nå vid &reskiftet 118.- och färg. .upp i Arizonas högland till den : hoppade av för att göra en av- " dianernas nuvarande förhållan- » täckta av trasor, andra i ur- . alt jag också var lärare och , MN £ "LAHOLMS TIDNING Ye ; vyft Vere rov rv vr YET TYYYYYVPYTT FrrIvveT Ver - ; j Redaktör Sven B. . Markaryds-bygden Leholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, -Villagatar Jönsson. Tel 150. --Markarydsorlens . Toriottrafikförening distriktets kongress dä "Alvesta valdes' Lage Johansson, och Ge- org Horney och till häradsorgani- sationens . årskonferens :valdes Sture Svensson, . Stig: Hallqvist och Frida Kron, häller årsmöte i Järnvägsh tel lets -festsal fredagen ' den 12 mars kl. 19. Stadgeenliga ären- den. Efter förhandlingarna vi- sar Ove Norrman sina fantas- tiska. naturfilmer ”Markernas vår” och ”Högskogen”. Kaffe- samkväm. ' Alla hälsas välkom-]4 én Styrelsen. Markaryds soe-dem.- arbetare kommun har hållt äremöte - Lunder” ord- förandeskap av "Adolf Svensson, alet i f var Fill : kassör två är omvaldes Lage Jo- för 'hansson och i styrelsen omval- des Gösta Johansson. Revisorer blevo Johan Strandberg, Henry Persson och Karl Melin, Studie- och litteraturombud: Artur Me- ln. Ombud 1 Folkets Hus och park: Stefan Granström, Ombud 1 ABF: Tor Hallqvist, Albert Andersson och Gösta Johansson, Uppbördsmän: Simon Martins- son, .. Lage Johahsson, Hubert Henningsson, ' Gustav Svensson. Fanbärare: -: Sture Karlsson, Ei- nar Svensson, Verner .Gustafs- son, ' Parkkommitté: Sture Ols- Bon, Georg. . Horney/ ' Adolf Svensson. Till 'ombud vid mn tion ades :och årsmötet beslutade att demonstrationstå- get skall .' utgå från Timsforg. En. ' kommitté valdes bestående av Harry 'Gustavsson, - Hubert Henningsson, . Albert ' Anderssöån, Edvin Södervall , . och. Lennart Nilsson.". pöl Sahara på gott” och ont..." Till. Sahara, .-öknarnas : öken, skrä » och : tj de på samma : gäng, kofhimer- majoren Thorsten : Orre, som .på : fredag gästar" Markaryds. föreläsnings- förening, ' att föra, sina: åhörare. Det : blir Inte'schejkromanernas:' och tarzanfilmernas öken, ty den finns inte; Det blir i någon -mån turisternas; ty sådana finns nu- mera också i öknen, men först 0, främst blir "det den” riktiga, änd- lösa öknen sådan som han som få andra lärt känna den undar hund- ramila ' strövtåg i dess hemlig- hetsfulla inre, dels tidigare under en 'årslång äventyrlig: tjänstgö- ring som fransk kamelryttaroffi- cer, dels helt nyligen, lugnpt och fredligt men inte" alldeles stra- patslöst med-bil och husvagn och hela - familjen i sällskap. "Fram. ställningen illustreras av'en rik. haltig ' samling unika färgfoto- |? Erafier.. Försläsningen hälles som: van- ligt på Markaryds folkhögskola och börjar kl. 20, + Vänner. - | j För "LAHOLMS TIDNING NS DÅ man färdas ute i fråmer « mande" land, händer det ibland, attiman: kan knyta starka vän- skapsband ' med : personer med annat språk ja, av annan ras Detta har hänt även mig, ' och : jag har vänner där- ute, vilka jag minnes med gläd- je "och tacksamhet. , . ; +” Den gamle indianen. i Jag : hade dröjt några dagar nere vid Mexicos gräns i sydli- gaste. Californien 'och skulle så styra kosan österut, Jag satte mig i en Greyhoundbuss, som: förde" mig över. Coloradöfloden och genom den: heta. Gilaöknen | lilla - staden Flagstaff, där jag stickare — till den märkliga Grand Canyon, I utsiktshallen där blev jag bekant. med den]. gamle indianen. >» Han hade där ett litet” salu- stånd och sålde alster av indi- ansk hemslöjd. Jag köpte en liten småsak av honom, och så var bekantskapen gjord... Då han tydligen märkte av mitt ut- tal, att jag var främling där och fick höra, att jag var svensk, blev han helt intresserad. , Att svenskarna var ett bra folk, betygade han gång på gång. Han hade ofta