rerery verYyefreyvyvYvYrTeFereerefVvefYP Ev Y YYyTrveerreryrtYrFYv vryryv Y 2 abtåndne Jesus' LAFOLMS mIDNING + ”Söbotsarkör Av kyrkogäjunkt Ebbe Hagard, Göteborgs Härlanda Törsämling ”Min Fader verkar ännu allt- jämt; så verkar ock jag.” Re- formationsdagens korta text i år utgöres av Jesu maktfulla, myndiga , svar - till: fariséerna, som harmades över att Jesus på en sabbat hade botat en man, sjuk sedan 38 år. Det lig- ger ett så väldigt anspråk, en så säker förvissning och ett så -oerhört löfte 1 de. orden, att antingen måste den'som säger så vara från sina sinnen eller också talar sant. Vi kan därför förstå, att fariséerna från sina utgångspunkter fattade svaret "som en ny utmaning, Det heter omedelbart ' efter: ”Och där- för stodo” judarna ärnu mer efter att döda honom, eftersom han icke. allenast ville göra sabbaten om intet, utan ”'ock "kallade Gud 'sin Fader och "gjorde sig själv lik Gud.” Joh. '5:17, 18. Det första" påståen- det är fel, men: det andra är sant. För Jesus har verkligen sagt sig vara Gud och bevisat det, Att säga att Jesus var en visserligen ” stor, . men, vanlig människa och att fromma an- hängare Bedan:' ”draperat” Ho- nom i gudomlig mantel, det är historiska vittnesbörd och två Jesus inte uppstått och- man då förklara den märkliga, mäk- tiga ' historiska byggnad, ' som heter Kristi kyrka? Hur vill man förklara' att den består den dag idag är och gör nya landvinningar. här ' hemma. och 1 hednavärld? Om tron 'på Gud bara är en from dnbillning, om [1€ det alltsammans bli kras.och |,. "att: ”bli genom der Jesug Kristus' bara är en död |intet.' Många menar, att ju mer sparsamhet. -Han övervägde no- historisk gestalt som så många ” pläcker, andra, varför rasar man då mot | uppfinner, "ju mindre och över- detta, varför! är man så rädd | flödigare blir. Gud.; Och så är sota [ mera Kostade | att det skall. få komma ut och |det istället” tvärtom: Han blir Och till sist b eslöt I få Inflytende, varför värjet man sig motdragningskraften, om den inte finns? Inget ”be- Visar” bättre den levande 'Gu- deng existens och. den' upp- difgliga. verk- samhet än det I varje tid åter- kommande motståndet, hatet! : ”Min Fader verkar ännu alltjämt; så: verkar ock" jag." Detta. är ' Jesus anspråk och löfte, Det är därför det" finns &n Kristi kyrka på jorden: Det: är dörför' kyrkklockorna kal'| lar till gudstjänst. Det" är där-]| för det "lönar sig” att döpa och predika 'och dela ut natt- varden och att bedja. Om inte detta och andra majestätiska Jesuord vore.sanna, t. ex. ”Mig fir given all makt i himmelen o. på jorden... Och se, Jag är : Sven. Pettersson "kallar vi den person denna" berättelse " komnter att handla om. Han kom till världen för gott hundra år sé- dan 'i ett mycket fattigt Hem "i en torparstuga under säteriet, där fadern skulle 'göra- ”hogårds- tjänst” tre dagar i veckan för arrendet. "Sven var den först- föäde . och hane skyndat sig att tillväxa ' i moderlivet och han längtade väl efter bättre ut rymme, "för han föddes blott ett par månader efter. föräldrarnas vigsel Men det blev ej stort bättre med utrymmet i deri ned- grävda stugan i backsluttning- en. Och det blev.snart ännu trängre : om utrymmet... För då Sven var, sex år hade han fem syskon omkring sig. - Men.huru trångt det än. var i "stugan och svårt om ”matbitärna hade han dock - vuxit upp till" en kraftig krabat för sin ålder. - Han här- stammade ” från . ett ; segt. och livskraftigt -v släkte, och! detta gjorde: väl sitt till. Fader hade 'ej stor lust att oftra mycket arbete på torpet. Halva tiden mäste han göra sin tjänst för torpet, och den:andra tiden sökte-han lite 'förtjänster på annat; håll. För han trivdes dåligt "hemma = med "hustruns gnat för hang lättja med ”torpets de giva. rikligare bröd om. det - tusen års kristen "erfarenhet. [sköttes bättre: Men hon arbeta- | skriva. ” Om Gud inte vore den levande, | de' så ' mycket 'mera själv, trots prästen fick' han. heia 15 riksda- verkande, skapande Guden, om latt hon gick, med barn nästan ller i årslön jämte några mycket . le- Jämnt.” En ”åkerlåpp. på 'södersi- | billiga ”framsläppekläder”.'