t nattlinnen, "visserligen .till -hälf- tra oa I FETYYFFLYTYTYTTEFTYYFTYY Yerere Avevv — fAROLMS TIDNING > SYVYFTFErETV M TT YYYYYYYYYYYYYYYYYYVTYYYYYTYTYTY YT YTV a | Flygande radarstat CC PAULINA I "Solen . går upp kl. :3,.14 oci, ned kl. 21.14, I . : Morgondagens: namn Dagens dikt: Hur 'skall 'jäg tacka; för dagens strålande Stunder, sn. «fåglarnas sång och solen som sår "Detta "är "en: av "de "första bilderna, som visar. amarbetet mellan en flygande radarstation ; och ett guld över. lövade :lunder, ; >; + . amerikanskt. hangarfartyg.. Det ;stora: fyrmotoriga flygplanet har: en -radaranläggning ombord, värs - tacka för natten: som ljus' o oo ER FA RRAEE eo så i « har. e t stilla sin svalka tömmer," "fartyg 'och flygplan på I1on. orm aktionsradie,” och täck ; h skärm roterar i den kupolliknande överbyggnaden : på. flygkroppen. Planet ; opererar .från land :X problem skall ; = AU ””omprövas” STOCKHOLM f > oa Cr 3 Det enska ” vevvyggnadsvå- sendet kan. uppvisa en rad on tade skapelser, som väcker berät- "]tigad beundran. Samtidigt ställs emellertid kritiska frågor om hu- ruvida : gällande tekniska föreskrif- ter "och bestämmelser avseende vägbroar är up to date eller om de inte i olika avseenden bör Tefor- meras. "Regeringen har tillsatt en Ikunriet itté. för, utredning av dessa frågor, och denna. har för övrigt redan hunnit "avverka sitt första sammanträde, berättar på: vår förfrågan - utredningens ordförande, professor Georg Wäst- lund; Tekniska högskolan i Stock- Professorn i ' brobyggnad, Anker Engehma hr "nrofe heim, Anton Brandtzaeg, saint ö veringenjör H. Backman, .Helsing- fors, tidigare knuten till den: fin- ska. motsvarigheten ' till "vår Väg- och vattenbyggnadsstyrelse. Som Lars Östlund,' Stockholm, : De utredningar, som de sakkun- niga nu går att verkställa, kommer att: bli helt förutsättningslösa; fort- sätter "professor Wästlund. - Någon vare den'stora fFlyghöjden kan man på ki betydligt: större avstånd än' fartygens: radar förmår... + = blå .som + den ” blommaride .: blå Ett' mellanfolkligt; den franska och . tyska” textilin- dustrin lät. genomföra. en .under- - SÖktiing" om .. de.” franska" resp. ära / tyska "kvinnornas" nattlinnevanor ". HÄLSINGBOKRG.' (TT) - och resultatet” har. blivit ytterat |. Konjunkturutsikterna för den ' nedslående för de” chica fransy- | närmaste framtiden synes f.n. skorna, "som "äger ..mindre antal På de flesta håll bedömas- med 3 nattlinnen än tyskorna. '. Medan | - stor tillförsikt, Detta kan bl.a, h ördelade på olika myndigheter, För den elektriska distributions- verksamheten bör undér vissa för- ”l utsättningar : ekonomiskt : stöd ” ge- nom statens medverkan kunna' ut- å;:t. Utredningen räknar eméller- ed att denna stödverksamhet som” krävs för att nå f på - exportmarknaden, Detta; kon- staterande: är i princip bevis:nog för "att" även Sverige : skulle dra fördelar av en sådan ökad frihet i den västtyska kvinnan i-genom- | utläsas av : det ökade i t snitt äger 4,9. nattlinnen, ' varav ringsintresset inom "närings- - minst ett är av siden eller nylon livet, sade '. handelsminister .eller perlon, och! därtill, 0,4 PYjar |. "Ericsson, då han. på tors- . , mas, har fransyskan bara 4,1 dagen öppnade: den tedje in- :. "tem ella Öresundsmässan i . ten av siden eller. nylon”och bara 10,2 pyjamas. I :Tyskland: brukar | Hälsingborg, ”;. .