oo! Myndigheterna ; «fv ; Åk : Jå t , | LGs RAMA LU FRUKT IEEE Hö LER RER RA Hänt por Rs Maa Pang kl. 18.12. kl. 18.14, var nazisternas fånge. under kri-. - Gamle Herriot tittade på bildsto-" 3. av någon, inte. ens av Pablo Pi- ” som är galen nog att betala 3 mil-! stridbare Edouvard' ie. Nn s|varnas för alkohlismens faror. » från köket. sö A YYYTYE YYYYYEYYYYYYEYET EYE NY FA A TF FFF 0 OTYFYYTYTTYFTYYTEYTYV ETT RETT Y VE "YYYYYETYETYTTYTTTYTYYTYTYY é ryvYYTTY YYYYTYTYYYYFTTYYYYY ETT YTYYYYYYTYSYSYTYYYTTYTTYYTSF TY VTT TATT TTT s ja. fiytt Dagens "namn: KRISTOFFER. ' Solen går upp eV 6.32 och ned Morgondagens namn N HERBERT... Solen går upp, kl. 6.25 och ned Herriot. gillar ej. " Picassos ferklump LYON (AÉP); Pablo Picasso: får praktiskt tan get vilket pris som helst: och för vad som helst som bär hans sig- natur. Den franska politikens ”grand old man”, nu 82-årige ' Edouard Herriot, är. emellertid en envis motståndare till: den store tnären; talade affä; ti der." Från och :med år 1905 — bortsett från de. fem år som- han get — har Herriot varit staden. Lyons borgmästare. : och i denna egenskap har 'den gamle kämpen - nu fått tillfälle att försvara med- borgarnas ' skattepengar mot den ' lunske I soticlke Ironstnj. "ren... Lyons museistyrelse beslöt häromdagen 'att till. stadens mo- derna konstsamling ' anskaffa nå- got verk av Pablo Picasso. Konst- nären erbjöd en liten statyett, ba- ra 12 centimeter :hög och.egent- ligen bara en ofärdig skiss. Picas- so ville få 3 miljoner franc för sin lerbit som han kallade för ”Uven”." den och lät den pr omgående åter- sändas till konstnären, ”Under 49 år har jag. i Lyon ansett söm min främsta uppgift att varsamt um- gås med mina medborgares dyrt -förtjänade pengar, Jag tillåter in-' te att Lyons börgare blir: lurade . casso. Han får söka. sig en annan jongr för en pit Jera som är full-' ständigt - värdelös”, yttrade - den ent "och. ödskalle p | | spritflaskor;” i stater Towal USA har bestämt att.visky. och jendra starka” drycker: endäst" får . för äljas i flaskor som. bär etiket- ter med beteckningen ”Gift” och en le." dödskalle,:... Därigenom 'skall ungdomen och de -äldre med; | Enn ny lek: Lilla Kristina" låg på "mattan" i — vardagsrummet - och sjöng medan mamma höll ett öga på henne. uti- Lilla Kristina vände sg på rygg joch sjöng en stump. ” Så vände on sig -på 'magen och sjöng en; stump. så vände :hon 'sig , på rygg: «och. så på, magen, och på: rygg. Ågen, ideligen. — Vad i all världen” har du för ej, frågade måmma, till slut. f "| manövreras med hjälp av en tek- Bland de många "unga präster | zom blevo predikanter på Ostindi- ska kompaniets . fartyg var också Gustaf . Fredrik Hjortberg seder- tera kyrkoherde, i Vallda 'och . läps församlingar, Han gjorde ina tre resor till Ostindien åtskil- iga år innan Wallenberg hade trampat ett däck och samlat det som senare tog form i ) sicka ”Min sin på gale- jan'V Hjor riberg :var inte bara en lärd och gärna hörd präst, han var också en sin tid framgångsrik läkare, i vilken egenskap han gär- na anlitades. Han var nåzot av en tusenkonstnär och särskilt var han intresserad av mekanik, Han bygg- "de egenhön”gt orglar och urverk, där han "själv fick tillverka: de smådelar han behövde. Det kanske var något allvarligare än vad vii "våra dagar skulle kallat en hobby. Det var väl närmast denna sida av hans verksamhet och om jag ej minns fel också en del jordbruks- experiment, ” som gjorde att han kallades till ledamot av | Veten- skapsakademien. Han tillhörde vi- dare Vitterhetsamhället i Göteborg. Riddare" av ; Vasaorden blev han "när denria "orden . 