D ">; Smeden: hade'. inte; haft; något |" M nere i 'backen...Men inne i stugan . garna 'skulle ha mat -och kläder ” sanligt på träsoffan : vid fönstret ” minsta” Att, skrubba "däck. är vanligen. Lä ooo I oa - | ” ” 2 Få : , , | : - - A oa vo . "LAHOLMS TIDNING - |: FT Sh NAN Ne "Sköld sänker Sa 1.G a ÄT Vv ”sivehvärdet på. SAMUE )wen Nr antl fu arsoncar , nya ” ”femmorna” bl; on srocKsorat ärm som blev. Svensk industripionjä äl > Finansministetn = föreslår i proposition sådan ändring från D= man som var Sveriges förste : SS den 1 juli i år i lagen om ri- . modellsnickare, " förste . gjutare sr kes mynt, att. ett hundra fem- |och förste konstruktör av: ”ångfar. kronor skall innehålla 720 gr |tyg och som i många avseenden:var ett” ganska knogigt jobb, men på det nya. b tiska yxfartyget ”Ar- , cadia” på 28,000 tor, som nu gör sig klar för 'sin jungfruresa till Au stralien, går det hela nästan av. — sig själv, Ombord vå fartyget: ha r man nämligen fått' Jypermoderna elektriska. skurmaskiner. med. « roterande borstar. - Det är- ofta . så här i livet, att det är tillfä HNigheterna;: som "avgör människans "handlande och: om- 'skapar en "hel del saker, antingen till. det bättre” eller sämre. Det gäller -både i. stort. och smått. Det var till exempel 'en ren tillfällig- het, som gjorde, att det ljusnade en smula för smeden, i Österhult, » just som den ;ekonömiska horison- ten ö 1 köket Sep öster över. livets motigheter,-Det nya-året hade inte bra för. honom. - Arvid |” " som kunde” mixtra ihop: litet; av varje, men vad i all-sin dar: iskall man med "krafter; och duglighet, läramen,' när ban var - botta pos | tätisgraven och hämtade middags- potäterna.. aoNM > Hade hans far fått se detta slarv, skulle det" säkert. renderat Petter en hel massa ovett och kanské även en lugg av. de: faderliga smedny-. porna, . men” nu. ville "ödet hågot helt annat. " Lövbergs. potatisgrav var en :jordhålå, ingrävd:: backen uppe i skogsbrynet och med endast en träläm att stänga ute vintern med, Och det var den, som smed- [pojken glömt att. stänga, igen "efter. sig, ivrig” som han var att komma ner åt grytan med potäterna, ; Familjen sätt just och åt midi , | dag .vid köksbordet en timme .se- nare, när smeden råkade titta ut genom fönstret upp mot källargra- hjälp. åt barn. och' gamla, ni vi så kan det hända att man får se den . mer :. nämligen: att inom nHärmaste när ingen hår ånvändning för dem]. och, arbetet börjar ryta: Ar 'I många år hade Lövberg stått i sm lilla smedja vid korsvägen ja "och: skott höstar. och. lagat red- "jä. Men. den nya tiden. har sådana konstigheter med. sig - att den . sätter. krokben för, både: den ene och : iden” andre, , och arbetet i smedjan ' blev sämre” ock" sämre. Moderna maskiner : och rationella arbetsmetoder "hade helt ' enkelt ätit. upp ' brödet för/den levaride arbetskraften i Österhults smedja rejält. arbete" på : -Jånga . tider . och smedjan .. stod... tom .och ; tyst ' och förfallen. där utanför. boningshuset var, det däremot aldrig tyst: Un- och 'käringen tjatade över att hen- 1es kraftige make bara slet upp offlocket. om dagarna, . Men ; vad <ulle han göra, man. kan ju inte Jäla arbete heller, 1 dag satt -Arvid Lövberg som och . tittade, mörkt. på framtiden och" höll "den sedvanliga konfe- rensen med gemålen om' var man skulle ta det och det, 'Och resul- tatet var” det vanliga: — inte den lilla "utsikt. :: Om '”öster- hultssmeden-:krupit på händer och knän"”och tiggt arbete, så hade han inte” lyckats ' ändå. .Men "en liten stackars tillfällighet skulle hjälpa honom, hur obetydlig den än kun- de synas; Den liksom hade sikte rå horiom” "och "letade "upp honom wv.sig själv. Det hela var så obe- -ydligt, söm' att tioåringen ' Petter, ” Arvids. äldste" arv; prins, i sitt slarv råkade .glömma att slå igen källar- ven och” vbptäckte, > > "att lämmen | Pl tiden klistras på” 