- endast 0,1 ' procent av kvinnorna - Den i:byggnadsbudgeten för in- sova utan. kläder på sig, d. v. 8. | nevarande, : år "upptagna - industri- bara en>på :1.000, ' medan" det "ij kvoten är redan till fullo utnyttjad, Frankrike; är.4 procent,: d. v. 8. Det är” ett tecken .på strävandena en på 25 damer som föredrar att att 'åstadkomma en” fortlöpande ra- sova utan, tråd på kroppen; : tionalisering av. driften och att. där- a Ane GAIN med "säkra .en ökad konkurrens- ev FRANSK: HISTORIA : kratt” för -framtiden, " Med "hänsyn En vacker ' sommardag: i fjol till” den inre" ekönormiska balansen "reste en svensk med. tåg -genom är det. emellertid alltjämt nödvär- det solfyllda" franska: slättlandet, digb att-begränsa investeringsverk- TONA törer bardinerna Ar bör” samheten. Det framstår därför som jar. dra m F särskilt" angeläget att det tillgäng- fönstren, se som frågar om Je liga: investeringsutrymmet utnytt- passagerare fas så att det främjar" ett. fortsatt de.; internationella. ..b na, som ”skulle följa med den s. k.. va- lutakonvertibilitete l . nom en accis på produ importerad elkraft av högst 0,1 öre per kilowattimme; "vilken accis fö- ersätta den nuvarande el- Elförsörjningen -- hårdrationaliseras : de närmaste åren : STOCKHOLM stl Under" femton, ; kanske tjugo ' årg ning att vara föremål för en inten- siv och geriomgripande Tationalise-' ring." Den. verksamheten bör .om- händerhas av ett nybildat" central- organ — BStatens elnämnd'—' med en underorganisation ; för. tillsyns- verk + i; nämli nuvarande i - ö berättar : rn ledningen. Konduktören, ekonomiskt 'och 'socialt f ri- gå öra sommaren reste en | dande, 'Dé,' som tidigare -kritiserat amerikansk miljonär ' med 'detta | att myndigheterna : varit - för oFe- tåg. Han satt och tittade ut ge-;j striktiva' mot -' industrins | investe- nom fönstret och vad tror ni han ringsbehov,' riktar. nu i stället. sin fick se? Jo, en: naken flicka låg | kritik mot att regeringen bromsat 5. Statens elektriska: inspektion, före= slås i nu föreliggande huvudbetän- kande från Elkraftutredningen, rå » Vårt lands elkraftförsörjning får anses "vara välordnad. till sina mer och solade sig på en äng nära upp: andra inv ingar .till för- järnvägen. - Amerikanaren .' blev | mån för de industriella. Detta' kan od och Igor, dr08 LM "prang så väcka förvåning, men. det är nu en 'oppade ång oppositionens privilegium a mycket han Ord? fn Fen male kritisera. utan att behöva ta något sköna och för är hon gift 'med | ansvar: Som exempel på vilka av- kärlek. Och. nu är. st : vägningsfrågor,” som det här kan m iljonfiren. det hände ju förra | bli fråga, om, kan hänvisas till den sommaren; sade en p are. ke ite tvi dgning . som... genom- ” — Ja, det är alldeles riktigt. Vi | förts . inom” pappersindustrin och täcker emellertid för kupefönstren | som för något år sedan för många | > fortfarande, därför att när tåget | framstod såsom diskutabel. Det vi- . bi så ligger alla byns kvin- | sar sig nu att' dessa investeringar ” = nakna på den här ängen vid I jan till fullo utnyttjas. Samma sak järnvägen. = c No = > dgäller :om : järnindustrin, där -ut-' et < | byggnaden - gjort 'det möjligt att a er ' | med”egen produktion tillgodose en gång i partipris- "| större del av vår förbrukning än De - sl tidigare. cv ve er SC sar tmartinris ör den enskilde företagaren lig- Kommerskollegiets ' partipris- ger ddt nära