en indiske journalisten Raja "Hutheesing hade många för- » wsättningar att skriva en väsentlig bok om dagens Kina. Tidigare kon- gressledamot i Delhi — £, ö. svåger till Indiens premiärminister Nehru — var han väl förtrogen med orien- taliska stämningar och problem. Med djup sympati hade-han" hört Orientens rop ur djupen, massornas : rop efter bröd, efter "frihet från tusenåriga samhällsbojor och, män- - niskovärdigt liv. Och han hade den stora kärlek till sitt ämne — Kina, Indiens stora. ödeskollega i norr '— vilken ensam kan bj pa en betrak- tare att se klart»: Hösten 1951 :och våren 1952 var Hutheesing inbjuden till rundresa i Maos Kina, första gången å Indisk- v v San uel Pälmher; rde allt för. att glömma vad de FA lärt, I alla slags skolor började allt med marxism och slutade med marxism — allt före Marx var bara ”falsk ' filosofi”. «En skolparad för pister | om den saken — och hade påmint om att Indiens politik gent- emot indier utanför Indien var att uppmuntra dem att bli lojala :med- tänkta som 'en, terna var en militärupp fed vapen man lärde sig hata alltifrån barndomen, ' Ledare och instruktörer. tog sig själva mycket högtidligt och- tillät sig sällan att le — kinesisk ”livskonst, hade nu nästan tycke-”av. Hitlers korpraler. Också ”de ledande: kvinnorna 'var likadana — deri underbara kinesi- ska Mona-Lisan fanns inte, mer; En skolpojke . upplyste "den frågande indiern om att. Confucius. var ”en r [förlegad feodal filosof”. Kina var på väg att förlora sin själ att begå andligt självmord: ; » Individen var. nu bara kugge så kinesiska bundets: väg- nar, andra. gången .som journalist. Hans : förväntan + var. stor, Skulle; som så många ledande indier. öppet fgller hemligen' trodde; kommunis- . men vara >svaret " på : Orientens många brännande: frågor? "> I boken ”The: great peace”, "New "> York 1953, bar Hätheesing”; samlat sina reseintryck — på. många sätt er rolig bok, med friska porträtt av Kinas.; röda :;ledare, av: vilka han "- mött många, och med vackra visio- ” ner över den 'goda jorden, men ock- ' så en bok om mycken bes ikelse "och djup förtvivlan. == "= Hutheesing :/ noterar ' gärna för- ” bättringar 1; den. kinesiska sam- - fundsbilden ide nu självägande bönderna, "den ' befriade kvinnan, - bättre -arbetslöner," I grunden är han : också :sympatiskt stämd. mot Kinas röda revolution, som han tror vara en av.de förtryckta uthung- rade böndernas ' revolution; Fram- tidens "historieskrivning kommer , "att 'veta bättre — 'deh som" själv ”..' upplevat den" kinesiska skådeplat- sen kan klart vittna om att de rödas i kommunismens", kalla” järnhjul. Det som kallades 'folkets vilja var ja, i" sista hand ledarnas. ”Ingen |. tjänsteman ' vågade. själv ta på sig |. ansvaret för: ett' beslut” (när :-besö- karen'." föreslog > utflykter);" Folk kunde icke utan polistillstånd" göra resor. ' Domstolarna styrdes av! poli- tiker, icke av lag, Barn angav sina föräldrar > ”mänsklig värdighet hade upphört att finnas :till”;:— ”Jag har'sett Kinas ungdom mar- schera med flygande fanor... jag har sett beslutsamhet och hänsyns- lös ambition '.;., jag har sett. dem i arbete — men jag har "icke' sett någon mänsklig lycka.” Människan själv" hade gått "förlorad, : - Långt ' bättre : än. västerländska besökare” i Kina kunde nu den in- |.diske gästen 'också se hur detta var Jen direkt fara i denna 'del av värl” den:'Kinas' röda drake äventyrade freden. Vilka planer ;hade. det nya Kina för de tio: miljonerna kineser utanför” det . egentliga "Kina i syd- östra Asien (Formosas' 9 milj. un- )?