MASAAAE reereryyvY , N nn YTrervffYyvtYttYyftYYtOTY TT TY vryrvrereveererveYrYyvYYYVYTTFYvTFYYYYTYPYTYV VY X a vereyvreytryvYyY TY YY PYTT YrveryFYP) Måndagen den 22 fokruari 1034 bären. Dr Åren börs å > Spararprocessen mot Volkswagen en gengångare från Hitler-tiden : Sverige gästas . r dagarna åv Volkswagen werks presschef, di- rektör Frank Novotny. Han är här bl, a. för att inför svensk a publik klarlägga en del. detal- jer kring den s. k. spafarpro- . cessen, som. på senaste tiden framställts i" orovä ckande da "ger för alla dem, so rédan se-' j dan länge "väntar på sin Volks- wagen, nr - - Först äv. allt vill jag si ga, att ingen Volkswagen-spekulant behö- " ver vara Orolig för att han skall få vänta på . sin efterlängtade bil He ' grund av leveranssvårigheter . i ' ger banken i Sovjet-zonen' i Ber- lin och. ryssarna, vägrar att göra några som helst utbetalningar av dessa medel, Den västtyska valuta- reformen har redan också reducerat proc. värde. : Efter störd till” hela 2/3. 1948 i och med att engelsmännen utsåg dr H. Nordhoff till generaldi- rektör för fabriken, Nu ökades pro- duktionen av Volkswagen från må- ol I rarna; hrr "Meichs- Wolfsburg, lovar di Frank " Novotny. Ty” situationen är inga- "-Junda den, att. ; Volkswagenwerk ' förlorat processen. "mot, den s. k. ” Hjälpföreningen | För” Volkswagen=- sparare, a ! -— Det Jigger. 'så till, att när "Hit er före kriget beslöt sig för att ge tyska folket en folkbil uppdrog han " åt den s..k. Arbetsfrontens Kraft- durch-Freude-organisetion. att stäl- la sig "i spetsen för sparandet, 330,000 tyskar betalade in 288 mil- joner mark —/detta skedde"under åren 1937—1943. Perigarna betalades in till Arbetsfrontens bank, Nu lig- REF:s kvinnodag blir i. år 16: mars Det ä år femte, gången som RLF anordriar',en särskild dag för; '" under lantbruk ,'Tisdagen' den' 16 mars är Å år vikt för, landsbygdskvinnornas ' dag. och I 'den kommer som vanligt att anord= 7 'nas:i Konserthusets'Jlilla sal; Stock=i holm. med "början kl 10, . Efter hälsningsanförande uv f — Bundsordförande Bernhard Ekström] : fru Elise" Ottesen-Ji att tala öm 'samlevnadsproblem, Fru » Ottesen-Jenseh "är "välkänd "från otaliga föreläsningsturnéer till oli= ka delar av'landet, Mest känd är "hon för att ha byggt upp den verk- samhet som bedrivs av Riksförbun-| 'gen-spararna skulle vinna :sin pro- "cess och få 'sin bil för "de 990 mårk de inbetalade före 1943, så skulle ö- ner och Stolz. Då åtalade Volkswa- gen-werk för leverans äv sina bilar och bildade” ”Hjälpföreningen för Volkswagen-spararna”. 'Denna för-| alla banktillgodohavanden till sexl|: kriget. var, fabriken för- |. "— Ateruppbyggnaden påbörjades had till månad. Men i och med det-|.: ta: vaknade också två av de '330,000:” Cykei berg; som nu. är Nordöns. största ening växte snabbt och omfå nu drygt 100,000 medlemmar; +: te Hrr Meichner och Stolz förlorade i underrätten "i -Hildesheim, i hov-| rätten i Celte, men” vänn en: halv framgång i: högsta ;donistolen', i Karlsruhe, Tyska HD "återremitte- rade ärendet till Celle för att utre=' la Volk werks el utveckling: från 1945—53, — Under tiden har vi jälva ta git upp frågan om det var Vollks-, wågenwerk : eller Kraf durch- Freude- örganisatiönen"” att: € Volkswagen, öck detta här vi över- . klagat i ED i ”Kärlsruh ”Ett”nega- domstolen fastslog : jar ; målet om själva Mardrbean 1 och då skall domstolen pröva om det: vars EG kell tillverkare, . har . nyligen släppt ut. en : sensationell. nykon- struktion.; som”, .korarmer ; att hälsas alla? 