1772 instiftades, Lärde bohuslänningarna att' "> odla potatis : Samtidigt . med Wallehberg var "ung varbergspojk” skeppspräst i .'- indiska » kompaniets tjänst. Det ”"r sedermera kyrkoherden Gomer ” sunius, som i sex års tid förkun- "ade ordet på gungande däck, Han ar född i Varberg 1748 och son "ull en bekhållare: Gomar Brunius hade', gott läshuvud och redan som 22-årig prästvigdes han. Efter sina år till: sjöss. "gick" han i land för gott-, och . blev, fast rotad i.-den bygd" där. han som kyrkoherde" sat tes att:verka år 1779. Det var i det karga Tahurin i Bohuslän, I den socknen är ju nästan varje klipp- | ger i for så att det blev andra fill ett före- döme. Veterligt var han'oc'så den förste som lärde bohusl' nningärna att odla potatis och att använda dem, vilket inte var det minst vik- tiga. Det tog lång tid att övervinna folks i allmänhet och sär: kilt hus- mödrarnas motvilja att använda potatisen i Mishållét, Ännu i bör- jan av förra århundradet var mot- viljan mot potatisen stor, Bönder- na föredrogo rovor och kålrötter både att odla och att äta, Till en del förklaras det av att dåtidens potatissorter varken voro så smak- liga eller så hållbara som nutidens förädlade sorter, Men prosten Bru- nius lyckades anskaffa det bästa” som då var möjligt och genom att skänka bönderna zättpotatis -över- vann han ' det första : och största motståndet. : Hans arbete som n jordbrukare blev den 'store röjarens, vilket gav finå resultat, som man talade om i hela Bohuslän. Han gödslade ' jordén med grums från trankokerierna, han lärde. bönderna i Norra Bo- huslän det för dem tidigare obe- kanta trädesbruket,' han visade dem hur man med stenröjning, och utdikning kunde nå resultat vilka för dem tedde sig som rena und- ret, Han var också inne på så mo- derna metoder som att odla enligt växtföljd, Det heter nämligen i ett protokoll från en ekonomisk be- siktning . i Tanums »prästgård -1790: ”Potatisplanteringen synes vara hr prostens huvudyrke emedan - år- ligen sättes emellan 12-18 tunnor potatis och sker det på steniga båc- kar ur vilka efteråt stenar. utbry- tas. eller sprängas och göres tjän- liga till att så råg." Potatisplante- ringen har han så uppmuntrat, att knappt ett torpställe finns i pasto- ratet, som icke satt någon , kåppe Potatis, vilket bef dä "Duktig valldapräst: botade folk. — samt tillverkade: orglar och urverk! gården och dess jord; En av hans gårdar, Mjölkzröd, lär ännu vara i släktens ägo. Det pionjärarbete Prosten ut. fört till jordbrukets förkovrande uppmärksammades inte bara av lantbrukarna utan också av länets och stiftets ledare, Biskop Johan Wingård. fick Vasaorden som man ju på den tiden ”inte hängde På herr Vem- somhälst, Landshövdin von Rosen kallade "honom bland de tolv som 1814 instiftade länets hushållnings- sällskap, Egindomligt nog Var det Prosten i lika gott stånd & som präst- . ställde om att Brunius | !' w Marknadsborät telser: och prisnoferinear meddelade genom Sveriges - Bantbruksförbund, . Stockholm den 10/3 1954 Spannmål. Garantipriser på tullgod brödsäd av normaikvalitet vid inkop t:än odlare under tiden 11-20 mars 1554. (Priserna höjes med 10 öre pr 10- Loge Period t o. m, den 21 maj "Vete 49:30 - Råg . 