stött samman med svenskar, sade” han, och alltid blivit väl bemött. ' Snart kom samtalet in på in- den, och då blev han bitter i tonen. Jag förstod honom så väl, ty jag hade sett några av de reservat, som'upplåtits åt de röda, och det var ingalunda den bördiga jorden. Det var särskilt här i Arizona de allra sämsta områdena. Här levde de ett fattigt liv, somliga i tält gamla bostäder inhuggna i ber- gen, "Då han var barn, hade hans farfar berättat för honom om deras fria liv på prärien och om striderna med de vita, där denne varit med. ”Nu är min stam skingrad, och mitt folk dör bort, ”klagade den gamle, men det var med värme han gyyckte ml min hand, då vi skiljdes 1 Arabläraren, Jag hade hamnat i oasen Bou Saada nere i Sahara, och bland annat, som jag upptäckte där, var en arabisk skola. Lokalen -var ett kalt, halvmörkt rum u- tan någon som helst möblering. På golvet satt väl ett tiotal barn med sina tavlor och bland dem gick läraren. Då jag kom in och presenterade mig (på engelska) fann jag till min glädje, att han förstod mig och också kunde något engelska, Då han hörde, från det avlägsna Sverige, blev |Ådet skrivna. Jag förstod' ju inte :jdet främmande av NILS: EDBERG. / rad. Det ' räckte inte: mejl en handtryckning, utan han :tog mig i famn, Så: ville han visa, vad hans eleyer kunde, och kal- lade. upp" en' liten flicka. . Han höll : framför . henne 'en tavla med arabisk text, och hon läste medan hon med fingfet följde språket, men jag gav derlilla en slant, och det : blev «anledning till en ny omfamning från lärarens sida, och jag såg på den lilla rara un- att: hon;säkerligen också vara: med;: om hon blott åbad jag om hans ad- ress, > för "att 'vi skulle kunna 'skriVva till>""varändra, - men då förklarade "Käb, att han visser- ligeå. kunde; tala litet engelska men, inte skriva det. K. sp n spatsk senora."” Fiån. Madrid. tog. jag en tur några mil västerut för att besö- ka det 'stora" slottet Escorial ,— det största i. Spanien och troli- gen i hela "Europa, Det rymmer inom sina murar kungabostad, kloster, : katedral, ' bibliotek, konstmuseum och kungagravar samt "icke mindre än 16 borg- gårdar: Där blev -jag bekant kände väl. till slottet och blev min 'vägvisare under besökett liga spanska kunde vi hjälpligt tala med varandra. Vi ha sedan dess brevväxlat med varandra, och ännu får jag då och då en nova, Madrid. Kamelföraren Ahmed, Det var också i oasen Bou Saada, Naturligtvis skulle jag göra en ridtur uti öknen på kamel, Då var det Ahmed, som skaffade riddjur, men inte nog med detta, han lånade mig en turban och en arabisk dräkt, och så styrde vi ut i öknen. Först följde vi en uttorkad flodbädd och sedan upp bland kala, renslipade klippor och ö- ver mäktiga sanddyner, men det hela var ytterst enformigt, och vi vände snart om igen till den grönskande oasen, där det var skönt i skuggan under de vackra — dadelpalmerna. Tack vare, att han kunde en smula spanska, fick vi en trevlig prat- stund på ett arabiskt café, "Hasta la vista” — ”välkommen åter" — önskade han, då vi skiljdes åt, och så-hade jag fått ännu en vän att med tacksam- het minnas. —LL Hasslövs IS den kl, 19.30, Samtliga spelare - Arets. första I maj-demonstra" med en dam från Madrid. Hon|> .. här, Trots min mycket .bristfäl-|- tränar fredag kväll i bygdegår-|- Laholms. manskör d Snabba äro livets stunder” ör manskvartetter .