- Å ver och finns. nu och verkar dån. inné 4 skogen, där kölden' dan gav han sig her'i Skåne. och ” ännu alltjämt, hur vill som "främbragt allt döt > vi ser ränt:- omkring - oss, -naturrike domär, «krafter och lagar. Men också ”att Han håller det ännu vid makt.” Skulle Han, dra sin hand ”från spakarna”, så skul vetenskapen. upptäcker « och ju bara större, märkligare, mer tillbedjansvärd, "o, Du härlige, vem är Dig lik? ?' Visst kan det vara mycket, som för: männi- skoförnuftet gör det svårt att tro på Gud. Men vem har sagt ätt det skulle” vara lätt? Om vi stoftgrand i "världsalltet ' kun" de begripa Gud, då. vore: Han inte Gud! "Nej, det är” mycket svårare. att inte tro på Gud! an Datta,, vär, en sida-'av Gud. (1:art;) Denne: Gud kunde inte "kallt Ase-'att vi människor oss själva till: "evig "elycka gick 5 yndeng.. . vilsna”, vägar och å- og. . 053, en obetalbar skuld. an:grep in." Han' gjorde själv det, som ingen. människa kun- de.. Under, över alla 'under — Han blev människa. ”Han full: gjorde: vad” vi: borde och blev med eder. alla dagar intill. ti | vår rättfärdighet.” (2 'art,) Och dens ände” så vore kristendom på aln höjd vackra ceremonier och snälla vanor och. speciellt lagda människors privata lilla hobby. Men om Gud är den su” veräne Skaparen, Livgivären, Uppehållaren, hur skall man då kunna försvara en gång att man otacksamt vände: Honom tTyggen, gjorde som man själv ville och slarvade bort sin själ och sin nådetid? Om Gud inte bara har ”satt igång” allt en gång, utan är den, som förnyar Livot år för år och dag för dag, som "sätter . den ljuvliga. grön- skan på: träden. och väcker höstsäden och låter mina luhg- or andas och hjärtat slå, hur kan någon då inbilla sig, att det går att komma undan Gud : Och om Jesus är den Levandå, som osynligt men verkligt finns i och genom de redskap." Han satt i vår hand — nådens me- del — hur kan man då säga att "jag är inte religiös, så mig angår inte det där"? Den levande, verkande Gu- den, det är innebörden av den kristna trosbekännelsen. Dess olika satser och utsagor är vis- serligen skröpliga människors ofullkomliga « försök att ut- trycka sitt möte med det, som en liten, begränsad människo- hjärna aldrig kan fatta eller Tymma eler sätta på formler: den Evige, Allasmäktige, Hellge och Gode, Men de stämma med vad Jesus har sagt och uppen- barat om Gud, och det räcker för att en människa skall kun- na bli det, som Gud hade äm- nat hennes liv till: en sallg e- vighetsvarelse I Guds paradis. "Min Fader verkar.” En kristen trör att det är:Guä, när Han fullgjort, allt och ge- nom sin” uppståndelse slutgiltigt besegrat. sina och våra fien- der: 'synd och död och satan, så lämnade han denna tillvaro såsom - synlig människa, ”Man innan Han gjorde, det, så lova- de Han: ”Jag skall inte lämnå eder faderlösa; jag skall kom- ma till eder” (Joh. 14:18.) Han höll också det löftet. Han kom såsom den Helige Ande, Han är här nu. Han vårkar än. och Skaparen. Han kommer människor in på livet genom de ”"ledningar” . och ”kontakt punkter" som Han lovat och förordat: sitt Ord, Dopet, Natt- varden, Bönen. (Kyrkan = den Helige Andes verkstad på jorden,) Han kallar människor nu liksom då Han vandrade i Palestina. Han förlåter synder nu som då. Han gör människor till sina lärjungar genom dopet hu, medan Han då kallade dem muntligen. ' Han botar. sjuka, hjälper nödställda . och övar barmhärtighet nu genom män- niskor, som