«släppt -taget,. — Xeon rna Ne veryrYveevYeereYvervyePfYyPepPV Yrervv , a : ' ta I Lördaga n den 8 Fetrucsi 1:54 ke | Kyhdelsmi sodagen. , Ne > Sabbatstankar -- Han ” Skall sätla sig ned | och: smälta silvret :och rena - det -han .skall rena Levi sö- . ner och: luttra dem säsom , guld och" silver, och. sedan skola de'frambära åt Her- "ren offergåvor i rättfärdig- chet. : 7. Har lidandet någon mej ” Den sucken stiger upp ur, rmån- gå kvalda hjärtan, och så fråga vi'lite var, när vi se eh stackars medmänniska nedbrutenr' och maktlös. Det ser. hopplöst ut. Veinge" kyrkby. kallas "ofta för att skilja ”Gamla Veinge” Ifrån det på senare tider upp- växta stationssamhället, ”Gam- Ila ' Veinge” är en 'relåtiv ugn plats i världen. "Det är något av gammaldags rofylldhet — vilket nåturligtvis inte får tolkas att det är. en av Gud och männi- skor. förgäten plats. Tvärtom är |. det en knutpunkt också i nuva- rande För den L Men på. Kyndel kommer : ett ' törstande bud till alla lidande, en ,vän, somm talar om lidandets ; nytta till efter- tanke, besinning; självprövning och bättring. Lidandet ä är en eld, som förbränner: vår själviskhet och. renär själen, Den måste vi . genomgå, liksom : guldet, smältes 4 degeln och befrias från slagget. Vi människor bliva med åren mer ' och + mer .jordvända; För den skull måste vi läras att lyf- ta hjärtat upp till Gud och leva för ett högre liv. Lidandet blif en fostran. Gud får göra med mig, . såsom . han : vill." När vi kommit ,' så. långt i utidergiveni het, har. vår egen själviska vilja . vi'hava givit oss « helt” åt : Herren. och. äro mogna att gå in'i. den himmelska här= ligheten; där inger sorg : eller klagan: skall vara mer, Gud:är!” hos'oss i lidandet och avtorkar våra tårar, 'så att vi kunha se klart, Då förstå vi lidandets.1 me- ning. Under 1 flesta människor sällan eller al- drig :på-, sin" själ, på sin själs frälsning, Lidandet väcker sam- vetet. och . tvingar ; många att knäppa sina händer till bön, ä- ven om de aldrig: gjort det 'se-' dan” baindomen,: Djupt. :ner i hjärtat tränger prövningens ”eld,| och vi. känna vår skuld: inför " både Gud: och människor, > På sjukbädden "har '. månget" hårt hjärta smält i ånger och "botfär- eviga livet blir det endå väsent- som i länge sedan flydda dar upplevt : Veinge by, d. v. s. be- byggelsen omkring - kyrkan, är det särskilt angenämt att stude- ra dep gamla byn.- Visserligen är mycket nybyggt, men man känner ännu en fläkt av den gamla: 'småtrevnaden och” idyl- len ' innan : bilism,; . tråktorism och all€ slags mekahism höll sitt' intåg jämväl i veingebyg- den:- Som sagt: traditionen le-li ver alltjämt..- äl |". Veinge , by” r' egentligen” en stor ' by,” med : många präktiga bondgårdar,' belägna "vid. och omkring ” vågen :. till Genevad. Närmare ' 4 km: Men det i'e- gentlig . och vanlig "bemärkelse Gamlaveinge, .. är : där. kyrka, prästgård, - skolor etc, belä- get. - rs : Om" man korimer: från Örin- [gehållet ser man först den gam- gripa lyckarl' Guds nåd och 'det| liga, och vi lära känna Gud. så- som. aldrig förr. ;Vi förandligas och vilja leva ett nytt liv, om vi återfå "hälsan... Där : kommer. en andlig: kraft' in i. själen, vi bli- va beprövade. och starka i guds förtröstan ;till att lida vad som helst, ty vi hava fännit det hög- sta: goda, ; syndernas förlåtelse och löfte om, evigt liv. - Så kan, tron; på en kort Hd förvandla .