men så var ingalunda, : fallet. Det framgår av'$., Cävallins "herdaminne, del Ili 5, 247 att . hans” vagga stått i en skånsk prästgård. Han är son till kyrko- vilken var född i Hälsingborg ktör Nils Hå Holst och 7 hh Margaret. Fröllinghahsen. G. Holst blev. kyrkoherde. 1720, 7 - året ' därpå "gifte "han ' sig med + företrädårens dotter: Birgitta Schöngård i i Örtofta och Lilla Harrie. I denna prästgård föddes” > Christian som den tredje i ordningen cia 1725 och fyra syskon” föddes efter honom 'som nådde - blev. ytterligare en målare och > präst och klockare. - Vi. skall nu söka oss till en annan källa. (W. Karlsson. "Skånes hembygdsförbunds. årsbok 1943 s. 69) och där, finna vi” "att Christian Holst var en verksam kyrkomålare redan vid 20: : års ålder, som efterhand förskönade bl. a. ett dussintal kyrkor” — i Malmöhus län med sina alster, Kvaltteten på dessa var något. "varierande, men på de predikstolar,; altartavlor, dopfuntar : med > " baldakin -m.' m. han prydde med:bilder av evangelister och: : apostlar kring 1748 och framåt tycks han ha lyckats ganska bra 1 mogen ålder. Av hans. bröder den. äldste forodern / blev både er KS h och han var för övrigt. ärliga utfor i "med den - redan: då en eftersökt kyrkomålare. mn ba tressant” föredrag eller” musik. infruset i 'Sibirien och som'' get : blivit 300.000 krigsänkor ' : De Nordiska ' landen svarar för: hälften av. Europas fiske, Jesson, han'är bland annat ska- . paren » till” Stenbocksstatyn 1, — se tm se ö —— — or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.