-- . iTiteln : på. ett: nothäfte från ”anno -. dazumal” rinner osökt i minnet ' då man försöker :erinra sig förekomsten och utövandet av: kvartettsång i- dessa bygder. Med. undantag för en enda, har före. gångarna - till ' den 'jubilerande sammanslutningen ej lyckats up:, pehålla "intresset "någon längre tid, ör stiftarna av Laholms manskör är' det väl närmast en överraskning att det lilla frö som myllades'. ; en: -vårkväll år 1929 skille 'spira upp och utvecklas till en 'så kraftfull och åtminsto-- ne för närvarande ej alltför oskön planta" Visst har den flera gång- er. slokat- med . kronbladen. och warit nära att förtvina. men'kär- leksfulla händer har 'sörjt- för ny näring, Det måste sägas, gro- ningstiden var äkta mylla; rötter-, na klarade sig när stormarna ven ; och källorna sinade, Gamla gre- nar vissnade men nya friska skott sträckte sig mot solen, Nya träd- gårdsmästare kom. med ' sina för- ädlingsförsök. Tjuvskott och ut. växter -beskars, Men karaktärer av naturblomster sitter som lera i långhalm och släpper ej i första taget, Möjligen Ån andra genera, tionen, PN 7 ”Saängartanan åter höjes" "Aven "om det fanns” flera goda medhjälpare får man. nog :anse att tidningen Hallandspostens då- varande ' plaåtsredaktör, Göran Lindal, var den egentlige initia. tivtagaren til att kören kom till stånd, ." Hallands .. sångarförbund skulle - det. året fira sitt 20-års- jubileum i'samband med Halm- stadsutställningen.,I sin, strävan : Redaktör = Cocs vo "GÖRAN LINDAHL, " I initiativtagare. ' manskör. Till ordförande utsågs sakförare” "Fredrik. - Söderström, till kassör banktjänsteman K. G. Lindholm samt till dirigent -mu- sikdirektör Peter Pålsson. : Kören ' deltog ' därefter i för. Halmstad. På höstea återupptogs » trepetitionerna, ett flertal... nya nisation med stadgar och diverse! kringgärdåde bestämmelser, bordlagda flera gånger, slutgilligt det 8.sept, 1930, Kören hade un der tiden fått ny ordförande, bök som" det senare visade sig; "Tydl ligt. val, a v Med Undantag ” f ” kortaré på Et" sammanslutning, som spritt mycken : tremnad, och glädje i. Laholm med omnejd : tyler". snart ' år. : :. Laholms: manskör, " som lördagen den' 20: mars kan se tilll : "baka på en tjugofemårig tillvaro och' detta gör man med: "en" jubileumskonsert ' i Samrealskolan -: och en .subskriberad ;: fröjd + > Det är. "sg ön högtidlighet på Stadshotellet. "dem: som var med från början - och som alltjämt” är : :med ; "då "och då, -sjukkasseföreståndare Valfrid Görans- i nedanstående trevliga den under : de . gångna - åren. Inför 'jubil t "har" encav I rtikel tecknat körens ö ”Boktryckare HENNING SVENSSON; hedersordförande, N att bredda sin verksamhet sträck- te förbundet sina tentakler även mot Laholm som på sin tid varit med om att bilda förbundet. Lin- ov RN få / dal som tidigare tillhörde en hälsning ' från. me duerida ' ami- | Halmstadskör- blev kontaktman. ga Paquita Llopis a Calle Ge: En 8, k, ”begravningskvartett” bestående av Henning Svensson, Walfr,. Göranson, "Göran Lindal, Henry och Fredrik Söderström, Birger Börjesson samt med mu- sikdirektör Peter Pålsson som 1le- KF dare fick utgöra stommen, Man' letade med ljus och lykta efter gamla och nya sångare — Lindal var outtröttlig i sitt agiterande. -— och slutligen had2 man :fått ihop 12 sångare samt satte igång É med att repetera. För att hinna lära in programmet tili förbunds- konserten fick man öva 3 gånger i vedkan, Den 14 juni hade för- söket avancerat till ett besluat att konstituera sig som kör, med an. slutning till Hallands sångarför- bund, Körens namn blev Laholms " Folkskollärare " GUSTAF SUNDGREN, ban tydligen, storligen intresse- 1 pö, r närvara, Match söndag, dirigent sedan 1939. : Avflyt oävbruten verksamhet, ningar. "från ledare," likaså 'inkallelserna under. kriget, hotade ibland att helt lam-. slå 'verksamheten. Ett par gånger under .30-talet: och - även . senare under, krigets dagar "uppstod kri.; tiska situationer som, dock .des; bättre visade sig vara av tillfäl-, lig art. I dagens' läge synes det” som, om" man med tillförsikt kan se mot framtiden, Kören omfat. tar nu ett 30-ta] aktiva sångare och har dessutom ett antal stöd-. jande .bassiva medlemmar. - hr