'askärnäs:' baksida, givetvis” inför. den: stora” ”solsticks- tat potatis i'd: h glö +. potatis I dag och glömt . ".) veckan 23—30 april. Det ä är sett. litet” sade han:med mörk uppsyn. : : Den lille Petter, som just hade jer skållhet potatis i annen, höll [på att sätta den halserr ;: rände iväg från bordet innan sa- ken hann. utvecklas. vidare, , Och om några minuter "var; han al baka efter att ordentligt ha' bom- mat till källarlämmen, Men fadern kunde "ändå -inte låta bli: att hålla en liten straffpredikan, retlig söm han var till humöret" jämt a för Vartill Solstickan n nu altså tiden, Den gick ut över syndaren tack! : ” Petter förstås. : 2 Me :— Aldrig har en:annat än för- någon. räv springa + förbi; i tret å bekymmer för sina ungar, heten, Hundarna hade tystnat just gnatade Lövberg: Hade ja nu' inte här bara för några minuter sedan, fått se att källarlämmen stod öp>|sade hän, och nu misstänkte han, pen, så: hade alla våra potäter fru- |att räven gått i gryt.” ” landet ;,runt "som géfiom. Solstickan »donerar »eN: miljon” kr nor årligen till: hjälp. åt. barn” och gamla och som från Solstickans till” komst på det sättet skjutit. samman det lilla nätta beloppet av. 12 mi joner. Men det skulle kunna bli ä nu mer om alla tog HL: vana alltid .säga Solstickan,'; lilla :extraetiketten;iDen':kom= : . . fint silver mot 9152 gr enligt I . nuvarande bestä - en éentralgestålt inom landets be- Hr Sköld erinrar om” att han -i statsverkspropositionen förordat en "av femk till ett- värde av 100 milj. 'kr och därvid anslutit sig till bankofull- mäktiges åsikt, att mynten inte - borde göras' större och iyngre än som fordras för att 'sammanbland- tiing med andra mynt skall: und-] g de industrialisering på 1880- talet — Samuel Owen :— var till . börden engelsman. . Men det livs- - verk som han vid sin bortgång den 15 februari 1854 efterlämnade i Sve- rige gör att vi med tacksamhet räk- kesmän, På "okänd mark, bröt han sig. här fram som ” maskinbyggare," och” hans, eminenta' lärarförmåga, skapade en stam av skickliga mes vikas, sycet "myntverkets av fix y förslag. tkanisk . skall , de' nya ”femkronorna- få. en mästare, 5 : diaméter av 34 mm och "en vi tå 18 gr, Jubileunisfemkrona öm präglades" till konungens 70-årsdag' hader. en. diameter! av '36 mat och gde 22,88 .gr..;Tvåkronan har' 3 m. diameter och väger 14 gr;; 1774". yn Nopthon-in-Hales - i Shropshiré i England; Hans far var, &n fattig läntbrukare soin inte hal” de. ekonomiska möjligheter" att ge soner! hågon ! utbildning. Eftér ”en= dast.hio "månaders skolgång” måste! Samuel. tänka 'på att sörja eget - uppehäller "Trots den” tidiga starten i livet: klarade sig « det lille gössen mycket tack vare ersokuv- lig wvilj och en intensiv Kärlek till .- [arbete ; | . Efter att Eha nosat på en. då verks samhetsgrénar kom had i tjänst hos” en timmerrian, Men han. ville till- laget i SN "Det var en : + servitör, '. och > två servitriser,' -.serveringspersonalen : ombord .samt en. försäljare; som hade ”smugglat iland 58 flaskor sprit, - 8000” cigarretter, . 350 cigarrer ' ” och : något bundratal, cigarre s » garretter. = Servitören dömdes till 505 kr' bö. "ter? den :enå av rärvitriserna fill -.2,380 kr' böter och hennes kollega till. 250 kr. medan försäljaren" fick » 1,500 'kr i böter. :.Spriten och' rök- : verket . . förklarades ES VAN från -<Israel: resp. återutvandringen +. . till! de tidigare europeiska . och .' "amerikanska län=- derna" är upphov. fill” "växande "bes . kymmer för den unga statens myn- tack: till de miljoner; konsumenter, ; digheter. Under de tre senaste åren ar. "icke "mindre än 40,000 judar inat 'det judiska nätfonella hett,- met, Under den nya statens ferh,. ch ett halvåriga bestånd har 800, Of 0ju= i dar invandrat till Israel fråä, svärl dens alla länder; Återutvandringen förekommer . kuvudsakiigen' bland - tyskar, : fransmän, hoft amerikaner. ”.” cd & gick: