LJ 2 -— kl. 17.38, oa . bv sitt liv; > CN TYYYTYYYYTYYYYTYYYYVTYVYYYYYYYYYTYYTTYTYtTYFT YYTE TT YYY i ” N YYYTFEYTYTYTTYYTT Ygolen går upp kl ALPIN. ja Solen går u upp kl 7.10 och ned . ”Arrencator As känd för sin stora slagfärdighet, var en dag i höstas sysselsatt med” potatis- upptagning.” Denna : har slagit dåligt ut, skörden var. ganska ringa på det. jordstycke där A arbetade, Än granne till A kom då förbi och sporde A hur pota= tisskörden blir i.år. ' A. svarade ögonblickligen föl- jande på bred värmländska? — Dä ä piller, men vi' har inge recept så vi vet inte om vi" . ska ta dem före eller ätter ma= te CR or ut 1957: - Av allt att döma kommer Os- ” "car lI:s memoarer att ges ut i bok- form 1957 eller 1958, Manuskrip-- tet till memoarerna ligger f.n, i förseglat paket i Bernadotteska fa- miljearkivet. 2 . Kung + Oscar > ärbetade” på dessa memoarer: under de sista tio åren -Kväll efter kväll till- bringade "han vid skrivbordet, Me- moarerna har legat förseglade i ai kivet alltsedan kungens död 19 Oscar . II hade , tydligen "själv tänkt sig att, hans memoarer;skulle”] ZI: Ben ut i bokform och därmed bli allmän : egendom”, .. I sitt testa- -mente förordnade han emellertid - att de inte skulle få plockas i förrän 50 år efter hans död, Hel ” materialet tillhör "den .Bernadotte-, ska familjen, : L— Det blir: den regerande kung . jen år 1957 som får bestämma ifall fT bare bar Carl Johan” Många fors ” Anvasionen sig uttryck. r atexamen för att få. tillstånd" att memoarerna ska ges ut. eller inte, Isäger chefen för Bernadotteska fa-I miljearkivet, prof. Thorvald Höjer. 'Man vet ju inte alls vad texten rör Isig om.' 1957 ska vi i alla fall bryta sigillen och läsa memoarerna. '5e=- -idan får kungen avgöra hur det ska iga med dem, - z Bernadotteska : fami garkivet är mycket : stort. : Det är inrymt på Slottet och omfattar all. efterlämd d korrespondens inom. familjen are har fått använda sig av. det Mfria” 'materialet ' där. Som regel åste man dock ha avlagt licen= ingen kan. ha" undgått att lägga snärke till att' angdomsskarorna till= tar i våra samhällen, Det är ont om platserna i skolorna, brist på lärare och på. många sätt tar ungdoms- Även en aktiv ungdomsrörelse är, berörd av dagsläget, . För scoutrörelsén gäller |. det att kunna.ta emot tusentals fler pojkar > och: det ställer stora |: krav på många områden, icke minst föruffötter det; en 'ekongmisk -bak= |: rund, scr Fatör detta' läge vädjar pojkseout- törbundens kårer äver t-yår till för" cetag och allmänhet att utider få- gra vårmånader, begagna-siouterhas brevmärke, Man” ställer. stora förs "till £ örsäljning 'av det lilla; vackra” märket, som osökt knyter tankårna till -ungdorn, Ayår och den fria naturen. - ”Märkena kostar 10 öre per styck och försäljs från den 2 mars av alla : .eoutkårer, ländet, runt. forn AT --ILJÄLP RÄDD BARNEN, 4 Postglro'd 200 1090; 'HJA JÄLPA Oscar: II: s meråoarer ges SS [full.så något. ditåt. Ar LEX SR or I LEAR PROH Av. EDVARD 1 Där nu frödorna ' gro och ””, "var det obygd och vildma lågo bugglande. kärr" bak sjöng i ljunghavet vinden . : Det var 'vildväxta snår, ' ” det var ödstligt och vilt, - - get vär hed, där nu plöjare ”"överalt, genom "allt satte : gick en odlare trotsig och” 'ywiäga i arv oa - väl i blodet vår kraft. i från den” förste. soi” ”BicR Vi ha. vässt' våra: verk g "vi ha dikat och plöjt, när nå ger. heden och obygden "för att reda till sådd '” > Klibbar mull vid hans sko, '' ;' när han lägger sitt ord > utan skryt, utan pock. vid de. mäktige. herrarnes vid den sydhalländska ållmogens vinterting I Tahölm SS 2 .febroari. 