Han genom ,, trons kanal” fått fylla med sin kär- teks Ande och driva igång till tjänande. Han tröstar, veder- kvicker, styrker de sina genom, att ge dem del av sitt eget rätt- färdiga, gudomliga, eviga liv i Nattvarden, nu medan Han då gjorde det genom sin kroppsli- g3, 'personliga närvaro, Han hör bön nu som Han då hörde det med sina mänskligaöron. Han tatar genom Bibeln i dag som Han talade med sin mun då. Därför fira vi och hoppas på reformation för folk och enskilda med tack het och försöket. : Hö FE sSå ginga 10 strävsam är Amerikas 2 urskogar, a han fick slita mycket hårt en lähgre jorden, ' nu alltjämt, precis som Fadern | .. Fattigdom, sparsa sällan gjorde påhälsning, pläga- de hon mycket. tidigt på våren gräva eller hacka upp och däri för hand nedmylla förgrodda ti- diga potatis. Och hon kunde. där plocka potatis då folket i all- mänhet satte sina i jorden, Hen- nes ord lever ännu i-minnet: ”Den som bara har potafis sväl- ter inte, men det är: värst med saltet till” ”döppan”; för. det är så dyrt”. Men mycken lycka mellan man och kvinna rådde ej i hemmet trots de mänga, | bar- nen. | : si När Sven fyllt sex år mäste han Jämna platsen i stugan.. Han var stor nog nu att försörja sig själv. Och så kom han bort som ”ottepåg” en mil från "hemmet, för bara maten. Men. det var. ju inte så noga' méd en -”ottepåg"”. Och hågon gång kunde:han ä- ven få någon kassérad: klädtra- så. att skyla.-sig med: Några strumpor . eller träskor kom: ej'i fråga, : för . benen... blevo så trä- tan beklädnad så: "länge som marken var bar; Så gingo några år med: "ombyte flera ' gånger. Och då han fyllde Hl år fick han sin första- femma för sommaren. Vintern vankades endast . maten Och har skulle" därjämte gå. nå att. läsa och även något litet att Det" året :"han läst för: Set" fick plats som dräng för 50 kro-' > nor föj ett år. "Då han var 18 år hade: han" växt upp til” en stor och kräfti yngling. Och nå fal de han fått amerikafeber.” Han hade" hört - "det: Iyckats för den som reste dit att' i hast pli rika. Att bli rik hade han satt sig" "fö yttersta ga- om han "skulle av” sina! "små att. våga tid , vid” ett, sågverk. Så tyckte han: sig ha sparat så mycke där .s det . ej arbetades på” Yängt när så hårt. Det var ingen stor- skrävlande. amerikan. med "flotta gester som återvände till fosté utan "en ”reslig man” Ci luggslitna '. söndagskläder. Och han .. bröt "ej heller på språket från 'barndomsåren. Han gick in, i stadens' "största bank "där ner: rarna bakom disken: ägnade "ho-] nom ; föga uppmärksamhet, : "då de. tänkte det var någon sord sökte "lån, men -verkade mindre solid, Men då 'han' tillfrågats vad äreridet gällde och han sade "sig vilja sätta in 10,000 "krönor, syné tes på herrarne bloft ett med: lidsamt” löje. Men då han” läde pengarna på disken "och bad her” rarne räkna beloppet, . mjuknade ryggarne betydligt. "För det var en alldeles ovanlig summa för nade, att de gott kunde" vara ar : Klädd för omkring 75 år ssedan. Men då han sade sig' komma från Staterna '' förstodo' de att den mannen nog var försiktig som reste: så enkelt, för han kunde ej riskera att bliva bestur- Jen. . - Och så sökte han sig omedel- bart jobb i Sverige. Vad för ar- bete som, helst med dikning och odling, trots att dettå. var myc- ket . dåligt betalt..: Men maten skulle; han ha överallt. Och klä- derna ”Jappades : med lapp på | lapp i många omgångar, då han kom hem till den lila stuga han skaffat Sig. Sedan : reste "han uppåt landet” till ett järnvägs- bygge. Där hyrde han sig" in. - en bondfamilj och -hade det myc- ket' bra en tid. På gården fanns blott ett barn, en flicka i 30-års- åldern. Det blev som man. säger bra mellan dem. : Men gifta sig ville. rakt inte sven fastän. han lovat . henne "äktenskap. Så. slu- tade