— bet RR CA mäktigare ' - Mesnnas Vem v var . Husalte fö? - "kring. hennes .9estalt nu LAHOLMS TIDNING > se Dunklet skingrat DEN LRORND Ala ADELSDAMEN "HAR MANGA” ÄTTLINGAR I VARA BYGDER. ”Husaltefru” . är en sagoge- stalt, som inte. bara Knäreds- i borna hört talas om, Hennes rykte går långt "utanför grän- ' serna "av 'dén socken, där hon" ” På ain tid bodde. Ingen har, ve- tat vem hon, var. "Fältet. har ' legat:- fritt för fantasier” och . mytbildning. it Laholm" skrivit "en längre, på ingående forskningar” rundad ': " ärtikel; som han, kallat” Gabriel profit. :bland . Karl: XI:s medar-. . ”betare. I' denna artikel klarläg. ges — bland mycket" ännat - — vem .Husaltefru var liksom att hon i dag som .i dag är har H många ättlingar i våra bygder. . Hillethan-ättens. åödevär, | som; fört. skiver, en berättelse med en rymd av tragisk storhet; 'en: märklig sannsagg.; hur en . fattig bondpojke!i Fägerhult i --Markäryd blev kyrkoherde: i sin . födelsesocken, hur hans -. sön blev anförtrodd höga” poster. i ”Tikets ' tjänst j ock blev" adlad samt hur dennes ” son blev än: man' och : vidare bl, a. hur den sistnämndes dot-. ter - som ung -adelsdam blev > Husalte fru och fick sluta. sina dagar på gården Frusalt i "Knä- red. Vi tillåter Oss att här åtörge” : ett ' kort. sammandrag av -re-' = > daktör Ejwertz utomordentliga AR a -artikel,' För "att ge våra läsare” er föreställning om. den utom- ! ordentliga ' .framställningskon- sten ihr Ejwertz artiker börjar Vi med att ordagrant återge in: « Jedningen tin frildringen: : En? lykta med inte alltför starkt sken söker tränga genom -nattmörkret . men orkar bara åstadkomma en vemodigt. ber slöjad, : ganska maktlös ljus- krets, så att man kan se lykt- -stolpén, en bit av den uppkörda '. landsvägen och sen inte mer. Då träder "en. vandrare ur. nat- ten in i ljusringen. Han stannar : hastigt "och kastar ett snabbt öga upp mot lägan, ansiktet blir. synligt ocK'helg, tt an klaärlägges ”- några gonblick, ” därefter svepet han: åter in i mörkret, Sr Sparsamt öch slumpartat, of- ta '-med "bara, halv: belysning faller . källornas ljus över hu- .Vudpersonen i denna berättelse. Men den omgivazde :ramer :av genealogiska : ornamieht, ' mer .- — eller mindre enkelt funtade, har " "också ljuskraft; därför har den tagits med — kanske även för att en nervissnad. ansaga skal kunna blomma på nytt, En skolgård i Knäred. ör snart femtio år” sedan. Ett par småtöser har råkat i luven på . varandra, så att fiätstumparna spretar "rakt i vädret. "Vad de kivas om, hör inte hit. Plötsligt ijlar ett försmädligt leende över. den ena ungens ilsket upphet- tade ansikte, ögonen sprutar eld och gnistor "och med en spe- full grimas avfyrar hon orden: ”Du behöver inte va så viktig, fast du kommer från den store ”ännen!” 'Då pinglar ringkloc- kan; Rasten är slut. Men den andra flickan grubblar på de stickande förargliga orden, hon frågar sin mor om meningen i dem men får inget svar. Hon förstår då, att det finns en öm- tålig: hemlighet i släktens liv, en nertystad sak som m bör glöm” mas. ' - Många år he fick jag del . av den lilla episeden från skol- | gården och beslöt försöka mig | t lösa gåtan i de försmäd- | lea orden. Jag. var inställd på att uppdaga en ganska banal amurett från Sjöboholm, Gert- - rud.-Grips herresäte vid Ox- " hultssjön i Hishults socken, där hennes Kusinbarn, Gyllengrip- arna, residerade på 1700- talet och icke sällan nedlät sig till små - herdestunder med ortens . skönväxta döttrar. Men minst + av allt blommade romantiken i de spår jag följde. I stället " framtonade. en berättelse med en rymd av tragisk storhet, välvande .