er Te > Vredagen den 12 februari 1954 & Vill Ni heta] Armkrok, Vil Ni hetaj Armkrok, a N > Tåtel eller Gaffel? Soc STOCKHOLM. 0 cr Så har svenska folket äntligen fått en ny namnbok, Den välkomna pu- blikationen "— ty välkommen är : den! — kallas kort och rakt på sak för: Svensk namnbok 1954, och för det mödosamma författararbetet har vi att tacka professor Ivar Lundahl "och lektor Gösta Bergman, som ut- gjort 1952 års släktnamnskommitté. Kommitténs ordförande har varit överdirektör Karin "Kock. Släkt- DE LÄGRE TJÄNSTEMÄN EN ' är till betydande del sucialdemo- krater, och” hos dem finner man ! enligt den attitydundersökning, som företagits av sociologer, att de an. ser bondeförbundet vars det näst bästa partiet Folkpartipreasen fin= ner inte detta rtg angenämt ef tersom folkpartisterna enligt samina dersökning bekänt drahand sympatier för socialdemokraterna, Växjöbladet (bf) drar härav den slutsatsen, att en samverkan mellan socialdemokraterna och folkpartiot inte skulle bereda folkpartiet några större besvär när det gäller dessa väljargrupper. Logiskt sett borda samma förhållunde råda inom so- cialdemokratin när det gäller sam= verkan mellan detta parti och kon= =. deförbundet, Växjöbladet fopiovna ” Wiman ja fc. > Sannolikt beror denna instill- ning icke enbart eller ens huvud= sakligen På den nuvarande rege= C ; Snarare torde det vara mera beroende på härstam- ningen från samma soclalgrupp. Tvärsigenom politiska och andra Kraven på bättre ekonomiskt stöd äl småföretagen Det är en väsentlig uppgift för samhället att medverka till att hantverk och småindustri får bätt- re förutsättningar — och det bör understrykas, att detta särskilt gäller för landsbygdens vidkom- mande, I strävandena att skapa ett mer" differentierat näringsliv på landsbygden måste denna fråga få en framträdande Plats, Vid fjoln årets riksdag hade från bondefö. - bunds- ' och folkpartihåll motione- rats om bättre stöd från samhäl- lets sida åt småfö, "I Högern och socialdemokraterna vil le emellertid inte vara. med den Så kan tilläggas att de nya namn, om nu presenteras, ansluter sig till et befintliga namnförrådet men att era nya namntyper dock upptagits. Och låt oss så bläddra ett ' slag i nya namnboken ... Om vi nu skall ta en titt på den nya namnboken så är det bäst att börja från början, alltså med bok- staven A. Är det någon, som vill ha namnsförteckningen : upptar cirka stt mycket kort namn, så kan han FRA ot iv Fr att - de "van. bra att ta det namnet också. Något liga hamnen på -son bärs av cirka |. öre är namnet Akter, Sitter där en tredjedel av vårt lands befolk- ch som vil käfta sa dersson ning. En följd av detta faktum: Är släktnamn så kan måhända namnet att behovet av nya nåmn är stort - LAIb mm . Am; År 1920 fanns i landet cirka 46,000 kann em g enderas: har os . t na i Noa släktnåmn, och sedan dess har till: t kommit. 64,000 :så att totala antalel släktnamn, som ' bärs av £ 'nski medborgare, för närvarande är cd 110,000. - ' : nm ME "Om . bäraren av' ett -sonnamn tröttnar på sitt namn så går det för sig att byta mot egenartat' namn - men "för sådant "utbyte krävs sär? " skilda skäl for ändringsaswämn fal kan befintliga namn (som bärs eller burits inom släkten, få upptas, t. ex. moderns "namn före äktenskapet, styvfaderns släktnamn, fosterföräld- rarnas namn” eller släktnamn, som ” burits i rätt uppstigande led på: - manssidan i släkten, . bena Som huvudprincip vid namhbild< ningen bör alltjämt gälla att de nya namnen . skall vara svenska, "Koms- mittén”'. förordar, emellertid någon uppmjukning . av - hittills gällände praxis så att nya namnbildnings- H former "skall, kunna '- godtas. > Man « måste sträva till, . 