vevveevveveteeeyfteffYrYYVEPEpEV VET ET OT TF PPV M M Å Mi vrver v TryrFeryr vrfryvtv Tryvree YrerYYYY TY TtrevYYTYTYVT Tr VVEVVYVTYFFFE TV vereeerevYeYT FVO PY YE YPPY PP PETTY YYyrfYY Y Å | vyv —'. -LAHOLMS TIDNING -- Near EA . fologins utveckling och mera om- . kunna tjäna som föda åt männi-' oc skor, vem har tänkt på det? Det . ' var emellertid: Bajkov övertygad «.. s - När Thor Heyerdahl startade sin berömda Kon Tiki-expedition, fick .han av den amerikanske > havsbiologen doktor A. D. Bajkov rådet att ta med sig en silkes- håv för att under resan på balsa., . flotten fånga plankton som :re- SE ". servproviant. vid eventuell brist : på annan föda. '. NN > Att detta är en sorts — eller riktigare många olika sorters — mikroskopiskt" små, - slamartade - havsorganismer, - minns, vi nog: från skolan, kanske 6ckså att de tjänar ' som huvudsaklig föda åt - fiskar. Men att de även skulle' om och hans tes jävades ingalun- Överst: Esterhazys hundsk - Än 1 dag'ligger många fi domar hindrande + vägen för gra- fattande " praktiska "användning. | år: tills chan: En av de händelser; sorir:kanské|-1906. i omm Inte minst bidragit härtill är' den |”'.D vän” roll, som 'skriftexperterna spelar de under, Dreyfusprotessen.” Det | brott "för vilket Dreyfus dömdes, |]: bestod som bekant där; att han skulle ha utlämnat vissa franska militära : upplysningar” till: den och .dén Vv "domen tyska generalstaben, ' omedelbara följden at tv. Under : Dreyfus han ; blev, att han deporterade: | den, beryktade : Djävulsön;” | hän, fick” för: dig eyfus va n oskyldig. Den 'skyldiges namn var . Esterhazy, en "något "äventyrlig greve. som rots sin . vingliga karaktär fick | den franska generalstaben på sin sida: Genom . Dreyfusprocessen kom "grafologin i medelpunkten för. det offentiis a intresset från i e ha” varit ett objekt dstil sw kta i hela SA k "tolv ntligen. frikändes r de speciellt grafologiskt in- tresserade. : Dreyfus ' anklagades ör att vara upphovsmannen till n' viss |handskriven förteckning, ilka vissa ”skriftsakkunniga” an- åg vara identisk med" Dreyfus andskrift.., Fem ;”sakkunniga” ade. tillkallats för att. avgöra andskriftens identitet med den "anklagades handstil, De tre som ing var Bertillon,Charavay: och Teyssonnieres. Två av de skrift- akkunniga uttalade sig. emot. Deras namn var Gobert och Pel- ämndas utlåtande "dömdes, us. n Nöt : FAr 1896, två år efter det domen trällit, offentliggjorde den franska il tidningen Matin den för Dreyfus | olycksaliga förteckningen i facsi- sade sig nu, att alla de tolv, un- dersökningarna! kommit till den bestämda slutsatsen, att någon identitet ”' icke förelåg-'och :att Dreyfus följaktligen var kyl- Vad som här är av speciellt in tresse att konstatera är det fak- tunr att skriftexpertisen vid den tid varom här är fråga icke låg i NN p händerna på grafolöger utan be- "MYstod den av litografer, kalligra- as fer och tjänstemän i statliga be- fatthingar, byråer och liknande. ; Dessa personer var sakkunniga i skrivteknik 'men ej i grafologi. Det var sådana sakkunniga, som genom sina utlåtanden avkunna- de domen över Dreyfus. Det var + inte heller någon ovanlig före- teelse, att i de fall där skriftex- pertisen kom till användning gra- fologerna i regel stod i opposition -.» till "de :skriftsakkunniga. .- Detta > var fallet även i Dreyfusproces- i sen. De tolv utlåtanden som gjor- '. des efter publiceringen av den - nyssnämnda förteckningen i Ma- "tin var utarbetade av vetenskap- - ligt. bildade grafologer, och de falade' . samtliga : för Dreyfus öskuld. Bland dessa tolv må sär- - skilt framhållas den. framståen- ' de : franska 'grafologen - Cre- piux-Jamin och i övrigt G. Bridier, de Röugement, prof. är ” Moriaud och prof. Preyer. Ha- de de vetenskapligt bildade gra- fologerna. fått. .fälla. utslaget - skulle Dreyfus aldrig ha hamnat på Djävulsön, > NA .o. Mången kanske tror," att en ' skriftexpert kan vara fullstän- digt okunnig i grafologi, men det- . ta är ett misstag. Man trodde det - tidigare, och man utarbetade al- la möjliga metoder för, att erhål- -. la en "objektiv bild” av hand- + Skriften. Bland annat betjänade "man sig av den fotografiska tek- " niken för att förbättra den rätts- > liga-skriftexpertisen. Man försto- rade handstilar, ord och enskilda tecken i den optimistiska. tron, att på dat:a sätt komma fram till ” uttalade sig för, denna uppfatt- | letier, På