-Huth hade frankt seger ' var, militä poli- tisk, Men denna författarens sym: patiska förhandsinställning har| 5 Delegaternas sorna, ständigt omgivna -av. agenter i " och tolkar;- väckte emellertid "från början. hans, misstänksamhet. Det - blev att resa ”i förseglade tåg” till .”byar. på parad”; För alla: visiter skilda 137) ofrihet "under te j” offentligen frågat Kinas 'utrikesmi=' förtidsinskrivning 'armén:. och måste förhandsförberedelser göras — och 'så rötte har där. bara ut- "valda ”modellmänniskor”.. Också de ». .som behärskade: 'engelska;” "välkända | Di professorer :; söm :,gtuderat. vid ut) tagning till befälselev i år är lik- ifjol kraftig. Enligt senaste fö som: ländska universitet, samtalade. vån- ligtvis med:gästerna .genom: tolk!” 3 :”Vi-såg mänskliga | ansikten - men genom glasdör! Man, "förstod på stationer, "hotell "och "teå jz endast kinesiska och ryska - Men: kanske "det nya ina vekligen NA - fektivt "råda bot” på" sina gämla - samhällsproblem, "Väl 'ekonomiskt .: skolad och. med 'mycken -kunskap också 'om 'kinesiska - samhällsfrågor . bevisar 'Hutheesing att 'så icke är fallet, : växlar "ständigt fakta 'och fiktion. + De utbasunerade resultaten är mest | Ir bluft,. ,Statistikens '. siffror--är väl > "sanna” — men för den sakkunnige en lätt genomskådlig illusion. Man > får ofta väldiga siffror — i jämfö- relse 'med "åren" av krigskaos och inflation " under Chiangs:'sista tid 1951 års födeämnesproduktion nåd- de icke upp till. 1935 års —; och folkökningen glömmer män förstås helt” bort!. ”Kinas, försök att. förnya - sin industri kännetecknas, mer. av ve »ansträngningar: än av resultat; På "en industriutställning fahins under- bara maskiner,” om vilka författa- '-ren med klar kunskap om Orien- + tens förmåga tatt de omöjligen "kan ha gjor ina; Vid ett besök ; fanns ingen enda sådan att' se + landets. behov var så stort att varenda maskin "måste levereras . omedslbart!' En -utlovad ' ' resa till en Iokomotivverkstad blev " "hastigt instälid S ” veta att där endast, gjordes 'järn- " vägsräls, ' Överallt' var det' likadant = endast te etiska” arbe 5 Livskonstens "land förråas .. Men det pris: Kina måster betala för dessa ihåliga: löften var; ett . fruktansvärt pris — Kina var. på väg att helt förlora sin själ «so. " Det gamla fina Kina, måttfull- hetens, toleransens, den mänskliga : " livskonstens hemländ, var nu 'i full aktion att. själv tysta sin andes "stämma i världen: Kina var offer för: en "hänsynslös intolerans, Av "i det land . föraktats! N Vid universiteten, av vilka förfat- . taren besökte :flera av- de största, var " litteraturbristen skriande — "bokbålen på ”imperialistisk” litte . fatur hade fammat i detta kun- skapsdyrkans Famlal kulturland. De Profesavrep a som studerat utomlands da Ansökningstiden? Kinesisk. - nyhetstjänst. förr | tes m ”föregivits> göra |: trängen 'har”man flera sökande är platser, medan vid övriga vapenslag då "framför allt infanteriet an- talet "sökande understiger des antal sön får Änskrivas, aspiranter! får ahtagas. För. de olika vppenslägen. ställer. sig antalet sör 29 (68), ingenjörstrupperna :22 (31), signaltrupperna"14 (16) och träng- trupperna 31 (59). ; Alla sökande har ännu ej prövats, men bland de be? dömda -har. ett 20- tal befunnits ej böra" äntagas. | isserligen. har an- [ställningstiden, såsom näxonts, » ut- gått, men: förbandschef äger dock befogenhet: att. möttaga ”. manskap det fåtaliga kolmmunistpartiets vil- |: «| häl kätnpar kring svä kinesisk femte-kolonn?" Det dunk? la svaret var tydligt nog. Och klar- heten ökades av vice-presidentens om- ”en : tredje makt”. i världen: ”Det finns I världen : endast ::två makter, fredens ; och krigets,. det finns ingen tredje makt”. — ett svar som: var en dödsstöt åt Nehrus ide- ella.