RN va . instängd ' tilliäåmnrahs med, åina" ej Jag tror, ock på en himmel! Av teol: kand. Eric Grönlund ZY RAFTIGA / ord har” "get sista året - från kyrkans håll. ut- talats, vilka gjort det fullt tydligt, att helvetestron. är : en” nödvändig vändig beståndsdel" av ' hela det[ kristna trosinnehållet. Gud är en . kämpande Gud,. som brottas med någon, . 'Hämligen djävulen; och - himmelen! är den; på varje . punkt genomföra inotsatsen ” tifo "något, nämligen" helvetet; N ; else. Ty tänk, ontdet verk- ligen är så, att det finns en him- mel och att vi alla är välkomna it, ifall vi vandrar på vägar, som |den Högste Herren över tillvarons gåtor, behagat uppenbara och för- ordna, ja, då blir det väl ingen Anbudet -gällde. ju alla, ty Gud frälsta och komma till kunskap om Sanningen, :Kyrkan har aldrig lärt, :i| att; himmelen är reserverad bara med klarhet framhäva. kyrkans o- orkullru "tro på himn 1 Detta så Trycket" mer:som vär ge- kel: stens samtliga resurser söker nä "ligen modern film” såsom ett o- ""frånkoinligt de ut: från: vilket inga "portar "leder." Människan | na meningslösa. tankar, dömd till ' självutpning och" prinpiell ”förtviv- lan; Och när: denha' principiella för- > tvivlaiv. har;' predikats tillräckligt länge i litteratur: och på duk, bör» | jar.:människan' slutligen trö-på' den och blir, också - praktiskt och" fak tiskt förtvivlad ..och" uppger 'höppet att över" huvud'-kunna skönja '"me= »- ning och. mål i Si: tillvaros häx- brygd.- Därav” I Kominer det, att sä f: Dl > många't moderna människor visst j' skjortbeöstet, så att "säga. för dem som för ögonblicket sitter På första parkett i kyrkorna. Tvärt- om :har det ständigt på nytt upp- repats:. kom med, ni" ocksåt:- : i I kyrkan säger man nu inte: om 7 |det finns er himmel. Där är man i ett sammänhang, som är diskus- sionsklubbens "raka - motsats; Där är man' Kelt enkelt övertygad om, att det finns en hinimel,' Och där- av färgas också en kristens liv här |: och :nu; Förtvivlan, "både den prin- cipiella och den praktiska, viker nu åt sidan för en ljus tacksamhet över: barelsens nya. fastäre' en människa "är förankrad: vid en evig himmel; desto lättare har hön att här och nu vara social i bästa! mening: det: blir henne nu möjligt att "avstå från” kravet på hiramel här bland människor, Hon behöver "inte jäkta ' ihjäl sig för att hinna;ifatt en sig alltmer av- lägsnande lycka, ty” lyckan, den tviga som är = saligheten, ligger. där Och väntar på Kenne såsom ett säkert ' arvegods, Så. kunde man också i urkyrkan fastslå, aft -”vi hava vårt” medborgarskap i. him- melen” Er fläns såkinida en kyrka, som tror på: en Himmel, och ävtill finns. det enskilda. männi- skör, :som personligen upplevt och " och -idé- Å störtlopp be- sig” Kristi kyrka och häv- dar med ”glan bumör. och i djipa- ste” fohet- mot Jesu egen förkun= ni - det: finns : en ) himmel! En, ighet,'en Gud, ett hopp! Och vi- &:" det finns" förnuftiga männi- skor också i dag, sorå bär” på en visshet 'om denna” ”himinel så stark, att.de” "kan kosta på i "ett "stilla 2 infö "AT: mig på denna Punkt ta bla det från mun och tala rakt. ut, så. öppet det någonsin" är "Kristi kyrka givetvis inte har an” Iedning att. förtiga viktiga: "punkter ar inte råkar behaga somliga. in 'sak;i fråga om: himmelen! Bar' vittnat därom. Och på honom och på hans ord litar "kyrkan 'som på. "intet annat, ' Intill. tideris- slut "skall