VENYYVYYVFTIUTTEFFFTT - 7 Y YT EYFSRTEONYYTTETTIYTYTYTTYYVEYTETTFTYTTYYTYYYY vervver Yvv - YeTrYrfttYtFTYTTYTY ver "TYYYYYYTYYVTETYTFYTYYYTYT YFTYTES NET WT YYTT TTR YYTYYYTTN f ve — Eldbegängelsön går” inte - .mot kristendomens läxor r begravning IG än I döda människans kropp har, va-- srit olika, Under visså tider har jord- begravning varit” den". vanligaste. Under andra tider har eldbegängel- sö brukats. Ibland har båda begrav- ningsskicken förekommit jämsidigt, Under förkristen ' tid : var: hos de. flesta: folk eldbegängelse den van-" liga. ' I. och med .kristendomens: in-- förande :övergick- man till; jordbe gravningen;, .. i Si bibeln kan man a icke få stöd för att: ge: företräde för: den éna' eller: åhdra av dessa former. Hos judär- ha vär! bruke att: bränna de döda. Redan Au gustinus'| förklarade - "att det ur kristen synpunkt var' likgiltigt" vilken form man använde för kroppens förvandling till jord. Detta fak-- tum förtjänar att bringas i åta ke'i samband med den aktuali- Är vicnu på väg "mot hastighetens " STOCKHOLM. . " Vi går obönhörligt ma en. "värla utan egentliga avstånd... len en huvudfråga blir "denna: Var ligger hastigh yttersta gränser? : yttersta gräns? D.v.s, den hastig- het med vilken människor kan, för- flytta sig med hjälp av "något slag "tet. som frågan, fått 'genom :en: debatt som förts nyligen. Vid-" stående artikel är ett samman- drag ' av det föredrag, som kyrkoherde . Rosengren, - Göte- borg, höll vid: Falkenbergsortens - eldbegängelseförenings årsmöte. » fört ätider ” tiden. före: den bebyloniskal den ' Brr Andra Krönikebo- ra. en stor förbränning.” I Jeremias .- 34::4 berättas detsamma om a koning "Sidkia.- st = Nya Testamentet | finns icke nå- gv uppgift om att Jesus föreskris vit'någon särskild form för begrav- . ning. 'Aposteln Paulus «har j Första Korintierbrevet :: 15 ” käp. utvecklat Järan om de dödas delse ur en 16: 14 berättas om konung Asas Egravning: ”Man ställde 'till : "hans " Stockholm. - Domkapitlet i Uppsala avstyrkte . och kyrkomötet förklarade, ”att: svenska kyrkans begravningsritual icke överensstäm- de med likbränningen och icke bör bringas till en sådan" överensstäm- melse”, Både medicinalstyrelsen och överståthållarämbetet hade tillstyrkt bifall och justitiekanslern förklara- de, att domkapitlets - betänkligheter icke äger giltighet. Kungl. Maj:t godkände hemställan om tillstånd till eldbegängelse den" 14/12 1888. Åristen synpunkt, Paulus kände: väl till:den: hellenska uppfattningen: om Själens -odödlighet. : Han" samman«< ställer denna med Jesu beskrivning -äY. skillnaden mellan jordiska. krop- "par och" himmelska kroppar såsom dätr berättas i Matteus 22:30," Han säger : om”. människokroppen: ”Alla skola v vi förvandlas” och ”detta död- liga: måste ikläda sig odödlighet”. Men han säger intet om vilken form eller: på vilket sätt denna förvånd-. ' Äng skall ske, "Alltså finns det i Nya Testamentet: icke "någon före- - skrift:om hur den döda. människo- |. kroppen: skall: begravas. "Den ckrist-' n ra ed det nm har intet :att ” "på vilket .de dör Gud, den hans; "särskilda himmel: kropp; alldeles” såsom. kan ger åts, lomfröet "eller yetekornet dess sifegna ; kropp. : Härigenom ' fick detta gravskick lagligt skydd, dock med en mängd restriktioner., ' De. flesta .av, dessa borttogs eller. modifierades: genom Kungl. Maj:ts kungörelse den. 8/12 1933 "angående, eldbegängelse.. Nu-. mera kan, man .säga att motståndet från kyrkans sida gentemot eldbe- gängelsen "är övervunnet. Visserli- gen-är det ännu blott ett ringa. an- tal präster som är positivt inställda till-kremationen. Men det är blott en och annan präst som vägrar jord- fästa, när r. kremation skall: väga rum, xo När vi "kommit