-pacifism och de indiska; freds- drömmarna. : Dé rödas ockupation av Tibet. var- nog ett mene tekel för Indien; ”Detta var det aggres- listiskt slaveri hade' skakat. av'sig "Och: författarens ; denna: tills nu har det : kommunistiska Kina; eggat borgare Ä sitt nya ' hemland, Var | svar på en annan. fråga, en fråga |: siva Kina; söm efter år av imperia- | bojorna blott. för att binda; andra - : " des på söndagskvällen i Eriksdalsh 'SM i tyngdlyftning, grenarna bantam och sihellantungvikt, uvverka=» HH I bantan ikt tog Gunnar”. hungriga ; och. I trasiga = ental emot sina” egna ledare, Nu måste dettå vara slut, ”Kina erbjuder föga hopp för. framtiden.” ”Kinas" nya ledare är i' färd att ändra. Asiens om dem personligen men 'att igna- rera dem blir värst för oss själva.” Hutheesings bok” ö är mer, än en vanlig dom: över ” kommunismen, Den, har ett budskap från det som det hörn, där — såväl efter den röda profetian som efter tidens tecken — mänsklighetens” ödesvägar korsas. Den är ett rop ur de orientaliska djupen; ett kultiverat. rop av för- tvivlan, " Finns Yet för. Orientens lidande ;miljoner : ett : på en. gång mänskligt. :och verkligt" effektivt motbud. till. det röda evangeliet? - Och kanske skulle man därhem- mia i'det lyckliga Sverige fråga sig om nan kunde göra något méra för skligheten,'. som öde,” ”Vi kan inte, veta så 'mycket| . Olofsson, Jönköping, sitt 7:e mästerskap, och här ses han I en stöt, tråden”av' bomull; Det låter som en' saga; men det är faktiskt sant, Med . sitt , berömda ' berlindekrét ' av 'den praktiskt taget England från ytter- världen och hindrade bland ket annat importen 'av silke till 'ö man" för. första" gången lyckades'. kritiska" ., engelska + ögon: Och inte bara det — med sin fördelar slog den snart ut'silket: på de flesta områden. Det är från den: tiden som vi kan räkna med att den listråden föddes: och "som" i sin okunnighet, ligt nog, fruktar” hunger Taer! kommunism GÄST. VID LANTBR SVECKAN, "| sekel” ständigt förbättrats, och : en .Jåtta veckor att göra en förstklassig : stationerad i Egypten, för att han i Framställningen ” av ' högklassig bomullstråd "har :under' mer än ett av specialisterna, Chadwicks i Eng- Iand som ' är ett av: världens äldsta namn på området; har mer än 120 års samlad jerfarenhet av sytrådtill- verkning att bygga vidare ; på. —- "Visste ni t ex; att det tar:minst sytråd: från det: att bomullsbalen pnats tills den färdiga produkten att lindas upp" "på rullar? | inte” ens den. tiden till.” Skall tråden" möérceriseras "blir frams' äl nyckelpositioner. ” De måste säga ”fötts” i brans -hand om "ansvaret för råvaran] ” ""bomullen: ” Egyptisk bomull, — världens bästa, — är det enda mate- rial som finner: nåd "inför det tra- ditionsrika engelska företagets led- ning, och deras bomuilsspecialist är varjé "ögonblick ska kunna tillvara- taga sitt företags intressen. I Chad- wicks-fabriken finns det: färgmäs- tare :> som kan” skilja på tiotusen |: | nyanser, H Vis serligen . med son på "officiellt i Konserthuset, är Columbias jord- bruksminister, Arturo Chary ( ovan) som” vid. den ' presskonferens bl. a. berättade, att Columbia är mycket | . intresserat. :av "svensk -boskap för förädling. Det. är främst den röd-' till viss .senare tidpunkt. brokiga boskapen Columbia vill im- portera. H Rn batn nytt sätt att demonstrera kläder — i-detta" fall barn2 och damkläder -— för mer eller: - mindre I cm inte att göra mannekängerna ar- betslösa så åtminstone att lätta åt- skilllgt på deras arbetsbörda, Meto- den går 'ut på att använda den nu så aktuella 3 I -principen, Nyheten visades på textilmässan i Göteborg; där. den uppslagsrike dräkt-' och kappfabrikanten Helge n fru. Gunnel Nilsson ta en «titt: i den; traditionella” skyltmontern, er Hansson: ÄB från Malmö inrättat sin monter, som ett ”tittskåp””. med gluggar för de nyfikna åskådarna att kika in genom, Inne i "skäpet” är fotografier av mannekänger iför- da de aktuella kläderna arrangera- de så att den:'tredi ionella af- - gemensam dansk-norsk färöjsk fis- ” Det, var LF Nåpaleon & som gav 055 sy” i 207. "november 1806 avstängde han ket, Det var under detta tryck som" framställa en bomullstråd så jämn. —- och rund att den fann. nåd