kyrkfolket: i glädje besjunga . hoppet ' om en stad; med gator. av, STOCKHOLM (TT). . Den. propositioh om författarav- gift på - bibliotekslånen som väntas "bli framlägd inom' de närmaste da- . Barna kommer 'enligt DN att om- ; fatta en fördelning av' de. årligen) - inflytande :avgiftssummorna på så ” sätt att en del går direkt till för= fattarna i relation till deras respek- tive ' utlåningsfrekvens medan en "annan fördelas som stipendier en- ligt behovsprincipen, och .som ut- "bokufredni hade. framlagts dWernativa förslag .om en grundavgift på ett, tre «zh fem öre per bok och utlåning, Ännu. olösta frågor. som närmare skall utredas 2NWler utlåningen i "skolklassbiblioteken. där inga re- guljära » utlåningsregister) förs och «där den-. enklaste lösningen torde bli att avgiften. utgår enligt ett ut- ”låningsmedeltal — och. avgiften: för utlåning Av refernsböcker som ald- 2 rig lämnar biblioteken. : Bo ifterna I att, 2 författarna. betydande :sum- mor 'årligen. då utlåningen ökat våldsamt. de senaste åren = från 7,4 milj. 1950 till 32 milj. utlånade |. band 1952. bättringen torde bl' -Börskilt stor för ungdomshokförfat gl denna tro. Detta är. fak- tum. Till denna ställning har kyr- kan och den enskilde -komriit på grund av auktotiteten i Jesu Kristi ord, Nu är det faktiskt meningen, att denna glada förvissning , om en evig himmel skall gå vidare till dig, som ' av . en händelse 'råkar läsa dessa "rader, Men då 'hör det til såkernas inre sammanhang, att du måste lyda deras råd, som före dig nått denna visshet .' Och rådet är: gå i kyrkan, ' läs bibeln, bed till deh Gud; som. du knappt tror på, St dt svartnär för ögonen på dig och du ingenting. för ögonblicket be- skulle ”) nå sånningen om" de iytter- sta frågorna. genom att ; medvetet trotsa dessa råd? cc 'Ödéts "händer :> LONDON (AEP) "CC Hollywoodläkarén-. doktor Josef by och förvärvskälla har i London -, avslutat "inspelningen ' av. filmen .”Hands of Destiny”. Filmen hand- Jar om länder och linjer och kul- Jar under fingrarna och om: sär- .egna öden och erfarenheter med "konsten att spå ur händerna. Den .ansedde doktorn är självklart en "omtyckt societetstillgång i Holly- "wood och han kan berätta åtskil- ligt om sina vänners och patien- tens händer. Doktor Ranald be- fingret måste finnas ett V-liknan- ..de tecken hos alla män och kvin- nor som har skådespelartalang. . Men — tyvärr — säger denne ex- . pert, det är knappt 20 procent av Hollywoods skådespelerskor och skådespelare som är i lycklig be- sittning av det ominösa V-teck- net. Riktiga komedianter med sinne för humor, ironi och parodi . måste ha en trekant under mel- länfingret, Detta har både Bobe Hope och, Red Skelton och Char- "les Chaplin. Musiker bör ha bå- .de 'trekanten och V-tecknet vid sidan om andra yrkeslinjer, vil- .kä de också vanligen ha, Därmed är också bevisat att man 'visser- ”ligen-kan bli firad stjärna utan att ha skådespelartalang men det är knappast . möjligt att bli firad musiker utan att äga musikalisk - begåvning. Doktor Ranald vet , också att Errol Flynn ej kan leva "då hans hjärtlinje och livslinje en trogen äkta mans färglösa liv ;predistinerar honom till ombytlig- . het på kärlekens vidlyftiga fält, Walt Disney kommer att uppleva häpnadsväckande äventyr. Han ” kommer att göra saker och ting . som ingen, inte ens han själv, har den blekaste aning om, Marilyn "Monroe slutligen har varken ka- ” raktär eller förutsättningar att i längden . spela ' den framstående roll som hon genom ödets nyck har råkat in i. Det dröjer inte länge förrän den kurviga Marilyn blir en enkel och knubbig hem- mafru, säger doktor Ranald som "vet allt onmi alla på grund av stu- tarna som hittills legat efter övrig: författare. i'honorarhänseende,'-.