arbetet där och Sve "sökte ville . han. skulle, stannat kvar, för : kvinnan. hade råkat is. k. omständigheter. Men: Sven 'fasa- got litet i .den ambulerande sko- | att förneka Nya Testamentets |skötsel. Vilket hon menade kun-|lan, vari han dock fick lära. sig. jHönot en' man” "som syntes så enkelt de för att det skulle "taga -hårt på. kapital / om han gifte" sig öch ' bil- dade familj. NU -drev ”girighéten ' till”: att förneka fader- skapet Och" då 'hän blev stämd tinget för brutet äktenskaps- löfte, tyckte hän det var. bäst att: försvitina," Så "beslöt han” att åter ställa", kosan: till Åmerikd och ' medtaga : sina: pengar dit. Men det stötte på för honom, oa-' nade svårigheter. Pengarna ha- höga : räntorna i banken. Om dehna'. lämnade dem Kol "utan ganska” "lång, ”. "uppsägningstid. Sven hade "vänt. sig til en: advo- vad han: hette minnes jag ejr” Allvokaten”hadé' ratt: honor att Ad svära" "sig" fri. önmv han :viss- g vara skyldig... Men hars pengar I bahken kunde han för” sköttera': om boken” transporte- rädes, på honom - mot avdrag av 20 procent av kapitalet. :. Sven hade nog.ej beräknat huru myc: ket 20 proc." utgjorde. : Men 'det blev i' alla fall. 3 gånger så myc- ket" som kvinnan, fordrat. i, deständ. Det var kv alla fall vackert " handlat . av Sven." Nu kunde. hon ju ej få någon ersätt- ning av barnafadern. Men lyck- ligtvis ' hade ' hon ett förmöget hem! så det ekonomisk? betydde ej "mycket. Men hon sörjde myc” ket 'över felsteget. Sven" reste åter till Ärnerika; med 12- å 13,000 kronor på fic: kan som han fick. anförtro; ehu- ru med en viss tvekan i ameri- imhet och girighet - flicka frågan” kanska: banker. Han återvände jull- det nårda "arbetet, vilket dock nu på grund av sämre ti- der. lönade sig sämre än förut. Hans kapital i bankerna "ökades dock« med räntorna” "även omhan ej lyckats att därtill lägga. stör- re” besparingar. Banken var so- lid,'. vilket ej alltid: var fallet med bankerna. där. Efter 20 år hade han denna gång fullt trött- nat ...på Ämerika och. återvände til Sverige | för att alltid. stan- na här; Nu var. han. viss :om att historien med kvinnan och bar- net för alltid. vär glömd., -Hans första. "åtgärd, då: han, återkom till - Sverige var att. åter uppsö- ka - banken "och där insätta kr, il20,000.' Där: var nya tjänstemän, som - ej "kände honom, "Och han hade- Higgat upp sig'betydligt bättre än” "första gången; / I em annan "bank placerade han sinä återstående :5,000 kronor; Och så tänkte han att åter börja sitt jobb med årbete .hoå bönder med vad” som bjöds.”. Det blev" alltid ; över då han" alltid ville ha maten fritt. Hans. dröm 'var blott att :kapitalet skulle växa": ” ' Men "vilken sällhet "varar be- ständigt! Ett års tid efter åter- komsten steg en vacker 21 års över "hans tröskel." Det vår, för” höm: ett : mycket ”sär-" eget besök" och hans första. tan- ke var att" ”kvinrian ville ha nåt got besked om "vägen." Men på im: fet. var "Sveti" Pet tersson” "erkände' 'han dettä: Då är Du” således min far säde' flic- : kan: käckt. Jag - har "Test: Hit för att träffa dig. Och 'så tyckte jag satt du skulle se mig. Så: ville jag i veta om -du ännu skäms för m mig. Det hade" varit vackra- re av dig-om du gift dig: med mor. Och det har du visst. inte behövt - att 1 ångra för jag :tror att 'du ' fått det lättare än du haft och sluppit att'ha en så då- lig bostad; ” hälsa. från ”mor om ' du nu äntli- gen vill komma åter "och gifta dig riktigt med henne, ; För då slipper :jag att. alltid ivara en ”horunge”, som dag alltid fått höra, ve s” Stora svettaroppar "pärlade på Svens ”panna.? Detta kunde, eler ville han ej: förstå... Hur skulle jag” veta om "än kan. vara mitt barn. Jag har, va- rit.i Amerika: i 20 :årioch. du:är väl knappt 20, Så 'du kan. omö; ligt: 'vara min dotter: i: I "Ahjö sade hon, nog har: jag fyllt 21 för' några” månader. se- dan... Och du vet nog hur du hade det. med..mor. då du; bpdde” hera- ma :: hos oss då du: arbetade : vid ker ” upp. Då 'sade' hon vill du således ej erkänna mig som” din: dotter. Mm; "det. ej. ändå var för sent! med nennes "anspråk. Det skulle: dock ej dröja länge förr- ick -besök av: modern i med en: advokat. Och Å välja emellan :.en ny lagsökning 'eNer göra upp saken i godo. 