-en ; människa :i kor- [Gemla Veinge på den ån id £ö 7 la Astockabiön” och FAR i allas tycke ovanligt branta Å- stockaliden,.Det var strängt för springa: uppfö. en vackert gvi Man' byggde; om: och höjde. den någon. gång: på: 1800-talet (tro- kgtvis i mitten" av detsamma.) Enligt vad eh'. äldre "veingebo uppger. sköllå han sagt: att hu skull inte "””högvatten. "och. is föra t den”. Utmed åsbacka- lidens vänstersida - fanns (och finns ' alltjämt) byallmänning, först "en. rejäl grushåla, sedan längre 'upp, lerhåla (rättare ler- hålor). Där gjordes råsteri, som var så vänligt förr i världen till isolerande mellanväggar.. ”Dag- ga-Pellen'; skall här ha stampat mycket lera för detta" ändamål. Sedan torkade man stenen strax Där "bodde! förr kyrko- väktaren Långrnan och « hans mans; dotter Emma Till. "skydd, mot västanvinden . som fritt . ohejdat strök” frari: stöd. ett .2—3 meters högt " plank. Var det. vinterns barskä , vöstäfivind. som, var i far- tén;. sökte vi skolbarn skydd här för att hämta" andan. :Långman var, en '” gammal, båtsmany en glad; och hurtig gubbe. "Med gott. krut. ..' Han var humorist; gång: hade han sotat för pro- sten. Hari kom in för att få be- talt.; Prosten: lade: pengarna han skullé ha för "besväret, på; bor-| i det." ”Det. är svarta pengar”; sa L:' barskt.:” Prosten satt antagli- gen lutad över sina "böcker, och papper. (han "hade "mycket att stå i) och hade väl försjunket i siffervärldeni” > mysterier: "Han Hi tade > hastigt: upp Vä, > va, svarta pengär . Hjah?” : Det lät ju åofr' det var något ojust. med betalningen; — så prosten :blev.i häpenheten il- och Kalla b kd 2$z i EM på Åattrö- dar. Men det hade motsatt resultat. L.:gblev , riktigt svår i mun — och stackade hö för fulla, .mug- gar.; den nye prästen hade inte 3; anhat. ”ått göra än att: retirera och tala om saken sin för- man, ' Gamle . prosten som an- nars var en sträng man, "tog det méra lugnt; gick ut:till L.;; klap- pade honom på axeln "och tyck- te att får bönderna sitt hö bär- gat, får nog.L.' också sitt”; böjde sig - för denna logik och uppsköt .höstackandet till mån- dagen. — . Emma, hans dotter ”Långmanskan” var hela byg- dens - kocka, fiksom sin styv- fader var Hon' ägare. till en gu- dabenådad humor '— lika be- kant; för " denna "som '” för sin skicklighet" .i" matlagningskon- | : sten. : Gud nåde den som kom utför. hénnes ”obetalbara'slag- färdighet: och”, ; skarpa. : tunga. De : som "inte ”vissté hut gick tämligen" : slokörade”, från | debat- ten. Obegripligt” nästan vär. hur hon : kunde tänka - på allting matväg och samtidigt hålla: väl dig låda "med alla.' Sedan endel år är hon. borta, men in glömd. : > Mellan Långmans' äl yn Veinge” vång -—"där kalla ' vindar for: fråm. och äktiga 'snödrivör kunde lägga & sig” i hålvägen, vin tertid, ; Så - var. man . framme "i ”Gamla "Veinge" i socknens hjärta," - Gamla "Veinge har några gamla gårdar, iden bemärkelsen att de i minst 200 år varit i' samma släkts ägo, Skattagård hår: varit i samma släkt från far till sön sedan; 1733.” släktgård på. ; 1760-talet. : Ludvig Jönsson (J. vär