> Yyyrrert tre YyYYYYFYTYY TY V fpryereterYY ret OP ORetT vide ver vrevvrverevyryrYyvtY vv ryrver” TT Å t YryYYyr vv NÖNER - svenska vägarna omöjliga när t gäller snabb trafik...' det - enska. rattfySleriet är ät. ont. !s som intet annat land kan visa i i motsvarigheten - till... -. +» ' Så där kan det lå är gäs- tande', utlänningar säger sin ciplinerade bålgetingar' i form av cyklar: och . mopeder vore Sverige ett behagligt” land att. bila i. Jåg förstår inte att det 2” svårt 'att sätta. hyfs "på. denn; nu härjar de ju som Höns: skall "vara så | körning, : som" han, menar är: < speciellt utmärkande för sven- "sken. Jag har aldrig ” sett så många olyckstillbud som iSver . + rige" — ala beroende 'på b tande: hänsyn . till medmänni- ”Iskan plus nervositet, konstate= a tidningarna med. rubriken om trä- "I får en, ut Den ena; skriften är av Torsten Örn och heter ”Västtysklands utrikes+ politik”, . vars viktigaste” "problem ylig behandling; Särskil- da ka itel ägnas åt bl. a, Saarfrå? gan; Kol, och ' stålunionen och Eu: spelet bakom , kulisserna, .d$ljer inte, sin uppfatt- ning, ätt. "den;västtyska. strävan mot ett.-.onåt Europa har målet att ut- vidga 'dét” tyska inflytahdet £ Eu- ropa; Som ett, bevis härför, tolkas förbundskansler Adenauers avvi= Tunchatängning | cfoch. motorism =: > 5 Cen ”tidstråga” | åra” 'vä ar: undermåliga jen | - iv gå nehållsrika srnåskriftserie ”Världs- ” srocktionm” tisohellng oa : ) trafiken har den engelska skåde- politikens: dagsfrågor”" har, utkom- Affär: törlamet. ho är det 3 | och mit' två nömmer,' som "bör "kunna |”, Pi seorsöp som har. någonling. i > Robert Speaight: «+ NMS HE a, däts > | > Vårdslösa och slarviga DS Om ni inte 'häde" dessa, ödis- påräkna". mer än, allmänt intresse, : med. varandra att göre?! s OA är det, därtill 1 hög 97' Eskil aktualitet : får: saken a , mindre städer och samkKällen, :. menar tidskriften, ' Dammod ; . branschén, som har ett och an= | mo > nat att säga om bilismens åter=" - verkan 'på kumäkrets ock: köps i. backspeglar . ha: Orn d sk =] i . uppriktiga mening. Roberto |na. Inga ks har r rn der upp- |: 26 H + Rosselini, den itaienske bil- bara svaga . dessutom et på bök- tningens. grundl gsenligh et ges vanor. M de 3 disgriingå= | Xföraren och regissören, är mest Och ligt Intressant in-| De större " städernas gänAe 1 rvånad över ; den: nervösa kräft på kungströmmen har 4 tid -vårit kännbar. för: detaljhan« delri 4 närbelägna mindre orter; he= ' vt . ter. det bl. a. Med dén: utveckling . oe pillsmen nu har fått har sugningen '” : plivit allt stärkåre. Liksom flygtra. " fiken Yryrmpt avstånden mellari län«. derna och kontinenterna: försiggår Stort a a 15 de han' vid ett tillfälle; [fikolyckor - och" andra, tråkigheter, |, sände -hållning till ri enom! äm ;p / Tars-Olof Löthwall. här 1 tid-|OSÉ har spriten Haft något inger Il till:den europei ca |R je ; änden. inom lan=: skriften Motor samlat ' några ut- ländska omdömen :, 1. detta ämne, . och här är ett -axplockt ' . Amerikanerna tycks” va speci- elli. förtrétade på de svenska vä- "garna. Chicago-fotografen Arthur reklam för sa I rens” från Krimkriget — den: blodiga' kraftmätning som fick" sin början" Desto snabbare: kommer "den a sahe" : iykterhet ;' samtidigt te. han är: till hands, "n 14 : || han har stått hjälplös inför' frågan G.' Johnson, söm kör tävlingar på som. tidningen « skarpt Kritiserat Sjuka Sö den "YIngaste. hänsyn på våren för 100 är sedan —' där på ena sidan” återfanns Ryss=" |lom den tyska återföreningen,” Det|nolikt. 