'Och efter något begrun- oh frimodighet. på den Fel. staden Bri Rå en. ev bedorten rus De:rsa bida levande ”skelett” väc!te häro : m degen berättigat uppse2nde då de kom promenerande i htons gator. Det rar trå dansöser, som deltar i-en ”skelettdans” ortens teatrar och nu var på väg till jobbet Och så skulle "jag . : -| Men han förbisåg att i. Ide "Det är” väl alltid" intressant och . roligt att-lyssna på små- barn då de skall försöka att Iå- ta” forma sina små tankar och funderingar i ord. och-mening. Många gånger får man väl fun- derå skarpt på. vad de menar och vill ha sagt.” Även när de blivit större, och utan att kun- na itala” riktigt kommer med långa meningar och ' ramsor. = . Önne och > Tutte är ett par pårvlar i '4—5-årsåldern, som en . kulen marsdag 'sitter i en grusbacke och leker: ” Plötsligt kommer en hagelby över dem, och båda kisar uppåt skyn. Då säjer den ene: — Titta så stora nulor” (kulor)! Men -den andre svarar sakkunnigt:' Det är inte nulor, det är nagel (hagel)! . Pötfe har fått följa med för-' äldrarna / till en .badott,: och |" man har tält och" grejor :med sig.. Första aftonen blir det en stor" upplevelse för pojken, som har svårt. för. 'att somna på grund av, allt det nya.han sett. Han ligger och kikar ut genom en flik i tältöppningen och" får se ; en . stjärna : blinka" ner. mot sig. , Föräldrarna,. som: jämte; en bekant. sitter utanför tältet och pratar får plötsligt höra en: ten röst därinifrån: .— /, Titta, titta :— ':Gud. har, heller. inte lagt sig än; för han har ljus i sitt. fönster! - -Moster Ulla har. skämtat med 'Tuttan, och eftersom hon är ett skarpt ;- litet : "fruntimmer blir hon arg och "säger: :— Moster Ulla ä'så le (stygg)! Pöffe: blir också arg "och utbrister: — Ja, hon ä så le, .så jag skall "sparka henne i ändan, så att hon far upp i'hemlen till Gud och äng- larna! Då kommer den: förnär- made" lilla damen” med sin re- plik: — ÅA, hon : kommer : nock snart. ner. igen, . för Gud och änglarna vill inte ha henne!" - Moster Ulla ' håller ' på att steka ägg och. Tuttan har fått. tag i ett ägg,: som” hon rullar fram och tillbaka.: Fast hon -ser sin mosters förebrående blickar fortfar hon. att rulla” ägget tills det går, s sönder,, och det. söndri- ga "ägget "envisas "med ”att' falla till. golvet, fast Tuttar: med sina små händer "söker hindra detta faller: "det med: ett.:skvalp till golvet. Då stegar hon lugnt och värdigt - ut till mormor; i träd- gården,” "som fär: "sysselsatt, med fer ' skäms inte för att Isen, och he dande fann Sven" ct: vara "klo- kast att. göra upp 'saken i godo. Fastän ' ränta lades: år efter år till. hennes första 3 fordran så blev 7. det i stället” :2,500. kronor: den över- enskomrnelsen. : som. ” advokaten skrivit stod: ' uttryckligen . att flickan :: var "ett trolovningsbarn, som” - han : avlat: .. under. äkten-/ skapslöfte: Och så fick' hon full makt... att. uttaga. beloppet på hans. 