till klarhet om att inga - hinder” ur kristen: synpunkt finns mot kremation, bör vi inrikta oss på att-skapa möjligheter för alla att anväl da detta gravskick. Ur hy- gienisk”synpunkt'är det ju att fö- redraga'' framför jordbegravningen. En sak: sor. man bör 'vara' tacksam för, är .att man genom "urngravar kan spara stora markområden, Sär- skilt betyder detta mycket ide sto- ra städ v En, stor fördel är ock- r stoft till. .en - så att var och en på: ett enkelt och > | värdigt : si än. föra: sina käras jemensam grav, om : Kr. frågans :om”- begravningsskicket sanning. en" brännande” fråga; Först man så önskar. Man kan också an- rdna colombarium, där. familjer ärvarar. sina avlidnas 'stoft-urnor. i "colomba. ier "Den « -Äntrikata frågan behandlas ”Signalen”. av redaktör Henry Kjellvara. sem 'på basis av svenskt öch-” utländskt material. gjort en sammanställning av' de fakta: som Mitidsmänniskorna : hunnit” samla och" som vi litet till,mans måste observera i fortlöpande rapporter deles . Självklart | dominerar flyget —; men de resultat; som järnvägar- na kan ' redovisa, är. heller inte fy skam, Först ett par. ord, som både symboliskt :i och " praktiskt 'belyser utvecklingen. Red, Kjellvard skri- ver: i Om jag far tåget i Stockhölm 1 21.15 är jag i Köpenhamn 'näs- ta dag kl 8.55, alltså efter. 11 tim- mar och 40 minuter, Tar jag trafik- flyget från Bromma kl 8.20 landar jag i Köpenhamn kl 10.00. Det gör timme och. 40 minuter. Kan jag flyga ett modernt” reajaktplan lär det gå 3540 minuter, - " Alltså? Hastigheterna ökar. snabbt, Den 22 maj 1936 var det minsta avståndet Stockholm—Berlin. med tåg "och färja 2412. timmar, men len 23 maj sanima' år förkortades tionella” flyget, '. "Det. anses”. att. den ' i4 oktober 1829 avslutade en”årtvsenlång' epok i fartens histöria och att den” da- gen "en ny" började, Det var den bekanta lokomotivtävlingen i i Rain- hill, England, . mellan . Stephenson och svensken John: Ericssons loko- motiv Rocket "respektive Novelty. 56 "km/tim!" ”noterades ”den "gången, snabbaste 'segelflyget,> > som" gjort. 39 km/tim. : :Sedan' dess har tåghastig- der tiden' blev: bilen ver! så förstås flyget. Sjön ett kapitel för sig. Sträck 15: timmar. Eftersom” red his duterara' sig? i om" vunna ”hastighetsrekord.”. All-|- det plötsligt till 4 timmar "och 50): minuter! "eftersom Stockholm" denl.. lagen inlemmades. i det inter? a- ; och: loket hade därmed. .stagit. dett. — Den unga flickan — charmeras lätt av den lite äldre mannens atice våtkåsvana och säkra ä Hans "ef h hennes ögon och hon" förleds ofta att tro, att alit detta” Innebär garantier" för ömhet och trygghet I ett äktenskap med bonom, Er oftast ett olus I C filer. äldre: män framför j "åriga kavaljerer? Det är i varje « något "som flertalet "unga "åldern "18—20' år tror, klaringen ” lvrillit”som” "ofta » äglar” dem i, förhållandet” fall män” i och "denna tro-är :till den bristande s : til jämnåriga Hickbekanta: t När de. säger. Idre”, mena de: inte” gamla män utan dem” . som 'är mellan 25 och 30 år. Att. odén inga" flickorna "skulle föredra -. äldre”. män tror i själva” verket ; också " 25—30-åringarna själ <> Med rätt eller orätt anser de; vit dem: erfarenheter Föredrar, de” Unga. Hlickorn : atl "de har mognat, att livet bare gin, ju i varje fall inte vara :så myc- ket med. eri :som ingen! alls char: : velat ha. : : Jag:påstår inte,. att & i la är sådana; som. jag .har'!skildrat; här, men att inställningen är ty- pisk: för: måhga; kan väl ingen grund - och böttén: i sörgligt, ty de unga flickorna Iu- rar: oftast sig "själva Naturligt- VT vis är, det något mt de.sö- ker hos, den litet, "”äldre”, det tragiska, är "bara, att mannens;: Tyder: är sådan! öka med .