- dier i skådespelarhänder, vill, att alla människor 'skola bliva | hang, Cet visar sig också,.att ju |. till naltvardsbordet,: -även oml. griper; Ty vem” "har" sagt, : att du] ”Ranald med kiromanti, som hob- | rimlig, mening i att kalla förkun- |- nelsen härom för: självförhävelse?.|'- rättar t. ex. att det under pek- |. "saknat Ungdomens spalt | Det finns ett begrepp, som i allt för många fall är ett okänt begrepp för såväl gamla som unga människobarn. > Dess namn är självkritik. — Är det då så abso- lut nödvändigt att man skall be- " höva gå till tings med 'sej själv och nagelfara vad man eventuellt tänker säja, skriva eller på annat sätt framföra till andra? Blir jag bättre människa genom att rann- saka mitt inre jag och finna en massa fel och brister, som endast "gör mej nedstämd och. moloken? '—- Just dessa invändningar kom mer alltid när man för självkriti- ken på tal. > Låt oss först göra a klart att själv- t kritik ej betyder” detsamma' som självunderskattning. Mången gång har "man träffat" på en duktig sångare " eller” prestationer "skulle ” glatt - många, men då han — eller hon — totalt självförtroende, -har, det ' hela. stannat i en” from önskan blott. 'Så långt får aldrig självkri- tiken föra: en' ung "människa; Nu kan" ju kritiken från det egna” ja- get" och om: det egna" jaget avse i många" olika "avsnitt. av livsföri gen, "Om - man ft, ex, ' kunde -för-|- må de”stackars” gaphalsät;- vilka]. trots. -all hyvspropaganda, "ändå envisas med att på fester öch re- "sor. störa" omgivningen med: sina |” oljud och :själva: ta en funderare om ej det vore lämpligare modu- lera röstresurserna, skulle mycket "vara -vunnet; ola ss "I vissa" samhällen ha vi forifa- "rande .motorgossar! som med för- kärlek' för full gas smattra: genom gåtor " "och ” gränder, under: vilken tid på, dygnet”; 'som helst. Att gam- lå skor och hårt arbetand behöver ro och nattsömn tycks ej dessa marodörer begripa... Tänk om här kunde manas fram en en- da : gnutta av självkritik,- om de någon 'gång kunde tänka: hur-'de själva skulle känna, :om de låg sjuka och pinades av samma ovä- "sen, . Eller ; våghalsarna,' 'som' till varje: pris ska ha sitt. motorfor- don före alla i' filen; hur påssagen än” är trång" och" riskabel, ' Tänk: om”ni "unga "visste oerhört viktig en sund självkritik är för er utbildning och" tillväxt i andligt — avseénde:' Det kan nog hända ' att : det hettar. i kinderna och känns tjockt i halsen när man liksom , håller: rä "väl Sting med sej. själv .— men ack-så nyttigt. Inte var kanske allt så ra- sand2 vackert ' handlat .den: där gången > efter” dansfesten ” 'eler spritkalaset eller. utfärden —' men ser ni — med självkritik på allt, "så är ni redan på god väg att låta idet" bli: en annan tingens ordning. "Den som skriver” dessa rader, vet, > att - mycket "unga. människobarns "felsteg och slarv bottnar i tånklös- het" och” -honchalans '—, ej'i ren elakhet” och lust" att bära sej illa jåt. Man; har” ett : gäng” och : dess "anda: svävar över: ord "och "hand- Jingar utan minsta” reflexion, ' att 