'också att återverka på den - sin fritid, har denna, syn. på sak 1— Jag förstår: absolut -inte hi "ni kan använda. amerikanska : bilar + här i landet. Det finns'j ju. ingét som man kan kalla' föl vägen är acceptabel, men: "sedan" är! det ju ingenting att tala om — sti- 'gar för småbilar och cykler. Inget "för en' ordentlig -bil> som man "vill komma undan med” och som I het . med i spelet, och. särskilt känns dét ökade krav; som måste; ställas på bilisternä' allt eftersönir | trafiken ökar i vårt land.. Tidningen. Se. här i sitt senaste nummer. gjort en god iykterhetsrörelsen för dess mjäkig-, i: nyterhetspropagandan, kritik; soni kanske inte är så all- deles ”obefå gad.: Det rinner en dock i -minnet- en : affisch för något år sedan, som hette” ”Svefige, i top- pen”, en affisch, som segerpall. uppbyggd. av spritflaskor, Den affischen gick" vad "man kan säga” direkt in, "men utlöste också finns, saknar. man: fältskärer, och sköterskor,” som kan fullfölja läka- ordinationer,' och vårda de till hygien” och; renlighet, och så-> vitt jag förstår får. soldaterna dö, utan att man gör det, minsta för- sök -att rädda :dem,. och 'det finns inga' somhelst åtgärder -vidtagna en Läkare finns inga, och: om -de Florence. Nightingale Varje krig, hur -f) ' ljust" minne till, eftervärlden. Ett I rsom' Stort ästeuropeiska ' stat som är ört det än & slaliat sig, har lämnat något arisk "sådant-h "land och på den. 'andra Tukict, Sardinien, Frankrike" och England, > Under detta krig verkade Florence Nightingale som "den barm-=" | härtiga ängeln och kom att göra en! pionjärinsats ; vå det: militära sanitetsväsendets historia, " ut " för ordinär. sjukvård”, Så löd en. rapport 'från Times korrespondent urider 'Krimkriget. i en "redogörelse för. förhållandena. vid. ett. engelskt > bestod. av en illrö stark för att utgöra. en verklig -. motvikt till. Västtyskland, Farhågorna främst 1 Frankrike för en tysk . dominans i Europa harl. Adenauer inte kunnat utplåna, och |” är avigsidorna av en eljest. fram- gångsrik' utrikespolitik. ' . . Per Möllers skrift ”Vätebomben” är en: innehållsrik översikt över massförstörelsevapnens ständigt ak- ras. och 'anklagelserna mot atom- forskaren Oppenheimer. Författa- rén : skildrar bl. 'a. ” motiven och ställningstagandena, ' när, president tuella , problem, aktualiserade ge- Jm nom vätebombsexplosionerna i vå-lE | det. Ju mer beståndet? av. Sersonbi- parts lar ock andrå inotorfordon: växer, ju drifibilligare""” ”bilarng 7 blir: desto : mer komn dennaj kr 2 cess att: -acéelerera, nils , bilåkande ” pänihetens köpvanor. : En bilshop på ett eller" annat tiotal” mil ri ar många både som en "välkommen möjlighet att, kom= . a" i" åtnjutande av större urval, h fördelaktigare : » kan sitta skönt i; Det är ältl t; Skildri 'Truman beslöt att arbetet på väte- - ligt hur svenskarna, som massor av olinhet 1 över. nykter givetvis stor indignation i England, bomben skulle . börja. Frågan om eka 10 mil fån én stör- "och ”resligå, kan vilja, vika ihop. sig | hetsrör ofinhet IP och man: satte igång att söka gott« : |vätebomben + sora > världspolitiak | rälong på Lö .å, dessa. ministyrmonster, skorna ämmelse: Varlör r ni inga”: "me-poli: Ser, hand om" alla dessa” heltokiga: fart- I dårar som” sätter livet på NAR var= svensk-amörikanen ils'Testor, . nehavare' av 'en stor ke 3 "i Rochester, Mind: '-- Sverige är ett under] art dand, ett: härligt ganska exploterat land >, för. turism, Det "saknär; "bara "två int Nui efterlyser emellertid Se dras- ocks tiska "åtgärder såsom .uppsättaride av "bilvrak ;'före : farliga passager mi tar och stora bilder från trafikolyckor, |» avsedda-att mane; bilisterna till teftertanke : Särskilt. hårt angripes rattfylleriet, x som , . betraktas som. ”mord; icall vänlighet”; det, sant: att det