å åre vw den. De: vill således ha någon som de kan känna sig trygga hos, en man hos vilken de kan släppa loss litet av den inne stängda underlägsenhetskänsl repa förhållandet till fadern; De som här en misstanke om attde - känner, på detta sätt, g5r antag» ligen. mycket bättre 1 att trotsa > oc och få Iov att på nytt vara ”li.. ten flicka”, Jag menar inte, att detta "an. tid är medvetet för dem. Stun: > dom är det verkliga motivet dolt. för dem själva, Men det finns där, De kan alltså tycka väldigt bra "om den jämnårige pojken, men: de känner inte den respek" . ten för honom, inte den känslan av ätt bli omhändertagen, som den kitet äldre kan ge dem. Någon : vill nog hävda, att. s detta bara ö är ätunligt och att det helst"'bör "vara'en ål och hust. kert är detta ock- så naturligt för många;-om det : vittnar. alla de lyckliga äkten- skap, som just har, kommit till "stånd , emedan hon bara fann den -trygghet. hon letade efter os en man "som var litet äldre: - än hon... :. Dårtills kommer, att en "flicka på 20 år faktiskt är -iner utveck. "lad "än "pojken: i samma "ålder, något . som "ju också erkänns i inte. ger-den.minsta', vår äkten epalfestiftning, som mur. fi 1 --utan vidare finner 'den äldre ka- valjeren vara ”intressahtare"-än ålders: skillnad på 5—10-år mellan mar" kvinnans problem” än "skapet ä är trots allt inte: detta it inga? flickor bedrar'sig själva, ' dem som är sitt komplex och söka finna en man som är så olik fadern som v möjligt. . Men även det helt "normala? - svärmeriet för de ditet &ldie är betänkligt. Grunden för ett äk- a tenskap är och blir kamratska= =. « pet, och det kommer från första ' stunden in något skevt i balans = 7 sen mellan de i två, om den ena får makten blott på grund av . att han är äldre? Det är inte Vv” hans ålder som gör honom kva. . lificerad att skapa trygghet, det är inte ie hans erfarenheter z heller, : ty alt” kommer an på vad han som har lärt av åren och erfarenhe.” : terna. En del'får ut mera av 20 års livserfaretiliet "ä "än andra. av "30; det'finns i unga "män som vi sar mycket” mer. förståelse för der 10.7 år äldre rivaler. Hör Lr Mycket "skulle vara : vunnet, . om de unga flickorva kunde fö 'stå, att det de letar efter är gans oskar: "oberoende av: födelseåret. : Då skulle de'också'gé sina järmn« . Åriga, én bättre chans" Alt visa, vad” de duger! till. Ty: äkte bäras på händernä av én stor , . ett liva. - långt, kompanjonskap, med”upp- ” giften dd a "och r det har- man kor få din: i ford Rå. pojk: vän få: chans ätt att. också ligger? djupare; nåmligen- tryg ärskild . ch. "Sådan >. ihnas sedan många år i Stockholm: är def naf het och förståelse, kanske söker”, flickanz väljer 3 n REKO På det romerska riket. Augustinus var |i Gustaf Vasakyrkans'krypta och H de” något. Som: liknår der Nu kom a San utveck RR om född år 354. Han had&&därför redan invid Högalidskyrkan;. - förten i "mänlighets ' historia, Med säng fann 08 sin'egen far, Nu ; somplex, då Hon, fars it och som kän! ge dig trygg: " ét; Den får du inte gratig eng, '; sm: du söker: bland: årsklasserna -Iitej högre opp + varit tillsammans --med andra » Kvinnor tidigare: är”blott>en-p ;- Kant: tillsats "till; hans attraktivi? tet: Hans: erfarenhet gör, honom Huvudsaken är icke vilket gråv- skick vi använder" utan att vi. vär- digt ordnar för våra käras sista vi- lorum” och att vi ömt och Nackert Under ungdomsåren fått lära känna |- stämningen bland "de kristna, när "gällde" förhållåndet- till seder i: religiösa bruk, som hade i berö- | g med de förkristnas. Förkrz; Edgar B. Schieldro; äkriver hr Kjellvard"” : dessa dagar i tår grunda: UN som bakgrund - följande, nä - nar "hennes far I "grad. Hon kommer alltid: att.b besviken, ty