's möjliga frihet vi ”. serna --ell; -én, -ér, in- och -ander " bör "sålunda: 'enligt ' dess ' méning » kunna användas, ' H Ar ” släktnämn förrän de blivit svenska ” utländskt namn kan många gånger "regler härför; tri till, .hävdar kommit- tén; att ge de namnsökande största N vålet av släkt- shamasliknan fternamn. . som släktnamn. Släktnamnselement k sn 1 hämtas från ortsnanins- myndigheternas svåras-' och det är inte möjligt iltiga dessa spörsmål måste i:régel avgöras från fall till fall, sä-. get komrnittén, som vidare ”oritalar att-den för användning vid den fort- satta' namnbildningen "godtar vissa namnelement, vilka härrör från tys- kån och de klassiska språken, För- ledér på '-en och Zer.samt ändel- . Irivandrare . får inte anta” nya medborgare, Förutsättningen är vi- daré att det burna namnet är svår- uppfattat eller ', besvärligt att an= vända med hänsyn till stavning el- ler uttal. Men invandrarna ges dock en något större frihet än andra: för detn "behöver inte gälla att de nya namnen skall vara rent svenska, En' förkortning eller förenkling av ett vara"att föredra framför helt namn- byte; menar, kommittéu,'. djur=" och -växtvärlden, o Ans går också bra. Kommer någon att välja namnet Armkrok? Frågan är frisoch namnet ledigt.” Arvinge? Fonetiskt . tilltalande, det måste medges. . or Ur den väldiga högen av namn som börjar med bokstaven B hin- ner vi bara peka på Babord, Bada- re, Barkass, Barske, Base, BergRam, et och me uteslutande av. bok- styen C, hamnen faktiskt inte är Särö :sjiäxlande, går vi rakt på D och pxwinner om att vem sön Mi 1 motorer Det mest : utmärkande "hos en flygmotor är dess ringa vikt i för- hållande till effekten. Övriga egeti- skaper ' är driftsäkerhet, aerody- namisk riktig utformning, bränsle- ekonomi, livslängd. En flygrotor så vill får kalla sigiPagt,Dis, Dj grund, Domare oC a representera E <zhöver emellertid inte med nöd- a jighet präglas av enkelhet i fyäktionen — hur eftersträ- Famn, Filare, Filter och Fj under F. Där finns förresten också Fläkt, "Fräkne och många; många ardra namn med” ovanlighetens klang: : Mn » Gaffel, -Grissla, Gång 'och Göm- me, ; Hatt, ' Havre, - Hjord, - Hork, Huggjärn, ' Hägring, Jakt, Kalksten, Mantel — det får lov att gå undan en smula i denna. uppräkning — Mispel,' Mistel; Moln, Mortel,' Muss- "jla" och "Must: är -här: valda på en 'slump som representanter för resp. bokstäver i alfabetet, .Nytte,-Nåle, Ollonbark; Packare,: Påssare," Pen- sel, Pilbåge, Plommonträ; Prång och Präglare bör kanske: nämnas, : och "Isen kan påminnas om t,'ex: Renlav Regnbåge liksom' om imfrost Råkan 1, Skära och Snardal. jämte I Snö 'och Snår får räcka: för. bok- staven 5 och Tagel; Timjan, Tråd, Tröskaré - och Tullare "för T. "Och där återfinns också det faktiskt gan- ska ovanligt ljudande namnet Tåtel. - Hastar vi sedan 'vidäre till-U så finner vi namnen Ugn. och. Ull: och nästföljande bökstav kan lämpligen ”anges” med namnen Vante, Valse, Vatten, ' Vax, Veke, Vete, Viggen, Virvel, 'Våd och Vår. Yrsand och Yxe får slinka 'med: i förbifarten, varpå vi fastnar för Ågrund. 