'molordyklister. | k L En ny I Monark produkt rer har uträtfat storverk ifråga om viktbesparing på sin senaste” stolt- het, För, bultar ned friktiohsskivor, 'öch”! 'uppt Hängt3' 1 gumi Viblock, Den” kraftiga dm y fått tj 'Top.i Fighter”, ”tullvixen”. RR som ""Och"'så” det' av re ån aln lätta nyhet under 1,809 kronor strecket, En' ny... storschlager . på l det - ag skall åläggas att leverera. dessa vag-. här och frainför allt kur: "spafarnas' värdets oerhörda ; förändringar, En bil för 60 mark.” Om man tänker .sig ått Volkswa- 7 det för sexuell upplysning, Hon har | nekligen några 'overkliga förhållan- . hjälpt till att skingra många äv de def inträffa, Sparar ” dimmor, som brett ut sig och fort- | ligen få "en ”folkbil 'farande"' breder ut sig på det här 3 mark, Ty orhrådet, "Musik kommer nästa föredrag ätt | ter. 1948 > års spararna få sin de tyskar 'som före 1943 klaräst vi- som | sade sitt förtroende" till. nazistregi= ; handla Om, Det blir Fektorn för. jutanför Arvika, Nils We allin, att förr sina” i "kunskaper på " detfa "område till | 10002 ; Myssnarna,” ”Konsteh' att lyssna till | ändra tykå spa ap musik” har "han kallat. ämnet "för 0 6" prob. sitt föredrag 'och "åhörarna skall Tå jöva sig i den:konsten också. Före- draget kommer hämligen: att streras med musik, som” utföre "fyra elever vid musikskoläh, h tjänst”, 'Foi det husliga området" 'tuellare än hågonsti och de dess bättré” "på olika område Neymark kommer att. ge: en över- blick över hur långt vi hunnit;ias om de olika områden, där forskhingl]: bedrivs, liksom hoh också kommer att ta upp vad som är: ange] get - för hemmen just nu. ' Före, frö” Neymarbs'. agl » kommer Margareta jdllbo "ätt " underhålla publiken hed sång till Iuta och-det blir öckså utdelning av stipendier til Tanidsbygdskvin= nor ur' Stiftelsen Berhhard. Ek«. ströms fohd, P5 obe pieest I Vi vill också tala 'öm att” "det går att få 25 procents rabatt på SJ för resa till 'Stockhölm'1 samband meå Jantbruksveckar "om Yesän överstiv |” ger '5 mil, 'Söm" villkor "gäller "att framråsan Sker tidigast det” '6 mars och återresan senast den 23 inars." Ett 8, k, hedsättningsbevis som skall uppvisas vid biljettköp. erhålles. ef--! ter rekvisition" från. Sveriges lant- Ibruksförbund, Klara Öö. Kyrkogata 12, Rekvisitionen : skall" innehålla hamn och adress på den som skall resa samt avresestationen, . i "SAGT. och | SKRIVET: | + Motboken skall” ”som sagt tas bort, men. i stället skall man bli "tvungen -att Jegitimera sig vid varje inköp, .Gamla 'och mycket . skäggiga pensionärer måste då vi- 3a upp ett papper som visar att de har fyllt 21 år, för det tilltror man inte personalen att själv avgöra från fall till fall. Som legitimation rekommenderas "skattekort, präst- betyg, pass, körkort eller annat identitetsbevis som innehåller fö- soseårtal Nord det födelsenummer som folkbokförin; - - derbörande”, sen har på ve Varför inte behålla motboken? mV vore väl bra mycket enkla= skulle verk- er är de 990 märken krigsslutet" inte värda