införde - husmödrarnas ? :] de; Dt: är den inte, förutsatt att den | vilsekomna människor skall tas om "| brottslingar, begärt . skydd, : krävt »| och skada" folk till liv 'och egen- (Är priset Det har "byggts " 'en anstalt där hand. och dels förvaras till skydd för andras , liv ocH egendom. och "] dels förbättras så att de om möj- |'st ligt "kan leva" tillsammans ' med andra "människor och - försörja sig självd:på redligt sätt, Denna nya anstalt har blivit dyr och kritiken har stojat i himlens sky'om både det ena och det andra, men det vore nog klokt om vi vore. tysta ett par minuter medan vi tänkte över vad det är frågan om," . Här är det inte fråga om att be- Teda folk oskäliga förmåner. Jag tror inte att någon fri människa | skulle vilja bytä med de stackarna som skall inburas där,-hur bra de än tycks få det.. Det är: tvärtom så att allmänheten, som: trakasse- rats ända till. det ' olidliga av unga att. de skall tagas om hand på ett sådant sätt att de inte kan springa ut över vedbodstaken när som helst dom, De' ”billiga” anstalter: som prövats. de 'sista åren," har varken haft den bevakning eller de skydds- igar som. varit nödvändiga. När man besinnar vad bara ex- empelvis" billånarna kostar för "| ringsbolag och för resten alia bil- ägare genom. höjda försäkringsav- tor, som" förebild, men 'det är nog inte många av oss som kän göra om den saken, +: 7 "Nu 'har vi i praktiken inte alls användning; för 'en så omfattande färgvariation, och i själva verket är de noggrant utexperimenterade; fär- gerna 'som vi i dag kan få Chad- wicktråden i -— en bra bit över hundra ”— fullt tillräckliga för atti, täcka varje behov. Men det är des- sa . färgmästares 'yrkesskicklighet som gör, att'vi alltid kan. lita på: att vi få samma nyans ni sta gång. obehandlade . är tillverkad på rätt nämligen lång er- årbetsskicklighet E merceriserade tråden] gt. uppmärksammar, Ach tråden” av "bomull skulle Ryssarna få år bäst. vin tersillfå ångster under färöfisket. t THORSHAYVN. (TT:s korr. ' Medan ::de färöiska och" danska fiskarna” inte har haft hågot större utbyte av vintersillfisket. vid .Fär- - öarna verkar det Som 'öm ryssarna livs” -räkna med bättre" resultat. De har i varje fall en stor sillflotta i de färöiska farvattnen samt på Vi- xingbanken mellan — Norgé . och 3hetlandsöarna, De stora moderfar -:ygen ””Narvik”, "Novaja, Semlja” och PKadjevka” kryssa kring Färö- varna tillsammans med, minst. ett tjog fiskekuttrar, ;' Ryssarna” ". har fått sig anvisade 'tre'. eller Ya "mindre hamnär på Färöarna där de »-kan 'gå in för reparationér' eller för att hämta färskvatten, Några av de ryska .. motortrålare, , som" nyligen anlöpte Thorshavn anmodades. av n: stå sig ganska & ”deri händiga lilla söm- slätt; St merska: här 'hön utför sina virtuo- . "| ungkarlen då han ska sy i en knapp. Den är. en. hjälpreda som vi i omöj- ligt kan vara utan; < Det, ä är nog många av oss som nå- gon gång, trots allt, bort sända ”le trådens grovlek. Tråden : får j; I maskinen även när man - Av Märta Leijon gifter så" räcker det rätt långt. till till' en sådan anstalt; Jag skulle tro att” det” räcker: till” hyran per år och mer till, även om den blir så dyr som; det uppges. . ”Mordbränder och ytel- ser är också vardagsbröd för dagen som! vi är verkligt utleda på. 2 Jag är inte för slöseri med sta- tens :medel .och det är inte möjligt fö mig att veta :om kostnaderna É "stora i detta fall. Men' jag Har Själv fått en liten inblick i ar- betet”med svårfostrad ungdom, Vi ”I'måste ha klart för oss att det här är fråga om de allra mest svårfost- rade, av vilka en del genom arv och anlag är oförbätterligo. Det kan vara värt sitt pris för var och en som -äger "och har något. i vårt Jand "att veta att de-är i förvar på bästa sätt, Riktigt hundrapro- centigt kan det ändå inte bli, men så nära som möjligt. Man är villig att betala en del för det, Jag tror inte ait ungdomén kom- för hö n rm bostaden na längtari folk: tycks före RN . ma se. EL okdän absolut" Inter« "..