'Alfa- betets näst sista bokstav, 'Ä,: ger möjlighet : att välja t. ek. namnet Äse, och när det — som tidigare nämnts — finns Ågrund,' så varför skulle det into finnas Ögrund, vil- ket det mycket riktigt gör. Och se- dan sätter vi punkt efter Öxe. : KOM IHÅG. le att ett istäcke (höstens och vinterns kärnis) måste vara minst 4—5 cm. tjockt för att vara bärkraftigt för en -människa — (är det fråga om havsis kräves ytterligare någon em.), . Md so Svenska Livräddningssällskapet BULLTOFTAS NYA START- "Bulltofta kan i och med- den nya OCH LANDNINGSBANA INVIGD, banans invigande ta emot flyg > plan av alla storleksordningar och på nytt ta upp konkurrensen > med storflygfälten. Som en symb olisk handling för invigningen släppte man upp en bemålad ballong med ett släp, som innehöll en SAS-flagga, luftfartssturelsens d:o > ning. AR erinran om vad man kan tänka srg Kryss, Kråke, Kätte,. Lägg, Läkt, | tvärd enkelheten annars kan as vara. En till" synes 'kompli- Aeraa konstruktion kan. vara fullt "piofens arbete eller. öka säkerheten, 7 AK . Sedan 40 år tillbaka har flyggre" nen. drivits av: kolvmotorer, Allt lättare, " allt mer fulländade kon- struktioner '. har kommit fram. För varje producerad hästkraft i bröder- na Wrights motor fick man räkna $ kg motorvikt. I dag räcker det med 450 gram per .hästkraft.. An- talet" hästkrafter har också' utidan för undan ökats." Medan Blériot flög över Kanalen med, 25' hk och Charles - Lindberg” över: Atlanten med. 200, rusar. 'de. moderna lång- distansplanen fram med, en 'dispo- nibkel motoreffekt på om! använde praktiskt taget aldrig annat än vid Keapplöpningen . mot allt större motorstyrkor blev utslagsgivande för kolvmotorns utveckling. Cylin- derantalet - mångdubblades, varvtal ande varmluft för att stiga. I dag utveckiar Ci 10,000-tals hästkrafter enligt en liknande princip, 7” gången. Man erinrar sig, att högern hade en del underliga manipula- tioner för sig i denna fråga. Hö- détta sätt fått fram flygplan .son: flög snabbt 'och högt, Nästa steg var "att också få dem att flyge hr Lundq i Rote- bro hade i statsutskottet förenat sig med bondeförbundarna och folkpartisterna om en reservation på grundval av motionerna, men han blev på det våldsammaste de- långt, Härvid be de man sig som på 'sin tid framfördes av och kompressidnstal steg i höjden, För att komma längre fick' man gå över.. till" lättmetaller 'i. de rörliga delarna och dörigznom reducera tröghetsmomentet. 'Man . konstrue- b en Rateau,. Man plece- rade små 'turbi i avgaskanaler- ad av högerledni; I hö- gerns egen , reservation framhölls det,. att. man : inte i någon ökad $. na, där gasen satte turbinhjulen i röralse på samma : sätt. som vinden Ötier i gång vingarna få en kvarn ns ” rörelse "överförde: rade kompressorer, ef/ekt:parahde ljuddämbare,. nya i förbättrade 'kyl-| system "för cylindrar, ventiler cch avgaskanaler, samtidigt som man anse liten frontalyta som mi för att nniska Iuftmotsländet. Man fick frara, effektökande - bränslen, t. '€x, genom tillsats av :tetraetyl- bly, .som . elinir Propellern utveckläws ' effektökande riktning. 2 ) inställbar —' blådvinklarra kunde ånpassas "efter lufttätheten — "öch fick" konstant hastighe' S diréktinsprutningen blandningen, vilket medgav. regle: ring av belastning och brärkcele försel,. — > Nr NN hk.” Hela "denna :effeki ; Uhdan för undan: hade ma vpnlade sig om att' ge motorarna |: 3. | Suzer. ; Constellation är . utrustade på: provelleraxlarna, .o därmed ade man nått sitt mål Genom I detta; elionomiika utnyttjande. av 2n rei, som anners-försvanr nyita, kunde man. uppni bränslerkonomi vid »nyrsch- fart på cmkring 190 gram rer häst- &srafltinvne eller mellan 20 och 3C Jo. AIR FRANCE' etleniplan ty, med dylika motörer. (Wrigat turböo- :ompouvd), och det ger 'en förkla- ring, till sa flygplans. stora ak- Honsradie, + v: Perfall IT och med. införandet av tärbin: åriften tycks ”kolvmotorn. ha nåt, sista stadiet i sin utveckling... Eti ”epitel' i det. 