till hands att bedöma index för .maj' föreligger nu olika ” Åtgärder från statens sida 3 'och visar nedgång med en.en- 1 snart med. utgångspunkt. från det het till -298.. Därmed återgick | egna företagets problem: och svå- |. i ill samma nivå som | righeter;. . Om... konkurrensen från indext alot HI 1953-—märs 1954. utlandet orsakar päfrestnin T.maj förra året uppgick det | viga”. företagsren. att. än 209. Nedgången nu orsakas pos i första hand av. pri nkning" att.'staten skäll ingripa” med höjda ar inom: bränslegruppen, vars | tullar ..cch . andra. skyddsåtgärder. indextal-fallit med sju enheter. Många ' exempel av detta: slag kan Indexta! > är "att: notera "både i en - frihandelspolitik I övrigt ch :sänkningar..Ko- årt: land har ostridigt höjningar ? amt” tackjä L. och främjat” "det jekoriomiska ä. framåt: Jonialvaror semi; .T4' ått. ned, | -Kridanöet 'och' bidragit till att öka " ferrolegeringar: har & ån då MM värt: eget. näringslivs slagkraft, ”— övriga -metaller samt" spånadse | nu -pågår "nu en revision av tull- ' ämnen: har gått upp. is” oc > taxan och” den.' beräknas "kunna | TIndextalet - för importvaror |.lutföras inom en nära framtid, Det OM pgång "med '.:en” enhet | :öre' emellertid ”oklokt' att ' därtill i visar VUIPpe Sara jen, men | 'nyta förhoppningar: om” väsentligt till 389 i den a "enhet till | örre trygghet och skydd mot ut- H detsamma ajuntdt då serien. 1] indsk » konkurrens; Avsikten . är - 818 i den reviderade, set +. | ae "att frångå den”lågtullnolitik SY båda fallen är skillnaden. gent- om hittills förts utan att åstad- t > närmast. föregående, må”| mma. en modernisering. av ::ull- "Mad mi dre än en enhet. Ifråga! axan 1 tekniskt avseende: och -en nad min rtvarorna är indexta- | nera rättvis:och: riktig fördelning I sä råre serien "oförändrat | v tullskyddet.'' ve Jet i r å ” Fd . iderä- | Utvecklingen :-under senare. : 378; medan det i den revide var visat att vi även under tict4 de gerien stigit med. en enhet av varurikedom och ökad konkur - > till 335. FO 'ens på världsmarknaden kan.upp- Ne Ve 7. | ätthålla j,en omfattande utriikes- endel, Svenskt näringsliv har hit- n, utlöser detta ofta krav på N mer eller mindre allvarlig karaktär, och det är dem man nu måste söka komma tillrätta med, Främst sam- manhänger bristerna med ' elkraft. distributionen 'på landsbygden, + «' Utredningen påpekar nödvändig- heten av: att skapa 'distributions- företag, som" har möjligheter ati huvudsak "på egen hand ombesörja, vart och ett inom 'sitt område, för- sörjning med . elektrisk kraft av fullgod kvalitet i erforderlig mängd och på skäliga, inom områdena: ut- jämnade villkor. Den utomordent- ligt långtgående "rationalisering, som lär -bli nödvändig, leder i sin tur fram till en vittgående omorganisa- tion av själva distributionsverksam- i: varje NN lärnplig” typ och” med torlek:' av..i. runda; tal normaltariffenheter:; eller rbrukare.. motsvarande; ett geografiskt: område. med orikring 7.090 invånare. (siffrorna utgör én= dast ungefärliga riktvärden) bör: i princip genomföras på ”frivillighe- tens väg. Att helt lita till frivillig- möjligheter ;" till: tvångsvis ”genom- För ”rationäliséringens'" genomfö- rande ' förutsätts en på olika sätt utökad: och 'intensifierad men i, eh del aséenden' även förenklad stat- lig . verksamhet av. huvudsakligen 1 a statliga företag att bygga Tednin-' gar för högsta spänning, installas törsbehörigheten, , kostnadsfrågor- tidpunkt . för ” arbetets färdigstäl- lande har "inte; kunnat fixeras; så väntande '; uppgifterna inte är. av den.. arten: att de kan avverkas i blixttempa, : mere 5 .