1921... on Det blev bygd för hans arm och den armen var vår, de som först bröto bygd NÅ : Den som lyfter 'sin- handöra 4 Plug +» har gjort: allt för ätt heåra 5 sitt tand. Så är "bonde väl samhällets s djande blöck;” där han tvingade marken till skörd... ” har han rätt att i landet bli hörd, LOG” ANDERSSO det susar i säd, rk en gång, - om mossiga' träd; sin säng: Ile en går. ' odlingen spän, fri. me oro: vi: vid smedernås städ,” vårt land vari i nöd bröd. har han jord på sin rock, ve bord. : De nya spritpriserna gick igenom;, vilket inte överraskar, ty i det här landet blir mycket som. hr: Sköld : vill. En tidning omtalar, att hr Sköld söker efter en kronprins. 'Detta' bety- der." dock inte, att. kronprins Carl ; Gustaf : skulle vara" bort- sprungen: Så farligt är det inte. Uppgiften får i stället. förstås på det sättet, att hr Sköld söker en. .sefterträdare ” till sig själv. Han vill-alltså inte” ”råer. Detta låter betydligt mer. glädjande. För”att återgå till de höga sprit-] priserna, så sa hr Sköld i sprit- debatten i riksdagen, att om man köper en halvliter mindre i månaden, så märks inte den nya skatten. Ja, han "kan allt räkna ut det, hr Sköld: Vi und- rar just om han verkligen, räk- nat med att folk" skulle. köpa så mycket mindre sprit, att den budgeten. På spritbolagen ; Kommer z man säkert (inte att sakna kunder fram till den 1 april. Alla måste ju rädda vad som räddas 'kan innan' skattehöjningen : "träder i kraft. "Men. man kommer inte heller att sakna folk i-utminu- teringsaffärerna efter den 1'a- pril. - Sprit, tillhör som bekant de flyktiga vätskorna som har en viss benägenhet att försvin- : Ful beredsksp mot influen- san”, läser vi. en stor rubrik i en - tidning. Ja,. det är ju ett gammalt mycket beprövat eller åtminstone mycket prövat; me- del mot influensan att ta en tår, så att man blir om inte precis Skall” full beredskap.-.mot influensan fort- sätta aldrig .så liten tid, så går det inte för folk' ätt samla något lager av sprit inför prishöj- ningen, det är då säkert, Hr. Skölds råd att tmotboks- ägaren skall köpa en halv liter mindre sprit i månaden så att inte skattehöjningen märks är'i och/för sig gott, det-måste er- kännas. 7 Ett ännu bättre ' råd skall vi här gratis dela ut: Köp ingen sprit alls! Då märkes inte heller . den hittillsvarande” sprit- å onsdag . får. Laholm: åter esök ;av: den «världsberömda 'stygkensemblen Quartetto ' Ita- Iiano. vÄnför deras gästspel här "klipper vi följande rader om kvartetten i St.—T-: Ingen av de fyra är 35 år än- nu, men ändå är de världske- rötnda sedan många år tillbaka. Inte som individer utan som. en helhet, -— 'som ”aträkkvartetten tettg Itallano, AS okt gör Quartetto Italiano Sverige don äran med 13 konser- ter från Stockholm; till :Laholm. Det äv inte första gången de, är här, och heller Inte sista enlig! vad , då - enstämmigt förklarar. ”Det: flnns knappast. någon mer | Pborärkenrir och Intresserad: pu” nya :skatten: inte märks i stats- i blik än den svönska att uppträda | inför”. Själva ” anser de sig Vara en produkt "av , kriget, ty det var främst. som en reaktion mot de hemska krigsåren som de- kom "latt spela tillsammans' 1945,: Men först efter 2 1/2 års intensivt ar- | bete vågade de debutera — med Iden 7”. sensationella I påföljden att kvartetten inbjöds att :spela hos Sosietata 'del Quartetto i Milano, Italiens mest berömda Kammar- musiksällskap. , Nu kommer. kvartetten; som 'be- står: av Paolo Borciani och Elisa Pegreffi, ; violin, ' -Piero Farulli, violo, och 'Franco ' Fossi,' violon- cell, från New. York där de givit. 