- LAdULES TIDRNIRG > Ack libertas, du ädla ting, , - +. Säll är. den :dig kan njuta, Fäst : äv vore fattig och ring, :- ingen må dig förskjuta.. ; Bättre: äst du "med tom buk” 4 'ödemarken -funden N än 'en "klänning av: gyllenduk a med St. an omsorg". bebunden.: ns Förhatidlingarna mellan :brita tiska; "firlahsdeparteinentet ": »hertigen > äv" Dévönshire ”närmår « "rande hertigen -ärvde år 19050 ef. ter dåvarande: familjeöverhuvud tår: punid.: Arvsskatt ” miljoner pund, eller 35 - miljoner, "kronor, vilket hertigen under de fångna fyraåren och åtta måna= derna ' trots + enträgna ' ansträngd ningar" inte> förmådde mobiliser: "Hertigen nav? : Devonshire försökt Ch -latt få debet och kredit. att samsas, "| med .stödlån och .bygghadslån och | han, - så / det tjänar ingenting till -l att greja med sånt. Och för:res- a | passade på så Alexander rent skäm- «I rade över alla de nya påfunden med och. gig det slutliga avgörandet. Nuva-/ '.| klara : sig som en. selfmade: man aridsam och -artetsam bonde, som gick sin tryggt utstakade väg ochlg alltid nämnd: tes bland de stilla i länz det, På 'sitt magra åttondelsmantal ade han slitit okrisligt ont i sina dar, stenbrutit, ödlat upp tegar, di. kat kilometervis med skogsdiken, byggt vägar och timrat hus. Det;ha- de: varit tider, när skyldränterna slagit ner Alexanders vågskål i bot- ten, men han hade bara -bitit' ihop tänderna 'och 'gnott-- vidare, blivit allt. smalare, allt böjdare ”och allt senigare med åren; men därtill var han frisk som en nötkärna och till slut hade han ett frukterna av sitt arbete börja mogna - och något av ett litet välstånd smyga sig i in i hans arbetsfyllda liv." Ändå hade Alexander aldrig hört till dem; som: hållit sig framme och knuffats för att få en. extra bröd- bit på den tiden, då det var svårt | Alexander gick : där hemma i sin lugna = och : trygga arbetsdag och brydde "sig helt enkelt inte om att stå beredd och ta emot, då staten började : bli / generös mot bönderna alla möjliga : och omöjliga lån och bidrag. Det går i alla'fall åt i an= gen förr eller: senare, . resonerade ten ' var det så' många andra" som des på deras vägnar, ' Allt det. där, tänkte han, skall ju i alla fall be- las igen nån gång, och vem skall göra't?. Staten, :gubevars, men'sta- Jen. det är ju vi själva det.: > Alexander funderade och funde- statshjälp hit och statshjälp dit och I tiyckte: att det nästan började gå för "långt "på 'siva. håll. Det var ju.rent så:vår Herre kunde lipd åt att den gamia' moder jord inte längre kun- de försörja sina barn nu ' som förr med arbete: och "förnöjsamhet ... :- | ”Övér "alla. dessa tidens mer eller mindre konstiga påhitt och problem 'gruvade sig Alexander svårligen där hån "gick i sitt dagliga arbete hemma: i i: Nybygden. och" försökte ”AÅle xan Alexander. på Nybygden var enj sitt yrke. > SN ilstod till buds. Enligt bestämmeélser- na "erbjöd ståten ett dylikt åt Alex- iders Äv Kalle i i Dalen I dag hade Alexander varit i sko- gen och huggit massaved hela da- en och på kvällen. när han kom hem var:han både trött och förbi. |Käringen -var' vresig och sur och det var ingen vidare. trevnad i i stu- gan, så Alexander beslö för att möjligt, Det 'minstone skönt att ha en fter dagens slit och mö- > och ' med denna förnimmelse kröp "han ner: i den gemensamma snarkofågen efter. att ha inmundi- gat kvällsvarden, Men i denna natt blev det ingen ro av. Knappast ha- de" Alexander hunnit att-lägga sig och sluta 'ögohen, förrän” det knae- kade på förstudörren både hårt och länge. Han.stötte gemålen i sidan och bad. henne stiga upp och öpp- na, men fick' endast ett argt grym- tande” till var, Och å måste han upp själv' Och nu blev han verkligen