- För ' att något citera direktiven åligger det de sakkunniga att ”ef- ter" granskning av de tekniska be- I VÄRLDSBERÖMDA: SVENSKA LÄKARE FÅR GREKISK OR-, Terbert Olivecrona; Elis Berven och iSoen! 3 på fisdagen på grekiska legationen & Stockholm, ! ministern, envoyen Årgyropoulas, ÅL sin regerings! holm: "I / kommittén ingår vidare]. till dem. Fr, v. på bilden; Herbert Olivecrona, Elis Berven," Sven ' Hultberg samt den grekiske ministern, — -- a vid Tekniska ' högskolan i Trond | n SKEN Re öd:17.. luni-provokation" =. blodigt "avvisad i Berlin -.- En grupp Kommunister råkan i | e . synnerligen : illa - ut då de sekreterare fungerar civilingenjör I” ” av grekiska Phoenizorden | V- a visslade och skrek ve och förban« nelse över dem, : , Vid massmötet talade vice förs Franz' Blicher och nne "av fjolårets. revolt : mycket kan avslöjas som- att "def" gimen 4 Östtyskland, - . Mötesdeltagarna vände sig raseri "mot ”kommunistdemonstran- terna, som "blev illa åtgången un- fa 40 "minuter. det. tog" innan i-massan och ta hand om- kommus- nisterna, söm fått sina;kläder sön- stämmelser ”. och föreskrifter, som > och: blödde : starkt. ' Poli- gäller. för k iktion : och. byg- | d gande av" broar inom väg- 0. vat- log : en. stark 'skyddsring tenbyggnadsverkets :--verk het: dessa "bestämmelser "och föreskrif- område, ' till regeringen " avge. ut. låtande huruvida och i vad mån dare 1 . . slå ihjäl de svinen”, Slutligen man få" upp dem på en ter med "hänsyn till teknikens - > Å pi kt och : tr Fö som snabbt ' körde ' iväg »stånd t behövs. bör let ovan sagda, " Det :är all- Ibmänt |. bekant att bland dem, som starkast kritiserat . Väg=: och" vat- tenbyggnadstyrelsen « för vid ak- i brobyggen .., vidtagna : eller na; vid: ändring" av »strömart och ar r befinner sig med 'dem;' medan folkmassan ilsket knöt: nävarna åt kommuriisterna, professor.:S, O.. Asplund, Göteborg. Har » man: -anledning :; ställa rege- det sociald k iska partiets le= dare Ollenhauer. Båda vädjade till Sovjetunionen'. att befria; Östtyska "|land från en ”avskydd regim”. > Ollenhauer - uppmanade de sov= jetryska " ledarna att betänka att ”fredliga - och vänskapliga förbin= delser, mej det ryska folket endast kan "existera om, detta folk respek= demokrati som behärskar det tyska : folket. i.östzonen”,' i + srvia ' ”Blicher sade att händelserna den 17. juni" förra” året. bevisade att östtyskarna', är beredda” att offra allt för' frihet och rättvisav:: +" liga "byggnader och alla butiker, ägnade helt: sina Program åt mine net av den 17 juni-revolter, ++: "I; Östberlin ; bevakades gränsen av” polismän, ' som ' på en'del. håll fått förstärkning” av" polismän 't ve : denna" utredning. i samband med den av honom "utövade kritiken? av "ryskt. snitt och be= . väpnade med kulsprutegevär, Inga sipiSå, torde: det! förhålla sig. NA flaggor syntes i Östberlin och ra= dion: sände dansmusik, «+ =..." ' tid kommer Sveriges elkraftförsörj- | sno kl Te VR ; Unga” ” generationens: v iga.' delar, menar utrednin- |: ; . g - till manschettyrkena ”. |gen. Men det finns också brister av . tionen (ILO) följer utvecklin- igen med