MN $ lördagen 4 den” 10 ulf 1954 — IAROLSE- -TINING- ons Erna De Halländska bönderna" (lik. som bönderna i i hela Danmark) voro oftast skyldiga” göra ho- veri (dagsverken) för det gods; under .' "vilket > hang hemman hörde!” Hov. betyder "hå gård. I "början; då adelig egen- domar" voro "mindre gårdar som ej fordradé"så mycket arbete gick" det an. Men efter refor- mationen,'. då adeln fick ;' sin 'ägo 'kyrkahg stora. gods, blev " höveriet ten "fruktansvärd bör- : da för ' allmogen. - Arbetet: ut- gjorde dagskörslor samt mans- och kvinnodagsverken. ” YT- ” gårdens åker och äng voro'de- lade upp i' lotter som brukades av bönderna. För detta skulle årlig avgäld eller "”landgille' utgå, dels i pengar;'dels in na- tura, Landgillet i Halland ut- gick ”mest i smör, hö, boskap oc hull. ' Liksom": hoveriet var landagillet : dbestämt”. KN :gods- ägaren, kunde fritt bestämma. vad och. hur "mycket han, ville (det ”fåfing' t.o.m. "bland ”pro- dukterna korvstickor 'öch; lil- " jekonvaljer). ”Att!Iåtrunta' i hovgårdsbudet ' och bli hemma | medförde straff. Utom" botiden med”. hästar ' kande ”hustrun, / få 'ordér arbets. I på finng en te fa dessa tider,. nämligen'yiho' 'gårdsdräng ”gårdssnickåre):”; 3 De » fria böndernas antal" häde i slutet Pe 1600-talet: na — Privilegium” ma Präster, borgare och :-bönder för jödos låta sina hundar ' gå lösa såvitt icke: éna frambéenet: var "avhugget. "Bon ' dens "gröda oskyddade ch" oh isdjur voro En, del adliga godsägare hade gårds eller birkerätt. D.v.s. - deras. inspektorer voro domar re över de :underlydande.z Med "birkerätten. het som hette ”hals-sock. hand: rätten ' — rätt att fängsla sina underlydande; ställa. "dem inför häradsrätt co straffa” "dem. Det: vär i: början Rd och kom oc: en minskades; är : brutal,. övermodig: imot; de ofrälse stånden — des sa "både Hrilktader "och; atade — på 30 år visserligen och som pant tillförsäkrad svensk tull-” , frihet i Öresund och Bältena. - Halland, kom att. bliven del, i ett svenskt guvärnörskap"' som dessutom: omfattade”. .v Väster-' bat” "och Värmland. gu 30-åriga kriget berömde fält: herren ..-Lennart . Torstensson. Halland hade varit delat i. tre län, , men, blev. nu sammanslas get till ett "landshövdingedöme. Hallands. förste landshövding, blev.friherre Kasper Otto Sper- ling, . Han var född 1596, mecklenburgsk - -godsägarsläkt: Namnet härledde”sig från dess > vapen, tre gråsparvar: i. blått |. " Herfr- "Hand: tullfrihet för införsel: äv följde eget" tings- $ ilg TA ti skap kom" att:' helt” införlivas Nv på 1600-talet fält. Han anlade bl. a. 'Sper- inte var vidare omtyckt av si- lingsholms gods. ha egna godsunderlydande) Sperling fick åtskilligt . att var ganska väl anskriven hos göra; Först skulle gränsen hallänningarra. Han gjorde Skåne—Halland regleras. . Se- verkligen ' allt '-vad Han var dan var det krigs- och fäst. | mäktig för sitt län, men' det ningsväsen som skulle efter- | var ingalunda en. 'avundsvärd ses, - skatteindrivningssystem |lott: han som "mellanhand rnel- uppsättas, ordnas tully rätts-|lan folket i den nyå provinsen väsen etc. Svenska regeringen |och regeringen i Stockholm ha. inlade stor klokhet och försik-|de fått sig anförtrodd: Han tighet i sina allmänna” åtgär- | föreställde för senare. parten der — den nya provinsens in- |folkets fattigdom -och :ekono- vånare fick ej på något sätt |miska ”uselhet” och bad om kränkas i sina privilegier och hjälp och stöd; : regeringen rättigheter. Man - ville skapa |svarade att den inte hade råd. "good will”. Men Halmstads |Krigen hade hårt. sugit. landet borgare blevo så -”oregerliga” | och det fanns många. :påsar att när det'fingo veta den höga fylla. De halländska städerna, tull som belades skinn,' hudar |säger regeringen i ett brev, och tjära att landshövdingens ”ähre så ödhe,” 'öregurlerade kommissarier inte kunde: lugna | och ussle, at hos dem störste ner dem, trots många goda 0. | oordning finnes och: ett hur- lockande löfter, :I sprung-till Landzens usellhet”; » Enligt statistiskt register Den . svenska gränstullen an- hade adeln: 27 sätesgårdar i|Sågs av Hallands” borgare hög Halland i mitten av 1600-talet. | och orimlig för ett bättre han- Samtliga var danska adelsmän; | delsutbyte. Sedermera upphäv- Bland dessa namn gom Bonen-|des denna tull. mellan Halland crantz, '- Gylenstjerna, '. Holk, | och: övriga » Sverige. ;"Regering- Rantzau; Bille; . Största delen | en försökte hjälpa upp de stör- av landet hörde adeln till. De|re städerna Halmstad och Var- danska ädlingarna. voro: miss; berg ur deras förfall — bägge nöjda med det svenska styret, skulle . bli: s. k. stapelstäder isynnerhet för att de inte be- (närmast hamnstäder). Göte- viljats