örvå- nad. .Det ju själve kommunal- ordföranden som; stod'där och vän- tade -på att få slippa in; och Alex- ander : -ursäktade sig att de gått och lagt sig så tidigt och bäd honom sti- ga in i storstugan, Kommunalord- föranden hade -en stör portfölj. un- der armen och riär Alexander tänt ljus, bredde denne upp"en hel lun- ta papper. ur portföljen” på bordet, Och - så började han 5] råka .med Alexander, : po Jo det var så; sade söcken- försten, att det hade kommit en hel del nya förordningar från "staten, som han nu i sin tur måste medde- la. Och alldenstund Alexander i Ny- bygden inte varit med förut ori ålla dessa härligheter; så ville ordföran- den .ge :honom ”en ; chans ' att värå bland de första att åtnjuta de förde- lar som kunde nås, Det, vara ; bara att fylla i "blanketter och ' sätta sitt namn. undery och så skulle allt be- viljas av höga: vederböranide.: . Först ' var det ett stödlån, där Alexander kunde få söka-en -ssum= ma-av tjugofemtusen kronor att ut- betalas räntefritt och med: livstids kredit, Det vill säga att lånet be- hövde - skrev Alexander gladeligen: på. .Så var det ett byggnadslån, som också 'klar;- beviljades lånet. Så. det är så, aldrig återbetalas, :-;Detta]- dröm ander efter fritt val att bygga, Och när det resonerats en stund hede Nybygdens ägare bestämt. sig :för en-av-.de på förband uppgjorda rtit- hihgarna, Det var en villa i funkis- stil, bestående. av. tio -rum och två kök "med. "centralvärme, elektriskt ljus, vätten och slaskledning, bad- rum. "samt parkettgolv i de flesta Tummen m, m, : Inredninger . och möblemanget:' efter, all nutida kom- fort betalades också av staten på vissa bekväma avbétalningsvillkor, som dock "kunde få regleras efter önskan. av låntagaren, H Under tiden detta --avhandlad 111,071 uttänningar arbetar 1 Sverige, Vid årsskiftet fanns här i landet - | 14 blad ur ”Silvetbibeln” 24072 arbetsanmälda utfänningar, varav 67,3350 män och 46,724 kvi nor. , Det innebär sedan närmast föregående kvartalsskifte en roinsk.| nidg med 3,791 personer eller 321. Proc, omtalas i Sociala Meddelan-| den, Av "de arbetsanmälda utgjord. finnarna den största Sruppen me 35,173 (+ 02 proc), följd av dan-! Skaraa 19791 (+ 02 proc), tyskarn; 18132 (— 55 proc), norrmänner 11,189 (—L18 proc.), balterna 10, Kd (— 7,0 proc.), polackerna 3,7359 (— 75 Proc.) och italienarna 2,076 (—"'7,5 proc). ; Arbetsanmälda utlänningar var i hade också Alexanders lagvigda sti- git. upp och kommit till, och hon deltog.-. med största intresse i för- handlingarna." — Skriv. på "alltsämmans,' Alex- ander;' sade hon, Men stryk bad- Och” på detta” pretade Alexander dit sitt namn. - Så drog: ordföranden fram ett nytt Papper: Det var: ifall att: Alexan- ders "äldsta ” dotter” tänkte gifta sig snart. I så fall skulle denna blan- kett fyllas i för fritt bostadslån och fri "inredning :med möbler ' och allt; och "så ' snart”, lysningsattesten var förklaräde + ordföranden, att. natte- tidstiviteten "är i sjunkande här 'i landet Och: staten är rädd : för "att inte:få några skattebetalare till sist. Därför skulle' giftermålen uppmunt-' ras,, Så. gör alla nu för tiden, sade ordföranden och kråmade sig i sitt ä kallas nattetidstivitetspo dö SN lade han 'upplys-, "Alexanders kett och-lovade: tala med dottern med det' snaraste, - 'v Men! det: var inte slut. ännu, Ord ” föranden drog fram ännu en blan- kett > och svände sig! viskande” 4 till själv" vill bli'å:med. din käring å gifta om dej med.en yngre. Staten tar då hand om alla gamla käringar specialpolitikens myste- ev kholm med 24 042 c 13,9 proc.), i Göteborgs och Bo- hus -län 12,503 (+ 0,07 Proc.), Mal möhus län 11, 1434 (— 0,9 proc), Stockholms län 9,019 (+ 