daltås:för "mycket föbeik med "rattfylleristerna. -Allt' fler. |fler "måste inse att. straffen hä rr på tok för Jindriga,” det "behövs rkligt åvskräckande, saker, det fäcker inte "med. barnsliga > ”Ake- göra vad som: försummåts, Många frivilliga” anmälde sig som vårdare 'men' hade” inga . som helst. sjuk-= vårdskunskaper. Florence. Nightin= gale,' en ung: dam av godsägarsläkt, | som :levde under. goda .omständig- 4 heter, blev. så: småningom .den ut=., valda ledarinna.: för. en- grupp : på 38: kvinhor, som "med ' stora :svårig=; | -j heter. hopbragts från sjukhus. och kloster): Gruppen stod under krigs=:' ministeriets beskydd, Att just Flo= | i rence "valdes till;:ledarinna hängde H .| re verkan än. ligheterna att' skydda sig mot desst' maktfaktor : behandlas, och likaså möjligheterna. till. nedrustning och förbud "mot -massaförstörelsevapen. Förf. går också in på orsakerna att vätebomben : har. så mycket stör- ta ben och möj- re stad med flera och större. affä- rer" blir. det "därmed. allt "viktigare att genom” en: fullgod- service, söka - ” niotarbeta” dénna. ävtäppning av skadeverkningar, Slutligen skildrar han möjligheten av ett ännu. mera förödande a vapen, koboltboraben, varmed några hundra skulle "kunna utplåna allt liv på jorden, perspek- tiv så fruktansvärda, att de utgör den säkraste garantin för att ett så- dant vapen inte .korrimer att AHill- väsentliga: saker 1 god: hötelllkultut | mjuk" t-kampanjer. Något. -- måste fresserat sg ST vård, som hon | | verkan. fokförla Jag 1 kr T och snabba vägar. Det har :visser- | öras ; snart, "det önskar'. av”, allt styck. föra e, pris P ligen" börjat ljusna. på bägge. fron- hjärta. de. många niskor; : som |: Åt terna, men ni har en lång och be- Mist någon anhörig genom ' oan- 2 svärlig. väg kvar. finns, och 'de' är RR men "relativt utveckla 'autostrador. i z, Idylliska, vägar. svarig. rättfylleris & OD har under iden" 1923 Ioktober 1854. Sjöresan: från .Mar- I mig och svår. De flesta sköterskor= na; bl: a Florence själv, blev ge-" nast sjöstuka., Des. tillfrisknade, dock knapp .en vecka och skaran av= reste från, London lördagen: den 21 seille. till Konstantinopel var-stor= och: anländ bilförare, Ingen. hänsyi -medfarande, , Marmén : kör om är en ”busgy som n klämma åt... Och. Sådant farliga; livsfarliga: ;' situation dan körning & . ; | dagar senare Atill' sjukhusbaracken några i ; Skutariz. Olycksprofeterna : börja= detta tillfälla att sia, duka ; under för påfrestningar , och. + sjukdomar: och: vara tillbaka omen. månad: : Många : ansåg. även före- taget: opassande och löjligt, + i Väl ankommen till sjukhuset: såg Florence, att Times” korrespondent.” inte! överdrivit förhållandena i sina + skildringar —- tvärtom. På Krim]; fahns ett sjukhus, men det var så överfullt.” av: sårade; att. man: för att: skapa: mer drägliga-förhållan- den tvingats rekvirera en stor tur- ve ta med, dy” läkare. och.'offi rare var hövliga ' men' därbåkom.'doldes köld och fördomar, Flor nee, "hade inget stort: . kapital ” till förfogande, vad a som: kunde e köpas, och själv skrev: hon långa" ”önskelistor” till England. Soldathustrurna, som följt sina män i kriget, bodde i källaren "I skulle byggas i Sverige; upplyser | SJ-nytt, vars senaste nummer in-|-- + |två första stambanorna ock den 30 Från järnv ir dets bärndomstid sta”. spadtaget -togs..när järnvägar nehåller en del historiska data från -banbyggandets: "tid, .”Nästa. år blir ständer hade i slutet av 1854 prin- cipiellt : antagit "förslag att anlägga statsbanor " och därvid: - anslagit 7,500,000 Rdr till påbörjande av de april;.1855 togs det första /spådta- |, get på Westra stambanan, 214 km. |. sydväst