ef- devalvering. Skulle il, så” skulle ”alltså i Praktiken” bli z mårks värde. kan « väl knappast Fat Volkswagen- Fe 'skall "överta Hitlers hans "inest / troend un: främmande "Språk? på tok för sent "i våra skolor? Frågan ställs av en skribent i årits första nummer av Unesco” Courier, .Han svarar själv ; obetingåt ja och är benägen: ahse if>mårsåldern som lämplig i stället för söm av 11—12-äårsåldern. För- Sök. LUSA s de: "déh; åsikter, "Små bärn exällera liga ljud- och har lätt för att im; :tera, De" förfogar utan tvekan "över alla de ljud som, kan före- + frå iinlände "språk ' och lägna sig Författaren de själva reflekterat över det talat både tre och” fyra språk; se "något Språk utöver modersmålet gör det si sig "efterhand" av med alla flödiga möjligheter och "håller sig strikt inom det egna språkets |' gränser i fråga om ljud, rytm'os' "Framiemot : puberteten, då alltså "vår språkundervisning traditio- nellt börjar, har språksinnet för- tvinat och ungdomarna känner sig löjliga och klumpiga när de ska försöka ”änvändä tunga deh ”Täp- par på ett nytt sätt, Mot sin uppfattning - kan artikel författaren. godta ' endast em in- vändning, nämligen bristen på "lämpliga lärare. Påståendet att digt 'stådiuni "skulle försämra in- lärandet av modersmålet avvisar han helt: barnen har redan övat sig fyra år på modérsmålet när de börjar med ett, främmande språk och vidare blir det till en början endast fråga om att lyssna och ta- la det nya språket, medan man också får läsa och skriva moders- målet, Courier, Som numera uppträder i en ny dräkt och tll nedsatt Pris, innehåller också en intres- sant artikel om en översättnings- maskin som nyligen demonstrera- a Flips i AB des i USA, sor ”en bil'för | ger exempel på barn som utan att |. språkundervisriing på "ett så Hol net "och överlämnade sig åt sina dystra tarfkar. Han, identifierade sig själv. med huvudpersonen. i novelien”hati nyss läst .— man- hans ärdystnad och håns önsk-' ningar kvävts av en trångsinnåd 'enfaldig Hustru. ' Hjälten hade kunna ; realisera : sina årömmar och vinna framgång i ilive s För Anders tyckte hans liv var un- igefär som novellhjältens. Hans -hustru' :-Barbro' "7 påminde .. om hustrun” i novellen, ty'hon vär trångsinnad och enfaldig.: Bar- 'bro" hade' skrattat åt alla hans Istorslagna : planer "och sagt att huvudsaken var att de hade det lugnt och tryggt öch att han äg- de en plats” med säker. inkomst. äker inkomst; "haha! Or igjordé-" honom tolig. "tvn . Anders resté sig. Det var tid att göra slag i saken,' alt säga "Barbro vad han tänkte göra, Det | +. vär hon som höll honom tillbaka. Under trettio år hade hon kvävt alla: hans - föresatser att verk- ligen bli något 'öch. uträtta. nå- got. Nu var tiden kommen att hävda" sig, =. i jy Han tog sin hatt. Det vär synd om Barbro, hon skulle förstås bli förtvivlad och hån måste förkla-J ra sig grundligt. Egentligen var det” intet ont i' henne. Hon var ungefär lika Iojal och duktig" som ; vanliga hustrur men hon 'sakna- de: fantasi. börja lipa men han! skulle inte :visa "big svag, ligare "än. vanligt. Vardags- sfuminbt var tomt. : Barbro var :väl uppe i sovruinmet. Han gick "dit" upp 'och kände hur han: svet- tades'av nervositet inför det £ö- 'restående” "mötet: Under en se- :kund fick han