kom; -ordf. och Veinge allt i'allo)' gård kom till släkten å år 1816; då Per Mårtens- son;'-.bekant veingebo den' tiden, köpte "gården "Ludvig Jönsson | nm tiden Långmant var oT. :-Damgården blev. | splåts mycket skickebud" till: husmöd- rårna. ”Kalla bo”:var smockfull av folk (by såväl som utombys) så man rästan trampade Vvaran- dra: på tårna öch där var prat, sorl- och liv.” Här fanns bageri också Ibland kom 'fnan med hästskjuts och handlade — han- delsman köpte också en del'sa- ker "— ”och' här fanns" hässtall för de långfarånde. ”Kalla Lina” var: en snäll och givmild '"män- niska: "söm , gärna ' undfägnade kunderna: med: kaffe eller något annat. Utanför stod en lång rad mijölkskjutsar från: landsvägen nedanför" backen ' till" mejeriet. ”Kalla bod” var: veingebygdens träffplats: :: Skolungarna - köpte karameller, ' allt -ånnat livets' goda. + :« -Den gamla -affären finns allt- jämt kvar, moderniserad förstås. Men ' hästskjutsarna utanför är borta.” Några få mjölkbilar - i2 —3' våningar 'stå vid mejeriet" — det lär allt; Sedan hbildades' en affär av veingebor och kallades ”Veinge "kooperativa 'handelsfö- rening” med filial i statiorissäm- hället. Men riktigt villé' det inte RA ä | gå numera är den upplöst, ”I : den vita: panipiga” byggnaden (där affären TY Privat regi' fört- + sätter) är också inrymt: Veinge Sparbank." :tö. z : Andra grännen till ”Kalla bod” är” ”Alsingska ' skolan som här ännu äldre” traditioner. Uppför- ”I des: 1830 men har moderniserats under tidernas lopp. Från början höll här väl till 100-talét ungar, ett stoj och 'stim! I längden gick det inte: bra, Så byggdes: rejält och” "präktigt "i" tegelsten, ”mel- lanskolan” ' för” småskolan samt 3 och 4:ö klass; Alsingskä” (50. 6:e klass) fick heta ”storskolan”. En. främmande " person blev: en gång "litet förvillad på begrep- pen — han :trodde -:”mellansko- gubbarn : snus: och I -- kanske "flera. Gissa : att. det var e Laholm m ' Följande tillkännagivande från | kyrkoherde Ahlberg : publicera- des: ”Som "vid fatalietidens utgång till ledigförklarade folkskollära- rebefattningen vid den. nyinråt- tade folkskolan i Laholm endast en sökande anmält sig, kommer Laholms stadsförsamling å kyr- kostämma, som hålles i kyrkan efter gudstjänstens slut söndagen den .. 4. nästkommande Februari, att tillfrågas, om den vill förkla” ra sig nöjd: att! antaga bemälde sökande, vikarien på platsen ex- aminerade . folkskolläraren J, A. Kjellgren, eller : önskar, att ny ansökningstid utsätteg, :: ' "Laholin. den 26 Januari 1894. , ;'Axel R, -Ahliberg,” Resultatet blev, att kyrke- stämman antog Kjellgren), : Även nedanstående kungörelse publicerades: FR + Genom offentlig” åuktion, som ä: : Rådhuset härstädes förrättas onsdagen den .7- nästkommande Februari kl, 11'£.m.; bortarrende- ras "Laholms stads rättighet till laxfiske i Lagaån på tre eiler fem år under . villkor bl. a, att sådarfl ', borgen, "som Drätselkam- märén kan godkänna, skall af-' lemnas! af. den, hvilken stannar anbudet, och att Drä' en förbehåller sig rätt av Januari 1894; . Mn Drätselkammaren.” 