'så bör man inte göra, Du som lä- f ser detta och eventuellt” känner igen dej själv — ta, n 1 ett kraft- tag och sätt igång med självkri- tik. Ge. katten i vad- gänget sä- : "Jer eller tycker: Du ska få se att ' det finns mer gott inom dej än du själv är van” att visa för andra. :' Bra att ändra ger dej ett gott råd då och då, men bäst av allt när du själv: vet att ta dej i örat 'och säja med känsla och .eftertryck: nu ger du faderullan.i att leva bus + längre. Det är ingen ' dålig 'själv- Kritik ser äv, min vän, SN "gem. Tiotusenden : + läser - 2 Eder annons : -deklamatör, vars | Två. berömda flygplan! Lindberg'hs Spirit o 2 der amiral Byrds stora maskin Den franska” aviatrisen Adrien-I ne Bolland inleder raden: av stora händelser på - flygningens område med att år 1921 flyga ensam i sin Coudron ”. över - Anderna på 4,000 meters = höjd.” Därefter ' kom ? 1922 den' första överflygningen av Sydatlanten, vilken gjordes av de portugisiska sjöofficerarna” Cabral och Coutinho, De lyckades navige- ra så” exakt att de anlände till Fer- nando .de Noronha, precis i den ut- stakade kursen, till på köpet med motorfel, "År - 1923 flög McReady och Keley från New York till San Diego och korsade därmed i en en- da flygning två oceaner.' Den: första .. flygningen jorden runt ägde rum 1924 och utfördes av Smith's eskader av "Douglasplan.: : 1) : augusti. samima ”år startade” frans- mannén Pelletier från Paris till Sai- gon' och. anlände "dit sju "timmar senare, . Ett år: Amundsen :; och Ellsworth: mot de arktiska" regionerna; De : kom inte, så "långt. som till . Nordpolen, > som. överflögs först den 9 maj 1926 'av amerikanen Byrd, "> > År 1927 i var i atlantflygningarnas : å.. Några timmar efter Nungester's och ' Coli's. tragiska ' störtning fulls bordade Charles Lindbergh flyghi- storieps kanske : mest berömda be- drift” med att flyga" utan "mellan- landning från New York till Paris, Detta ägde rum den 20 och 21 maj, 1. väster till öster. år| flygning ' bevisat sin livskraft och senare startade] " för + | stianstad”Ahus, : Karlshamn,. Ystad, " | hetens tecken, på en del håll syries el get har därför även denna 'veckanj Marknadskerätele: ech prisnoferingar meddelade genom Sveriges - Lantbruksförbund. Stockholm den 17/2 1954. Spannmål. Garantipriser på fullgod bröas&d av normalkvalitet vid inköp från odlare under tiden 21—28 febr. 1954. (Priserna höjes med 10 öre pr 10- agarsperiod tom den 2 maj äv: 20 . 47: 60 - Priserna gäller vid leverans tili följande s, k. prisorter: Stockholm. Norrköping/Djurön, Kalmar, Kri- Trelleborg, Malmö, Landskrona. Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg. Göteborg och Gävle. NM Lantbruksförbundet notefar den 16/2 1954 följande producentpriser På fodersäd; avseende genast lever rans, fritt noteringsorten, för vara av ”normalkvalitet,. i. "partier om minst 10 säckar, kr pr 1U0 ka: + Göteborg: foderkorn 3' re 29:—. älöve Folkskollärarna se vill. slufa avtal ' på facklig basis STOCKHOLM . Vid 1954 års tolkskollärarkoria' Eress, som förlägges till Halmstad, kommer av allt att döma en reaks 0 > tion mot 1953 å& löneuppgörelse Rn göra få märkbar, Det är ju känt, Jolårskongre: = NN lönefrågan gressens behandling ring i lärarnas. led, därvid man Tik? tade sig mot att Lingman daj framlagda förslaget avgjordes utan att. förslaget dess=" förinnan sändes ut till kretsarna för ' omröstning, "En hel