30 konserter. NE ia Romantiken. har också frodats i kvartetten, då Elisa Pegreffi ä är gift med Paolo Borciani, 1 Då. och.-då' händer "det, att folk annonserar att de fnte' vill bli hyllade på sin : födelsedag, Frågan är f. ö. om inte. dessa annonser: blivit något vanligare den! sista - tiden, : I ' eh kollega hittar 'vi' följande något, origi- nella annons, i » vilken hyllning undanbedes: PA GRUND AV. ALDER jag nu "råkat ut. för en: ir Därför Unäanber rande . av, kostnader i framti den gäller denna annons t.o.m. "är 2004, Klipp därför ut den!|: » (Namn, och adress.) Des atitomatiska 7 fällbora- marna vid järnvägsövergångern i Nyby ” fungerar. ”perfekt;' vil- ket”? är våra läsare väl bekant] Dét var inte "ens ”något' fel” hös dem; 'att""”de" en natt nyligen hjälpte till att sätta fast tre”bil- tjuvar.” Statens järnvägar har, enligt vad LT fått vetå, för åv- sikt att efteer hand ersätta alla järnvägsbommar'- 1 « vårt Jand med ' bommar ” av ”Nyby-typ. Här i Laholm har dé som "sagt visat sig. mötsvara "förvänthing- arna, ingen, olycka : inträffat vid -Ny- by -övergång.. Och mycket blind skall ' « inte ser dessa bommar. med 'de- ras röda stopplampor- med": väx- elljus. «= C:s ov Å . Kedjebrevsflugan är inte död ty £ n. sprides över landet en epistel som lyder bl. a, så här: + Den godä, lyckan från: He- derå har sänts. mig -och: jag. ET: der ; den vidare till Dig. : Denna keäja börjades av en ,ameri- kansk "officer och går. världen |- runt" fyra gånger. Den som bry- ter kedjan kommer att få' otur, Kopiera. detta, sänd . Het till: fem personer och se vad som: händer fyra! dagar efteråt. Det komrner att bringa. lycka 0. 8. Vv. n Nu 'skall vi vara' glada för att folk: brytet "kedjan, ty indmetio |: "skulle": ärinars - vårenda |: dagar : människa. 1 r hela: Skandinavien vera engagerade i -brevraseriet, enligt: vad en trägen matematl- ker ' räknat ut, Portokobtnadér- na skulle vara åppe i cirka 3,51 miljarder "Jr: > Pappersbruken skulle - vara « totalt- sysselsatta dag och natt för att .skaffa fråm papper och kuvert -och postver- ket :skulle. köra slut sin persö- nal : med alt- transportera: 'vati- sinnet vidare. Inom, två: veckor skulle. hela.; mänskligheten :in=]. Sedan de uppsattes, 'har|'” » den : bilförare ' vara; som]. ChT Elof Stenniriv: Itt ka” inte- prägla” Wärlds- händelserna "på samma "sätt som exempélvis' oljan gjort” under .de sista femtio" åren. Inte ens i vår handelspolitik ” hår :det "tillnärmel- Bevis samma plats som "bräntloljor- na,” fåst Sverige är ett :viktigt -xaffekonsumerande land. Men för de svenska husmödrarna är de sti- gande kaffepriserna ett kännbart vittnesbörd... om vad som händer ute på den internationella mark- naden, Ändå torde 'de inte vara "lika förtvivlade över läget som :en del av: de brasilianska kaffeprodu- centerna.r När frosten härjade de- ras plantager i juli förra året (då man” hade vinter i. Brasilien), ån- nebar det ruin för många av dem, och. det" lär "ha förekommit. att en del begick självinrord. 