onda aningar men sköt dem åt sidan och öppnade dörren, - > Barbro satt. och kammade sig framför spegeln. Hon såg honom i spegeln och log. — Goddag, sa- de hon. Du är tidig i dag. : "Anders stod stilla och avvaks 'tade. Hon. var vacker ännu, tänkte han, "det 'kunde inte för- nekas. Skada bara att hon var så enfaldig. . Han klarade strupen. Rösten föreföll honom själv onaturligt skrovlig, : — Du, jag har tänkt. På dig och mig. Han gjorde en paus och såg på hennes ansikte i spegeln. — Jag har kommit till den stut- satsen att vårt äktenskap är... är ett misstag. Vi passar inte för varandra, vi är för olika. Det är vissa saker jag vill uträtta, men du... Han började stamma, Han hade väntat att hon skulle av- bryta honom och då hon inte gjorde det kom han av sig, fast beslutat att göra sig fri för att |: Hon skulle förstås | y NÄggprod uktionens | några : är. sedan, sansågs Tlo-mötorn ' äv” ”ttvätaktstyp dok ih eka hålla priset på kvalitetsproblem: « Av Knut Almgren, Svenska Insti- Hitet, för Konserveri kning, | Götebor, , ”Arligen producerar vi över 80 milj. kg ägg till ett värde av mer än 1/4 miljard kr. Under hanteringen utsättes dessa för påfrestningar, som kan medförå -mycket kännbara för- läster.. Stora , belopp står här på -I spel. Det gälle, att hålla ett vak- såmt öga på så riprungskvali- teten som han'eringens alla: led, ' Hå äggskalets utformning ligger en | av . huvudnycklarna' icke blott till eh'Bod hantering utan också till god kvalitet, Nyligen omtalades i svensk press, att de :sammanlagda förlus- ” [tårna på. grund av dåliga äggskal kan beräknas uppgå till'2' miljoner kr. 14 proc: av de. invägda äggen) , gick 1952-förlorade såsom läckande ägg. 1,6 miljoner kg var knäckta och medförde en förlust i prisreduktion på 400,000 kr; Undersökningar har gjorts, som tyder på att Y4—14 av de. : svenska ' äggen har för tunna! « I skal, Gränsen har då satts vid 0,330 tÅm, På vissa håll räknar man med en minimitjocklek på 0,340 mm; då att” ggens skalkvalitet i hög gsadl: Kan . förbättras . genom metodiskt avelsarbete, Detta såväl beträffande Hållfasthet som porositet, Alltför po- rösa skal ger: ökad viktsförlust och därmed: stora 'koldioxidförluster med” försämrad kvalitet hos äggvi- thn som följd. Skalkvaliteten är i övrigt. beroende på flera. faktorer; utfodring, ; klimat och värpningsin- tensitet; Äggen hade otvivelaktigt bättre: skal förr i världen, då .kra- ven på "kvantitet: var mindre, Men, il "Konsumenten vill ha ägg, som” ef : ter uppslågning ” ger ” bilden av 'ett vackert gult plommon i tjock, vit -I gelé; rMen "vitan är” alltför ofta tunn," slapp :och' vattnig hos de svenska äggen, Detta beror dels på Barbro” vände sig inte ens om Och hennes'ansikte förändrades inte, Hon bara såg' på honom i 3 är det inte en smula för .sent att komma” underfund: med det störå misstaget? "fråga de hon Jugät och Dä stan; tigt: in — Kanske; men som Va det vissa 'sakér jag Har velat: göra men som du alltid ogillat. ; — Jaså, verkligen”, Hon 10g. Jag förkväver dig alltså. Jag är: kanske : en smula” för praktisk och fantasilös. Den gamla 'histo-, rien om -hustrun :som håller: sin» åmbitiöse make tillbak hbträtta stordåd! . ikgil- är det.” . — Jaså Anders; Jag för högt för att stå . -—, Natur ligtvis,” Anders. Gör