hon blir aldrig barn som" tidigare. | De har blivit vux" na och känner, att "de" trots allt å så 1 sing ax don. döda kronnen var ju formen” för” 'römarnas” begravning] särskilt bland ' de högre folkklasser- hä. Bland det fattiga" folket, som icke hade råd till eldbegängelse, fö- rekom jordbegravning.; Kristendo- . men: hade sina flesta anhängare i - de "lägre folkklasserna, Därför blev jordbegravningen : såsom det] ".. gängse, gravskicket. Stridiga' menini ar. gjorde 'sig då. gällande,” "Man rågade, . Augustinus, vilket ; Brav> M skick som borde anses vara det ur kristlig synpunkt riktiga och ur Jä- - rösynpunkt rätta. Han svarade, att det vär ur krister. synpunkt likgil- tigt vilken form man använde för kroppens förvandling till jord igen. Denna fråga tillhörde de si k. adia-| fora, d. v. &..var och en kunde göra "det han fann lämpligt. Detta utta- lande av den västerländska kristen- hetens' främste kyrkolärare: borde ju ha löst denna; fråga. . "Det visade sig emellertid att” stri- derna blev större ju 'fler områden som lades under den kristna kyr» kan, Bland kelter, germaner, "galler, : slaver och nordbor -hade sedan år- bisenden eldbegängelse varit den Vvahligaste formen, ehuru också Jötdbegravning förekom "bland des- z folk. Med kristendomen; synes ernellertid eldbegängelsen” helt ha kommit ur' bruk. De kristna 'inte Bjött föredrog jordbegravning; de bjöd helt det gamla gravskicket - fed eldbegängelse. Detta får vi nog : khse berodde på att de mäktiga - vårdar dessa minnesplatser.” NV Indokina- kriget a har. nu gått på > småningom så att de kristna an-|' 32: miljarder” kr . PARIS . : "Det åttaåriga Kriget I Indokina har hittills kostat" sammanlagt 2,168 miljarder franska frane eller i sven= ska pengar 32,5 "miljarder kronor. För det "löpande året' beräknas krigskostnäderrna ytterligare till 686 miljarder franc, 10 miljarder kro- nor, vilket är betydligt mer än svenska statens samtliga årsutgifter,! "Omräknat till 1953 års francvärde fördelas kostnaderna på följande sätt: : Franska. statens utgifter under åren 1946—1953 utgör sammanlagt: 1,519 miljarder”. franc, mer än 22 miljarder "krönor, varav 291 resp, 267 och 256 miljarder under de tre senaste åren, För det löpande året salkyleras franska statens utgifter till ”bara” 151 miljarder. Från och med år 1950 har USA lämnat ame- rikansk hjälp till förmån för Indo- kina-kriget. USA:s krigskostnader under åren 1950—1953 uppgick fill 851. miljarder franc eller omkring 2,5 miljarder dollar, ungefär samma belopp som 18 europeiska stater un=, der Marshallhjälpens år fick årli- gen från IISA. Det amerikanska bland folken, dit. kristend kom . och de förmögnare klasserna: Jik2 som i Rom motsatte sig kristendo- mens införande och bekämpade dess läror. Eldbegängelsen var ju det i Indokina ökade från år till år. Amerikas utgifter för In- dokina-kriget var under räkrängs- året 1949—1950 bara 40 miljarder franc, d. v. s. 600 miljoner svenska järnvägen" givetvis. ;: "Järnvägen" har 'trots allt" ännu > [inte på långt när spelat ut sin! roll, Konkurrensen med bilarna ha; vit järnvägen" direkta impulser, :Järnvägen ' var "en gång i tiden. det snabbaste av allt. Den var ex- pressen framför: alla. andra..: I "en värld "som lever på. vår hastighets- nivå .. har den " något tungrodda inte .' kunnat Fy sig som fartkung. De 100 km timmen som . var " topphastighet vid århundradets början är en bra hastighet ännu i dag: De 95 km/tim, som | expresståget ”Götebor- garen gör på sin färd från Göte- borg , till. Stockholm, är en akt- nagsvärd hastighet på en bana, som inte . Ursprungligen, byggdes för den. - "På senäre uid har järnvägen följt modet -och gått in för avmagring. Vi har fått andra tåg, korta en- hetståg och ' rälsbussar; Hand ' i hand ' med förbättringen "av den yttre formen : går ansträngningarna att reducera vikten. Här är det amerikanerna" "söm gått i:, täten. ”Zephyr”-tåget ” i Chicago väger bara 80 ton, rymmer 116 passage- rare' coh får tack vare en 500 hkr motor” en hastighet . av 150 km i timnåen, Ett tågsätt av den gamla typen, vägde med lok och” åtta vaghar. 