-” sig ' över mycket smått, armt och kargt men ald- rig förlorande' sin höghet, där- d för att den utgick från främr- lingen här ovan, vandraren till Föreningen : Gamla "Halmstads årsbok 1953 | har redaktör” Axel, Bjwertz i: >. Hillethan'— "skarp halmstads.. ' "AXEL EJ WERTZ ”den store ännen”, . Detta om inledningen Axel Ejwertz berättar, att på 1580- talet kom en ung man vid namn Paul, son till bonden Erik i Fä. T gerhult,; Markaryds socken, till prästen i Ulvsbäck Petrus Er- landi. och begärde tjänst som vallpojke, Det" fick - han, och prästen ' fann snart, : att nye vallpojken var en yngling med ovanliga gåvor. Han ställde om att Paul fick studera, Studier- na gick bra, och han blev snart prästvigd och efter en tid gifte han sig :.med sin välgörares dotter och blev därefter kyrko- herde i' Markaryd. Hans namn var nu Paulus Erici. Han: gifte sig senare, förmodligen eftor den första 'hustrung död, på nytt, öch hade fem barn, bland dem ' Magnus : Paulin Hilleton som blev lagman och stamfader. "Iför den adliga ätten Hillethan. Magnus Paulin .Hilleton stude- rade först i Växjö och sedan vid ” universitetet "i Dorpat. Måagnus fullföljde sina studier och gifte sig med Sigrid Baaz, dotter till biskop Johan Baaz i Växjö. Magnus blev häradshöv- ding i Tiohärad cch under kri- get med Danmark 16438 var han anförare för småländska fri- styrkor. Magnus hade 2 söner, : I pestmästarebefattningen, "| des” Gabriel . och Paul Den” sist- nämnde. blev. po: mäst Halmstad; - Då Halland blev: venskt; be slöt svenske kunger” att flytta postkontoret . i.; Markaryd till" | Halmstad, ochk'så kom. det sig att postmästare Jacob Bredde- son i Markaryd blev postmäs- tare i Halmstad. . Denne gifte sig med Magnus Hilletons änka Sigrid Baaz och fick med hen- befordrades till borgmästare i Halmstad.” Då han . lämnade > ”ärv- denna av ' hans styvsun Paul, son till ovannämnde Masg- nus Paulin Hilleton och Sigrid Baaz. Den andre av Magnus "och Sigrids söner Gabriel' blev vid Jacob Broddessons upphöjelse till. borgmästare. stadssyndikus i Halmstad, vilket Jacob också varit: .Stadssyndikus uppgift var att övervaka att stadspri- vilegierna efterlevdes och hjäl- pa allmänheten med inlagor till mz”istraten m.m, Gabriel Hil- rer och arrenderade bl. a,'La- holms kungsladugård.. Han. var också fartygsägare och exporterade tjära m.m. Han var vidare hus- äg”re och hade bl. a..en krog i ' Halmstad. :: Hans duktighet uppmärksammades, 'och hän förordnades till borgmästare i Hälsingborg. Som, framstående borgare i den erövrade stadån Halmstad: och av svenskt ur- till den viktiga befattningen i det ' singborg. Under danska kriget 1676 måste han fly från Häl- singborg och dyker upp i Mar- bekant med svensk seger, och när freden. återställts, är Gar briel Hilleton åter i Halmstad, Han är. fortfarande en driftig affärsman. och köper gårdar pär och var. Bl. a. förvärvar han. nu Husalt i Knäreds soc- ken och Björkered i "Hasslövs JT ängen tog åter hans kraft. ter i anspråk och han blev le- intet — Gabriel Månsson Hille” "than, farmors mormors farmors dare' för ' en skattekommision. far still flickan; som kom. från | ne två barn. Jacob Broddesson |. let:n var en man med en ovan-'|;: lig arbetsförmåga och affärsta- | .. lang. Han drev betydande affä-|- slott ' med tillhörande | sprung befanns han lämplig |: 7 ' ännu «. dansksinnade Häl-].:' karyd, där han anslöt sig tilll: svenskarna. Kriget slutade som |. Som ” ”skattemas” for han hård. > hänt fram med bönderna och