samtidigt..i: började - hans - arbetsdag : klockan; 6 på morgonen och slutade sällan fö-!. re midnatt. : Genom - ambition” och skicklighet började Owens leynads-- villkor snabbt James Watts" lärjunge in” betydelsefullaste utbildning erhöll” Samuel Owén vid'Boultoh & Watts modellstäder där han fick in- hämta visdom från ingen mindre:än James Watt,” Som” »medellsnickare vid gjuteriet hade fällen att sätta sig sz ångmaskins- - tillverkningen: Han var anställd där "Ii fyra år men övergick år 1800 till konkurrentfirman' Murray. &" Wood i Leeds där han snabbt skaffade sig ett .:anseende. som" skicklig. ångrmä- skinsmekaniker, : för att fungera som Jedare de av fyra å ski nef som var inköpta till' landet, Re- dan :<1806-.- återkorå - han I -samma ärende” för en” femte ångmaskiny' men: trots att han rest med: 'en! viss tvekan. blev - han. slutgiltigt kvar denna gång. : Han engagerades som verkmästare vid, Bergsunds ,meka-, niska verkstad i i Stockholm, där. han redan efter några ål konstruerade Lett valsverk för törn färnplåt; som nar. honom. till en av landets mär- . arbetare, förmän och verk= ” : eh Samuel "Owen. föddes den 12 mars-> Samuel ' Owen föddes in4, ko Te efter ' en levnad, fylld av "arbeté, : svenska mekaräska industrin kom ? . atÉ få en utomordentlig betydelse. H för. vårt näringsliv, Owen börjad ; dock sina « dagar insnärsd i ekono andet som "skulle få vittgående och. värdefulla konsekvenser . iman. — men arbetade sig fram med okuvlig energi m till Sverige” 1804 och avled 1854 segrar och, nederlag, 'För- den |. den fattige engelske -bondsonen - |" Han införde ett flertal nyheter .. e sin. bana | livet som en fattig . Han slutade, | miska bekymmer, var det första ' av större kapacitet och Betydelse i Sverig » Så "började, de år då Owen kom att. spela "sin" stora "roll "för svenskt näringsliv.. "Hån hade winköpt en egendom :, vid "Hantverkargatan ad Stockholm (numera tillhörig Mynt- verket) där han med ett kapital. på 2,000 riksdaler startade en egen me- kanisk ' verkstad "med tillhörande gjuteri, Företaget utrustades under |: årens löpp med puddell och väll-|4 ugnar, valsverk, :. mumblingsham- måre samt en vedeldad 'skrotsmält- ningsugn: vilken: väckte” stort: upp: jads. med den. 'egna 2 verksamheten ochi” "han. fortsatte, med, den: 1:33 år, varit tvungen att. arb 36: åren; soch bli a. arbetare. ”D "dens t ygd”. avslöts i fredags sit i natt, Du ä en'slarver, Petter, — Nej, -Lövberg : hade" i gl å em har då ingen glädje å "dej. " Ja, det sa Lövberg " om sonen sin, men han anade inte, 'att till- fälligheten 'stod bakom ryggen och smålog åt honom just då. Den var redaän utanför husknuten i' form av ett par stövare, som under högt skall rusade fram och åter iskogs- kanten och så tillbaka mot den gamla smedjan igen. När österhultssmeden 'steg ut på sin förstutrappa för att se vad som stod på, fick han se 'en herre i jaktkostym och bössa på axeln komma fram ”på | gården, / Jaså, tänkte Lövberg, det var väl någon av dom där jaktherrarna, som bru- kade vara borta på herrgården och jaga, Det angick honom inte, för resten, vem det var. Såna där prissar hav det bara bra dom, men en fattig. smedstackare fick' veta av annat. Han tänkte just gå in igen, då den främmande -vinkade åt honom och sporde, om han sett |" sett, men just i sanima ögonblick blev det ett sjuherrans oväsen .up- Båda hundarna hade. ställt : sig - framför källarlämmen och" gav hals det fart på jaktherren och smeden; gon annan ingång till graven men smeden ” försäkrade ” fanns annan möjlighet att” "kompria in än genom lämmen. : . — Ja,' men räven måste finnas - där inne, eljest skulle inte/ hun-' darna bete sig så, sade Jägaren, Och just tänka på "att "hans Petter låtit lämmen stå öppen' en stun "förut. Det var med stor spänning) sme- och de kikade in i. hålan.iJo, så sannerligen! Där. 