1 sin Tör- tvivlan. Kanske: vår det japaner Det ' finns nämliger åtskilliga" in- vandrade japaner bland. Brasiflens kaffeoölare, och de lär väl ha med- fört Sitt. hemlands vana att tillgri- pa" harakiri' i svåra situationer; Flertalet odlare ubptäckte 'emeéel- lertid, att de ekonomiska. följder- "na av missväxten kanske inte skul- le bli så Farliga, sorå de först fruk- tat Men nog här" foklon! i Brasilien "ett domligt. läge för denna ' lati "stat. | rr är fa Kris för kaffet i i: "Brasilien Å Pr så re tr: er nyodlarna. Md Pararta att framför allt inrika: sig på 'kaffebusken, De har redan märkt, att det kan va- ra en farlig spekulation. Sycbra- silien. genomlever nu väldiga för- ändringar inom ' jordbruket. . På några 'år' har:'stora jungfruliga mårker röjts upp i Parana. Redan söker sig nybyggare över Parana- floden. mot de glest befolkade trakterna ' i Matto Grosso” (Stora Urskogen). På några årtionden kan genomgår ' samma utveckling som på" kort tid gjort Parana till'ett väldigt 'kaffeodlandev. distrikt," För Världsmarknädens tillgång på, kaf' börjat tro” själva ' verket var. en välsignelse. Den. anses ha satt stopp' för. en bverproduktion "> som eljest "skulle ha kastat in landet i samma kriser som ' minskning ' 1930-talet. oriråden förefaller därför” snarast sota: en fara för "Brasilien, 7 : ; Med en "stigande "befolkning sär- skilt. i de nya kaffedistrikien har det. övriga jordbruket: snarast gått|l- fillbaka' : gå : käffeskördarnas be- | kostnad, Följden har blivit en livs- av . skördarna . under, Intill: 1949 har. man där snarast haft att kämpa med en: överpro- duktion ' av, kaffe, '1930—1944 "lät myndigheterna bränna -”samman- lagt "närmare 80 miljoner säckar kaffe (om 60 kg vardera). Resery- lager lades. också upp, och: över huvud ” taget. reglerades : kåffeex- parten, så att den skulle 'bli jä nare fördelad över "årets månader, Med. den 'stigande "efterfrågan de senaste åren har kaffelagrer kom- mit ' till nytta. Brasilien" har kun- nät ” exportera” mer: -än : vad man Producirat. Frosten ”' förra . året drabbade ' särskilt, hårt. kaffeodlar- na i Parana, och risken för en upp- repning 'av. detta: olycksöde. måste anses ha stigit; därför att' kaffeod- lingarnas " tyngpunkt . i” Brasilien förskjutits” mot ' kallare ”breddgra- der. Eftersom 'Bräsilien tillgodoser världen med . ungefär ' hälften " äv dess "kaffe och därtill det kvalita- tivt " bästa : kaffet,'-så- är framtids- "perspektivet inte” precis - "löftesrikt för kaffekonsumenternar - ; Det ger också en före; tällning om verkningarna av frosten i juli 1953. "| Brasilien förlorade då” hälften av sin beräknade” kaffekörd,' och det vill med" andra ord sägar att ' "käffe- tillgången i världen: blev” en fjär- "dedel'' mindre” än man:väntat” sig. ligen : märlag inte, missväxten så mycket hos 088, Vi, svarar bara för ungefär 2. 4 av: vär] nen.. Riskilligt mer. .kaffe förbru- kas då i USA, som gör av med c:a 50 av 'deh årliga kaffeproduk- ; tionen, "> Hälften >. av'' detta" kaffe kommer 'från Brasilien.” Det ”inne- bär att. Förenta Staterna är Bra- siliens "största kund" Den : brasiil- anska "kaffeexporten ; Utgör: nume= a. cirka "75 20 av landets hel ar går åt för ätt täcka hälften äv kåt fekohsumtionén i "Förenta" Stater- "Kaffet Vikigaste ”importvara ', vårför" "USA här intresse av att på allt sätt hin- dra en våldsam” stegring» av kafte- priserna." ” Att. kaffet” spelar. en så ”ävgl rände roll i Brasiliens export bet tor i första hand på att landet” i te "kunnat konkurrera på världs” marknaden "med -: andra: 'artiklar, som därför gått tillbaka, De: goda kaffepriserna har' också stimulerat Mani får” väl'se,: om den svenska j. är "Förenta" Staternas |, fdelsbrist. som resulterat i kra= valler, Landet" behövet. därför