om- Alingsås. ' Till : minne av.denna händelse förekommer den dagen : allmän flaggning inom” SJ varje år. I dec. 1856 kunde Sveri- ges första. bandäl: invigas, det" var linjen ”: Göteborg—Jonsered, ,. men först, den 4 hov, 1862. var .hela Det var i Älvsborgs län det. för-1- det jämnt 100. år sedan det nämnda]. | historiska. spadtaget, togs; Rikets] : i sätt Pass sig, efter [2 utveckling a mänskligt att döma Körimer att ”ofarligt”” färdsätt: St En: järnvägsresa ger . n den: största: trygghet .mot. -elycks=.. IA ändelser som kan erbjudas av nå- N fot transportmedel, Koristaterar SJ. Ä råen hjälp från. många; håll" ström- | under. sjukhuset imder olidliga för- Westra ;- ba > (Stockholm— äytt, som ägnat sitt senast utko | .NTOjs.. riksang, 'domsstäfnma” är på EEE öroer till I började made in, fast. det vär "dåligt, ställt | hållanden.: Några. av. hennes: med- Götborg) klar” att invigas Sven. statens | åf oeefle rence. nu nja e | med transporterna; vilka "oftast. inte hi fick ta hi > a sön: det smala” vägarna, säger. han; samma igång "som man ' ägnar: sig sin verksamhet,” vt klaffade alls. jälpare a hand "om denna kän. Jet på olika område: r Visserligen .sitter." vi fransmän i - samma .båt, 'men vad”, :som :framgår: » av svånska tidningar och vad jag) själv kan se "är ”alkoholismen' tra- fikspöket: nummer: 1. Inte. bara bil- förarna, menar; jag. då, utan även hålles! I : programmet” annat förnämlig' amatörteater, PE dansuppvisningar” ” och åt” viktiga och: allvarliga förhand- lingar en folkfest, som bj ä och. under: sängarna fanns råttor; både. döda .och levan- de;” vilka” hjälpte till att sprida en dlialig": stank "av: förruttnelse ' i deri.: Ventilati, t För säkerhets skull hade Florence skaffat. matvaror” och sinå flyttbara sta initiativ var al ställa. ett kök för dietmat; Så. småningom de fotgängare. som raglar. -omkring och 8 utgör: ligt farlig: d " inte reda" upp: det ägs som råder. ” AÄr.det fel på polisernas.. utbildning; : - eller - här den” välkända” svenska ”håvligheten fö lighet" i trafiken? storia” som "hat tycker” tillhör de 5” bättre i "genren. "En. engelsk” gent-]; ka Heman); berättade Churchill, åkte il: & sin uråldriga cab, det. tvåhjäliga «+. åkdonet: med 'en häst framtill och 1" en högt sittande" käskbock' baktill, + Han. kort till ;sakna CR Under: själva 'sjukhuset ”.kloak, och de” fåtaliga d "[klosetterna” befann sig i ett fruk- värt: tillstånd, "Tyfus och kolera ” härjade bland de” sårade och död- lighetsprocenten ' sto; + Def: stora "i frågan lyckades hon också få medhjälpare, som förstod, betydelsen härav. Näs- ta; åtgärd - blev en av sjukhuset; "sond ett "oskött stall; Några" av de mest energiska ' läkarna; sh de. försökt få de "klena "och öv vårdarna . att ina 'klosetterna ikna och"; kloakerna men” " misslyckats. Några fick på sin "l grad. Är bet: skara och fick god ordning | på dem. "De manliga” hade. uppsikt --över -di nåtten— fördomar gjörde att denna "syssla inte kunde anförtros åt kvin- tungt omorganiserades - så .. småningom norna '— Sov. ofta: my och var "till ringa eller i hjälp. Florénce 208 därför till .Vvana att. varje kväll: gå 'nattrond genom hela sjukhuset för att se att allt var i ordning. Det blev en promenad. på 6—7 km? Höp. bar; vid "desså "till- fällen en liten lampa i handen, som blev ' heänes. symbol .:'och för? de sjuka ' soldaterna : var. detta sken ytterst välkommet. Hon -kom med sitt: lugna "och "behagliga sätt att framstå dem som. ett: högre sjukvårdarna, som | Hennes. zu Bergslagernas järnväg blev fär- dig i; enskild regi 1879; det dröjde som "bekant ända till: 1948 innan den blev förstatligad;. - hela sanitetsåvdelningen, vilket