7 (Blott ett anbud avgavs, näm" ligen av ”laxhandlaren S. P. Lars. son äö 110: kronor; Det godkändes” 2 Såsom i föregående artike sades, , motsvarade; 1" krona är 1894. cirka 4:65 ' ”krondr enligt | 1953 års. penningvärde.) ;En auktion var, utsatt att tor dägen den 1 februari” — med bö jän': kl, Laholms ” brotull, Därvid sl! 2 em. — förrättas Vid -Ahla bys rättighet till laxfiske i ed oitinejd stör maj, ty. ; hade. haft en föga angenäm t tillvaro i det gam; la rucklet; Trekanten”, Det nya” ger och uppföras: AA "Galgbacken" gz j Daggarp. "vidare kan I omhilmnas, tt: val: : vet i' Hasslövs, kyrka" befänn sig .. i: "dåligt skick, När det regnade, inträngde vatten genom det sönd- . tiga "skiffertaket och brädvalvet, Det senare vitmenades sommaren : 1893 ' för ett ganska . betydande . senare, började , lossna, . heten i socknen "varit ovanligt - stor under de sex första veckor- na av. år 1894, Ty under den: ti- den” avledo lika många Personer É det Köreghenöe Nåtten till| Håndagen der 197” februari inträffade en sorblig händelse. i” : Mörkhult, Veinge i "socken, ”Hemmäansägaren Sven Bengtssons: ungdantagslänga, som beböddes av hans föräldrar Bengt Håkansson: ..och ' dennes hustru. : Ingrid, nedbrann i grund, ”varvid' dé' båda gamla. omkomrio::" At: minstone fadern "var så bräcklig att hän i det härmästé var oför- [mögen att själv förflytta sig. Det kan; "tilläggas, att undåntagsläng- näst i sken på Hästtorget I La". holm. ' Hästen, som tillhörde pos |'sessionaten M. Dahl: på Kungar, "gården; vär; pä denna törnade bakre; +; Lykt ingen. i vagnen... Den 23 i samma månad. — med början kl; 10 "fm, -—. hölls: auk- fru” Haimmargrens, gård. i. tion” i byggas av te Det kan tilläggas, att dödlig- i ån, "Tåg, blött. et st nkäst' från huvudbyggnaden. : : a Följande .. torsdag. fåkade än egendom; som” "tillhörde" "avlidne. belopp, men arbetet utfördes så oo . dåligt, att kalken några månader na dighet. Sjukdomen ' har blivit | sets. skola."Intet är förlorat "men lå. berördsiDet är svarta pengar;| var: gehom "sin 'mor befryntad lan” var. en komiriunal mellan" mången” förvillad själ till. om- | mycket, vunnet... I prövningens säjer j ja”, så Långman med sarm- | med 'dén bekanta klockar - N - Tagan utbjudas på tre eller förn | RVärnbyg aren. N, Delander, näm- : delse och :andligt li ände Herren bort” oasen. - vände se o an igt liv, Efter-|degel brände Herren bort själv- |ria stämma och säkert med er |ten Holmdahl, ”” Till densamma |" "gen möbler, gångkläder, en hy 2 Få mä si dan, människa tac- | iskhetens slagg, '. och .det; som tjuvpojksglimt i-ögonen.. Då -för- hörde" också 'skolstyrelsens' chef Pp leården fr rån slutet av 1800-. velbänk, verktyg och en . : genom den DÅ står a ege blev kvar; är klara guldet, d; wv.ls od | prosteri ” att det inte varlO. Holmdahl: Östergård är in-| talet äro värda eget käpitel. ”. Stenhoff gav den" 3 i samma mår | av. ”Uppfinnihgarnas .bok : . Inening'. klar: Man hade levat s. vår tro förtröstan på Gud råeningen att' rannsaka -samiveté | tressant på så sätt att den "upp: Vi avsluta denna presentation nåd en konsert i Laholms kyrka: ' Söndagen den 25 februari". kl. Sitt liv tanklöst fick lå våra renade begär och vår hel-|o; « njurar '—-. det var.bara ett fördes av; prosten. Alsing.. Han | av ”Gamlaveinge” med den: 100-- Deh började, kl. 6 em., och han'|3 em. samlades” Laholms skytte- . ” sig att