-- 5. för sådan tid man tänkt... ; - är"är inte: rolig varken för unga, eller gamlas” Pe nutida an« co stälterna', där man kan rymma hur s som telst, inger: "inte: respekt. Min... tror, att det inte är illa använda . pengar i den nya anstalten. Ung-- dom: som har: friheten kärare än i allting annät ” vill inte tillbringa 7-"> sina bästa år- -inom murar. Bara . tillvaron av en sådan anstalt måste Verka som .; tankeställare för mi CC Doteutom kan en anstalt av detta ie. slag: enied : tillräcklig - personal. be= driva "en forskning på uppfostrans och ' .självabnormiteternas områden . | te. är; möjlig 'nu men högst on |vändig, Det tar säkert tid innan en anstalt, som denna, som egent- ligen e ett sjukhus för samhälls- abporma, finner de -bästa' riktlin= jeina. mehr det är dock skönt för enkel medborgare, som behöver 'lagens skydd, att det' änt=';, ligen tagits krafttag för att komma tillsvrättan med ungdomsbrottslig=:;->. heten... Det som hittills gjorts har inte. varit till nytta Vi måste vara beredda att betala priset för. det vi mer att se på de vilj:han,yr - Hur vi än räknar är det dock N dyrare, att ; låta pyromaner och . bräkmäkare av alla'slag gå frid och" göra "vad de vill, Många av de ”öffrats bara det sista året skulle 'känske ha skonats om det funhits. en plats med effektivt . skydd” och effektiva behandlings. -metoder: mot de samhällsabnorma, Vixhar. :godtagit ” vetenskap ' och forskning på: andra områden ”och ofrar stora summor om året för detta, Jag tror vi har råd att göra offer här. Man måste så för att. cr kunna ”skörda.. Man får inte" bara 3" höja sig med att bura in folk lite här som helst. Vi måste börja göra något åt dem, försöka komma till "” rätta , med deras abnormitet så att ” den inte" längre blir der fara för oss: alla: som den nu är. . : Ett folk som årligen offrar halv- annan miljard på tobak och alko- holhaltiga drycker 'har råd' att skydda. sina medborgare till liv och | egendöm. Det bör inte ens disku= tera$ om 1 den saken - : K ontakten. stärks Folk och Fö rSvå . sen, som pågått "unde Tr. vecko- | belgen i Halmstad vslutades' |, "under söndagen. Kursprogram- .r-met var gediget och deltagarna. : har, som chefredaktör Henning - "Carlsson" deklarerade i avslut- - ' ningsänförandet, - utsatts '.. för psyhisk terror. De medverkan- "de föreläsarna, både civila” och "militära, kar gjort sitt bästa och fick beröm av samtliga kurs-- . deltagare. De har på ett lätt-' .förklarligt sätt lämnat redogö- relser för de olika försvarsgre- ”narna, olika stridsmedel, atom- . :- bomber, biologisk .- krigföring . "och allt vad vår moderna tid" : Utvecklingen kräver: "civila-försvaret a fört eri ökad användning av tek- " Zan KR sea ” Hémrien bar många likheter med. jordbruken | och: består av. "många. Ullgången p på arbetskraft har med: niska , och .mäaskinella "hjälpmedel; Men det krävs kunskaper för. att kunna "sköta dem. - Planering ' och ekonomiska : beräkningar - -behi för alt "man skall kunna avgöra,.. vilka 'arbetsuppgifter som lönar sig, framhöll'- fil, mag. Marit Ney- mark vid landsbygdskvinnåns. dag ; r varje föreläsning gavs till ll, frågor från kursdeltagar. näs sida.. Dessa ' frågestunder var men detta har'sin förklaring i att kurstiden. endast omfattade två da- gediget och allsidigt program somi petit, Caporal”” en tach het: tanke, ' föll nat få dix. ären "minskar sitt : ne stamridhästbestånd "Arméns bestånd av. stamhäs tar) re nu: minskas med 271 hästar | "Huvudsaklig. över skulle dhi: diskus- sioner'. och logementedebatier fick utfylla” de av. tiden förryckta” de- batterna på själva konferensen, Att debatterna hade lätt för att få en' politisk prägel är väl inte svårt att|' förstå, när fyra