750 ton. Det togs 380 pas- sagerare och krävde 3.400 hkr i loket, Tågvikten 'per passagerare har alltså sjunkit från ' 2.000 kg till 700 kg, Samtidigt har maskinkraf- ten per passagerare gått ned till mindre än hälften och hastigheten ökats betydligt. ” » Denna utveckling mot det lät- tare . och ' snabbare är karakteris- tiskt för järnvägen i'hela världen. Anglocket står på avskrivning, Det dieselelektriska det jordén" bär. ligt. rädd -att tappa dem — vad ' skall man. likna . dessa. den nordi ska" Människa. .:'. "spödropparna : in svartbruna näbb (prasslande :mellan fjolårslöv) var- som en "fågelmamma, ; liksom rens" primörer: vi : Det: kan "kanske gas, i. ett. ord vad "som +: guldkantar , denna dag med .upplevelser av finaste frisk het: ; brytningen > mellan. vår och vinter. Som den 'odefinerbara brytningen mellan: dur och” moll i en mozartsats,-Man liksom känner Armbrytningen "i" luften mellan köld och. värme: Mellan det köld blå och vitgyllenvarma ljuset, Sam- ma skälvning finns också i + Järkor- na, .; vars. dallrånde, sång änger mellan himmel och: jord.. se På. " gärdet ligger ännu drivs Som: salt stungad in, mellan tiltor-;" na. .I skågsbrynet ligger fläcksnön som. en. "näsdukstvätt.: 'Det är: i'ljuset alltsammans. be-, gynner. I. begynnelsen var. ljuset. Ljuset frilägger 'sina nerver, Känn! — ljuset: ligger .bart mot ditt öga nerv . mot, nerv: Kosmos '. mot Det' finns just nu i vårvintern något i ljuset som varken 'är köld eller hetta, något finare,' andliga- re, Just i en 'middagsglänta; då du kommer ' ut 'ur skogen och skug- gorna, .ut på öppna fältet eller ut till "havets 'klarvakenhet —' då kan :' Jag sätter. sten. "Det är: "nästan. nödvändigt att sluta ögonen . för ljuset —u Jyssnal:: da klippskrevan. De första” drop- parna «efter ' natten kommer med möda; som”satt någon med mejsel och. högg ut dem.' Men efter hand kommer de; villigare; i tätare ”klun- gor: ? "vinterns" sonora åderbristnin= gar i berget, ' s Att lyssna” till dötta är som att höra ' tiden! lossna" ur sin inne- frusenhet : i "landskapet —- snart tickar det i klyftan som i en natua renseégen urverkstad, Och av dropparna blir små ränn- ilar. Och: de: små" rännilarna letar sig ner. i bäcken — 'skogsbäcken som skimrar i ravinen: ljuskni pen i' fantastiskt glid, 'som samti digt är lNjudknippen, silvertoner i dubbel « meriing — er' danserska ner” geriori dalen, upplöst” i sång : Och jag "frågar lärkorna: ” Vilka skatter har: ni pantsatt däruppe i det rena blå" och'nu "Jösa ut' med er':sång?= to 'Och jag låter frågan vidga sig och 'gå "vidare uppåt i det'osynliga' Vad är det för skatter' som” Ni gon har påntsatt i tingen, att'li- vet ständigt, vår efter vår, årtusen- de genom "årtusende, -på nytt för söker lösa ut dem med så :mycken fin;- vild: och” gudomlig åkönhet, Clark Gable blir free- Jancer. — vill inte slava åig,in 1 det; istället; Lyssna sig till Je Axel Pehrsson-Bramstorp gåva till varje hem, fordbrukskrisens och arbetslö shetens Sverige = är 1933 — höll på att drivas i armarna på nazismen och "kommunismen, men räddades genom" ' den s. k. kohan« . dem.” Är det någon som tror att Sverige kupnat hålla sig utanför. det andra världskriget, om dennä uppgö- relse ej kommit till stånd? Kohandeln etablerades av Bondeförbundets "Bramstorp. och Arbetarpartiets Per "Albin" Hansson, ' förgrundsfigurerna i 1930--40- talets politiska epok. I den märkliga boken, " berättas ; det initierat och intressant om den framgångs-" » rike 'BF-ledarens liv ' som människa, föreningsbonde och .statsman... En förnämbe c och rikt illustrerad boler 1 i i 1 ; dieseldrivna, Klipp ur "kupongen t och insänd a den genast vederbörli-: gen irylld till : a s gravskick dessa' höll fast vid. . Delkronor, men år 1953 uppgick de till: = å | kristna ville utrota allt som hörde 269 miljarder franc, till mer än sex å jr = och det rent elektriska loket stor-| du få uppleva det. "Drabbasvav mar « fråm,: och gasturbinen står|qet, Kort som ett hugg i hjärtat redan i förstugan. Ett antal lok av|. Vad var det? "Aldrig ska'du fin? Clark "Gable har ”efter att under! 23 ' "år! tillhört - Metro-Goldwyn- | Mayer-bolaget, upplöst sitt-ko till forna ' religionernas sedvänjor, Igånger så mycket, "För år 1954 har & för att på så sätt skapa en helt JUSA:s utgifter i Indokina beräknats dan i tjänst i fä: t är med. det | trakt trots att bolaget för ytterli- alkenber; PR = AV kristen” grundlivsåskådning: -Eldbe- utgöra 475 miljarder franc, 1,4 mil- Vr da Ao rnikanerna har för- päa med lörbängen: delar av detlgare 5 år velat garantera 300,000 Förlaget" BY och B Y GD. F g- NG =E gängelsen fick .namnet "hedniskt" jarder dollar, d. v. s. tre gånger me-' resten ritningarna klara "till ett försvinnet i - det. osynliga. |dollär pr år.» Vid en pressmottag- " Härmed Frekvens: ex av presentboken BRAMSTORP att =E gravskick. Sedan dess har fördo- ra än Sveriges försvarsutgifter un> Jatomlok, . - fm Och d år att det som är ”icke ning meddelade Clark Gable, at ” rakttritt sändas sig till ett pris av 5 , som a får uttagas mot” - ; 2EÅ mar, vana och sed skapat en stark 'der samma åP. De antik per bar blivit till något synligt”. ep är trätt på att PE free lancer. postför rskott. a SR tradition, som hållit ett' grepp om tiska indokinesiska staterna bidrog > bolaget 0 k - da eget pro- i 2 HM =E dertid väl. Enligt rapporten hade] Ja, lärkan! Hön. mäter luften med |Gable vill varken grun: 2. . : Ze folkmeningen. ända in till slutet av under åren 1950—1953 av egna me- 28”'amerikanare och 236 öinvånare "höjdrillar. . Hon - prövar, . dess | duktionsbolag eller gå över till te- I Namn I seosstrersenert el ina hö; å ie srossonssrseronsnoretsen sr pe 2800-ta1e8 ble tank tt kal a del med more Frang «-> Ja försiktighetsskäl förts till Kwa= klungliga bärighet, hon luckrar PP heller — tilll neat beslut her Arte i Sr verige - blev en att skap . 7 de mot eller ommi . - w Ar + . jalein, men även där blev di d, NN dast -Bostad 00 TR öjligheter att T WASHINGTON: Över 250 per-if nin; len med, sång, skäl; Han ' vill emellertid en 0: soretosn = ktuell i och med den sök m | soner råkade vid det senaste atom- förmodan = utsatta för strå a Och ibland, 1 höjdlägena, i ljus spela, när rollen och' manuskriptet ” = ue. iocl ansökan, som hall- i |De fick emellertid inga bränns] då kan ur- dast när han = 87 gjordes 'av eldbegängelseintres= experimentet på MÅ ade bre dor och kommer så snart experi- druckenheten, lär man an ” Mn bonom och en 1 Län EE i -. tsatta för en stunds radioaktiv föras till|skilda henne längre, kan" man fålhar lust att åta sig en ro =E »ade om tillstånd att få bygga ett | 4 ddelar ' atvmkraftkom- |Menten' avslutats att åter! öras T en med”: rie, sade Clark Gable. ! är Ke på : Norra kyrkogår- Strålning Ila "efinnere siz tmel- Isina hemorter, ' , för sig att hennes ng bara är med slav: a öl 7 — = me e on söt ne . 7 nn a ji te . = LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNIN ] I LAH L . i N sr . a, fer M : 4 ts - rs 4 ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.