tänka. Ersnbollan var de SN ån ht och tår lärer. frön den. gamle Kyrkväk lät "bygga - dess ;mangårdsbygg- | åriga kommunalstugan so biträddes av, kyrkans organist] d > så t dl N > uppriktigt, "ödmjukt : och |tårens' sida: SÖNER nad' år 1800. Gårder kallas dckså | ålderr ti j förut ningöktat. nens blev nu” en kärleksfullt liv, Detta är- lidan- "Med ” ”svarta pengar” anspé- ”Alsingskå' gården”. "Cons vår där FN AN kömz2 | 509 öre, hälften. Ki Denna ar 11 frälsning. z dets. mening, age dl lade han. sotningen, L: kom väl|.-Den. gamla. husbebyggelsen' är | riunalrum”: (och dessutom kon- betstolk, ” kristna fått göra. Hela världen Värt lidande] lär: oss att £ stå överens ;. med: prosten. ; Men: en | pittoresk :: Vackert -är "det inte firmåndrum). Detta" rum är nu vo | des”händlanden C. Lundgren, bok- förändras" inför "våra Ogoe a andras;”" och "väven detta'är'en|ung : medhjälpare i"-predikoäm= | ininst "om ' somrarna" då: kastan- | förströelselokal för” ungdomen — = | hållaren ”A,, Lindberg, lantbruka- gon, «när |-vinnihg:” Det som "aldrig varit |betet' kom -:han' en gång på. kant jer. o; lönn :blorämä; ”Kalla'bod” 1. ne" Nils fa vi tänka på dödens visshet Allt sjuk, vet ej väd det vill säga att | med. ”L. hade fen: hel del att be-1/i ns än: Ä ir min Pingponöspe östra nalvan av AS aren Lös Fjärby 'världsligt - lir - "tillfälligt, men. i 2 n' hel del a e-jlinns än”vÄldre Veingebor minns I huset :'är-- alltjämt." slöjdsal - öch |" "Influensan hade härjat i Ve 'och"A .esson. i Ösärp, samt den -nyväckta' trons ljus upper Jega I värl och plågat. Förden- styra.» NR kyrkogården hade | den .. tid: . då. ' Kandelsman - Carl upplag. ' Utanför "var för 30" år inge söcken,' men i början av för folkskolläraren G: . Lindgren i. barar oförgängligheten,:' " evighe=|vrån ; och. viskar: Jag har något va sträckt E. ; bräsmatta,: deri [Larsson ”och.-hans: gamla bodbi-'| och senare skolungdomens kälk-- | Köpinge, «Till instruktör ; utsågs DS ten, saligheten. Vi glömma oss |att lära dig, J. d e ; avmeja men tog sig för träde " Benjamin: > stod." bakom ogh ' sparkstöttingsbana "—: dvs. pötiskonstapeln J, Hdqvist, själva, . hur ”egocentriska "vi ' än |1 NE 2 lära. VI Ia Seen onda stacka "detta :hö.| disken! Det'vaår byns enda affär vägbanan mot. stationssamhället. medfört. följdsjukdomar, > ”Månadstorgdagen” - 1. Laniolm f A a i - varit” och storchat fram för att|c Vi lära sant nit” för: ol då Ne i medl och. det fanns”inte sådan i ut- Gamla Veirige, & är värd ett besök: | många -personer Kade avlidit. "På. sista! onsdagen i månaden Lim... ' 4 i jen : gamle | byarna. Mjölkkuskarna var lika..; ., Charles, "| grund därav träffades med stad: föll "den :28 februari, Den besök- s . | . 3 | läkaren i Laholm Carl Borgström tes "av ganska många kreaturs.. ... | ; den":överenskommelsen, att han, köpare, men tillförseln av kreatur ; . | i mot, ett av . kommunalstämmen var: knapp. . Vad. beträffar: tillför-.: - garanterat årligt horiorar” skulle | seln av hemslöjdsalster: och länt: ” - . ; i j vid anfordran : dels kostnadsfritt; manrniavåror, var r den ej över, me- OCh | Se L dels mot ett lågt arvode besöka delmåttan; , : ter i v s H : . Na MN > OC "Ideri socknen. bosatta sjuka per. + Inga” nämnvärda ' "00 