vad skall vi sjunga, vänner, : jsäg?? Körens offentliga. debut: skedde" .vid en sångarbal å Laholms stads- hotell.den 26 april 1930. Att. de- ..buten. blev lyckad kan man ut- läsa av det faktum att redan 14 dagar ' senare" förelåg engage- mentsanbud från fyra olika håll Repertoaren tillät ej att antaga samtliga men under sommarens Musikdirektör = | oa PETER PAÅLSSON, , körens förste dirigent.” lopp lät kören höra sig på ett ' Par ställen, En väl förberedd kon- : sert gavs den 29/3 1931 i God- templarlokalen, Trots att hälften av - inkomsten skulle gå' till de arbetslösa lyckades man ej sam- Ja någon större publik, Så myc- ket bättre blev då. kritiken. Tid- ningslägg från den tiden uppvi- sar de vackraste lovord, Att redogöra” för alla fram. trädanden kören haft under årens lopp, sannolikt ett: par hundra, skule föra för långt. Ett litet sammandrag får ersätta. - Med början år 1933 har kören varje Valborgsmässoafton sjungit in våren på Stortorget samt de senare åren även gjort en avstic- kare Dessutom medverkat vid firandet "lands - wald, bundskonserten den 4 juli 1929 i: sångare anslöt sig och kören fann NH att det behövdes en fastare orga. Så-> dana "antogs, efter att ha varit tryckare. Henning Svensson. Ett, rioder, har kören därefter varit i : na > | satt prägel på kören men m& det den "förste och den siste, ”vigning äv stadens konstverk, fi- randet av enskilda och offentliga jubiléer 0, d. Genom egna kon- sertér, engagemang eller i sam- . verkan' med andra sammanslut- |. ningar. framträtt, dels i. staden, . "dels. i omnejden, 'såsom : Veinge, Tönnersjö, Knäred, Hishult, Vä-. restorp, - Edenberga, Karsefors 0. . Mellbystrand, Många av körmed- > lemmarna har deltagit i av Sven- ska ' sångarförbundet och Hal. konserter, Tvenne gånger har kö- ren stått som arrahgör av .Hal- "lands "konsert. ; sångarförbunds . förbunds. År: :1950 håde kören äran” få” medverka - vid framförandet av: Brahms- altrapsodi i 'Laholms' kyrka tillsamman med Nordväst- .' ra-, Skånes . orkesterförening ' un- der ledning av Håkan von Eich- Det var Södra Hallands Musiksällskap. som stod för ar- - rangemanget och kören gavs där- med. en puff, som sporrade til fortsatt arbete. " Efter "långvariga förberedelser, var man så framme vid ett våg- samt företag, en-sångarfärd till vänorten Stege”i Danmark, Den- :" sikaliskt ä . Hans initiativ till att i studiecir- e .VALFRID GÖRANSSON, £ krönikör. bl sångarfärd s sommåren”. 1952 "torde för deltagarna framstå som vett. oförgätligt" minne:::; Färden var i allo åyckosam, de danska ärdarna; 'ersvallande. hjärtliga -och konserten i. ”Skydevaengel en klar. succés, Körens insats som kulturell in- stitution i samhället liksom dess . orten, "svårigheter villighet at d sin så 1 med nyrekryteringen,” ombyte "på äver Ste med sin sång glädja gamla och sjuka har rönt Uppskåttning på olika: håll. Sålunda "hår "stadens ' fäders allt- sedan år 1933, lämnat årligt :ar. slag, Laholms ' Hantverksförening har även :stött kören pekuniärt. Dessutom" har- privata: mecenater vid olika” tillfällen visat givmild- het, oc < Ingress il ger alltså på intet vis tillärhpning på! Laholms manskör, Låt oss i stället slå an tonen tin "Ja må - :- den leva. . edan med sin pipa” be En' körs "framgång och "utveck. ling lär. väl i hög. grad bero på dess "dirigent. "Laholms manskör har under de gångna 25 åren ar- betat "under '5 olika dirigenter; Nämligen Peter Pålsson till 1932, sedan Gunnar. Larsson till 1935, John Carlsson - under 1935, så Har- ry Lövenadler till.1939 samt där- efter Gustav Sundgren. Var och en av dessa har väl på sitt sätt vara tillåtet att något dröja vid Man brukar säja att föret är värst i portgången Musikdirektör Peter Pålsson hade det tvivelaktiga fast kanske < -på "ett: sätt. även tack- samma nöjet att av en oövad ska- ra försöka skapa fram något ho- mogent. Med energi grep han verket an och redan efter ett 'par år ' hade han--lyckats - samman- svetsa kören till en enhet med en god repertoar och även lyckats bibringa den en ej föraktlig sång- kultur. Hans trägna arbete under dessa första är bar även frukt långt senåre; I trängda lägen vi- sade "det sig att man alltid kunde plocka fram de gamla sångerna. Dom satt fortfarande i, ” .