rad av kretsar .. av Sveriges folkskollärarförbund i Göteborg och dess närhet, I Värna oo land, Västergötland och, förmland : : — kräver nu i motionér till årets” kongress, att det'skall bli sådan stadgeändring, att kongressen inte” ” kan kesluta i lönefrågor eller andra : viktiga frågor utan att dessa dess=: - väckte stark förbitts det av statsrådet gen före kongressen, i lönefrågan, kret: Tillförseln går" "älltjämt i ”knapp- dock.de höjda priserna ha animerat till sågot ökad försäljning. Efter- frågan är stark, särskilt beträffande vitblandsäd - och havre;. och såväl södra 'oöch = västra . Sverige som Norrland är i marknaden. Prislä- Ev höjts, "delvis mycket «I: och med att Wiley Post” och Gatti år 1931 gjort sin jordenrunt- mar. hade flygplanet på mindre än 30 år efter Orville Wright's första sina möjligheter. Pionjärernas epok började redan lida mot. sitt slut, En efter en försvann de från brag- dernas himmel och lämnade åt "sina flygning på 8 dagar och '15 tim- d markerat, ' och tendensen är: fast, även om man karske' bör räkna med, att de starka prisstegringarna kan göra köplusten mer avvaktan- fe.” - - Gc vid t. Vid En löneuppgörelse skulle alltså 'obliga=" : toriskt föregås av allmän ' omröst«=" . ning (referendum), innan den slut='; giltigt antages, : : Från göteborgehåll T simhålles, ati ” debatten" efter. 1953 års kon=l” gresskeslut tydligt visat," att man irte får trygghet måt förhastade lös | nebeslut utan skyldighet att tillgri= pa remissförfarandet klart föstslås i ” förbundets stadgar. I en särskild motion av hr Albert Sahlin, Götes" borg, hävdas, att förbundsstyrelsen” : inte bör ha rätt att för kongréssen” export. av utsäde av brödspannmål utgår” för tiden 16—28 febr, 1954]7 gottgörelse med följande belopp Pr 100 kg: för vate 16: 9 för Tåg 22: 95, Potatis: fn | efterföljare, " linjepiloterna' och flygteknikerna, som gått i deras sko- la, "att fullfölja uppgiften,. Trafik- flyget tog vid. Det drömde emel- lertid inte så mycket om . rekord och bragder utan inriktade sig på att tillhandahålla ett praktiskt, på- Ktligt transportmedel : förv"en allt- : Lantbruksförbundet noterar för matpotatis, levererad bantritt eller kajfritt Stockholm, inkl, emballage, engrospris, vid försäljning. till pär- tihandlare, kr, per. 1 100 kg: Ä Primayj. i.” väls, vara >. | Ovanstående pris. inkluderar ko vode ieller.”avans mer fly; d allmä Ve (Flera artiklar” följer i amma Men fem försök misslyckades ock-I: - så med olycklig utgång för plan: 0. besättningar. "Stilla Havet' överflögs också från kust till kust. Kingsford och Smith glorde en uppmärksammad flyg- ning ' år :- 1928, Speciellt anmärk- ningsvärd var deras bedrift att na- vigera rätt över dessa enorma vat- tenvidder. Coster och Le Brix flög jorden runt samma år och 'amiral Byrd besegrade Sydpolen. . ' De stora uppgifternas - tid , bör- Jade lida mot. sitt slut för flygets pionjärer. . Atlanten hade visserli- gen ;-aldrig överflugits' från öster | Lantbruksveckan : STOCKHOLM (TT). Årets lantbruksvecka, ' då de fles- ta av stiftelsens 64 föreningar sam- las" till förhandlingar i Stockholm börjat onsdagen. den 10 mars, ”Vec- kans” ordförande" är i år ”ordföran-= den i hushålllningssällskapens' för- till väster, "beroende på ogy ma: vindförhållanden, och det blev Costes : och Bellonte som år 1930 blev de första i denna riktning. De gjorde flygningen år 1930 med start i