'motordrivna flyget lkas "sitt. slut. Reaålderr - | rörelse, Redaktör Herman ”Lappen” Ed- quist, Stockholm, ' har uppfunnit en blinkande lampa av ny typ och enkel . konstruktion, grundad på principen att en kula; som genom fordonets eller bärarens rörelser strömmen . så "att: ljuset. blir blin- kande, Lampan skall användas för lastbilar. på utskjutande' last semt på gående, cyklande och mopedan- de: porsoneér, : vilka: skall kunna känna trygghet i trafiken .i mör- ker, Lampan blir läst' att anbringa; på utskjutandé last med: en rem och på fotgängaren i bältet eller på en knapp.. :. nor » Avsikten "är att med blinkande larnpa- markera att motorfordonet, fotgängaren : eller cyklisten är i När fordonet eller trafi- kanten stannar upphör blinkningen och" ljuset . blir konstant, : Motor- föraren kan alltså i: god tid skilja mellan en i rörelse varande och en stillastående trafikant, - Den ' nya: uppfinningen 'demon- strerades i KAK:s regi på månda- gen. Direktör Sten Hagardt häl- sace reprezentanter för myndig- heter, välkomna och uppfinnaren med- delade, att han ”arbetat ett par år med en -så enkel sak — Många gående, cyklande och nu även mopedande mähniskor, säger uppfinnaren, har dödats el- ler skadats därför att bilister och motorcyklister helt enkelt inte seit dem i tid i mörker. eller. skym- ning på landsvägen," i.svag belys- ning på. gator och .vägar eller i halvljus vid möten med andra mo- torfordon. — ” PET fer oe De flesta av dessa dödade eller skadade hade aldrig ens”råkat i fara om-de rört sig :med, en egen ljuskälla, . sl inl Många bilister öch motorcyklis- och en raket med en överrask- Blinklampa för [ uts kjutande last. . sättes i rullning, "sluter och bryter |” trafikexpertis och pressen | som: en rul- |: lande kula”; + «> Met stillastående lastbilar. eller lastbi- lar i rörelse, framförallt med oupp= lyst. utskjutande last. Också dez- sa. människor hade räddats, om den : utskjutande lasten . markerats med en egen: rörlig 1 askälla. +. ”Livlampan”, sluta hr Edquist, ken komma fill användning också på hästfordon, snökälkar 0; s, v. och även i fisket kan den tänkas som varningsljus för utlagda .skötar' och vadar, > Och. för övrigt kan den blinkande” ”livlampan” ivändas - använ ficklampa, i En liten pärla gör sforaris "1 STOCKHOLMA "> 0, F Smågrisar, som ar tio procent ; större än normalt vid endast : åtta månaders :ålder, har pro- ducerats genom ''den första metod som någonsin tillkommit för "att ge grisar antibiotiska växtförbättrare före avvänjnin- gen. Detta uttalande har gjorts av”en amerikansk vetenskaps- : man, doktor Joseph Pensack, : charkuteritidning. Dr Pensack är anställd som biokemist vid" ett jättestort kemiskt industri- företag i USA. ; 2 En, ökning av mer än 17 proc. i storleken hos smågrisarna kunde noteras genom 'atf man kombine- rade den nya metoden. med an- vändningen av sådana ämnen som föättrar tillväxten, . «Den nya metoden bes mn inplanterar en. liten pärla av otiskt medel (bacitracin) un- Cogar efter födelsen! Pärlan, som. väger mindre än 0,03 gram, absor- beras efterhand av grisens vävna- ter har i mörkret dödats eller ska- dats, fortsätter hr Edquist,' mot €er och, organ, stimulerar en kraf- tig tillväxt och hjälger det unga hur mycket. man vill som