lyckades öka kronans skatte- inkomster betydligt. - Det var en fin merit även på den tiden, och. Gabriel blev. adlad. och hans adelsnamn: blev Hillethan. Han : hade : blivit. änkeman men gifte om sig med Agneta Juring. Trots intriger stiger -hans stjärna hos kungen, och 1684 förerdnas han till amirali- tetsöverkommissarie i Kärls- krona, som då blivit flottstad. I Karlskrona > "kom han' på "spänd fot med amiralgeneralen Hans Wachtmeister, men kun- gen har förtroende för Hillé- > than som ekonom cch. admini- stratör. .Hillethan når till sist en "absolut nyckelställning vid örlogsstationen, Han arbetar i- hjäl sig och dör knall och fall 1689. oo ' Hillethan, hade åtagit sig en alltför : stor arbetsbörda,' och efter. hans död upptäcktes ' en del klandervärda ' ting i hans förvaltning. > Det - "blir: process mot sterbhuset, Med sin hustru i andra gif- tet Margareta Juring hade Ga- brie! Hillethan fem barn, och äldst bland dem var. Elsa Mar- gareta, född omkr. 1683. Hon gifte sig knappt tjugo år gam- mal: med ' Jacob Lilliegranat, född 1760. Jaccb L. blev kon- stapel. vid" artilleriet i Malmö 1687, Senare blev. han direktör för ”"salpetersjuderierna i Hal- land, :- Skåne och Blekinge. I hemgift "med: sin hustru fick han Husalt i Knäred, som. var ett 'helt hemman utsockne fräl- se. ' Gården omfattade hela nu: varande Husalts by. Jacob Lilliegranat avled” 1714. Med sin. hustru Elsa Margare- ta Hillethan hade han sju barn. Hustrun var: vid hans död. 31 år gammal. Hon stannade kvar i Husalt., ”Livet 'gick' vidare, sländan -spann' och nya.trådar slogs in i händlsernas vävnad. Hillethans. blod - flöt tillbaka till ursprungskällan - i gräns- bygdens anspråkslösa : > folk- djup”, skriver . Axel Ejwertz och.; fortsätter ”Och nu erege- råde alltså Lilliegranats' änka på ' Husalt, - Ortsbefolkningen kallade henne för Husalte fru och bemötte henne med .all den veneration man var: skyldig;en adelsdam, vars far varit kungl. amiralitetsöverkommissarie och haft biskopen i Växjö till mor- far och ärkebiskopen till. mor- bror.” Men Håsalte fru var” "som N N sagt ännu ganska ung. Fält- väbeln :Peter Ramberg kom "till Husalt och hjälpte henne med gårdens' skötsel. Han sak- nade ”adelsdiplom men hade andra ' goda' egenskaper. När :länkans sorgeår. far till ända, gifte han sig.med henne. Ma-|' karna fick tre söner. I mars 1724 dog Elsa Margareta Hil- lethan. En av Knäreds kyrk- klockor har inskriptionen: ”Ar 1724 vart jag under stark ring- ning sprucken.” Bexell uppger, att . klockan sprack vid själa- ringningen. för - Lilliegranats avlidna fru. Ett klockan tillagt folkrim har förtydligat texten på den vigda malmen: "När 3 jag "fingde för Husalte > frun KK sprack jag mitt” itu.” När | ”Husalte fra” "avlidit körde hennes son i första gif tet Gabriel Peter. Ramberg på dörren, och likaså måste de andra åborna på Husalt, ge sig iväg. Peter Ramberg slog sig ner i Lagered. Men Gabriel Lilliegranat misslyckades som lantjunkare, och lämnade den "| misskötta 'gården till de andra övriga arvingarna och flyttade till Stockholm, 'Ar 1730 beteck- nades Husalt som ödehemman. Lite mer än ett år efter Elsa Margareta" Hillethans död gifte Peter Ramberg om sig. /Hansgs yngste son. med Elsa Miarga- reta Hillethan hette Pål Mag- ”us "Ramberg och blev. sock nens: skräddare i Knäred. Han gifte sig med en änka med fem barn, Gunnel: Nilsdotter i Rav- nabolet, numera Erlandsbygget Hon var 14 år: äldre än - Pål Magnus ' Ramberg.» och. avled 1770 av ”bröstvärk och kolik”: Pål Magnus 'hade efter hand övergått till urrsakeriyrket, : :-Han gifter om sig, nu med en flicka på 22 år: Bruden är denna gång alltså 27 år yngre än han själv. 