'sparbanksbok banken. Det. grämde . honom - djupt att han ej i stället gjort upp saken | den första gången 'han blev an- fordrad. Men nu. var. han över- tygad om), att '- det "aldrig mer skulle .komma något. tål” därom mera, >... - : Flickan gjorde honom dock en och ' annan gång ett besök, och skrev ”'stundora- brev vilka han dock aldrig besvarade. Ej ens då hon. omtalade att hon skulle gif- ta sig och bjöd sin fader med till bröllopet. : : Sten arbetade : sitt anletes J svett dag ut och dag in åren om oberoende 'av : vädret. "Han gick i sina diken med träskor. på föt- terna : : utan strumpor, även då vattnet däri var isigt: Skärv 'a- des till skärv som hamnade i banken. ' Och. detta långt över den tid då han fyNaåt de: 80. Spa- den gick mekaniskt som det va- rit en arbetsmaskin. 'Det :betyd- de ej mycket om det blev något vidare på den eller ej. Han trod- ett fullgott "arbete. Han hade Jsagt att förr skulle han bränna sina pengar än dottern skulle få ett öre. När han var nära de nit- ti låg han en morgon död i sin säng. Och vid bouppteckningen |: efter ' honom visade det sig attl. det. blott fattades några hundåra- lappar” i att tillgångarna utgjor- de 100.000 kronor. Flickans mo- der” blev jämte dottern tiller- känd .helå arvet. även ' vara värdiga detsamma. Men vad glädje hade Sven haft av all sin sparsamhet i livet, då girigheten > hindrade honom att njuta 'något av allt vad han samlat? - er sig in i ålderns dagar göral De visade sig|. Moster äggan! : i Jan. blir tillfrågad ora: hon inte vill komma till: himlen? Han reser sig upp och Svarar Ja — komma ner; Jigen! vs En av de första 'dägarna da hon börjat. småskolan kommér hon ” hem «och berättar glädje- - strålande: A; vi hår: Haft så rö- ligt i skolan idag — fröken har berättat .om, en”. man - och Iflicka;.. som '. bodde: i.en Ar gård, . och där: var" så. många” mycket : så "Gud blev" arg på dem; . och - körde "at dom, och stängde grinden : för. dem," så de fick "inte komma dit' mer: ov : Lille Jan-Ake' har ' fått följa med på en längre resa,' och hah sitter. och tittar begrundande ut genom: fönstret -då' han ser det ena brånande : vattnet efter det . andra: O, titta, titta. — så måne 1 'Thole, som. med sina: föräldrar kommer -påå besök: från Lund. Han, är mycket : intresserad: av ond” länge.” FYREN -beskådat hönsen kommer . -hän: och. säger: : de” ser: så” mälliga utt Lilla "Kajsö får se hur. tuppen uppvaktar hönsen; och kommer er: att, tuppar vill rida a njöller ipå hönan! DD som fått” följa” med” på én utt flykt: med: en. buss," varvid ' de flesta": passagerarna ' blev ' illa? rbående,. och fick: kasta' upp sin vida. "utbredd. i: "båmla" tiders Sverige.: Ja; flertalet hade fak- tiskt: inget" annat” än vad män; : bokstavligt: talat, "gick -och stod i”. En: bouppteckning från Bonadsdotters :' persedlar' "ger upplysning härom. Det kän en. dast: tilläggas, att trots torf- tigheter, var. hon ändå hörande' till "de ;allrå fattigaste bland den tidens "fattiga. vv : | : Bouppteckningen .: tyder Här: : so Säng 'öch sänglinne, 1'sängdyna med fjederlinnen ' 23 små ufvudputor med. 'fje- der : » .3ne lintyg "dåliga" "1 vitt: hufvudkläde'; "1 dito. bomullskläde I dito" vitt förkläde, ' 1 'ekkistå' utan läg ”1 litet skåp :1 mjölkimmare 1 dricksfjerding- 1 -spinnerok' " 1 par karder 1 r 2 Pannejern, 1. > Gångkläder., | 1 vallmarströja ok a 1 littére Posse. .. Le Diverse, . . 2:he lerfat. NE vå I Böker! sr i Örtagärdssällskap. Sa 1 dito Hallands bok. 13:e december - 1839, ' Olof Svensson ” ;Ordningsman ” AA. "Hafström . Hjörnered : aa " Sålunda kunde.'en för eck-'. ning över ägodelar och lögöre över Fa Norge och man. skrev, 1839, : : men hur i hela världen ska" äg en " fruktträd — men dom "åt för :' | — Där" "är två hönor. "där 'ute — "Till. slut: var. det lille. Göran frukostmat. Någon, tid. därefter : - är ..Görany ute; på en: ån. får 0 a Timmerhult ”. på "änkan Lucia : : 1' yllet': dynevar ' utan "fjedér - 2:ne värkenskjortlar Vor ”Intygas' af Timmorahutt 4 den : fört biträde vid, » förrättningen, Not Nils Jansson | se ut då Karl Johan var kung !.- t t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.