47:80 Priserna gäller vid leverans till följande s. k. prisorter: Stockhulm, Norrköpings Djurön, Kalmar, Kri- stianstad; Ähus, Karlshamn, Ystad, hushållningssällskapet. I detta säll- skap i vilket märktes biskop Wingård och hans son torde Bru- nius ha varit den ende'som för. hade visat det, När han'år 1819 av- led var hans banbrytande arbete inom denna näring riksbek stod sig på jordbruk. Hans gärning | Trelleborg, . Malmo, ” Landskrona, nästan Hälsi ; d, Falk Eg och :. för. jordbruket främmande Göteborg .och Gävle. errar . som kallades" att instifta | Lantbruksförbundet noterar. den 9/3 1954 följande Pproducentpriser på fodersäd, avseende genast leve=- rans, fritt noteringsorten, för vara -av. normalkvälitet, i partier om minst. 14 säckar, kr Pr 100 kg: Göteborg: foderkorn 33: —, vit- havre 32: jäven under denna vecka har en a och härmed slutar sagan om var- bergspojken som . lärde bohuslän- ningarna att bättre bruka sin jord och att bäde odla och äta" potatis. Kyrkoherde: Anders Wingård. i Erokstads pastorat blev stamfader för den bekanta Wingårdska präst- släkten från vilken ärkebiskop C. Fredrik af Wingård härstammade, Fredrik "efterträdde. år 1818 fa- dern som - biskop i Göteborg ' och blev' ärkebiskop 1839. Han och bi- skop Johan Wingårds övriga barn adlades på grund av; faderns för- tjänster och lade då. prefixet ”af” till det. gamla familjenamnet,” Ät- ten utdog redan. 1856. Om stari- faderns död går en sägen; som osar hedendom ;- lång väg och. varslår om de snart efteråt kulminerahde att de "efter nyår bliva hulpna med potatis.” : Det citerade: protokollet ä gen en god: bild av häll översållad med plöj. ner "och ;om fruktbarhetsriter på- minnande hällristningar. Här kom han 'ått -utföra något av: ett stor- verk, inte" minst "materiellt och . i linje : med: det - bronsåldersfolkets ristningar sökt ge uttryck åt. Hans tillträde" till: pastöråtet. betydde, en både ; andlig ;-och "materiell" upp- ryckning föl pastoratet . och: byg- den däromkring: Gehom ett inten- sivt ärbete och aldrig svikande in- tresse '; lyckades:-han .i 'det.. mesta han: 'sätte .; som -mål, Naturligtvis mötte: han: motstånd. Vad. det gäl- ler det materiella beträffar började | i han; som. sig ” bör, låta. kvasten, gå först utanför egen. dörr. Prästgår- prostens initiativkraft och mångsi- dighet, som jordbrukare. År. efter år arbetade han oförtrutet. på att förbättra - prästgårdens . jord : och ryktet om hans stora skördar spred sig. över hela Bohuslån och: stiftet, :n Sedan kan bokstavligen sprängt för sina idéer ock - visat att självo. stenarna kunna ge bröd, fick han "många . efterföljare inom det bohusländska ;- jordbruk ;: Man tycker att han skulle hafi er nog med omsorgerna. om sitt kall. och prästgården '- brukande, men : :han tre :gårdaf för sambruk tgården. För Skötseln. av na i vilka prästerskå- pet i gemen sannerligen inte spe- lade rollen av" ljusets riddarvakt. En, vacker påskmorgon å år 1645 red, berättar, sägnen, kyrkoherde" An- ders Wingård i Krokstad till Hede vägen mötte han två. trollpackor, den 'ena: ridande: på prästens oxe och den andra på en varg. De följ- des av en orkan som nära" nog kag- fåt herr Anders ur sadeln Han lyc- kådes dock nå" fram. till kyrkan, |. där” han: besteg predikstolen. Då han från denna" berättade om sitt möte med trollpackorna,” sopade en orkan in i kyrkan och fyllde den med ett dammoln..' Herr "Anders blev, i: samma + «ögonblick "mållös och .dog på tredje dagen därefter. Han var farfars farfar" till biskop Johan Wingård. "Hac' Hines. ; dens ' jordbruk arbetade ' han upp FRAN: START. TILL L Hur, flygplanets rörelser ER modernt: pa: åderarflygplan 1 niskt så fullkomnad utrustning. och en: : markkontroll så > effektiv, , att det i dag är lika "säkert. att flyga som ätt åka tåg, De tekniska hjälp- medlen vid: flygplanets navigering och'' der: stora : och komplicerade organisationen -' för ” markkontroll har utvecklats och fullkomnats un- der och efter krigsåren, . « Det. stora planet, som rusar fram tusentals: .meter över "jordytan, skulle haturligtvis inte kunna föra sinä: säkert till desti- I. atta, — Jag 7” leker gra sa lilla Kristina. : "Örkellj junga örkelljunga kreditförening. ” avhöll på fredagen årssamman- träde på hotell Roösengren,: - Styr relsen och verkställande 'direktö. ren beviljades .ansvärsfrihet, Vin- sten, 4: andelarna kan. från och med måndagen avhämtas -. Till ledamöter i styrelsen åter- 3eldes med acklamation de i tur gående, järnhandlare- John. Ols- n, fabrikör Johan Persson, fabr, ik Snygg, polis. Harald Anders- och vandringslärare .Gust, -Th. sson. Kvarstående i.styrelsen amrer Edvin”Svensson, kam- Fritiof Flöodén;: ”kommunal- dsordförande" Edvin "Anders- öktor Martin Ahlberg, hand Nils Karlsson och lantbr. Pettersson; , rsättare återvaldes Yikale- d 'acklamation -målarmäst. llgren, lantbrukare Paulus vv Jantbr, Karl Eliasson, en Geron Svensson, lant. :4 Jan” Petter Johansson, ämndeman : Emil Asp- graf Arvid Johansson ö - turén, handlanden "Ake ot ; ndl, . Erland Eliasson, återvaldes överlära. hrsson och köpman son med kamrer As- sättare, = inslog som; svärtigt | skollovskoloniför- | låtliga re H. Svensson, vägmäs- |. h lantbrukare Karl) : nationsorten,: om det inte oavbru- tet "kunde 'stå i kontakt med. sin markorganisation, Just denna oav- kontakt,' denna positions- kontroll, är kanske det som mest av allt "fyller den flygande perso- nalens arbetstid, ' I alla länder som är medeinmar av ICAO (International Civil Avia- tion Organization finns ett nät av ANDNIN överväkas från marken pösitioner, de ger dem vädérleks- rapportr, och meddelariden om spe- ciella 'situationer som kan”ha upp- stålt, de 'dirigerar planen till spe- ciella säkerhetszoner.' om" lifttrafi- ken är tät, .de reglerar deras 'kurs;| "> när de" går: in för. att landa, 'och de samarbetar; : med respektive plaris flygbolag - för + omdirigering till 'annån flygplats om landningen inte, t.ex. av väderleksskäl, anses hundraprocentigt säkerv i Öns a "Det : stora planet ” "och. t lilla planet - är aldrig. utah kontakt med marken, Från. start till landning följer det”. en kurs som markeras av en: rad kontrollstationer, 'som har meddelats i förväg 'om' planets ankomst , och 'med' vilka nävigatö- ren däruppe måste: hålla kontakt, medan planet flyger över respek- tive kontrollområde; Denna: ihter- "TJ också hela | ställts > : tartbunan; har al bt. |re och nu meddelas, kyrka för att hålla gudstjänst, På . skett, delvis rätt arkerad och det är tydligt, att marknaden alltjämt ligger utpräg- lat fast under knapp tillförsel och stadig efterfrågan. Det synes emel- lertid som öm det nu Ptog emot” på sina håll, priserna har ju stigit Härtill k , att Sj rätt avsevärt under några veckor, s GAMLA BEKANTA trä ade hertigen a sökte Flinders Naval Del i Hertigen av lera sa ai han bo marinstation hade hertigen tidigare haft öring Prittiska flottan. Här hälsar - prinsen på ett par av blåjackorna, Flera sailors från denna beröring med under sin den ståtlige ”sjömans- .I ingressen till Amerikas kon- stitution keter det: utgår av folket,” Om jordbru- gas: ”RLF:s kraft utgår av dess medlemmar, spridda över alla Sveriges bygder: ” I dessa satser. laget säljer ut såväl korn som hav att även råg skall avsättas till foder (se under ”FodermedeP”), Frågan är nu hur mycket fodersäd som egentligen är disponibel för. marknaden, . Utan närmare kännedom härom måste tendensen » betecknas" som svårbe- dömlig, - . Potatis, T : I Låntbruksförbundet. ”toterar” för måtpotatis, . levererad ”banfritt eller kaijfritt Stockholm, inkl. emballage, engrospris, vid försäljning till par- tihandlare, kr per 100 kg: - Prima Vv 5/8: 2 8/3” 10/3 väls. vara "28: —) 23: -—?) 