politiska ungdoms- förbund samlas till överläggning. Jenna konferens var ju ämnad att” våra en upptakt till de läns- möt. det förslag" "arméförvaltningens .intendenturavdelning framlagt. Av- g tarna måste börja redan j j. slutet 'av: mars, då personal därefter” inte finns för deras sköt-. sel. 6, av .de 271 hästarna :skall. i vederbörlig : ordning kasseras "Vid respektivt' förband, 104: hästar skall överföras till andra förband för att den." danska . /marinlednir "att -sticka till sjöss 'igen” eftersom mac rinstationen i ”Thorshavn hör” ill den "förbjudna zonen”. | Till sommaren förbereds en stor kerikampanj på Västgröntand; där stora anläggningsarbeten. skall "på- börjas” den närmaste tiden. Det är bland annat fråga om att uppföra en saltsilo och ett modernt fryseri till en beräknad kostnad av 900,000 kr i . Feringerhavnen, Under :som- fekten erhålles. Principen Yr "den samma som då vi tittar på bilder i tidningar. eller på 3 D-film” genom röda och g gröna | Blas, a sö är denna hamn'hu- vudbas för ' ett par hundra kuttrar, trålare" . och ' skonare” som driver fiske på de rika grönländska torsk- hankarna. : : fylla I ak Söm övertaliga åter- i sedan: 101 hästar,.Av dessa har 40, som tillhör. Norrlands" artilleri= fegemente; föreslagit att ”ackorderas ut inom andra "militätområdet' som ackorddraghästar med hänsyn till hästunderskottet”i Jämtland ”samt för att tillgodose; behövet av, rid- hästar. vid av: regementet organise- rada hästanspända divisioner, Ater- ståeride hästar: torde .i första: hand kömma "att säljas till militär per- sonal, . Hittills har'22 spekulanter anmält sig. Slutligen har intenden- turavdelningen ansett att 20 hästar skall få. ackorderas ut som ackord« ridhästar åt Pidfrämjandets oxgar nisationer; Ne . éer som, skall bildas i Jä- överens att göra sitt bästa för att få till stånd dessa kommittéer och att föra arbetet' vidare. Kommi téernas största uppgift blir att föra ; bruk, .kan det-för-en del hushåll: emellertid ” allt för' kort tilltagna, gar och att det var ett synnerligen: nen, I. "denna. fråga var samliga der i på > Liksom: det i vissa a fall "kan & vara .f rationellt : med kreaturslöst jord- vara. rationellt att flytta ut t-vex, bakning, och 'slakt :från. hemmen. Arbétet, «har :'i många fall blivit re kunskaper av 'dess - utanr övare.'De måste följa med utveck. lingen och de rön och erfarenheter, som" görs" på olika håll: "Jordbruket har en lång” rad av forskningsinstitutioner,' och > det firins också institutioner, som”? arl vt betar.” iv hemmens. tjänst. Aktiv: ro svs Hushållning och Hemmens: forsk Sv ningsinstitut - har i hemmens och "sängar, kö- öns. Järedning redskap,” maskiner öch”andra hjälpmedel för hemars Bett; ölika. arbetsmetoder samt , za civilbefölkningen,, ÅT enighet rådde i denna, fråga och- atv ungdomsdistrikten kommer at : göra sitt bästa, belystes i de. in- från som r der fyra Ungdomsförbunden -höj! "Det. är de" politiska ungdomsfö: bunden & som skall ta' initiativet till bildande 'av: länskommittéer.' ” En i: Hallands "och! N:a Älvsborgs di- strikt står SLU som, initiativtagaré er det att i Kronoberg och Jön- ings distrikt HUF står som ini- thlivtagare: - . t för' Hallands län omtålar om; budsman Rune Johansson, att "kall lelse' för bildandet av en länslkom- mitté kommer att utgå. i början av . lapril månad, uppdelning bar således gjorts så att] tv. av "olika: hemarbeten. - Men hemmens ' Problem är- många , och mycket återstår att göra, (TT-AFP) > . ; brittiska ” ” soldater ' dödsäs. In på -måndagskvällen;- meddel, tiska sambassaden i Cairo, a de:såvade är .nycket il Illa däran. anföll, e0 grupp. € : gyptier ' en avdel-: ning brittiska” Soldater nära buller- förmeeningen, 5 km' söder om .Is- på. Suezvägen, Angriparna ” nade med automatvapen, "Nov Mc.” fär! —d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.