15 Proc.), Älvsborgs län 7,790 (— 04 Prog) | hefspensionat för att yngre k krafter skall komma i -rörelse, Det är. bara att'skriva under formuläret här, och så :visade' han samtidigt en massa bilder :på halvnakna 'pinuppor- för den lystet bligande Alexander: > — Hit mä pennan, skrek Alexan. der, ”meri då hade gemålen! redan |, lutat” sig över "axeln på honom och läst formuläret, . sv — Vet du ingen levandes hut; ditt åbäke, röt hon och 'gav sin lättfär- dige make" ett nyp, i | örat skrek högt. s SS sI det. | L Ale der i Nybygden och gnuggade sig förtviv- lat i ögonen! Bredvid : honom. låg]. gemålen och grälade, | vo > Va lever du en sådan stolle ömnen, din krake, sade hon, Opp:mä dej genast, klockan: ä're- dan sex å kräken ska ha sin pass-|' ning, innan du kör åt skogen! I Stackars ' Alexander kröp suckan- de ur sängeh: och trädde benen i i de 4 ad. : fäntikvitetsauktlon delandet från New York, enhgt vilket 14 tidigare okända blad av| Codex argenteus - uppniltades i USA, har utlöst stor aktivitet hot .med de amerikanska ockupa- Enligt fyndet” eit fragment'på 14 blad, - WIEN. (AEP) > Det uppseendeväckande ”med- "sakkunskapen och föranlett de berörda österrikiska myrnrdighe- terna att sätta sig. i förbintjelse .tionsstyrkornas ledning resp. på ; diplomatisk väg av de amerikan- "ska myndigheterna kräva ytter- ligare "Upplysningar om fyndet, "Colex argenteus' kända blad be- finner. sig i Uppsala universitets- bibliotek, " rapporterna omfattar av vilka: åtta -skulle befinna sig i utomordentligt gott skick me- dan de andra sex, liksom de 187 blad som finns i Uppsala skuile Vara skadade, ” | vÄldstå. gotiska bibeln Codex argenteus är den äldsta kända germanska . resp, gotiska texten "och härrör. från Teoderik|” "den stores tid. Denne var goter- nas konung och regerade i norra > Italien, - där också Codex argen- teus" uppstod, under ' 400-talet. ””Silverboken” ' innehöll i fuli- "ständigt , och ursprungligt skick "de. fyra. -evangelierna . i ' biskop : Wulfilas . (310—383) - - Översättning till goternas språk. Den hade an- gligen 336 sidor, varav 187 be- finner sig i Uppsala, saminanfo- .»gade i.ett silverband, som emel- lertid. härstammar, från mycket senare . tid, från: 1600-talet. Bo- kens: blad är av pe gat : pergament; bok stormningen av Prag, Boken för- des senare av drottning Kristina till Holland, där den, återköptes ' sav M.G. Dela Gardie och skänk= tes till Kppsala universitetsbibiio=! tek år Fördomsfria amerikaner Enligt de österrikiska myndiga! heter som förvaltar landets kul! tur=' och " teoriska monument! måste de i USA upphittade bla-, der härstamma från något av Ce österrikiska klostren, Under den amerikanska ockupationens första år skaffade sig en rad antikvl- tetshandlare och . amerikanska agenter orättmätigt tillträde Ull - de äldsta österrikiska klostrens bibliotek och handskrifi gar, De tillägnade sig då många sällsynta böcker och handskrif- ter, som sedan såldes till USA. Det var främst en fru Meta Har- rison som då på uppdrag av Pier Ppont-Morgan-biblioteket 1 New York vandrade omkring i klaost- ren ' Melk, "Klosterneuburg, Lam=- bach,', Reun bei .Grar, Heiligen= kreuz, Verau, Kremsmöänster och St Peter i Salzburg, Hon "köpte" " för brödlimpor, fliskbiter och ci= garretter dyrbara och oersättliga historiska — värdeföremål, Trots protester -från de dåvarande ös- .terrikiska — myndigheterna hade . amerikanska agenter fått lov att ur "landet utföra: otaliga doku=' ment och kulturföremåt som tll "dags dato inte ens kunnat regist= reras av de österrikiska myndig= heterna. Förvaltningen för kul« turella föremål, i Österrike kar nu. anhållit Hos. de” "amerikanska : säregna och konstfulla gotiska