ingar R - Oh :Jägde rum under marknäden, men ,. : : två? hermmasöner . råkade i. rät, NN "Omkring 1756 upphör | hi duk Na LÖN ne a 7 - zT N ans pro tion i i denna del av Skåne: REA rr len sa fp fr Rea är de på hemvägen kommit. : .e i ska enkl; i ä / un. Du ger'en antydan om. att denna sydvästra landsdel kring hans". >= / ” rolig sa D Av litteratur fanns det däremot 23 'band, ee Säghuslund, -Varvid den ”éne. rie. födelsebygd skulle ha blivit mättad av hans kyrkokonst. Därför ' "religiösa. Det fanns även 5 st tyska böcker, 1 latinsk anställes i; Såghuslund. lördagen delst' en:-ölbutelj tillfogade : str "har har sökt sig till en ny trakt, där kanske större mö ligheter : 7” ” grammatik, samt. 3 st. ritböcker. I sitt testamente tillfogar” han «, 'den 10, Februari 1894: med bör« antagonist svårå : sår. Hu det.” till arbete "för honom kunde erbjudas: Engelholms mafitals- | jen öm önskan till sina kära: ”att inga svåra olyckor' eller sorger . jan kl.:8 em. Entré 50 öre. ” i h län der måtte övergå dem”; Men sådana uteblev. inte; dottern Britta dc fv CN Plasson. - gder ger oss en ledtråd att han kom dit c:a 1557, ty året ' 1781; endast 23 år, Fastigheten b 1 VITA SE Den 12 1'samma månad räsade dj ärpå är hän Införd där méd h, Elsa Catarina Lindeman. Två ” 1806 och blev 82'å är. ? eten | FÖRD Per 1802. Hustrun levde tr en, västlig" orkan -1' 'Latolm 'och : därefter, 1760, har han er gesäll, Henrik, och även en piga ” | dess omnöjd-sämt för övrigt vid amma år den 27,9 blev det tillökning i familje - en rästan . hela västkusten... Störa . Brita Jokanna. Ytterligare utökades familjen med net > Iokan. > L Nn professor. c. & Brunius å år 11840 gjord. in resa med . : skådof ätiställdes, bland annat på - Fredrik, d, 28.2. 1163 Barnen döpte ons eckningar . och då han därunder sommartid kom förbi : teléfon- -" öch ' telegrafledningar; s sål Å , från hans egen gren.. Holst har u Pa gj ned släktnamn : Fagerhults kyrka, var han inne i "der och beskriver s 17, 18, des- Men f Jjaride dag kunde stadeåi produktion inom nordvästra Skåne OR väg ga ; 2 omättade sa ”takmålningar, ' somi voro utförda 1777, (vilket är Fel. Han : fy ilare fägna sig åt vackert iggan - "> nämn in lunda målade han alla jeraa i Fleni nes kycka, föra a . "; nämner; ”målningen är utförd i tococomanér och temligen då-" tili, pr ÖN om ar , örmäler ” ss | "W., Karlsson. Hans verksamhet sträckte sig även till Västra Kar Ner Detta påstående är obetättigat” Att det finns brister i Holsts Pr öv Vv) Eö ny kuhgörglstsfrån Drätsel- ” . rups kyrka (Bjäre h:d), ty P. Haller (s, 144) omnäraner att Chr, ön kyrkmålningar, & är ju helt naturligt. När det gäller sådana stora” OA kammaren? 7: > ER baka? mos Holst 1764 målade 12 st. fyllningar på den ' nya läktarbarriären, fe och ytor son er kyrka hår, kan knappast ned dåtida resurs". os | i; Pom det Vid aörtton det "7 Ljung. Där ”: reko ga Br kh. ! Dessa fyllningar prydde han med bilder av Jesu livs hist ri .5er. alit bli brå. Män kan dock säga, att hån vår en begåvning, : ;r | detnes ä Eaähohtis stads fättigz Ködreå 10,30 hem; kh. Hilson. + Denne författare ger oss soria, "te av'de' högsta på sitt ömiråde, mneh € sökare med självständigt ” : Het. till laxfiske i Lagaån gjorda Sv Stolta sko . även upplysning om, att ytterligare - . frams Gi dnbutet iöké gödkliäts af Drätsel- | ishule oh skola 15' "gat, : fem bilder med de fyra evangelisterna samt .en annan äro måla- a mf dök Sr nings ivetvis hade han teknarbegåvring,-: och kun- ” - | kaniinären, aninödäs härmed den minne, a 5 8.sskola. 