'satt en| stor, grann mickel mitt i potatishögen Ive (Forts, på sigta sid). ";" Thorsten Åberg, Katrineberg, och / pe vid. den. gamla ..potatisgraven, ., så det ekade i skogen, Och nu blev" Uppkomna till källaren, frågade '' den främmande om det fanns nå- ,/ nas utveckling jämte pressen: och att det inte" då kom smeden att - den "sköt ”lämmen litet åt! sidan : ” koherde Gustaf Grände, Tvååker, Pi Aberg vid den andliga” revolution, som inte minst 'kommunikationer2 radion medverkat till på den sven- ska" landsbygden. Den utjämning, som skett i förhållandet mellan stad och landsbygd har i många och vik- tiga hä den varit till häl lets och individernas båtnad, ja, va- rit nöd dig, men ;kdelar har|? en i | Fagered "vid, den amilliga revolutionen på dej och famåli, Ag 1 med eh 1 föreläsning av kyr-",. onsdagskvällen föreläste rekto Å : åda dessa talate'uppehöll: sig” k nomiska": andra” verkstäder underz under hans tid "producerade mer än. 1,000,; tröskverky:':60 ångmaskiner, - hekymmét;z sn "många ; bär hans signatur. Han gjorde . till en början fi - med: fyrbladig.. .. propeller, men : misslyckades och övergick snart fill” skovelhjulspr cipen; Det första lyckade åhgfarty get, Ämphitrite, var färdigt atttas i bruk som passagerarfartyg: på Mä= A laren 1817, Han lät också. bygga: de: två första ångfartygen.av, blev färdiga 1840 och 1843. 1 och. med att” 'verkstade ” i för Owen.” Han erhöll” vlssöeligon anställning ' som '. erkmästare vid Akeré Styckebruk år, 1847 men. i skan | H sökte” x återvinna, hälsa och krafter rtäl hade "fämpliga förutsättningar ri i landet exploatera de tek= let givit den, engelska industrien- en suverän ledarställning, Men hans Inamn iminns/ man även i ideella” mmahhång, framför allt var-han |” ärm ivrare för nykterhetsrörel- - samt" medverkade till” metodiss, " mens: införande i Sverige!” | Samuel Owen. berömd 3 ätruktör och landets. fö pre Erik Häggström i svenska landsbygden i modern ' folkbildningsarbetet '. inte villiga' självt. "Kristen livssyn får därvid ingalunda + betyder ofördragsamhet gent emot oliktänkande. Detta: bor- "de vara självklart i ett 'demokra= |, stelnar i sina former eller blir till|' statistikraseri utan söker förnya” sig]. inte låta 'sig utman5vreras, vilket] ” . ÖVERKVALIFIÖERAD. som Jands- kandidat uskulle; shandels-. tiskt. samhälle med. tol .såsom en av dess Jedande principer och ingalunda saknats, Särskilt ungdo- « men utsättes direkt och indirekt för mycken . försåtlig propaganda och > skadlig påverkan, Detta gäller både li och” Uvsföring. ' Ofta märker : ungdomen inte själv hur den åskådni skam- pen. Många alternativ i der kristna livssynén smusslas in i olika sam- 'h eller + öppet ut. . Bilden” som "är hämtad ">. från. den senaste enheten i :' serie ”Svenskt liv och ars. "bete” » visar fördelningen . a Affärsbankernas Plansch«. AS av- totalinkomsten. samt Ce : : 'skatfeprocenten inc inom ol ka” inkomstgrupper i i vårt . land taxeringsåret 1952: L Huvudsaken är icke 'sällan att det kulturella och ' andliga arvet från fäderna misstänkliggöres, Allt som har med kristendom att skaffa fram- ställes på vissa. håll som ohjälpligt föråldrat och förlegat. Slagord och klyschor finns det gott om i vår tid. Men hur ytliga betraktelsesät- ten än kan vara, visar de ändock en tendens att bli till trossatser. Av utkommit .en mycket läsvärd ' bok |' "Den moderna människans. dog” imer”, . ” Sedan Hal; berättat en aa episo- der från livsåskådningsdebatter bå- de ute i bygderna och på folkhög- skolan underströk han till slut nöd= , |vändigheten av at att det fria och fri Värmebölja i USA . NEW YORK (TT — Reuter). » En värmebölja mitt i vintern har dragit in-över de östra staterna: & USA, New York och Chicago hade det plötsligt varmare ; än till exem- zona neré i södern. . dansken Axel Hjeresen har nyligen |: 3 pel Los. Angeles och städer. igari- Efter rektor Äbergs huvudfi € läsning vidtog en livlig