vahlig SA . |1,000 enheter vardera . innehöll en blandning av penicillin och bacitracin. Efter 56 dagar väg- berättar Svensk slakteri-" och . > tår i tt. dar huden på grisen två till fem” juret att hekämpa: de faror som lurar; urider ”kndomen”;sDigrisen sköts fortfarande WW. suggan och får "modersmjölken SR tidiga edet "av. sitt liv. Denna 3" lovar "en. betydärdel minskning | i" ' dödligheten .: under detta skede då annars omkring: 35 proc. av grisarna styker med. ns Äv stor betydelse anser man det faklum: vara: att svinuppfödaren endast . behöver "behandla smågri- £arna en enda gång, vilket betyder act: skötseln av: andra sysslor inte behöver ” åsidosättas. . Det "behövs idare inte någon dyrbar 'utrust- ning och ej heller. behöver han ndra -på de metoder han. har, för in svinuppfödning. En bra sak är även att behandlingen är billig. Eftersom den lilla gris-babyn irnite förtär ' någon ” större mängd föda under de första två eller. tre vec- korna av sitt liv och inte kan' få ibiotika - från: : jölken annat än vid ekonomiskt hög kon- sumtion av sådan utarbetades en metod att ge antbiotika genom att -under . huden inplantera kompri- merade pärlor. av rent bacitracin nära örönb där : cirkulati ing borde söka lösa hant- verkets och småindustriens finan- sieringsfrågor över statsbud: motsättningar torde det alltid ha funnits en viss känsla av gemen= skap mellan bönder och urbetare, till vida som båda Parterna bes; traktar sig som det tungt arbe." tande folket; och de lågre tjänste= männen har väl inte alltid kom- - mit - därhän att de tänker som. medelklass, åtminstone ej den mes delklass, som har anor bakåt, Det är sålunda icke så märka värdigt, att me'lan tredjedelen och ' hälften av tjänstemännen svarar ja på frågan, om de är för en höj- ning 'av. jordbruksbefolkningens levnadsstandard, även. om därav I: bondeförbundets och folkpar- tiets gemensamma Teservation i fjol krävdes bl.a, att en särskild låne.s fond skulle inrättas, till vilken be- gärdes ett investeringsanslak av 2,5 iserna, , Det där sista tyder ju faktiskt på att Dagens Nyheters och Expres- sens taktik att försöka fånga kon- kretsar i storstäd för folkpartipolitiken genom en oveder- häftig ' mot, jordbruket milj. kronor. I årets stat pros position har föreslagits, att just 2,5 miljoner kronor skall anvisas till lån till företagareföreningar m. fl. Det. är naturligtvis - glädjande att kunna konstatera detta. I "Pressen har handelsministern även fått goda lovord för sin ökade välvilja p denna "punkt, - Masen Det 'kan- emellertid: konstateras, att detta lånestöd inte räcker långt. Er Eliasson: m.fl. :bondeförbundare har riktat uppmärksamheten härpå i en motion vid årets riksdag, De påtalar, att för" 12 företagareföre- ningar föreligger En: ett” aktuellt lånebehov av omkring 10 milj. kro- nor. Motionärerna framhålla; dess utom, att även nytillkomna före- tagareföreningar bör. erhålla möj= lighet att. förmedla. lån till små- företagsamheten... De har - därför kFreslagit, att till fonden. för: lån till Töretagareföreningar. fö, budgetår skall anvisas ste- ringsanslag av 5 milj. kronor. Nå- gon. ögning av" medelsbeliovet' till föreningarnas riskfonider utöver det belopp av 250,000-Eronory'som här för beräknats å driksbudgeten, an- ses f.n. icke erforderlig? Det :i bondeförbundsmotionen" framförda gås utan någon ytterligare stegring SE ifterna på. drif a « Det: kan i detta. "sammanhang erinras om att bondeförbundet i. sin motion i fjol begärde "utredning om finansieringsproblemen