som du tycker. Om du kan kom-", ma någon vart ensam bättre. än Bitt med mig, så ska du göra det. "Det gick alldeles för lätt, tyck-. te Anders : häpen. Inga tårar, inga svårigheter, Anders avlägs- nade sig. Han kom sig inte, ens för att säga några vackra av: skedsord. Han var en bra bit på väg då” han slogs av en tanke. Han kände sig pä sligt svag och honom inte längre, Varför?, Det fanns naturligtvis | en annan man. leksaffär med någon annan, Och han hade. varit blind. Han kom. tomt livet 'skulle' bli utan Bar. Han vände och rusäde "till-/ Bara, ”Släbgde "upp ytterdörren ” och sprang uppför trappan. Bar- bro satt ännu kvar framför toa- lettbordet, Hon log” mot Konorri i i spegeln, : - Anders föl på "knä. läste blygsel och ånger | i hans ögon. Han försökte tala men fick : ligt lade han huvude i hennes knä. : Barbro" log Benom tårar. 'Hon : tänkte att det var bäst att inte tala om för honom hur hon känt ' ut genom fönstret för att ropa honom tillbaka om han inte själv i samma ögonblick fattat beslu-! tet att återvända till henne och hemmet. Det var bäst att låta honom léva i den tron att hon Qn enfaldig och saknade fan- asi. oo Hm, någonting i den! tilen : i-hennes liv. Hon hade en kär-; plötsligt underfund med hur” bro, utan hennes kärlek... —'|på ett riktigt sätt, Närmast tänker Barbro | inte fram ett enda ord. En snyft- : ning undslapp honom” och plöts- ' det först. Ej heller skulle han få : veta att hon, sedan han gått, sett ' iduel!l variation. Det finns hö- hör 'med 3en utpräglad benägenhet ;| att värpa ägg med tunn vita, medan: ändrä: mer eller, mindre permanent producerar. tjockflytande -vita i sina ä Att bevara vitans goda. ur= pi ngskvalitet är. besvärligt nog, mer lagringsforskningen., har funnit metoder, som” gör. det ruöjligt att bemästra ” den" sidan, "Att få fram 8 med: förstklassiga egenskaper |”. just "med avseende på vitans och gulhinnans. struktur är en uppg ift för avel "och förädling, som har ut- sikt. aft'ge rik lön för traödan. På | flera håll har man i USA nått fram till goda” resultat. - Försöksstationen Beltsville ; kunde”t, ex, efter T'år driva fram en hönsstäm, s som värp- te ägg "med & en' "vita, som icke blott var: utomordentligt tjock "utan också t:li hög grad motståndskraftig mot in- verkan av de farliga temperaturer- ha mellan 20 och 40 gr. Ci «Ett jallvärligt, problem utgör dz ig |smutsiga äggen, Hur stor del av den -i svenska produktion” som” kan räk- "nas :till. i ”denna kategori, kan icke anges, I England, "där stora" under- gen. är smutsiga, Sådana ägg 'är i och för sig föga önskvärda; då skal- :j ytorna hos dem har en laddning av (mikroorganismer, som” innebär ett! | allvarligt hot. Värre blir det emel- lertid,. när de "smutsiga äggen tvät- tås, :Farligast är tvättning i varmt vatten ” utan ”t k Hlir resultaten ännu sämre, Ameri- |! »I sökningar gjorts på detta område, | ' - | har man funnit; att nära 1/3 av äg- Når man diskuterar ordningen i skolan . får man inte' blint lägga hela skulden för eventuella miss- "förhållanden på lärare och barn. Man kan måhända föga att lärarna på seminarierna' inte har fått den pedagogiska och psykologiska kun- skap som behövs, Deöt' synes rätt r oftå vara fallet, Seminarierna bor- de ompröva sina metoder. Det är för mycket teori