13,30 hn. = : - . : M Us ; ec . de på orgelläktaren av samme mästare, or i | SE kas take på med met Ionstnärhat och : ” Fattion ec Bom, önska få dennö gudkobrödarna. «> TN Er Så | oo : ne so ska figurer, t. ex. på Hishults kyrkas läktar- rättighet på arreide; der | Ränrieslöv 13,30 hgini. : . N rn titel provinstamälara uppnådde O.H ganska t tidigt, men. "barrlär. Hade häri därtill en ganska god utbildning: (möjl gen i 22 detiåes: till Drätselkammarens va 9,80 Sr kh, gi. kl. Sjöhötm man jå > . Oj Nr an - v er bar har titeln ”Riträstare . och . ” Tyskland, därpå tyder håns litterätur och från detta land kom” " :.: | ördförande” . apotekaren. . Ferd.' bred. 4 Uu barna). Kal Palri- i | re' an var alltså mästare på två områden. ", mycket av det bästa i Eyrklig koäst den tiden) så får män nog” ee Hånsör ingifva " gkriftligt och lj. Pälm- + Han hörde till dem, som infe uppnådde nå, gon hög ålder. ' ställa horiori ganska högt, även om det ingalunda var försegladt anbud & det belopp, Hässlöv 13.30. hgm;' kh, Hallind. Han dog den 19.1. 1777, 52 är al i Ångelh toppsaker, hå några som anses kunna årligen betalas |” p 11 bärngdtj, th, barn förmodligen tak Här gamm. getholm av blodstört= - i er, an utförde, Én del av haäs verk kan kallas allmoge" - dels för rättigheten utanför sta > Norbaig! bpädj, .Nörablom o, pre. ; ning, en et Det finns antecknat att vid hans be- orist” t ex, de enkla bl ålni i > ; ma må na på fyll na ' i > |dens . egor fvanfi hol Sku - NEN användes det nya bårtäcket för första gången. Av hans -läktarbarria , lärén i F 'agerhults gamla kyrka. ; 5 set - | i Kungsgåras 3 + kohage och Cicummeslö. 10 nh em, barngdtj. : slämnade -kvarlåtenskäp visar det sig, att han ej hade för. vs or dels för rättigheten 1 ån nedan- |. rojmmg. JSM, 11,30 barngdt värvat mycket av denna världens goda under sin verksamhet, > i | > Med sina prestationer av konstnärlig art har har givit det för sämt dervid utsätta, om ar- | förs. hemmet, Arbetskretsen i da man ckning upplyser, att han hade en en tsfastighet a kon, sa åv vad hans förmåga här kimnaf åstadkomma, och de kyrt '.. a sor estigneten önskas på tre|Markaryds kyrka. hetn. | medjegatan 67, värderad till 30 tår or; som ännu äga något äv hans alster, 'k | fer fem är «4 son 8 KL ll k msk, spec, Möblerna vöro gan- . oder | - an vara stolta: över SN Kd ; Laholm. den 12 Februari 1894: Iniö omm, - Magnus- | ECARE FN ÄR TG CC) Drätsölkammaren” |" äktest sg. Tölengskota aäde | om . ; i08 + Sockenstämman i Tjärby be- Markaryd ot ädstan,' Zz | | vn . | a | . 2 to . -|Slöt uppföra 'ett nytt fattighus. "15 Jälsslönshuset + - . . : : so | : ora Ög oms - ' : soo Är sa . ss ee Is : Detta. beredde fattigkjonen 'en|'.., KL 19,18 "Robert Pauls- SA a . - en I kt a 4 s Mer N MM . v a > = t ” vor Aa dala sn S or LÄ . nreban ål . ! enn > hö . Ls Hd å a AAnaa a te or er sa , a X - 4 + r sn - ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.