ör per, som utgör en märklig bland- ning av de romerska: och grekt-| ;.ska bokstäverna ' samt "goternas 1 2 Va drömde du då? sade gemå - .Jlen med en misstänksam blick. > — Äh; dä” va 'en'hel del" 'stolla= stycken; met kanske”i alla fall intel- så" värst. långt ifrån; verkligheten]. ändå, svarade Alexander och suc= - kade för tredje fesansa "är. okända, Under 1500-talet be- sälja - > farniljesl ( fönkastiskeonstsem] lingar, sohttunder: : generationer 'hopats där? Men i i det förr så rid "fanns: Fingen Bott "och konstsame |: lingar, ' Och":så "blev "arvsskatten; till dags: dato "obetald." Sedan 'om-'. ring ett 'år. försiggår” emellertid - förhandlingar" mellan .:' hertigen och ' -finansdepartementet, ; Hertiy gen erbjöd till" staten att. som betalning av « resterande” skattes ”. belopp överta slottet ” SEPT och - förvaridla- det till:ett'm "> seum. , Detta '; slott i: Derbyshire | rymmer bl; a. en förnämlig sam” ling av gamla gobelänger, värde fulla - antika” möbler. och- ett: tas lgalleri med bl; a. original 1. Ungefär” sämnia öde hotar - vingarna” av ” hertigen” av Bedford, . som i å avled "efter "en olyckshähdelse '” vid jakt Också hertigen av Bedford "tillhörde, dej rikaste "bland" Englands : aristo=' "krater och':han efterlämnade "enl: . förmögenhet: som av skatteverket ' uppskattas : till 5,8. miljoner pund . eller i runt tal', 85" miljoner kro- nor, Arvsskatten utgör. också detta fall omkring 75 procent avi förmögenheter. I reda + pengar kan den självklart inte .- betalas av" arv/hgarna; Nu underhand- lar hertigen :.av' Bedfords - familj med. ett .»finansieringskonsortium om försäljning .av 30 byar och 22 slott med "tillhörande" åkrar. och! | eg2ndomst;” Nuvarande hertigen av Bedford: "hoppas: att efter -för-! säljningen "av fåmiljens samiliga, : lantegendomär få behålla "den långa rad äv fina bostadshus som + han äger I Londons City. Enbart : . desa hus: representerar "ett: vär-' de på omkring 15 miljoner kro; nor, så ätt någon total fattigdom! hotar än .så länge, inte. hertigen, Också namnkunnige Lord Der- " by var för någon tid sedan tvun=. gen att sälja” "sin unika" bok« och : 1 ">>" Värdefulla" förstå upplagor "och ”Urgamla pergament. Bortauktio- Meringen ”" "genom -den-:"kända” auktionsfirman ! Christie inbragte « lorden ';precis> den -sumnia som "han var skyldig till skatteverket. - FENOMENALT 7; "En: lärare ' frågade en av sina elever vad ett "fenomen :var för' något, Eleven funderade" ett tag "så kom äet: rs... — Ett fenomen är när en ko At mitt i smällkalla "vintern: klätt- rar baklänges upp i ett körsbärs- träd +, och . yPplockar : ” päron - med ' Bvansen, - . . "STO KHOLM, a Mr "Den. fjortoride dragningen i 1947 ' års premielån ägde rum på månda- ger inför", not.; publicus Östberg. Vinster" utföll på följande obliga- tioner (reservation för. ev; fel) ". 200,000 kr 1 20,000 kr fa 14 död 123 16291 "174 603 ++ 283-1258 >. 809 912 iv 323 287 857 1887-377 1530 > 754 1582 + 4202 : 619 > 1347 : 623 993 1535 .. - 1278 1931. ' "1216 1423 > 283: 430 382 1815 498 1296 1539 1678 "> 605.707 "794 1922 0 8TT 1467 933 ; 739 ” 1060 "461 -:' 1086: 8041: 1118 > 26 ;. 1220 .-669 sor, 1267 1648 > 1311-603 2 233 I 1359 382 "1, 1880-263 "uttagna vinster "STOCKHOLM. (TT) 7 I 1947 års premielån var. den 24 juni 1954 4,788 st, vinster på sam- manlagt 538,800 kr outtagna på för- sta emissionen. Bland dem var en på 25000 kr, fyra på 10, 000: skr 'samt sex på 5,000 kr, > : -Inom andra -emissionen 'var r8, 196 st. vinster på. sammanlagt. 