första hand. en ökad produktion av andra:', lantbruksprodukter, R Men medan det ännu så länge lönar sig ätt odla ;kaffe, är det övriga lant« bruket ' mindre bärigt. ” Valutabris? ten gör det också vanskligt att åstadkomma "ätt ' mekaniserat 'stoti jordbruk, som kunde löna sig, För måste --Prasilien ' upprätthålla . sin Kaffeodling. Men för att: kunna gö- ra "det. måste. folket "ha ; livsmedel, som man, inte har'sråd” att" hämta fram från den bördig " Brasilien är ett av världens: jung- fruligaste :"och mest lovande om- råden .just nu, Det är tänkbart” an Amäzonflodens': verskädlig tid skulle kunna få upp? leva "en motsvarighet till vad” som hänt kring våra älvar i Norrland, En "rationellt - bedriven skogsav: verk ing och sågverksindustri dö kunde tillgångar som” mangan "och" obéar” betade oljefyndigheter. Men landet kan inte själv tillgodogöra sig des- sa rikedomar; .. Den. ensidiga." i i: ingen. på att odla kaffe Hå sin höjd,” att Brasiliens vidmakthåller :en livs import: : Kaffet”. här” på, så sätt Blivit inte -bara” en tillgån utan ”öckså' en. hämsko för” lahdet. För att; komnia ut 'ur denna cir? kelgång ' behöver" Brasilien” hjälp av. inttalivkraftigt folk utifrån, "Ryssarna" mö örklägger: |= je -KINBERGSAFFÄREN : BERLIN (TT: s korr) Total: "mörkläggning "råder" "alltjämt i Berlin i affären Kin- berg, fast han' efter intermez- s zot på ryska ambässaden sut-" .tit anhållen snart: fyra veckor: Svenska: generalkonsulatet i .' . Berlin Har” ingenting ' nytt att . . rapportera, och generalkonsul Tamm" kan endast lämna den NV upplysningen” att det,” nog tar "tid innan ett officiellt svar på den "svenska : äntas, framställningen . . från "de ryska Van DNE "Hå Pår gemyiliet" Hill i: Berlin. Ena dagen håller Molotov” ett an= förande och klir utskrattad, nästa deg äter de 4 stöddiga festmiddag tillsämthans "PT en utomördentlig vänskaplig ätmosfär”, Lika vån- ; skaplig är tyvärr inte atmosfären : när stackars. välmenande direktö- rer från Stockholm ' måste slå knockout på fem folkpoliser för att komma till tals med Molotov "om freden. (Som inledning till en Kaa är | ,seressivitelen > kanske väl stark.) ””"Pnligt dir. Kinbergs e oden. Utsago ämnade han besöka Moiotov' "för ' alt få honom på, bättre tanka Det finns "tydligen dom som är större: "än 'de fyra stora; i'varje > fall fick då fem folkpoliserna och ” möblemanget det intrycket, >; "Hoppas det ordnar sig för aälrek- Örén, eftersom” han väl; var ute”i ' då bästa avsikter, Men att kombi-|]. 'néfa säkerställandet av världsfre= |" den med en affärsresa och tro att "man har större inflytaride på Mo= .Jötåv : lin de tre vä ktsministe 31: RN Någon direkt kontakt med Kin- berg har generälkonsulatet fön. in- te, "men ” genom "ombud ' gör .man energiska , "ansträngningar att få svehsken. "frigiven. ,. Man" har. inte heller £. n. några nyheter om hansj9 hälsotillstånd. > Med : spänning avse vaktar man "huruvida de ryska el- ler östtyska! myndigheterna kom- mer satt kräva att rättegång inleds mot Kinberg. Den östtyska pressen har. med undantag' för. det endal- meddelande om affären som läm- ; ockupati det hända att dessa trakter också |: . fe vore naturligtvis detta bara et] blus. Men många . i Brasilien har|: "att. frostkatastrofen i) - nödvändiggjorde . en. kraftig |: Nya” kaffeproduerande i ätt, över. huvud mäkta' hålla igång |” & import - av - olja: och "livsmedel |: i export. år r 1900, öl -jkes största kund var Belgien, sen hats tidigare av