bl. ja. innebar ätt de unga, kléna 'sjuk= -vårdarna "ersattes : med :< dugliga stärka ' Karlar; Hon lyckädes också att få ned dödligheten. vid. sjuk mille, vw : - Det var, en gång nära. att Flo- pade hjältarna, Hon fick nämligen den s.k. ”Krim-febern”, som häf- tigt angrep hennes uttröttade kropp, hälsa .. återställdes dock | - långsamt, och läkarna ville skicka hem 'henne till. England för kon- åa. rence ägde, dessa erendkader i hög skineriet arb ”Kriget” avgjördes "vid: Sevastopol varefter fredsförhandlingarna: in- leddes: "och." fredsfördraget 'under- tecknades," Kraftmätningen 'vår slut Men ingalunda , Florence: Nightin-= gäles verksamhet, Hon fortsatte och tög, som sin uppgift "den brittiska enormt' "trögt: och Tånga: gånger " fick” .hön lov att fa sig rältigheter officiellt. inte hade —”och arméns . :'$om. hennes syster skri ricett brev. Hon 'in- rättade förel nängssälar för solda- terna ' "och började även ordna om huset från 42 proc; till några pro=[> rencg' själv: blivit en 'av: de stu- a | säkerhetsfrågan skärs - bakgrunden av siffror från Sr un? oc der den senaste femårsplanen , kan / "Tzskena uttryckas” så här, heter det: Om, en person tillbringade hela . ätt iv På tåg och varje 120 mil, måste han bli närmare 200: år. gamal i inriät hän utan eget för- skadades" och närmare på allt. sätt. efter ' att | /tterligare sänka olycksfallsrisken. . - Utvecklingen går åt rätt håll. An= > > - ns storlek är närmligen' nu lägre än någonsin tidigare under den sé- näste 20-årsperioden,” - I' ärbetet på att öka säkerheten måste "härisyn . tas, till niånga fak- "ofer., Bahan; bangårdarna och den - ir pr derag åle Det över ' dock rullande Ne H rv - terielarn” måste I nu var så långt avlägsn ingalunda med hennes e ma uppfylla, - stora arbetsbörda 'skre ningar, utan hon" stannade. önskr 1 krav som den tunga och allt nabbare ' trafiken. uppställer. "Nya Tubbelspår och. ytterligaré eltektri- iiering bidrar till att öka säkerhe= sen.: För att 'i möjligaste mån. eli-. ninera den "mänskliga fåktorns ins | lytande: tas tekniken till- bjälp ror t arm av ; säkerhetsanläggningar avin dika typér och: för olika ändamål; ” ne ” "Människan kan". i: trafiken inte : ” ”elt. ersättas ned. tekniska hjälpmes=. 1 Därför måste det finnas rigorö= ett « värdsh hundra 7; 2 vid. flerå tillfällen |så att"deras sparpengar Varje. må Ja 1 ske Fhotsbesta il +. Jan undratals soldaters ven sjuk. nad sändes hem, till. sanfö er utvecklingen, och erfaren. : ; : am dubbel whisky, Han tog' ehiset sköterskorna: "gav sin När » hon - äntligen återvände där terna och. personalen måste helt va och gick ut till sin häst och gav]. ink: hemlandet: mottogs.” nde till shärska ”. föreskrifterha Undervis. : lénne den stärkande drycken, + 0 sörplade i sig 'den ädla vi <"" 14 värdshusvärden frågade gälten: | Och ingen SST för. Er, Sir? - och samvetsgrann | men fordrandé, och discipliner var De dugligaste hade; genast lyttade. till "sjäkhäset, på Nn” de nindre skickliga k sh hoj nätionalbjälte, : "De ;sti ass RE genomlevt hade. ej. "rubbat her e hälsa? Framför henne ' låg i särea verket en myckét" lång arbetsdag i mänsklighetens tjänst, innan hon] 90-5rig” ävled” rapatser | hon I, säliksäkerhetstjänst intar, en ' trädarnde plats i före etagets ut- iläning sprogram, Stor vikt är äver . agd:”på fortlöpande : ins ektio n. säkerhetstjänsten, Ho pition av » Em för: all järnvägspersonal : No SYESTTSRNN AAA NAM rt DR JAAA a laiv'och: oturlig sats är: Säkerhe-. hn främst. sea nn - " TON NAANMA ANANAS al AE VARAA Ma nsÅ Arno en a ” FANN sanna . + AAA RM Ad NR Erna NA nen Åh se sea SY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.