grund av 'de tre först-| ! Drey-] mil. Detta gav anledning till tolv : nya "undersökningar, och det. vil dahl har. några mycket läsvärda förtjäna att närmare begrundas, su '. Plankton är den gemensamma . mer som rikligt förekommer i hav och sjö. De är dels vegetabi- liska och består då mestadels av alger och flagellater (fytoplank- ton, dels utgörs de av smådjur, såsom -lägre kräftdjur, fiskägg m m. (zooplankton). Djurplank- tonet lever ”av växtplanktonet, som i sin: tur lever av amoniak, nitriter och nitrater, som bildas av det levande — och döda djur- planktonet och företer 'sålunda en cirkel, där' varje led Jever av. föregående led och där samtidigt vi"I trådarna finns här och var oc. t är vilsporer, som säkrar allesammans utgör föda för allt som rör sig i, Då och över havet, varav, fisklivet ytterst beror och bildar på havsbotten ett slamia- ger,. som livnär -bottnens .växt- och djurvärld. stl ox Någon brist 'på föda blev det nu inte för ' Heyerdahl & C:o, tvärtom var det under hela den 101. dygn långa färden överflöd på fisk av 'alla de slag, flygfis-] kar, guldmåkrillar etc., som fån- gades och 'alltsom oftast själva hoppade ombord. Men: doktor sr se oc da av, Kon Tiki-rhännen, Heyer- ” sidor :härom i sin bok, vilka kan - beteckningen för tusentals arter . synliga och osynliga småorganis- " x $e - Ett Bajkovs i 'råd : lydde' de : ändå. Planktonhåven kom flitigt i bruk och dess innehål prövades. Hey- erdahl skriver. ; ”Mer än en. gång har: mi 'skor' svultit ihjäl. på havet, där- för att de inte kunnat fånga nå: gon fisk. Men ingen har tänkt på att de seglat omkring i utspädd, bredare och: längre (eller. Det. - ” algernas föribestånd : rå” fisksoppa hela tiden. Om de förutom fiskkrok "och nät haft ett. redskap att. finsila soppan med, skulle de lätt kunnat få en Portion plankton, Det: är . med plankton som med säd — vi måste samla en stor mängd för att det skall räcka till ett mål mat. Men kanske" att det i framtiden" blir lika vanligt ' att fiskaren. silar plankton som att bonden tröskar korn”, förklarar han. =... ';'Trots att plankton luktar vär- re än rå fisk, är smaken inte'des- ett bättre resultat i sitt arbete: Felet med dessa skriftexperter låg däri, att de arbetade helt me- kaniskt och att de saknade till och '. med den, mest. elementära kunskap om handstilsförändring- ar på grund av fysiska och psy- kiska orsaker, stämningar, sjuk- domar .osv. Its Ett annat försök att förbättra den äldre ' skriftexpertisen gjor- des av den amerikanske forska- ren dr. P. Frazér, som är upp- hovsmannen till den s. k. vinkel mätningen: Denna metod går ut på att mäta den- vinkel i vilka hår-" och, grundstrecken står till varandra. Denna vinkel är näm- ligen mindre avhängig övning än av individuella egenskaper . hos den skrivande. Bristen i derna metod ligger emellertid däri, att den blott befa:tar sig med en en- da handstilsegenskap, och där- till en egenskap, som är under- kastad vissa förändringar. I och för sig et inget fel på den tanke, som V>>:r till grund för ätningen,' men che- ten i metoden gör det praktiska |; resultatet tvivelaktigt. : vc Av - ovanstående, framgår, att expertisen i skrivteknik, inte är identisk med expertis i'konsten att fastslå; om en person: skrivit en - bestämd handskrift. . 'Vad som led nederlag 1 Drey- fusprocessen 'var alltså inte gra- fologin.. utan den dåvarande skriftexpertisen, vilken arbetade fullt isolerat och självständigt och inte tog några grafologiska synpunkter i betraktande vid sitt|- bedömande. Att den grafologiska vetenskapen ej heller lidit något avbräck framgår inte minst av det faktum, att det grafologiska sällskap, som redan 1871 bilda- des av abbé Michon, La Sociéte de Graphologie,- utvecklat 'sig till. en 'ytterst förnämlig institu- tion, / driver en vittomfattande upplysnings--och 'undervi; verksamhet i grafologi. Eg: " Överst & ua ett planktoniskt kräftdjur, "som g por. exemplar av. Gloeotrickia' vid” högre förstoring. - en Bösmina. tomindre god. . Består piandnin- gen huvudsakligen av dvärgrä- kor, smakar den som en sallad av räkor, hummér 'och krabbor, men; | består den av pelagiska : fiskägg, smakar den .. som" "kaviar : och "ibland t. 0.M. som ostron,” säger den .celebre in expeditionsledaren, ”Det kan ätas antingen rått som det är eller; kokt'i färskvatten | eller soppa. 