315,850 kr'outtagnå, Bland dem var två på 10,000 kr samt två på 5,000 kr. , "Torkat "kött lägras" Sö "vänligt" "magasin ' WELLINGTON : (TT - Reuter): "Två. nyazeeländska "vetenskaps- män har efter fyra års arbete lyc- kats utexperimentera en . köttork- ningsmetod som de hoppas skall komma till användning vid köttex- "port. De båda forskarna N. H. Law och N. W. Vere-Jones hävdar att ' köttets smak inte förändras genom användning av den. nya metoden, som också gör det möjligt att un- rn. vr RV Imen dessutom har också ett flertal darZoc : kantorer anmält sig. "954 1361 I tjö der obegränsad -tid' lagra köttet iv 3 vanliga magasinslokaler. ] Ett 75-tal "personer hade "Samla på kyrkliga -folkhögskolan i Helsjön i går eftermiddag, då' de av' Sven-' ska kyrkovaktareförbundet änord> nade'studiedagarna beträffande vår- huvudsakligast '; av ; kyrkoväktare,' liga Skäl endast ett föredrag på pro- grammet, men i övrigt har. kurs-+ deltagarna några /arbetsamrnä: men samtidigt 'också givande- och läro- rika. dagar framför, sig. ; Som” kursledare fungerar koh-' traktsprost Herder. Block, Örby, och , det . var ' också han som öppnade kursen samt höll dagens premiär föredrag över:ämnet ”Att Vara x nare i Guds hus”. I sitt hälsningsan: rande" uttalade kontraktsprosten ” sin stora glädje över att kursen fått så stor tillslut- ning, och han framhöll att det finns många gemensaimnia arbetsuppgifter ör dem som" arbetar i kyrkans talaren inledningsvis. att det första man tän- ker på, är att grunden, till arbetet beroende ; på den tjänst Jésus v- gjort oss, — Vi människor är begränsade till vår kraft och kring- syn, Därför: behöver vi-en kraftkäl- Ia, och den "hår vi i Jesus Kristus. Man har alltid Honom att gå till i sin tjänst, Jesus har själv gjort oss den 'tjänst,' som ingen annan kun- de, och ;han : har. gjort' den : så 'att Jingen behöver göra: om-den; Vi, alla är återlösta;' ochi det är-Guds ordl. som skall:föras i: våra kyrkor, Vi här fått vägvisningen, men det ri ker icke med detta, utan vi behö ver värje dag denna vägvisning för att kunna fylla en tjänst. AT kris- tendom 'skall utmärkas av att det är en 'ktistlig tjänst, Vi skola vara | Hänstvilligt sinnelag och" hanidlings- sätt. Vi är. tillför! afktjtjäna de; upp= gifter Gud, kar givit oss. kom kontraktsprost | Block. in på han framhöll därvidlag att uttryc- ket har två betydelser. Dels. bety- der det helgedomen-gudstjänstrum- met och dels hela Guds kyrka och församling. : Helgedomen 'är den plats, där vi har ett särdeles: till- fälle att möta Gud, . . den om "kyrka och kyrkogård inö' .|leddes, :Kursdeltagarna,' som ''samt- liga" tillhör - "Göteborgs stift; utgöres Guds tjänares tjänare och möta medl > I fortsättningen av sitt föredrag . tjänstens utövande i "Guds hus, och |: f 4 Den vackra utsikten från Helsjö 7 tare: kantor Arvid vå dag börjar kursprogrammet re- ter-frukost håller kömminister. Yng- va Holmén; 'Axelfors, föredrag över ämnet : "Begravning och gravskick genom. tiderna”, På. eft J Gustav Nilsson, Valinge, .k yrkovärd: Josua Andersson. talar: kyr textilier och nattvardskärl” dan kl 8,00 med morgohbön, och €f-1- sfuderäs” här av fr. v. ”kyrkovälk=, 3 h Svensson, Fjärås, ch första "föredraget hålles då av kyrkoherde Olof' Lindhardt, Surte- by; över ämnet ”Eyrkoår och-kyr- koskrud”,:' Omedelbart : efter detta der som krigsbyte: år: 1648, "efter r . Texten är pränhtad dels "med. "silverfärg, dels, med. bläck aviguldie Ne "Codex argenteus? tidigare öden Yfann” sig "boken i det tyska klost- ret "Werden vid Essen i Ruhrlan- "det varifråg” der. togs: av , kejsar ” Rudolf. till. sitt säde i Prag. Codex argenteus föll i svenskarnas hän- : och krävt att få ' "fotografier av de, upphittade 14 bladen som enligt. det emarikan- ska meddelandet utgör ett frag=- ment : av: Codex argenteus, Man hoppas ” "att "med hjälp av fo= tografierna kunna” konstatera