den östtyska ny-l, För att fastställa lämpliga + med en . Dessa mini IEI j 0 cirka 2,500 km/tim. har Lockheedfabrikerna satt igång med ena omfattande s serie av. experiment med rhketer, på vilka prövas olika: " typer aälder ft raketer medför å nospartiet sån ' "väl kämeror som teknisk utrustning bestående av olika vetetiskapa'. liga instrument, vilka registrerar taketens reuktion för resp: vingz, De skilda insti » "drar -konstruktörerna sina 'slutsat: sedan ay en elektronhjärna soch av utslag ”: det så framkomna ; resultatet, ' > Ett 50-tal olika vingtyper har pröv ”. mot, eventuella: stötar, — Raketen ä 13 för att möjliggöra oskadd Jondning av projektilen med den dyrbe: lasten. :T. h.'har raketen fallskärmslandat och fallskärmen lösg om ats under det alstå 4 ördt: och flera 7 ova kommer snart. På bilden ses t, v. raketen. med | påmorteradd, vinns! . gar. Den långa: ”antennen”.1 nosen adser utt skydda den dyrbara » utrustning av kameror och. teletekniskt material, som finns'dä är Widare a utrustad med fallskärm . från nospartiet med dess + um”, ( "STOCKHOLM cc AS De'ytor av. v jordskorpan s som upp- lång-|E konstmtlon- av: whisky - : tjugo är mer än fördubblats. Huvudorsaken = och villkoret? = > gamtroch "nådde 1952 den aktnings- värda" "arealen av 9 milj: har; med- delar - Tidskritt för "sybstembolagen. För att ', ge en fö g öm siffö till 'det nya rekordet är att den ses” dan 1940" rådande, regleringen av: skotsk whisky.nu upphävts, och 'in—- dus! rierna får själva bestämma TA rans väldighet kan, nämnas att' Sve” riges sammanlagda å kerareal ä& är 37 milj; har,, ; Värlesskörden ' är vin be- räknas 1953 överstiga .200 milj, hl. i och slå 1951 års rekord på 199 milj. 1952” sjönk.: siffran : något, och de skörd på 184. milj,” "hl. vår i nämnd ordning. Frankrike, Italien, Spanis i uddantar, besittningarna köp, utan Italien? Som! "sålde" 1,12 milj, av sina Siningerng. 4, Sveriges . « vinkonsumtidr 2 rr och ungjorder 1552 kom - Sverige på a OR och! bland :Italiens.-på' åttonde. Frankri- setighellt,” följt av Tyskland, som bland Italiens vinavnämare. > Ur väderlekssynpunkt har 1953 i "|de viktigaste, franska vindistrikten” varit ett överraskningarnas år med många kraftiga omkastningar, heter det vidare. På det hela taget före- faller årets skörd bli av mycket god ” | kvalitet, medan. däremot kvantite- fatt största producenterna av Årets yinz . 42 "milj. hl till utlandet! Fränktikek 49, = svaräv: 0,68 till, ber : dessutom "kommer på tredje plats duk Som ett, kuriosum nämns s ligen "att. whiskykonsumtioneri i USA tidigare till 70 proc: ; förtärdes!" ' på barer och resten'i hemmen, men. att. proportionerna. nu t blivit tvärt + "Det är de, frågog. ställer" sig när man sö senaste veckorna” debatt i dé nt vänster eller höger? : = - Man har ju hittills haft föreställ. ningen" att" anhängarna av. höger” trafik varit' de ojämförligt: fle: — och det kanske de också vi strax efter kriget, då en omlågg nings kunnat företas utan Sö ten blivit av mindre Bourgognevinerna. blir allt popu- gallup, i frågan gav omlerad det! : lärare, och av de' äldre årgå återstår : nästan ”ingentiig:” Förrå årets viriep:-har enligt samstämmi- "Iga uttalanden. utvecklats. på ett bril- jant sätt, : I Champagnedis! viktet: "talas det om ”ett märkesår i Champagnes an- naler' och ett vin jämförbart. med det bästa i måninaminne”. . Vinerna har också "upphått en för distriktet ovanligt hög" alkoholhalt, 12,5. proc. : En ovanligt hög alkohofhalt, 12 starkt och märklig . nog starkast bland: dem som: har till yrke att dagligen köra. bil. Utgången av den folkomröstning — om nu en sådan mota” ståndet mot. högertrafiken är = a anses.” mer än oviss, och detär ingalunda säkert att myndigheter.) na tar, större hänsyn till behovet av interpatioriell enhetlighet än till vad våra egna' taxichaufförer och! långtradare har att förmäla, Ingen vet.heller vad hr Sköld finner gör . 