och för lite verk- lighetssinne, De unga som har öv- ningsklasserna kommer inte alls i kontakt med sådana svåra förhål- landen som kan möta en ung lärare då han kommer på ' egen 'hand,' "Vi måste också kommo ihåg att i staden; driver trångboddheten ut barnen, på gatan så fort de behö- ver: leka, Moderns förvärvsarbete och faderns skiftarbete på nätter- na gör att många föräldrar inte har möjlighet att ägna sig åt sina barn så som folk kan på landsbyg- den och i de små villasamhällena, där barnen åtminstone har rum'i huset. - " Jag tror »inte att barn är "så svåra som folk påstår. Själv kom jag som tjugoåring till min första skola, Det var - fyra . klasser och över fyrtio barn.' I sjätte klassen var' en del av pojkarna femton år och i målbrottet. Jag fick i förväg beskrivning "på ' hur fasansfulla essa ,' ungar - kunde vara. Första skoldagen var präst och. föräldrar fned, Då gick det bra men när jag Br Folkrörelserta och skolan 1 -Av Mä irta' Leijon — ' i r man” sin skola” men il edan 7 man att folkskolan är en möjli ;shet för kunskap åt föl? ket som; ljarder människor saks ' nat och. ännu saknar, Pet är på skolans I. arbete det folkliga bild. , ; ningsarbetet iskall. bygga, Barn förs . står inte så mycket men säkert är - att har de aktning för skolan och" intresse för” den då lever de inte bus där, : et "Läget Fortsätter - att försämras : för vår: hästavel - STOCKHOLM. os S I runt tal 9,000 hästar kunde 'pre=" mieras' under 1953, upplyser .lant=- b 1 i nu framlagd rap- port ifråga om fjolårets hästpre-"' fieringar. Drygt 4,800 av de premie- fade hästarna var av ardenneras, cirka 2,400 av nordsvensk ras, me=" dan' återstoden utgjordes av varm=' - blod och gotlandsruss. Sarmmanlag-" da kostnaden för penningpris, skå- depenning och frisedlar blev 277, 845 - | krönor.: ” - Ifråga om andra "premieringsdi- . striktet, ' omfattande . Skaraborgs, | Älvsborgs, Göteborgs 'och Bohus, och" HalJarnds län, framhåller pre- mieéringsnämndens ordförande rytt-' mästaren Rutger. Jentzen, Tumba, ” = tärikte på Hur stora pojk var i .sista . klassen undrade -:jag' på :vällen om jag skulle resa hem eller. försöka fortsätta, .Men platser växte inte 'på träd, Jag. funderad: att vårpremi :var centrali- -- serade fill tre platser: Falkenberg, Borås och Skara. Tillslutningen var god, dock mindre ä än 1952; Kvalite- .:- hit och :dit och kom till det resul- tatet att bara absolut ärlighet skulle kunna rädda mig, Med makt och 'myndighet kunde det inte gå. ' Jag sa barnen att jag visste att jag var Hiten öch ny och grön och att-.de var många. Jag sa att jag ten hos upp wars. god och köplusten var något bättre os än under de närmast ' föregående åren, Dock var de pris som kunde” uppnås. för "hingstarna låga och de, ej H derna, Stor fara föreligger, att en ' e nödvändig rekrytering - -av .hingst- ar visste att flera av pojk var inycket starkare än jag och att om de inte var snälla och hjälpte mig skulle ' terminen aldrig gå. Jag vädjade" inte förgäves. Ridderligare och bättre pojkar har det aldrig funnits i :en skola, Det sal jag dam också, 'Jag tänker med tacksamhet På. dem än. Med gemensamma krafter. gjorde ' vi vår stora och verkligt 'svårskötta skola till en både bra "och rolig skola. Det var deras förtjänst lika så mycket! som