hu=" ruvida” det . verkligen handlar om Codex argenteus” okända blad och samtidigt fastställa ' varifrån "bladen hade "förvärvat", : — Naturligtvis flskar . jag äg, Olle. Men du måste förstå att. jag ' inte kan gifta mig med" varenda en As som jag älskar! :- ' DNE a ckokerde John And om > "Vården av kyrkan: Getinge," Efter” -lunchen följer något som närmast "kan "karakteriseras som rundabordsdiskussion : över ' ärnnet ”Gott samarbete i kyrkan 'och 'dess| I uppror att lämna även” badet 2 påÅ Stockholms "- Bades Kristtan H; av... ett Å Dn dan: ska krona 1 sticket öch fy: Re dan” "den: 21. Jul 83 ; hyllades program: står: föredräg. av;; konsu- lent, AT. Selander, Borås; som ta- lär om ”Kyrkogårdars planering och vård soch-på -kvällen. blir: det. bl.a. film; om kyrkogårdar. : + Onsdagen är helt anslagen till en studieresa ';bygden, ;varvid' man kommer att'-bese - olika kyrkor och kyrkogårda Sista k 'sdagen. blir på torsdagen. tjänst”, , Inledni örande : hålles] Fritsla, : Iwan'; Scherdén,' . och för- Kinna, : 2-thundsordföranden : Karl: Tornberg, 4 H Axberg, Hövsta.' ANDRA -', På kvällen blir det avslutning i Horreds kyrka, varvid. HH. biskop |: Bo Giertz håller föredrag över äm- net ”Låten allt tie på höviskt sätt och med ordning” ”, . av . kyrkoherde ' Daniel,” Svenning,ll, = samt ey, :av: komministeril . jd Johan, Al5rektson, Kursdeltagare från” Varberg, fr. v. kyrkovärd : kyrkogårdsföreständare Kurt" Rohdin. och kyrkovaktmästare Ivar - «rv > Andersson. | or - - . Alesse enn Oe Aa Ara aa arsa rast A AAA AAA AAA AR RANANÄ FARAN ALMA PAA SA favo jossan | sn jam |a d: ren Fredrik Bom kung, men” ända "sedan I gänl 1523 hade har at kätnpa I mot > Kristians mäst - - hängivne--an-- hängare, den. Jegendariske sö ren Norrby." Stutligen" efter ett avgörande nederlag vid Lands- krona, måste även; han” ge sar I ken förlorad - men med stor dipiomatisk skicklighet såg han! til att 'kapitulationsvultkoren . blev drägliga - för hohom själv. - När Norrby I augusti samma : år svor trohetsed till Fredrik, satt han som oinskränkt skatte: och länsherre till bela” Blekinge ” med de fasta borgarna 1 Bölves- borg och Lycka ; sont . stödje-Å Med privat här och flotta slog "han sig' ned på Sölvesborgs gamla ärriga slott. Van- som" han .var att alltid vara med: där något hände, började han" snart : storpolitisera, på -- egen hand.: Trots att han sagt upp j sin” tro och: dToven” till Kristian, . politiska. ränkspel. saknade ho .som flytt tin Nederländerna, nom "säkerligen, inte,” både blod, "sökte sig hans budbärare dit med brev att Norrby gärna "digt som Bölvesborga slött dag- "han. äv gamla vanan a ständiga "och bittra tejder, Hanrisans bred- -bukifa och" tungt "fastade här- " delsokepp 'oroades "och kapades” "då och. då av Norrbys. snabb- ”seglande” små skepp och bytet. infördea till Blekinges . hamnär.' «Till och med för sin nye here var. 'han-en- nagel 1.ögat.. Fred- riks "egna städer och. kloster 1 ”Bkåne råkade då och 'äå ut för ”Bören Norrbys skattelnårivar- d mn "slut brast tälanlodet bos R alla hans; motståndare och på , ;.en:'gång-- gick både; Sverige, | Danmark : och" ”Lybeök: tiM an. grepp. ”Nozrby. ”aöklagades för "stämplingar: mot sin harre, olag- lig beskattning - och sjöröveni. I augusti 1526 blev -häns flotta slagen utanför Blekinge samti- tingades för en lanthär, ' Sören Norrby själv flyåde: tik Livland. "I jämnt ett år hade han här- ekat :som, en, kung . över. Ble- kinge -— längre blev inte den, lyckan. : Den Hilla' idylliska sta- den Sölvesborg, som en kort tid legat, t-icentrum" för. Nordens arbete och pengar "bade. hans regim "kostat.: se sans a leva
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.