Paris och landning i New York, Denna flygning var en av de svå- raste som hittills utförts, och det ' | skulle dröja ända till: 1934, innan den upprepades, även den gången av ett franskt ekipage, Det var. Co- dos och Rossi som, redan året förut hade. slagit världsrekord i' långdi- stansflygning (New, York—Rayack, 9,106 kni) 7 Iterat viet upperna i Thak- "Prins Savang av Laos har i: hak, och här hälsas han av paraderande > hedersvakt, tillhörande Los kungliga livgarde. bund landshövding Reimer. Johans- som: Ma . Vid: den stora allmänna: sam- mänkomsten i Konserthuset. mån- dagen 15 mars talar generaldirek- tör Nordlander i lantbruksstyrelsen om ”Jordbruksproduktionens om- fattning och; iniriktning' Därefter .blir "det :premiär' på filmen ”I upp- lysningens tjänst”, "Under veckan 10—17 mars, ; hålles som vanligt många sämmankomster med föredrag för allmänheten, Bl. a. sammanträder fiskefolket tre dagar och avslutar med den traditionella ”Fiskets dag”; På söndag 14 mars lämnar” byrå direktör Ledin i lantbruksstyrelsen en orientering om det aktuella lä- get för svensk trädgårdsödling, På konsul träde på måndagen inleder statsrå- det Norup och överdirektör Örborn en diskussion om det: "mindre jorå- brukets: framtid, - ' På ' tisdagen redogör en finsk agronom, . Kauko- Holma, för den finska -: ayrshireaveln, Tisdagen är också ' landsbygdskvinnornas dag, där - fru ÖOttesen-Jensen talar om ”samlevnadsproblem”, Fil. mag, Ma- rit Neymark lämnar en redogörel- se för "forskningen ».J hemmens tjänst”, ” Grandskyddssynpunkter på lant- gårdarnas elektrifiering behandlas itténs : borg 24: i 16/2: 1954 följande Pröducentpriser ! ]i mellersta Sverige 5: —-, försäljning vagnslastvis, «7: : Följande. partipriser på prima matpotatis noteras '.den 17/2 1954 vid : partihandlares' försäljning till detaljnandlare, ni emballage." kr per; 100. kg:” 23 2) Sortklass 1 (Bintfö. King Ed- ward och Magnum" Bonum) 21:— MM 22 Sortklass I 28:—, "Marknaden "ligger ast, Ti gare i veckan har/ en del Prisjusteringar” .|uppåt företagits," senare har”en nå- tb ,|got Iugnare ton gjort sig ck make frågans - Bö, hårdvallsö > på" statione: mellersta Sverige 12; 50—13; 50. ”"Halm, höstsädes-, - på stationer + Det. börjar nu uppträda Hera kö- pare av hö på en del lokala mark- "Jnader, och handeln har, därmed fått en fåstare underton, Prisläget i mel- lersta Sverige är väl huvudsak oförändrat ännu, men” från” Norr- land i rapporteras ', nu-något högre priser, Kanske även ''det' stramare läget : för fodersäden påverkat hö- marknaden. Avlastning genom ex- port sker alltjämt.,. — Halmmark= naden betecknas som oförändrad, på grund av den knappa tillgången är marknaden rätt fast. be Slaktfjäderfä." SN Svensk fjäderfänotering, " Lant- bruksförbundet ' anger, för veckan 12/2—18/2 1954 följande riktnote- ringar å slaktfjäderfä vid försälj- aing -från producenter ' till äggcen- traler i södra och mellersta Sve- riges .:prodtsktionsområden, öre pr kg.slaktad vikt (plockad vara): Kron Prims Höns 315 285 Partiprisnotering å slaktat fjäder- 1956, öre per kg plockad" vara: -- ac Kroner « "special Eron. Prima Höns (utan Moor » fötter . 460 . 430 400 Ungtuppar. . - 480 4503. 