'Av de sex . Koff Tiki-vikingarna tyckte två att plankton var "en ”läckerhet, två ansåg det vara : ätbart och två fick nog bara av' att titta på "det. Smaksatt och ordentligt till-| arten ”Alariå väl -smaka. '. Den motverkar .skörbjugg. Japanerna lagat kan det säkerligen bli 'en' . första klassens rätt för alla som tycker om sjöfödar =, : Plankton kän 'skimra i alla regnbågens färger .och det är en ”Bensation för-ögat-att-studera-de " olika arterna i. mikroskoper. Men : väl så intressant som dess. utse- ende, lukt och smak,' vilket här : berörts, . dess näringsvärde. är. kanske frågan om "Det är klart att.det måste fin- "nas mycket näring i all plankton -, som driver omkring i 'världsha- ver, ty'det finns inte ett djur i . havet som Änte har: detta att tacka för sin existens”, framhål- der Heyerdahl i sin bok. T. o. m, ett sådant jättedjur som bardva- len, den största av: alla ' fiskar; lever enbart på plankton, ': Men .Hur är det "månne med planktons näringsvärde som di- rektföda för o&s'människor? -De få undersökningar, i ämnet som hittills gjorts : motiverar visser- ligen ingen. överdriven optimism men fältet är ännu tämligen out- forskat av näringsexperterna. ' En:amerikansk -v 1 som nog puadkKton ar ovck endast likvär ' digt med fyra kalorier. Det skul 12, mars, 1754 le därför krävas kopiösa mängder - ” av, torkat. plankton för "att ut-: "> spisa "människor . — inte minåre än 7,5 kilo bara för att fylla ett -dagsbehov. av kalorier. Därtill I ; en hög mag inte heller är så bra för vår "matsmältning. =: mo bart planktondiet dog de inom nitton dagar. Totalsvältande råt- tor dog mycket fortare. Vilket åtminstone bevisar att plankton är bättre än ingenting alls, och 1 nödfall kanV' uppehålla livet. Man får dock se upp med en del . giftiga arter som kar förekom-' ma bland de vegetabiliska slagen. - Dessa få fakta kanske inte sä-. ger 'så. mycket.: Bland de veten- ” skapsmän världen runt som :äg- nar sig åt det vitala :problemet ' . om/vår överbefolkade jords för- sörjning' med . födoämnen," finns . det dock flera, som. på fullt all-..: , Clarke gjorde sina planktonex- i + periment på råttor. Satta på en- halt, :" var räknar med plankton som en .- ">, eventuellt 'värdefull. reserv. F: ö. . "kan. man i detta ;.sammanhang peka. på . det faktum att männi-' skor "på .många » håll i' världen inte brukar förtära; I Medelhavs- "länderna "äter "man t. ex.” med "god aptit: "en hel "mängd små och kräftdjur, som ti ex. vi svens-. hoppsätandet i- Orienten, ” Näm- nas. kan' vidare att många: folk äter vanlig havstång, som luktar så" illa; Det är" fallet "med eski- måerna, som i brist: på annat:lå- i Japan ”utgör en viktig närings- gren; Känt är f. ös att man: ur ' artificiella gödningsmedel, eri idé tresseråd av. "7" människoföda, så har det alltid sitt -omätliga värde för männi- fisk "vi äter. I, detta syfte 'före- kområer en betydelsefull konst odling äv; plånkton, för fiskeri hela - världen,' inte minst" av ”FAO” UN Food and Agricul.' ture" Organization), som bl, a Just-är: till för att tröna 'möj- . ligheternå att utnyuja havets kolossala:' rikedomar. , agge » En kanske lika viktig fråga, som det ligger nära till hands. sig, är om plankton här vid namn Clarke som gjort en del ingående" analyser av plank- tons ''sammansättning i torkat tillstånd påvisar” att det består av 52-59 ' proc. äggviteämnen, 1—4 proc. fett och 13—17 proc. kolhydrat jämte diverse osmält- bara .. ämnen: Hundra - gram 7 AG SS hr £ LAHOLMS TIDNING-= ENDA-TI - Alarik Degerman a att göra sig, något medicinskt värde. Nog här man rätt att anta att ”urnärin- gen” i havet inte bara innehål= ler, näring ”utan jämväl någon- ting av medicinskt intresse”, .. " Martin Raberj a CA 2 Sh Hå Heyerdakl hade stor användning för sin planktonhäv undet ” : Kon Tiki-expeditionea. SA ." DNING SO -M-UTGIVES I LAHOLM äter saker och ting som vi andra ER musslor, bläckfiskar, havssniglär ve kar, nog endast: skulle grimasera åt. För att nu inte tala om gräs-' ter"sig den. C-vitaminrika :täng-' => > > | tång” kan”utvinma -pottaska- för — skan ' indirekt som” föda åt den « 2 HN | spisar med förtjusning. sin ”kom: .' bu”, vilken är något liknande och . . som mad I USA varit mycket in-'. ” Hör, det nu än må förhålla sig - ed planktons användbarhet som . Tingarna; Vår havsbiolog profes-. - sor = Hans Pettersson:har här ” gjort rön som uppmärksammats i '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.