min. Men: naturligtvis var föräld- b "att äventyras. Då andra distriktet. varit det 'domi- ' de uppföd; ådet ifråga om ardennerhingstar kan med Jed- ning av årets rön förutsättas, ”att tillbakagången är väl så stor i öv- riga distrikt. Med sådana framtids perspektiv har man anledning fråga > sig hur det skall gå med vår are . denneravel. Priserna på såväl hing= ” star som arbetshästar måste höjas till skälig nivå, säger premierings- nämndens oräförande, bes .rarna. med, på noterna och hjälpte. till vad :de "kunde, Jag. räknade upp för bärnen. vad skolan kostade och vad deras tid var värd och vi kom överens om att -man. skulle. göra det " mesta man . .kunde .av både pengar och tid, :; Min tro är att om barnen. får den rätta inställningen till sin skola .går det under alla omständigheter. Men :det har ofta förvånat mig att våra "folkrörelser är så lite intres- serade för folkskolans inre "väsen, Det 'resoneras ' dm skolformer, skolbyggen doch skatter men var- "ken lärare eller-barn får den hjälp de behöver! De vuxnas inställning till lärare och barn är ofta spydig och försmädlig. Skolan betraktas av många som ett förargligt påhäng som båra stjäl tid för barn och för- äldrar. Man glömmer” jämföra den kontroll i maskiner” "med ' gummi- och träut- rustning, ' Vid .étt engelskt försök fick man nära 36 proc. kassation, då äggen efter sådan ' tvättning förva- rats 4—5 veckor i rumstemperatur, -| Motsvarande. siffror för 'otvättade, smutsiga ägg blev mindre än 3 pro- :] cent och för handtvättade, smutsiga ägg ute på gårdarna 8 proc. Minst "Iriskabel :- blev.” tvättning för hånd med stålull, torr rengöring, Kassa- tionen nådde här våsko upp till. 4 procent; É -De smutsiga svårlöst. : äggtvättningen hörjar man nu fun- dera på att tvätta alla ägg — men 'pröbleni är man då på tvättning i samband med pastörisering, ' ett : förfarande, som även visar 'sig kunna -påverka vi tans kvalitet i fördelsktig riktning, Hur "och var detta skall ske, har man ännu inte gjort klart för sig. Tills vidare måste man alltså strä- va efter att få fram rena, otvättade ägg till ”backerierna, Ett stég i rätt riktning ' innebär déh hya, typ av värprede, söm pi seriåste tid låtit tala 5 om. "sig i landet. Redets golv är äv nät öch det nyvärpta ägget hamnar atitomatiskt — via ett +Iutande plan -— i en uppsamlings- rindra nedsmutsnin- |.” anordning, A gen i" 'redef är naturligtvis den klokaste åtgärd - man kan vidta. Det "borde vara självkla Prenumerera” I.-stället för att hindra : svenska all av: i dag med vad "den var före folkskolans: till- komst. Trör man att förändringen 'gått av” sig 'själv: rekommenderar Jag ett besök i länder där folket än: 1 dag är på sämma ståndpunkt 'sdin "arbetare 'och bönder'vår för "hundra ”år sedan” här, Folkrörel- isernå "har "kunnat tillväxa tack vare fläskunbigheten, De borde vara "de första” ått "komimna "till skölornas hjälp” genom "propagande och : upp- lysninig "öm vad "folkskolan betytt och allt fort betyder för ett folk, "Varken 'karbäser;”: folkskolinspek. eller högre "myndigheter" kan "lära" 'barnén aktning för > skolan. Derina akthing” måsta barnen ha fått i blodet 'hemma hos föräldrar- I vav' 'derås inställnirtg - till vad skolan 'gér, Skolan är varken ska- "pad, till otust"eller fasa, den 