23: 2) Ovanstående ' pris inkluderar kom- missionärsarvode' eller > avans viö försälining vagnslastvis, > Följande ' partipriser på prima matpötatis ; ' noteras den ' 10/3: 1954 vid ' fartrandlares försäljning - på Ake ; Gullander på Bårarp något av det väsentliga han vill säga om : RELF i den ”Grönt är standaret”, som ut- getts till RLF:s tjugofemårsju- bileum, vilket inträffar tisdagen ” den 16 mars, Därmed vill för- fattaren ange det han betrak- . tar som: själva kärnan i det ' svenska? jordbrukets — fackliga ser follriral ot raktären, - ”All makt ” jubileumsskrift, | Denna jubileumsskrift är ganska En i pionjärs syn På RLFE cc sot vid kvartssekeljubileet .karnas fackliga rörelse kan sä- ' NS Ake Gullander, No ve an et Framför alt en olik sedvanliga sådana; Förf lägger fram. sin egen syn både på organisationen och samhällsproble= aft 1; ion anser han nöd« vändig för RLF 1 framtiden. Det ligger kanske något 1 detta tanke- men; Den "inte ske "just detta' som gör, att syn- punkterna. blir så friska och saf- detaljhandl per 100 kg: borg 25: » inkl. Malmö 24:—, Göte ward och: Magnum Bonum) 28:—, Markt sden ligger: lugn med rätt god tillförsel men även méd jämn efterfrågan, på de bättre kvaliteter- nå." Prisläget är också i huvudsak oförändrat. = Jordbruksnämnden har hu" beslutat att id import av botatis (ej färsk) skall utgå en in- förselavgift: av '2 "öre" per kg för matpotatis och 8 öre för utsädes- potatis. ;Import. beviljas endast av sörtklass.. I (King Edward, Bintje och M. .Bonum); och impor- fly detalj” och dess .slutiga' kurs: fast- "på sen, särskild plan, - som flygkäptenen 'följer i detalj. Kur- sen fastställs först sedan väderleks- ” tjänsten” lämnat .' :detaljerade rap-|. Porter. å en viss rutt kan man of- tast ' välja mellan olika flygvägar. När t.ex. Air, France stora Lock- heed Constellationplan skall. flyga från Paris till New York kan be- fälhavaren > "antingen gå. den ordi- narie. vägen över Irland och 'New- foundland, - eller också flyga över Island eller: € en (frodie rutt. längre söderut. +” > Nu - Två titomar,” innan Planet "skall lyfta, : skall: befälhavaren: ha 'be- stämt flygrutten. Det harhan gjort på grundval av en ström av 'rap- porter. som kommit. in från varje flygplats i utefter "hans tilltänkta väg och samlats och förelagts ho- nom i form av, vissa bestämda .re- komiiendationer - av: hans ; egen matkorganisåtion. . När” flygkaptenen." signerat. "plac nen för: resan med alla dess detal- jer. om . tider," lastvikt, , bränsle- mängd, : hastighet,” ete., underställs den först det egna flygbolagets or- ganisation ”för-- godkännande.” Där= efter ;.sänds den "ut via radio till nationella. ', - mark är grunden för den säkerhet och tre= gelbundenhet ' med; vilken vi kan flyga i dag. kontrbllstationer . för flygtrafiken, i sin :-tur -underställda ” en regional kontrollinstans, Deras uppgift är att .dag. och natt vaka. över. sve] planens "säkerhet, De följer" deras "Naturligtvis: måste hela den in= ternationella markorganisation' söm alla '-landningsplatser utefter” .den fastställda rutten. och till :samtliga kontrollstationer efter vägen..Först -| därefter. får Hygplanet. tillstånd att köras fram för start. (Nästa. artikel: . Flygningen. berörs. av en. flygning. ätta T viger ing. och” instru ) i förvä 5 säkerheten, er, och den vakar effektivt över Jug: ' Passagerarplanen" flyger hela tiden i kontakt med en rad -kontrollstationer var och en med son kon- trollzon. Det är en internationell orgagisation över alla grä' | : |"). Totalt försålå kvantitet k månadernas hvantiteier.. för äv. ”måtpotatis skail. styrka, att hån deltager i Svensk. ": Matpotatis- kontroll. Lantbriss rbundet noterar den 9/3 1954 : följande: producentpriser på stråfoder, kr per 100 kg: . >. ö, ' hårvivalls- på stationer i mellersta Sverige” 13: 0 50, 1) Sortklass- I ”(Bintje, King gal nan han framför. : Inledningsv skisserar. "Åke «Gul ' förödande: tag i begynnelsen, Där skymtar ho- tet om repressalier | mot, de: jord= av alla RLF-are, Men det är kan- tiga. I ett företal säger också RLF;s ifrån, att för- fattaren . själv för stå för de idéer lander | RLF':3 ; uppkomst. och den "ekonomiska kris, som drev fråm sarolingstanken hos lan. dets jordbrukare. Han sticker inte under :'stol:med att det, var hårda men 'just hu ser. aet faktiskt inte realistiskt ut, .. > Många fler av författarens idéer exempelvis upp. förhållandet mel- lan -RLF och Lantbruksförbundet detta inte' alltid vårit, eller, är, som . det borde vara mellan åvå. storhe=' - ma målsättning, En annan intres sant' fråga "är, här "långt ' jordbrus kärnas: "organisationer Skall" följa ' vilka fält” de. skall .omspänna,; Här tin , att för brukare, som inte: visade, solid; i: konfliktsituationer, .. mjölkstriden i senare, smörtåget i Halland m., fl. sådana häridelser, ke A - på olika den 'fackliga rörelsen. 'Det ena om- för dess i Halm i mellersta "Sverige 5: 50. ärknaden : ligger tämligen o- förändrad i mellersta "Sverige 'utan större rörelser. I Norrland är mark- naderi rätt fast, varvid. man kon- staterar, att köplusten har ökat nå- got. Samtliga noteringar är emel- lertid: "oförändrade denna vecka, Tillgången. på ' halm. är ' snäv, och även om man inte kan tala om nå- got större köpintresse, så är. nog läget..- Mjölk och sijölkorodukter. in «Mjölkpriset för. december 1953. Riksmedeltalet + för. 3,5-procentig mjölk, fritt mejeri, tuberkulostill- lägg inräknat, och med ett skum- mjölksvärde av-4,5 öre per kg blev för. december: månad 1953 35,4 öre per kg. Priset närmast föregående månad var 35,7 öre och för decem- ber 1952 35,6 öre per kg... " Följande ” mejeristatistiska "upp månad: » 1954 ' (i jämförelse med 1953): "4 : 21954 > 1953 rier invägd :. jan. — jan. vid me 255,015 266, 179 sid "kom; | Försåld - 76,845 78, 200 Smörtillverkning, ton 6,170 ” :6,590 Osttillverkning,. ton. 3,499 4164 - Invägningen vid mejerierna lig ger fortfarande lägre än sammå tid förra året. ' Januari månads kvan- titet- uppgick till. 255,015 ton eller en:minskning av cirka 4 Jo. I jäm- förelse med samma tid 1939 före- låg en ökning av 9 b.. Mjölkens medelfetthalt' var 3,77 7 mot 3,75 YZ förra året, inkomna halvmånads- : uppgifter för februari månäd visar en minskning av cirka 2 Jo. — S örproduktionen minskade 6 7 mot förra' årets men ökade 4 co möt 1939 ärs kvantitet. och uppgick till. 6,170 "ton. Inom landet. försäl- des 6,203 ton, vilket motsvarar en minskad efterfrågan av 5 40, — Un- der -månaden tillverkad ostkvanti- tet motsvarade 3,499 ton eller 16 Yo under resp, 11 2 över jämförelse- marknaden er aning fastare i pris- : gifter 'kan . nu. lämnas för jänuaril” hade';, en' starkt . materialistisk in- eltaxeutredningar ' med; ; åtföljande samlade” aktioner. till medlemmar nas