-Efter att ha ”gått över ån efter vatten” i flera år stod ':så kören plötsligt utan dirigent år 1939, Folkskollärarinnan av. nationella högt r, in- TYLER till Skottorp och Veinge. ' -” +. VIOLA STEINHAUSEN, ttad ”reservdi Å sångarförbund anordnade |: | dirigentskap 'föddes : Ins 'dubbelmening ä-: son, Kurt Emilsson, Gunnar Mellström, Nils Nilsson, Artur Pers-: son, Inge Lindgren, swenn-:henningson. : Fortfarande äro Fritz Esbjörnson,. John , Norshammar, swenn och Waltrid Göransson med i - TEN, En. bild från körens första år. Sittande fr. dahl, Göran Lindahl, Peter Pålsson (dirigent), Valfrid Göransson, Alf Göransson. - son, John Norshammar, Gösta Almlund,: Nils- Carlsson, gervvvrYtvrevyY 4 vrv Georg Wester- Henning Svensson, Fritz Esbjörn Knut Jöns-: Stående fr. v.z ki - Samma dag kortet togs - — . det var en söndagsförmidd. på 'vå- ren 1931 -— hade kören en av sina första" offentliga konserter i Goätemplarsalen med uteslutande Böllmanssånger, Då ” kom Gustav : Suhdgren, hit- flyttad. folkskollärare och sånga- re, Man kan inte påstå att hane under ftycklig stjärna, Han hade knappt börjat sin verksamhet förrän in. kallelser: och. depression starkt |. decimerade 'sångarnas led. -Menl|- med. seg envishet har han lyckats . inte. blott hålla. samman "kören och hålla sig kvar .som : dirigent ' under -15 år utan även outtrött- ligt strävåt efter” att kören mu- sett skulle utveckläs. kelns form bibringa de unga teo- retisk' kunskap har också 'visat sig fruktbärande, Under hans-led- ning--: blev det roligt att sjunga .och'han har också fört kören till dess vackraste framgångar. Den : Insatsen kan ej 'nog uppskattas. ..I detta sammanhang får man inte glömma 'en person som, ehu- ru .' kviäand,' dock stått: Laholms manskör synnerligen nära, folk- sKkollärarinnan "Viola Steinhausen, Första kontakten nåddes i bör- "jan av 8380-talet då kören fick re- ":"petera'. och. förvara sina noter i .; den 'musikaliska ”frökens” klass- rum.: Vid.. förhinder för ordinarie dirigenten är 1932 lät hon över. , tala sig att leda kören. ' Detta gjorde . .hon som en hel karl och sedan: ' dess ' har" hon flerfaldiga, gånger! "uppträtt. i den räddande” ängelns = sepnad; Samt även på "Borgmästare ' , TORSTEN DUFVA, : ordförande.” ” allehanda övriga sätt varmhjär- tat 'stött "kören" i dess 'strävan. Heder åt en sådan flicka, ”Vår n [sångarhyllning tag: » De si "fader Borg se” ; Körens hedersordförande, Hen- ning” Svensson” skulle "egentligen ha «sitt : eget "Kapitel. Han höll i klubban och”trådarna i åtta run- da' år”. Hotade: avgå då och då - men ingen lyssnade på det örat. Ändock, :”Gubben blev gammal. ” De unga "pojkarna skulle ”dra”Ur- efter. en”, Persson,.. Olof ' Johanssor, '. John Nilsson, Gösta. d:o, Kurt ' Larsson, John igen; men nu med tillnam-. net Norshammar: "För närvaran- de, mästaren som kapten på -skutan,' en "trivsam" fredens Dufva,. Men, fyllt sin plats som Henning, — ”Här är allting. Här är Jag". " | - ”Uppror i kören? är nog så riktigt. Vilket. dock. mera ideellt betonad falang' stred försatt lyfta verksamheten upp: på ”ett--högre plan”: 'SåVälsrö ” fällen då. mindré enheter av kö Y-ms sikaliskt 'som: i- andra ' hänsee: ”den. Andra däremot önskade mi Ta | betona det: för stunden- nöj- samma, Ej sällan var körens eko- nomi' en källa fill oro: När det jobbäts hårt inför” ett framträd- ande