13. proc, har även El: som erhållit en -mycket-god -kvali-1T' tet,; liksom Spaniens sherryviner, vilka . lyckligtvis klarade sig trots en svår sommartörka.”” ,. . De spanska vinodlarna lider an? nars under. trycket av statliga reg- hetsbyrån :ADN., och Neues : Deutschland inte ' innehållit ytterligare fopporter” Detta skulle kunna tyda på: att man varken på tyskt. eller sovjethåll vill tillmäta bffären några överdrivna politiska proportioner. i : Tankspritt offer: — 2 Upp: med händerna och hit rånare i en butik i Miami på tis- dager staleel. : rårha tri fly det "är nog att ta till « självförtroende I överkant, ” Led« " samt att ingen kunde få hononi på "bättre tankar, Eller 'by;a" alls Det senare kanske ligger bäst till, "Tefter en stund ty förskr | råckte ”biträdet fråm: ett prydligt inslaget paket. . Deh nervöse rånaren ryckte. till sig paketet och försvann, ' "Han : blev — troligen himmelsblå]? biträdet hade gett 0 Kar de Mumma i Sv, Dagbl? klusive' ” Östeuropa” "deltaga, | ' skogarna "skulle. vara : :skövlade för popperstabrilätion. honon' sitt smörgåspaket; med pengarna, väste en beväpnad bk leri ä de r, och vän- tas bli värré efter den förhållande- vis rikliga vinskörden, ' Liknande bekyråmer, existerar för övrigt ock- så i Portugal. . : De tyska" vinerna: här på 'senaré år i det>närmaste återvunbit sin ställning från förkrigstiden på den svenska marknaden, och särskilt Mosel-odlarna gläder sig åt en viss serligen kvantitativt | lägre men - I stället betydligt förnämligare. skörd än fjolårets. . Liksom konjaken utgör en myc- ket viktig del av den franska” ex- porten — förra året inbringade den 150 milj. kr i-utländska' valutor — så är whiskyn en av Storbritanniens största ”dollartjänare”. Skeppning- arna till USA väntas i år slå nytt rekord "med 4,5 milj. lådor, och, gott dekret fäknats - efter. Fn. slutgiltig, > Om”, sorgsfull kalkyl. I varje fall torde . näppeligen den löwbeerska utred= våt ningen få sista ordet, «> =4 «. d "Det är i detta läge såringen. > Trollhättan på-ledande plats låti en : gammal körkortsveteran . säga sitt: inför en' högerregel i stället för en vänsterregel hade skyldigheter, . ge "företräde: för ' den: kommande. trafiken 1 stället för den från höger kommande. trafiker li stället för den från vänster kom- mande skulle vi ha bättre möjlig- heter . att. vid behov, bromsa och - större" chanser att i övrigt hinna : idta erforderliga manövrer. Förslaget verkar bestickande,: när man -» funderat en stund på det. PRK har kontaktat en del motor- " folk, som , alla tycker att det är > originellt — men. ingen vill yttra sig något bestämt.” å trafiksäker= hetsfrämjandet: fö xlarar man att det. fordras 'ét- rätt ingående stu- dium av diagram över tänkta si- tuatiorier Oo, s, v..för att öve erhuvud- .taget - kunna avge ett någorlunda bestämt "omdöme," fö heter det, att i "e bara I politiken brännande frågan; I kommer till stånd — måste därför >. behåll vänstertrafiken "men ; vid :korsningar,' Om vi . . från höger . '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.