frömmä Där: glimtar : Ådalen 7 "1930, "den te skall driva en service, söm I döt långa loppet kan motarbeta lands« ' ryktbara Dala-konflikten några :år "Allt detta. bör: kunna ge dagens unga RLF- Care: en tankeställare om hur det var innan | RELF växt sig fast i sådeln, och in jordbrukarnas ' intressen” tillz varatogs. av deras egna, starka or- | Nya, -uppailter” mötte "emellertid rådet efter det andra ble föremål .' Åtskilliga frågor riktning, Men det var. framförallt sådant. bönderna: prissatte RLF ef- ter, Skogsköraravtal, arreridefrågor, litet, vida vyer : på samhället ; än ina LE blatotikt kommentarer inne; håller gå många, allmänintressanta tankar och idéer ätt den utgör. ett. värdefullt bidrag till den aktuella Toch ', om. svensk "landsby; ringar: å 'slakttjäder fö ; vd försälj oing från producenter: tili äggcen- traler '.t södra. och: mellersta Sve- riges prodektionsomsåden; 'öre pr kg al ktad vikt (plockad vara): "oc Kron. Primi Höns > 340 "7 310: Kyckling, minst 500 z 330 280 Partiprisnotering å "slaktat fjä- derfä; Partipriser i Steckholm den 5/3 1954, öre per kg plockad vara; ” Kroner specnal, kr LJ Prime Höns täten ” fötter. Ungtuppar |Kyckhrear, - |=700 Kvekhnpat 700—1;; 200 8. nu got i knappaste laget ”för att helt . Hillgodose - : efterfrågan, " men - man skönjer dock en mindre ökning av tillförseln. Priserna är oförändrade. Beträffande kyckling konstateras en |” Importhamnar är följande | Kokoskalsbr, krogen. Vetekli,' svenskt; nd cl. gr. - Vetekli, utländskt, inkl. skr 35: Rågkli, svenskt,; inkl. skr. H Melass, inkl: ;fathyra - Betfor, inkl. akr —- +") Fritt kaj. > . Råg. ill -utfodring, Jordbrukdi att. jfillhandahålla: våg Vid jning av foderråg äm läimpas tillsvidare ett pris av 30 kr... per 100 :kg netto: vid'leverehs” fritt ' spektive fob partihandlares närma=- ste importhamn eller i fråga om le- | verens: till- importhamn från annan - ort inom riket banfritt eller frakt= fritt importhamn. ' : > & ten. borg; Halmstad, Hälsingborg, Landskrona, Malmö,+ Ystad,--Ahus, Kalmar, Norrköping och Stockholm, Köparen är 'skyldig att i bolagets ” val antingen utan ersättning fr relativt stor tillförsel, köpl är rätt avvaktande. Hemnamarknaden har dock absorberat fe orissänk- av Ena mindre. ning har skett, . : Fodermedel. - - Lantbruksförbundet noterar den 9/3 1954 följande priser vid för- säljning till jordbrukar., fritt note- ringsorten, kr pr 100 o sgr Halm- . stad Oljekaksblando. . inkl. skr. 13 2. Linkakmjöl. inkl. ski Fer rpos- 0. . senapsrjöl iukl skr | dighet att gröpa den inköpta: eller varan i ballage och härför erlägga ersätt= ning för" papperssäck av Kvalitet ' »”4 blad 80 gram” med 1 kr och av . | kvalitet ,”3-blad :80 gram” med 85 öre, allt” per 100 kg .Jevererad ? vara eler möttaga varan i Jåneemballav ge å 35 öre per 100 kg. ' Bolagets försäljning sker i poster på minst 100 ton. Köparen har köer ” el tillsammans - med träkol 'o fisk- eller köttmjöl eller t. : 1- mans med -annan fodersäd, I sist. nämnda fall skall. varan fingröpas, Vid = varje. gröpningss'Slle ” skall gröphning ske av minst. 50 ton' fo" åylderråg. vec : bör bli föremål för debatt. Han tar '- , och sticker inte under stol med att ' varorna i distributionsledet; eller . t nämndeh ” har” bemyndigat Spand= =" målsbolagé å banvdgn eller annat fordon. re- si a stt ter. som arbetar för, ungefär sam= | a ger författaren uttryck för den uppe - bygdens intressen, Denna uppfatt= " ning delas säkert ' av alla, som har , samt till Rädda AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.