400 Kycklingar, Fö 500—700 2 0525 0405. Kycklingar." « : 700—1,209" gt fe "485 "7 435 'Tillförseln på slaktfjäderfä visar någon ökning, och behovet kan väl de under januari 46,584 kg slaktfjä- derfä mot 89,788 kg under närmast föregående "månad . och .51,149 e under januari 1953. i Fodermedel. nm oh Lantbruksförbundet noterar den 16/2 1954 följande priser vid för- säljning till jordbrukars, fritt note- ringsorten, kr.pr 100 £g: på ”brandskyddsk sam- manträde, Vall: och Mosskulturför- aningen diskuterar betesfrågor och visar en nyinspelad instruktions- film "i betesskötsel, kallad ”Bättre beten”. Tisdagen avslutas med en gemensam middag på Grand Hotel. Royal, tillgodoses; Prisläget är oförändrat, |” — Ägghandelsorganisationen inväg- | -: kr pr 100 kj framlä terar 1- det närmaste 12,000 förs. bundsmedlemmar, vilka inte värit £' ve tillfälle säga sin mening. När försla.-' skylldes ' det på att tiden inte” mi gav något uppskov. -Ett sådant pi stående är falskt, ty”tiden räcker ' alltid. till. Någon' roposition, kunde i alla fall inte" hinnas "med förre till 1954'år riksdag; Om fö styrelsen” Ås sarna för yttrande; tmeebr, hade kretsarnas ; mit tids nog även. 6 de olika tal > > skall äl tas, "en brist å söm nog. beror '; på" långt i inna förbundet fjck förhand= . lingsrätt, T Reaktionen : efter äivtalg= .. beh: ling 1953" visar 'att- det är på hög tid att denna hrist ay= . . Bjälpes, I motionen från Skaraborgs S Th etej "det, "att 1953 ärsb, k. löne= - "önskvärd: tyd« e ar, att det är felaktigt att ålägga 'en 'ombudsförsamling” ett så tl stört. ansvär, 'då "det gäller en för ärarkärén så livsviktig fråga ett löneavtal” vars" verkningar fräcka sig: över årtionden, Det: påyrkas. därför, att löneavtal med ' ståteri | "skall ". behandlas /fackföre= . Iningsmässigt. - motionen '; från. Sörmland (södra tillfällen ” påtalats ' kretsarnas och framför allt :den enskilde medlem= : mens små möjligheter att göra sin. den, hågot som visade sig särskilt olyckligt vid löneuppgörelsen, Inom : fackföreningsrörelsen är det i myc- ket stor” utsträckning praxis att ut sända, en "preliminär löneuppgörelse till del för innan uppgörelsen ' antas. På sam- det för. sig, d.: v. s. en löneuppgö= relse: bör obligatoriskt ' föregås, av , referendum; innan den slutligt an=-" fä, Partipriser i Stockholm den 12/21: ' Majs, exkl. skr) g : 2 5 Vetekli, svenskt, inkl. skr. , 35:50 - Vetekli, utländskt, inkl, skr 36: 50 Rågkli, svenskt, inkl, skr 29: — Havrekli, svenskt, inkl. skr 13: 20 Melass, inkl, fathyra - 29: 50 Betfor; inkl. skr >. ; 3 - Konstgödsel. Priserna vid försi brukare änder tiden 2315" 95 Superfosfat 2/20 Kå komst 17: 50) Dito, pulvr. 6:60") ;- Thomasfosfat - Kalisalt, 38/42 Zo Kalkkväve, 20 Z, oljat Dito, 17 20, kornat Jordnötskakor, kross, inkl" ” Pina Ljunga-Köping, 20,5 KR or ljekaksblandn., inkl. skr. Kalksalpeter + > in ; - 25 Ammonsulfat " - ” kak jöl, i kl. ski. > . |Chilesalpeter ") 34:15 Fxtr. raps- 0 Init njöl, Priserna gäller fritt tariffhamn I - 0. ' - ta net= : - inklöskr. 7 oc 37: 5) ; jalnin, Sojamjöl inkl. skr, 48 6 ov 5 : 50 to pr. 1/6 1954, 2 "62: 50 50 er skr. BO pro 56750) Kuhuskakur, ds vs. iv sa An Fritt Sisoholm 90 öre fare ” 2, Banfritt inporthamn.s tvi ENDA TIDNING SOM UTGIVES 1 LAHOLM 1] VN , : i 4 NN vilka förslåg som' helst '' och få dem god! ända åv ett 70-tal " get i fönefrågan i fjol behandlades ' i att stadgarna tillkom. oo "Vad slutligen ångår >" kretsen) heter det däri, att vid flera j» - stämma hörd vid viktiga: avgöran= -: ma sätt bör -folkskollärarna ordna" ' 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.