'bekö- ver heller inté bli det om den i'en gång kom. till 'ett långt stye- jag" honom ' ätt har inte behövde lära" sig mer äh själva stycket utan- e 'med många' "bibelspråk lovade d I Halland började premieringarna: inte! förrän 1 september. Man hade väntat, att skörden på grund. avi den”: tidiga. våren. då skulle: vara in= bärgad, 'Så var: dock inte' fallet, Trots 'en viss skördebrådska var tillstutni vid premi na ungefär lika med föregående år! Ifråga. om "den varmblodiga > >avéln = nämnes att Sidenhuset ' IL vid: upp-. nådda 21 års ålder höjdes till AB. En på sin tid utmärkt löpninkshästr .. men sent insatt i 1 aveln, söm vu vis i sat sig kunna | Producéra ,goda så- SA väl: i som Mö Nordsvenska aveln är fortfarande av "mycket begränsad omfattning i Halland. Vad: ärdenneraveln angår,” konstateras, att ungston alltjänit. är av hög klass men.att årgångarna - minskar, De förut årligen återkom. mande fölköpen i Halland kar upp- hört, Lindbergs :och Torpa hingst- förening :" bytte för” några år sedan bort Goldör mot Justi nare hingst lämnade i : trakten bra avkomma; såväl hings- : tar som ston, I Halland upprepades - re åter: den tidigare gjorda erfaren= ” heten, 'att det många gånger visat - ” sig svårt för västgötablodet att pas= ' . sa till Hallands moderston och blod- ' linjer, Föreningen har därför nu- mera inköpt. Ragnesonen -Resé, , sett ' förvärv 'som "synes hå” satt nytt "liv. : och” ingjutit nya förhoppningar il uppfödarnas krets. 1 Hingsten här be= tjänat 110:-ston, + . öre I - Älvsborgs läns norra distrikt NH kunde 517' och i länets södra di- Sikt, 552 hästar prernieras, medan : a resp, ' 11 :e dkä distrikts ji godkändes. I södra - kr kömmer "endast + DS halvblodsston " till SynEs, öv ston av halvblodras är "amefikanska "+ >> mg travare, de ”flestå a rhötes med 'den' vör, - e "flesta. till + "lek "som" behövs 'oc 2 barien än ändén, Fritsla, Nordsvenska rel fö början fattar Byftö ålet med den, fortsätter att öka” inom "detta : I Hl Barn kan spänna 'sina krafter till strikt och liksom tidigare f : - det dtroliga" här de själva vill, lagd” till Kiriné nå=Sverljunga-t? k- | - "En "av Mina förstå elever hade terna, Av 'ärdermerstön vis di ee 3 Er I öerhött svårt" för utanläxor: och fnindre än 266 ungston, sinade inte rv "katekesén "krävde så' mycket, Hen Blond firiga. Fölstoantalet vår 105 . "Ja gjorde” sitt” bästa "men "uppgifter märke till gen 2 lade man särskilt | 0 var "övermänsklig för "honom, När a 21-årige Goldör, som kv .cista gången, Haris störa - ä Brännarp, Re . till; Bibelörden skulle han bara |juct 2 hans verksämhöt I ujinl , - läsa igenom.” Men nästa dag "kund ba bygden här ytter fast is pojken både stycke och bibelorg. Slagit, att hän” var en atador no 5 Han hade läst på mer än fo nt pg Prdenneraveln. "Hans ettan, ga jz gånger, Han ville inte vara imre | ELK mna Tegel i täten Då de sönd - än de andra. Men,så blev det och gutarna, och 'man kan a ler ba = fan + . ratulei så en Envis och bra smålänning av Sen fill att ha fått detta insla å sk honorå med tiden, a goda Stostammar, : lön Nu propageras det så mycket för. : —=- > ” fortbildning och studiecirklar i H : - NH folkrörelser na. ”T många socknar I > ee Pronumerera EN |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.