V inom anslagskravet kan alltså. tillmötes=| varit så till den grad taktisk att den t. 0. m, lurat taktikerna själva. I så fall " är Göteborgs-Postens' ivriga frändskapen . med sina huvudstads- kolleger förklarlig..: Anmärkni ungefär samlidigt som nämnda at- titydundersät ”nubliccrad SS : .” sk : 8 - , Prästbristen I STOCKHOLM (Ty : Svenska kyrkan kommer att. un- der 5 tioårsperioden behöva 850 nya na upprätthålls | ter för att kun j 8" av :p kommer dckså att ske genom den la 31 sam nonzÄttningen, - Utredningen om mästkårens: utveckling har gjorts av preceptorn i statistik vid göte- renius, De' närmaste fyra femårs-, hantverk och i. Moti rerna. framhöll 'då, att en sådan utredning borde undersöka möjlig- heten att upprätta "nya statliga är dålig, säger dr Pensack, Denna lilla pärla absorberas långsamt och; ger -grisen tillräckligt med. bacitra-" cin -för den kritiska perioden .un-; I der.dess tillväxt, 00 ofveen Bacitracin-pärlor. som :; innehöll lånefonder ' för ”driftlån till små- företagare. Men de ' underströk också, . att” det borde undersökas, om inte. statliga ' kreditgarantier skulle vara en bättre form av stöd eller om inte en kombination av båda. di skulle vara att in på ett antal två dagar gamla grisar. En grupp fick föda: som inte innehöll antibiotika, Den. an-; dra gruppen fick en matranson som de' den inplanterade delen av' för- sta gruppen 10,8 proc. mer. än. de föredraga. "I den stora bondefö iod kräver en nyrekrytering med cirkå 85 präster per år under de 15 första åren, Därefter kommer. antalet att stiga till ungefär 100 un- der de därpå närmast följande åren, Ärkebiskop Brilioth skriver i ett förord till utredningen att knapp- betet är ett allvarligt faktum i nu= varande läge, då så många uppgif- terlig arbetskraft såväl i stiften som i kyrkans gärning i bundsmotionen i år om närings- livets och bebyggelsens struktur har frågan om stödet till småföre- tagsamheten 'ånyo tagits upp till en principiell diskussion. Samhäl- let bör alltså ha möjligheter att på snarast är i tillväxt. = oc KOM IHAG - att aldrig ge sig ut på en is, som man blivit varnad för... ' + Svenska Livräddningssällskapet olika . sätt ge å grisar som inte behandlats under det att de inplanterade grisarna av den andra gruppen vägde 17,7 proc. mer än sina kontroller. 520,000 kg sill till. Göteborg GÖTEBORG (TT). ” . En av säsongens bästa sillfång= "ster gjordes på onsdagen väster om Hallö i Skagerack. .' Till Göteborg infördes 13,350 lådör eller omkring 520,000 kg. Även makrillfångsten var betydande, omkring 40,000 kg. | Full garanti : i En äktenskapsbyrå i Minchen hade nyligen följande annons i sta- 'dens tidningar: oo ”För alla äktenskap som ingåtts enom vår förmedling, lämnar vi å garanti på tio år. Skulle äkten- . skapet bli brutet inom denna tid, ställer vi fullgod ersättning till dis- position för bägge parter. ett. effektivt stöd. | Annonsera dät LAHOLMS (ee | är det folket inom Laholms | ee tidningsområde? > Edra. annonser? - ot ortstidningen - a TIDNING heten på kandidater till prästäm- skulle föranledas en höjning av | värt är att. GP kom på desså' tankar ' försök att.avsvära sig den politiska ss evo HL : fram” till 19827 sn é ter väntar och då behovet av präs- ; diakoni,' mission och sjömansvård , XX giska, fakultelÉrna;, En påtaglig" 26 + i ”förgubbni otord : korgs "högskola, fil, 'dr-Hannes' Ny>- > "LAHOLMS TIDNING -- ENDA-TIDNING 50 M UTGIVES I LAHOLM Ne rd 1 neg
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.