uppmärksamhet, > Sverige utgör intet undantag - från regeln + svårigheterna att : rekrytera de rena hantverksy: .: kena är alltjämt bei ellertid, knyter 'stora förhopp= >, . ningar till den en gång helt "uti". + byggda enhetsskolan med dess br längre gående yrkesväglednin, och differentiering." ' z ” Den. : : omfattande” 7 propaganda bland ungdomen i Sverige som be- drivits under de senast gångna tio | åren för olika yrken har. till största delen ; gällt propaganda för mans schettyrkena. och med sikte på att fylla främst industrins behov, sä- "på: våt Törfrågan redaktör :S: erman' som talesman” för Sv: $' haniverks-' och, småindustri: ;Hantverkarria'-harci stort sett lämnats åt sig jälva; och på dei har överlåtits ansvaret att ensamrnåa "svära '» för sin' rekrytö- ringskampahj; något offentligt stöd har'inte' lämnats, på sätt 'som. gällt andra likartade kampanjer: Först. i och. med 1952 års yrkesutbildnirigs- sakkunhigas' i, dagarna: avlämnade & skymtar i det fallet en makeriet ' är 'statt på avskrivning, för. -.sadelmakeri 'är intresset :mini- malt ete. Dock innebär vårt och ett av dessa yrken löftet om en. säker framtid" under + yrk Fk hägn. och.. samma: är förhållandet med en lång rad: andra. För guld- smederna kan man säga ”åjo vars”, heten i går dock - inte varför 'även |. förd . omorganisation måste finnas. /; ing att" -konkurrera smed nårige 'sämtida, som haj | ig fö id hog' att tänka & välja yrkesårbetet, ka..”vända ” strömmen”; och målmedyetet söka påverka bj förhållandevis; ringa: i. utbyte, men ter fortsätter "red, Lagerman, till skolan," sor >k att = chans” på -en stramare -T arbetsmarknad och utan förutsätt. i Hantverkarna ”och-småindustrifö: reträdarna . har: haft: den mången gång tröstliöså uppgiften att försös K rnäftigare och kloc|- 2 syn på utbildningsfrågörna. |. Tills” dato har "bemödandena "givit |- man :; kommer inte att. förtröttas. Våra starkaste f hoppningar kny- |: Dens fore franske: gen, . Yrkeskunskap- är -någonting, "I både livet och tillvaron; den som i|- Jgrunden kan ett-yrke behöver näp- peligen "utsättas för "risken att. bli en'lekboll. på arbetsmarknaden — och det är det väsentliga, + ">. "Trots" allt finns” dock ett" anta hantverksyrken;'. där " rekryteringen är tillfredsställande; Damfrisörskans arbete är. alltjämt" ojroligt lockan- de 'och' varenda liten tös, som "nyss slutat .skolan,. tycks ägna:'sina fun- deringar- 'åt just” 5: den bransch « På bilrepar teringen :: också: mycket ; kant vidga ; ramen för yrkesorienterin» | 3 it transportera färskfisk är uppgift som inte hör till de . + Nu har emellertid vid nsk undersökning gjorts ” staterande, 1. som : kun "7 tt visa sig mycket bes +: « Tidskrift" efter ” Refroidisseur "- ; Trepaud, "Paris. Man har näm- ot "ligen bevisat att den färska fis- ken håller sig betydligt längre ål. om: den : packas i granuterad som skänker stadga och mening åt| "saltvåttensis i stället för som sluttills'sketi i sotvattensis, + = : Kronan friad >. [från skadestånd : till amputerad. - . SUNDSVALL! (TT) ” Lide ida, numera bosatt i Sunds II vall,” så” svårt, satt> ett ben: måste verkligt, moderna ser- viceyrkena. utövår en mäktig loc- kelse, Men på, andra: håll är läget ett. annat: - skräddare är "det -inte många som vill bli i vår tid; sko- har 'hu befriat 'kronan från -ersätt- 1 hövrätten med 534 kr. 0 cc En köokkärra och en trosskärra