ville många som lön för mö- dan se erkänsla in natuta, medan: Bparsamhetsvännerna - kritiskt "blev det vid ett 'par:till- ren hade. framträtt ' seperat "utan: » att «tillfråga kören, : Då. höjdes -. upprörsfanan i stället för: 'sångar- -fanan, — Emellertid, .och det. är: . egentligen dit man vill. komma. Alllid var, det någon som ropade: inte "hindrat att splittring: före-- kommit, Ofta gick stridens /vå-” gor höga på sammanträdena, En - I. verket”. Men, ”bort gick dom, en , Alf Göranson, Nils BR. .. - sitter själva kommunalborg-; bokstavligt talat, ännu har ingen , Sången ädla känslor föder” : predikade : r att. samla 'i:ladorna, Särskilt Nej, : stopp.” Låt oss sjunga, Och | så dånar sången" ljksom åskan, ' överbryggande alla motsatser, :.enahde, samlande bröderna under » sångens standar, Och därför må slutet "på" visan bliva; ”Hjärtats; nyckel heter Sång"... a ot GG ”" VÄREE 'AN "SIBIRIEN |. ' Vid ett'-lantbruksmöte 'i Öst- tyskland hotade sovjetmyndighe- terna: ”De som inte kan leverera sin fulla kvot blir deporterade. till gSibirien"” - - Efter sovjetrepresentantens-: tal reste sig en av lantbrukarna och sade med djupt allvar: ”Jag kän. ner Sibirien mycket väl från sov- jetfilmerna.. Det är ett märkligt land. Att leva där Är att leva i paradiset, . Och vi skulle skicka våra bovar och sabotörer till ett sädant ställe? Jag kräver ordent- lig bestraffning. Låt oss skicka skurkarna någonstans där de får lida nöd och umbäranden. Låt oss skicka dem till'västzonen. Jag har sett sovjetfilmer, Jag vet att Västtyskland” är 'ett helvete på jorden!” ' De församlade lantbrukarna gav förslaget sitt: enhälliga stöd. Och as möter oataten avsluta. de i hast mötet. Ur en utlänask kollega klip- per vi historien om de två mu- rarna som höll på att mura upp en vägg, då den ene sa: ' — Hör du Oskar, Väggen blir inte lodrätt! — Inte det?! ml — Nä! so Man gjorde ett vattenpass av ett snöre med en sten i ändan, och så lodade man; Oskar höll i snöret och konstaterade efter en stund: — Käre vän, visst är den lod- «' gott och väl, till och i x en dask var med den! Prosten träffar gamle småbru- karen Jonas på landsvägen, häl sar och säger: ton — Ja, jag ser dig ti; kyrkan varje söndag, Jonas, men inte din hvstru. Varför har hon slutat att gå dit? — FA, oda prosten, jag vet inte. "riktigt, men dä berer kan- ske på att ho gått och blitt reli- "De ' långa ” kyssarhas ' fiende. 4 Den amerikanska filmens moral ' apostel nummer ett; Will: Hays, + avled på söndagen, Han var "n år: gammal. Will Hays var ordförande i det” "republikanska , partiets '- rikssty- relse "och "postminister i' President Hardings kabinett då han: på tju- gotalet drog sig tillbaka från po- litiken för att ägna sig 'åt film- censur, "Han, drog först i härnad” é mot..de långa slutkyssarna, fort- - satte med en attack mot avkläd- nNingsscenerna och de djupa :'ur- ringningarna för att till sist bannz lyga ”jumperflickor” och förbju- da; uppvisning . : BV: negligéer.' Bland de kända film-. stjärnor som drabbades .av "hans bannstråle märktes Anna Ngagle, Linda Darnelt och Lana Turner. Han sammanfattade gina” Censur. : regler i tolv ”budord”, som. film. producenternas frivilligt. under<' kastade sig, - fa Hays var. Presbyterian, absolu. tist och icke-rökare, : För. att. inte han under tio år att han ade” skilt sg från sin hustru, a " Hishults biograt 7 : visar torsd, kl. laglösas hämnd”, rr för. riktiga tin al an både skjuta: kan r rida, | Häss a och > På ' lördag kommer ' den m a pyrtalade Arne Sucksddrets film Det stora. vv äventyret": Växtorps' biograf Visar torsd,.rl, 8 gös... lares- offer”. S j "tis igår. :.. e annons och no- 4« vv "raffinerade : mista helgonglorian. hemlighöll SS ”Vita slavhand- a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.