diskussion. Dagens ordf,, hr Torsten Bengtsson, framhöll till'sist att det, borde vara en angelägen uppgift .för :männi- skorna, i denna bygd att slå vakt om de kristna värdena, som i vår tid hotas på så mång? olika; Ny bondemenialitet främsta "orsaken till kyrkans kris . | Kyrkan och landsbygden in=.. | minister” Ericson : vara "enligt Sju- häradsbygdens Tidning=-(bf) ”be- 1 dömning av” dennes. kandidatur. i samband. med debatten, om .efter- fö här Ingenting förstört” i är viktiga, uppgifter . han. hand- haft: Han har: ett grundmurat förtroende, som sträcker sig över alla: partigränser. .Men just det förhålldndet att 'han'är'en "sju- särdeles duktig karl: är nog det största. hindret för honom att bli ding just hu: fen torde” ic! frivilligt: släppa iväg 'honom ännu på ett bra tag, . därtill är hans':insatser i rege- ringen - alltför , markanta, Älvs- "borgs län torde få tid på sig att . motta ännu -.en landshövding, ins nan ”Kinna” anses färdig träda tilll. Men den dagen det sker tör- de Jänsinnevånare i gemen hälsa sol . Älvsborgs : län, då det f.n inte finns någon kahdidat på” det par” lamentariska; planet: Varför inte . Rubbestad? Hen . skulle 'säkert . inte misskö " landshöväingoärabete, u - PERMANENTNING GEN ”åv 7 låg. der ' årticaden ' här ' inneburit” att denna industri växt ut till en :om- på de: lågräntabla markerna : med .därav "följande konsekvenser för de Ida. För har däremot " nebär , åtskilliga blem, ..som ' s är istort sett desamma överallt . i Europa Därom vittnar. för-': handlingarna. , mellan präster och Iekmän vid tvenne: konfe- renser i Schweiz åren 1952 och ' 1953 yttrade bl. a. kyrkoherde Grände, - '; Även på landsbygden är kyrkan och befolkningen på väg att glida isär och kyrkan är på väg att för- lora landsbygdens . befolkning på samma sätt som den på 1800-talet förlorade ' storstädernas. '. Det som ligger bakom är att det gamla bon- desamhället befinner sig i en snabb upplösning och att livet på landet håller 'på att bli alltmer stadstik- nande. Detta: återverkar på den andliga mentaliteten hos landsbyg- dens befolkning. I det garla bon- desamhället levde lantmannen mé- ra isolerat från den omgivande "Bondens" liv vari” rummet förknippat med sådana star digt förblivande faktorer, som års- tidernas växlingar, vi sandets my- sterium,' gården, familjen, hushål- let. Denna: miljö formaderhans res hållit sig skadelösa, skriver Väst- göta-Demokraten i'en kommentar, till: det spända, avtalslä äget inom , textil: fe ". Textilarbetarnas drägligare standard innebär där för inte det kortsynta oförstånd "som det på företagarhåll "görs ligiösa typ och: di för kyrkan, hennes liv och budskap. De kristna sanningarna” om Guds försyn och'vårt fullständiga beroz | de. Kraven kan utgöra en » långsamt verkande kraft till en ' anpassning av industrin till de: för svensk de textila ende av honom med överlägsen , självklarhet, Alla ny- modigheter i kyrkolivet.' bemöter han med envist motstånd. Diskus- sioner i andliga ting intresserar in- te. Bonden är praktiker, som före- drar Bibeln och den gamla vanliga föredraget, om I våra. dagar. åter är r situationen predikan framför det djupsinniga |. dä satt att arbetsgivarparten ger en riktig redovisning av branschläs" get och ' rationaliseringsmöjlighe- terna. Men det är i så »foll. anpassning som enbart ker: några årtionden för sent « därför fjättrat textilarbe”' låglönerna, "+ - - Den i” nuvarande ; tägt: inom. textilindustrin anser ang i; fall koll ohållbar I ilng.zar en annan och även 1 E har äl ka, som kämpar ”stora världen” och i delb närhet "till naturen och växandet. Na var hans ark och företagsamhet bäst >. dena; ”förut= :- Ao fa are ch KRK löneläget inom textilindustrin un= + or. fattning som tydligen går långt ut ;;«.. åh Br Fvyvi FS UUREE SUIS NERR TERRAN NR Rn fn are | me | anno | SD | å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.