'Hans första äk- tenskap var barnlöst men nu fick han tre barn. Den :unga hustrun dog redan -1783,' och äldsta dottern -Gunnel kom då till; fosterföräldrarna '- : Måns Nilsson och Nilla Nilsdotter i Skenabygget. Hon gifte. sig med sin fostermoders son i ett tidigare ” gifte Pehr: Svensson född 1774. Med honom fick hon fem barn, alla födda i Skena- bygget: ”..— oe - Sven, é. 26/6 1802; Ingjerd, £ 1/4 1804: Ola, £. 11/2 1807; Nils, f. 5/7 1809; Flsa f. 26/1 1811. :' : Pehr Svensson i i Skenabygget dog den 1/12 18383... syr Ingjerd Pehrsdotter, '. £. 1/4 1804, gifte sig 7/6 '1826 med hemmasonen Jöns Nilsson i:E- gernahult, Knäreds sn. Han var litet "yngre : än hon, född. den 24/4. 1807, : son till makarra Nils . Såsom det omtalas i i särskild artikel i dagens tidning beslöt tingshusbyggnadsskyldiges om- bud att:avslå framställningen om inredande av lokaler på tingshusets . vind för härads- skrivaren. Såsom det framgår -iav "detta referat var härads- hövding Henning Nitelius ber dester i Egernahult. :. Följande barn föddes i äktenskapet: . Johannes, f. 7/3 -1828. (pil te sig med "Johanna Gunnarsson, dotter till.'Gaungar och hans hustru Kerstin (Kitta) på Hu- salt nr 1). Stina, å på Husalt nr 1; med vilken hon hade bl. a, sönerna Lars Petter Nilsson, f. 28/2 1851, d. 1/9 1935, och Sven Petter Nils- son, f. 17/1 1867): Pernilla, f.' 7/10 1832 (gifte sig på Åsbygget). . Christina, f. 3/1 1835 (gifte sig på Pukabygget, Vinge sn). ; Bengt, f. 26/5 1837, d. 24/11 1839. . . Petronilia, f. 23/9 1839 (mo: der ' till, Isak Johansson” i Väst ralt, Knäreds sn). Johanna, f. 8/12 1842 ("Ha- na ci» "Bollalt”, gift med Jöns Petters Johannes 1 Husalt,' ef- ter giftermålet bosatte makar. na sig i : Bollalt)." > fö | ” ”»Jöns , Petters ”Jöhannes ' i Husalt” är en. namnform: som inte . förekommer :i kyrkoböc- kerna; andra källor än dessa har också öppnat sig — "det 1e- vande ”folkminnetsg friska och flödiga ådra." Och här är det nog bäst att sätta punkt i be- rättelsen. om mysteriet” med ”den store ännen” : sluten.' En' vallklöckas ton ilar når. över mötande åsar en an- nan vallklang, som dallrar ' ge- nom', dagar och år och sekel”, slutar Axel. Ejwertz sin på nog- granna forskningar baseradé avhandling om: ätten” Hillethan ”öch Husalte fru, Den här ovan återgivna redogörelsen. för sen: tida ättlingar till den legenda- riska ådelsdamen sträcker sig |j: så långt, ätt de personer i söd- ra Halland och sydvästra Små- land, som är ättlingar til hen- ne, genast efter läsningen - av denna artikel blir på det klara med sitt -ursprung. Jönsson och Sissa Pers- Da Sian Geber | Häradsh. Nitelius vil ädjar til Laholm att sörja för större häradsskrivarkontor AVSEVÄRT STÖRRE KONTO ESLOKALER BEHÖVS "FöR. - NÄRADSSKRIVAREN FRÅN DEN 1 JAN, É. 25/5 1830, d. 191117 (gift. med Nils Johansson, ock- : ta, att' häradsskrivaren får vä- " Loppet är, fullbordat; "ringen, IA bort ' Över skogstopparna och I : 1956, Henning Nitelius MN osa Be CC stämt emot att Hu | Genevads skola Putsereds skola Rännestöv 13.30 kh. Predikoturer | Faholm, 10. 00 hgm. pastor Berg- Skogby 13.30 hgm, pastor Berg- Velnge 10.00 hgm, komm, Rydén. Tjärby 13.00 hg Mästocka 10. 00 hgm. med nyg. Em, komm. Rydén, ' kh. Ljung. gudstj. onsd, 22/8 komm, Rydén, Knäred lördag aftonbön 20. 00 , kh. Eriksson, söndag , hgm, 10.30 s:sk. 13.00. 15.00 gudstj. kh, Eriksson, a 1 Hishult 9.15 s:sk, 10. 