tS på en "lastbil; och vid "-hade : den "värnplikti- ärmast . omöjliga att r en pojke på '15—17 ånadslön för. ett spring- jobb kan inkösta uppåt 600 kr vilket. betyder. att faktiskt. en och annan vill ägna sig åt detta ytter- -kontroll rådgiva ”cchl, ligt förnämliga arbete. Urmakarba- stödjande karaktär, bortsett från statens "egen direkta, :-affärsdri- örksamh är det inte underligt om, han. väljer Jenna lättframkornliga, väg fr: möd bildni nan företer ett slags ”mittemellan”, man får lä någon uppsj vande kraftförsäljningsv Rationaliseringen torde ta 15 eller 20 år i anspråk och alltså omhän- derhas av den nytillskapade Sta tens elnämnd, Deanna föreslås sam- innebär "ett dylikt betraktelse- störa. risker,” eftersom det ju : att konjunkturerna svänger. Det ' kan" hända att den lever;" alltjämt under tvånget av brist på folk. Situationen ' är inte ljus; är man ärlig ' så säger mån lärlingar om ock, inte "Summa summarum.: Hantverket ge. mot?” instruktion "klivit" upp i trosskärran, "som tippade över och till marken, varvid han följde med i fallet, fick" kärran över sig och krossade ett. ben; Han' har uppgett, skinn. eller kött och dess smak "lär , samma :sätt som för fisk traänspor- terad i'sötvattensis. Sedan en appa=' ' rat för framstöllnipg av granulerad saltvattensis "konstruerats har .me- toden enligt uppgift med gott resu!>- . | tat ni prövats i' kommersiell "skal 321" Frysmaskinen är i princip en I J-neväxlare i form av. en ståen linder," innehållande ett 'stort . tuber genom vilka det vatten” som "| skall" frysas cirkulerar. Kring:tu= berna - pumpas : kylvätska från en konventionell ' kylmaskin. : + | skärmar mellan tuberna ges ky!- vätskan 'spiralrörelse medan , vatt« net sätts i rörelse av en propeller, . placerad i det centrala, grova röret, . ' När tuberna fyllts med is öppnis OCh | apparatens: botten, och isstängerna "re I faller ut; varvid: de skärs" en kniv, . oe - "Maskinen arbetar automatiskt när der sätts igång, Så snart isen tömts ur ' fylles med vatten 'och en ny frysning bö; jar, ”Apparaten ger is'på 15—45 mi- nuter beroende på kylvätskäns tem- peratur. Tack vare att vattnet cir-' Genom i bitar av värmeväxlaren. på nytt a instruktion inte' var be- ig pessimism. Denna bör likväl kunna förbytas i sin ab- soluta motsats inom en inte alltför avlägsen framtid; och under sådana la eller centralt leda de uppgifter. unge mannen .en vacker dag rakt på sak att den tvärtom inbju- Ihantverkare slänga yxan i sjön. förhållanden tänker "inte vårt lands kulerar snabbt under frysningen erhålles god värmegenonigång, > Isstyckena har 40. mm. diameter och kan inom vissa . tycklig längd genom inställning av. det, ' maskineri 'som driver kniven, Enligt uppgift är frysmaskinen den första" apparat äriser ges god- 1 vil tansis kan framns 2.3 Kör aldrig för nära ett for- | on framför dig.” Var sär- ” skilt ., försiktig vid omkör- ning, så alt du tite tränger : den du" passerar — eller I själv blir trängd". es AAAMIMAA. is visat sis äga .Å»den effektivitet av. övervakanda” karaktär, Som n ! terar: den önskan 'om - frihet och "' y I Västberlin flaggade alla offent« kontor och - fabriker. höll: stängt... . De västberlinska '- radiostationerna : - delsefullt, : berättar Teknisk vc Vidare skadades inte” fiskens Dn inté försämras” vid tvättning på - Mae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.