00 hgm, kh. Gustafsson, Måndag 20.00 kyr- kobröderna (bibelstudium), - hem, kh. Sjö- holm. Ysby 9,30 hgm. kh. Sjöholm. ” Hasslöv 13.30 hem. kyrkoadj. ' Sästorp 9.30 hgm.- » kyrkoadj. Karup 10.00 hgm, pastor B. Nordblom, Gudstj. i Lya skola 19.00. Skummeslöv 13.00 hem, pastor B, Nordbolm, s:sk. 11.00. Hinneryd S:sk:s terminsavslut- ning 9.30 hgm med skrm, och allmän nvg. 14.00. (Obs, tiden) Idor Arild, Ljungby. Efter hgm:s slut minnesstund på kyrkogården till de bortgångna mödrarnas minne, Barnvakt "i rades på : föreslaget sätt, en inställning som han sade sig vara” tvungen att intaga på grund av sin ställning som hä- radshövding. > :—Men för den skull vill jag naturligtvis inte motsätta sig, att häradsskrivaren får bättre lokaler, . Säger han. Tvärtom. är jag angelägen att poängtera, att "Laholms . stad gör något för att häradsskrivarens lokal- fråga . lösas. ' Finansministern har signalerat viss omlägg- ning av taxeringsarbetet, Om denna kommer — och det kan mån räkna med — — betyder det. sentligt'. "vidgade arbetsuppgif- ter, Då blir det nödvändigt, att häradsskrivarekontoret i La- holm: utvidgas, och :jag vill vädja till 'stadens beslutande organ : att. i tid beakta detta och... skaffa : häradsskrivaren bättre .lokaler;' Den nya orga-| nisationen 'skall öm den nu beslutas — införag från den 1 januari 19567, äradsh vdi ingen och tingshusplatsen:” Jag” vill VUnderstryka.. "att jag inte' kommer att. 'ta något initiativ för flyttande av tinget |i från . Laholm . till Halmstad; fortsätter häradshövdingen. Om '. tingsHusbyggnadsskyldige beslutat - bygga : om tingsuset för uthyrande.; av lokeler och d att. yttra mig gan, hade" jag icke könnat gå att säga min mening or Ekeryd, Skofgaby kl. 10... Betel, : ; Söndag 10 B.-skola, 15 off. mö- . Larsson och Almborg, Knäred, Sion, Frälsningsarmén, Kyr Båstad 11. 00 ham, Samtal med barn 10.00, Betania lördag 20 ung- « domsmöte i Lönshult, Söndag « 11 s-skola och bibelldass, 15 se Össjöahult, Måndag 20 försam- Jingsmöte, Onsdag 19 junior- möte, Lönshult hos Manfred Johansson” lördag : 20 ungdomsmöte, bibel- studium Ch, Berg. - Knäred, Betel lördag 14 symöte ' hos frk. Karin Damström, 'Trälshult, söndag 11 8-skola, 19,30 off. möte Ch. Berg, Sång "Torsdag 19.30 off, möte Ch, Borg. Sång. e ivst. bostaden s.-skola Våxtorp. Lördag 20 Bön, te. Holmberg o. Vallin, 17 För- samlingsmöte. Laholm, Sion, IOGT-lokalen lör: . dag "Kl. 19.30 bibelläsning och . bön, Tisdag kl. 19.30 torgmöte, 19, Tengelin och sångarna, . : -Vråkärr, (Vid söndag 14.30 Söndags- Barnen medverkar, Söndag kl. sjön) skolfest, - Kaffe serveras, Sång och mus" sik, Välkoranal - sh Knäred Vägsträckningen kan” ej ändras Regeringen har ogillat de be- svär fastighetsägare Stig, Olsson -” Lagered, Knäred, anfört över arbetsplanen för anläggning avs väg Knäred—Svehsberg..,” ..c,: Vid arbetsplanens upprättande", har gjorts omfattande utredning. aro m vägens lämpl.' sträckning Härvid har stor hänsyn tagits till och bl. gjorts för att inte intrånget: på klagandens . större än nödvändigt: ortsbefolkningens önskemål a, har en omstakning fastighet . skulle" bli. det. vore mera ;rationell Att | man” hade . ett: gemensamt tingshus. för” Hallands södra söm sagt inte att ta upp denna fråga.” Jag trivs bra med att Klipp här! . | - skogen. Under 1500- talet 4 voro skogarna uttömda på vissa träd- - "slag, därför stadgades förbud. Genom ' den . betydande. sjö och : IN myrmalmssmältningen inom; "det. gamla ”Itzole Län” (Hishult) - fas un hade det tagit hårt på skogen. Detta har. kung Fredrik I gett SO till känna i? hans pantbrev till Erik Bölle:. ”att han skulle' hålla -. S "godset vid makt, och bönderna sin rätt och ej. tillstädja att de förorättas, — heller icke att de jordhugger skogen.” Daterad . Nyborg onsdag näst efter canété Caruti- Fr konungens” dag 1528. | (2 Danska mag lv Reckke lv 333). " Ollongälden var värdefull. Svinen fingo gå helt fria i Skog > och vång och ströva” "omkring och blev vid goda ollonår ett stort : tillskott till” hushållet.” Av dessa ”herrligheter” : fick prästen S del, ty, 'det heter, ”Ttem friitt. fiskerij huor handtt will fiska y Sognnen. » Dessa naturförmåner får sålunda anses: vara en god - Hllgång för herden i Hishult" på den tiden; on : | Byrkotionde. " . : " Utgivande av v kyrkotionde har ; uråldriga anor. Redan i gam- s | ; i .» la testamentet kan läsas budét ”att all ländets säd; av frukt på : Dk träd, av fä och får och allt det under: herdestaven går” "skulle - . såsom en helig Herren tillhörande tionde givas till templet. Av ,: Ota detta skulle så präster och leviter leva enl. 3 Moseb. 27 kap, Det | "tillämpas ännu denna dag i vissa frireligiösa samfund.” : " Någon fullt bestämd tid kan inte anges, för tlondets in- - . : förande i i den kristna kyrkan, men enligt vissa historiker skulle” iv. vn on det. vara genomfört före 1135 (B.Äberg s. 166) vilket årtal får | anses som ett rmärkesår för kyrkan. Enl. 'L. Weibull & 373 gjor- "> des en överenskommelse mellan de båda parterna biskopen och bönderna. 144 + ,; ) FrTEEV . Vid denna reglering förpliktades bönderna att ge. . tredingstionde av allt slags säd till kyrkan samt att föra denna ' AAA RA ARKAD RAMA NIEFOFTEEISETETN :" deles givande, ” varit FEPPEFPIYVTTTTT YTA |.hålla ting i Laholm, "> har ej i nått den. Om ock dess boning fallit i i grus. F, 25.5. 1836, dn "581924, Hh. Elisabet Gyllensvärd f 10.1.1841; d 12.8,1920,. 5 oc Prästbolet eller kyrkoherminanet' - Prästboställets ögendom I 1 I äldre tid. 2/3 "mil, vilket utgjorde e . "område som skulle omfatta c:a 195 tnid, har ansetts vara både l ;s stort och arbetssamt, därför att "utägorna lågo så långt borta, att vi de ej hade någon samhörighet med den odlade åkerarealen, . Det finns en - antydan om att Hishults kyrkoboställe här haft ”h 'medsolsskifte”, ' alltså samma plankaraktär som nu. Denna ;' gränsdragning från öster, räknades fordom ligga ”närmare 's0- len” enligt 5. Erixon s, 196, 198, Däremot var den brukningsba-" xi 1729 beskrives, att åkern består "ra åkerjorden - förlagd kring prästgården och dess omfång var rätt” ansenligt. I en specialbeskrivning över Laholms läns fögde- av ”skarp jord med kamper-- - sten och stenrör uti, kan ej förbättras på något sätt, giver i me- 7 delmåttlig äring 132 och i god äring 2 korn. Gärdesgårdarna be- '. "står av Skeågärde, kan vidare. med: n " na skrift ger en förklaring, att inägornas åkerjord inte var sär- utan istället mager. inhägnade av di It satta någon sten uppläggas”, Den- » Därtill kommer att ägorna. , vilket här före- . FRE 1 "kom på den tiden. Stengärden har 4" Landebogen 1569 ger er upplysning om hur mycket öppen : ; jord där var på inägorna. Enligt de tillkommit senare. uppgifter som ges, kan man” av antalet tunnor som såddes, räkna ut den ungefärliga arealen. : Den tiden räknades en tunna utsäde till ett tunnland åker, var- = . för området skulle bli c:a 9 tunnland. Dessutöver var ljungägor. s och någon äng. Vi kan även se hur mycket utsäde det behövdes ”Den store ager op för prestegaarden 4 tr. — . Store ' Riis ager 134 te, —'Lille Riis ager 4 skr, Dessutom; "> till varje åker: 141. | iq OAAAASASAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.