tullfrihet, . NA borg .och Halmstad skulle pli "Våren 1648: beslöt 'svenska | (de... två stora sjöstäderna: på regeringen förena Halland med Sveriges västkust, --> -. « Västergötland,' Dal och Värm-| Det gick + trögt : att.få ut land - till ett generalguverne- skatten - (”skattemasarna” sköt inent. Orsaken var att man ön-|te Sig illa) och ämbetsmä skade 'bättre kontroll och upp-]! den nya provinsen fick "inte sikt — dessa landsdelar grän- at sina "löner, Krigsfolket (d. sade' till Danmark-Norge och |V: 3 garnisonerna i städerna) behövde, ' särskilt ” verksamma | !ed brist på fTejäl föda ”öch”Klä- der och fingo ej ut sin lön. år 1653 ' klagade , Laholms <office- rare -.”jämmerligen ::"över: det eläride' som rådde” ;bland. dem”. —, de hade På: fem: månader ej fått ut: några pengar." > / Från ' Laholm "klagades: ock- så över många. sjuka .soldater — ellakt brödh: och?ringa spis- ningh”.: "samt, vedbrist.',. mot ”dhen store kiöldh”;:Soldater- na saknade skor, strumpor, 0 och 1| skjortor. NEC ; Laholm, - hade” av. kriget" 1644-45; Krigsfol” ket hade” brutit ner, 24 gårdar, och, hus till. eldbrand, "I två år hades: stadens invånare försett soldaterna'"( de svenska alltså) med bröd ” och. ljus :garit' logi; Stadsgrödan ", hade" slag fel (genom regn) år 1647. och deln gått till. de: s år derha; ' lasfisket: / ögon. Guvernör blev "den .från .30-åriga kriget berömde” fält: ”Tullfrågan : var alltj tuell. Svenska regeringen gav de: danska adelsmännen:i Hal öl,.vin och specerier till husbe- hov, , men "däremot skulle: tull beläggas de" varor och; produk-' te som såldes från 'deräs gods, olionfläsk;' höns, gäss, äg; gg och villebråd: Men: svisitation skulle dock: förekomma "äv "dessa ex- . [pörtartiklår;, vid. tullstationer- sens gyllne” ”medelväg. Men: de danska. ädlingarna': : ville. inte falla: omkull (dess: -blytaki.hade från rövats' under'krigetY:etei ren Gtringen, hade, befallt "Fi a att anlöpa "Halmstad och där betala tull när de gjorde sina utrikes sjöfärder. Detta retade dem mest, Halmstad redd var för: öskyddad' mot stormarna för laholmarnas små skepp. — Det blev klagomål för regerin- gen, "som befallde hamnrepara- tion i Halmstad och ny bro där och i Laholm, -- "Är 1646 blev Halmstad (och därmed Halland)) första gång repregenterat i. svenska riks- dagen. De första åren under svensk regim .voro olyckliga missväxtår. Bönderna fick lå- na säd ur städernas kronoma- gasin, - Folk . och djur svalt. Landshövding, : Sperling hyste 1650 : farhågor att provinsen skulle bli öde, Tiggare över- svämmade bygderna. .. Stora skaror fallänningar utvand- rade till Danmark och Norge för uppehällets , skull.” Ödegår- dar blev det flerstädes. Nord- halland = var. 'särskilt = hårt drabbad av hungersnöden. ' Sjukdomar: stötte. till.” Voro vårar och höstar regnfulla var vintrarna stränga, . Många dög av hungersnöd och en stor del av jorden fick. ligga obrukad. Danmark . hade : exportförbud |" på spannmål, Bönder som inte kunde betala sin skatt blevo vräkta från sina gårdar. . Fog- darna missbrukade ofta sin ställning. . et Man utskrev [6 inté utan | 'pro- test) ' allmogen till soldater — dock i början blott för tjänst-]. göring . inom landet, år : 1647 dock som i övriga Sverige — alltså till 30- åriga kriget. Det blev. också många ' förrymda knektar i de halländska :skog- arna, inte minst på Hallandsås, och" ' dessa : begingo åtskilliga Töverier '. och. våldsamheter. Därför ' fick (1648): "bönderna lösa 'sig fria med;20' daler sil- vernyynt för: :varje gård — i nordhalland res 15. och 18 s: mt. Ät ”"Ländshövding Sperling "hade det. inte lätt. Halländska adeln sökte "göra. livet surt ' för ho- nom;y;: klagomål från: borgare o. bönder, stränga krav från re- geringen. Inte att-undra på att han ' ville" mer, än en gång » bli kvitt. sitt :uppdrag. . Mkn' han |. .| var tydligen rätta mannen för att:få' Halland: på rätta fötter, både” en duglig: och human; styr resman. ; De tre lägre 'stånden gåva honom också. till sist. sini fulla : aktning: och” tillgivenhet? Den '7: April” 1751 avled gene-. ralguvernör Lennart. Torstens-, för det: av krig, hung- ersnöd' och fattigdom hemsök- lta Halland: I nov, 1651 anhöll ;|landshövding Sperling - om av- sked, hos..den nya guvernören. hertig Adolf Johan... Dej bevil- - Sperling anför som avskeds- skäl; ätt "hans helsas kraffter; — hän hade; också ; haft | Haxa a mel 055 fans : ” Hemligheten: med de ”enaståe de fråmgångar, som "Ungdomarna i Furiuviks. cirkus' haft allt sedan den startadé i blygsam” skala år 19477 är inte någon hemlighet. län- gre. "De, avslöjar. i "årets 3 Det gla- da leendets jeirkust har” den Kal- lats. och gör med. "all rätt skäl ör detta ” pretentiösa "påstående, Ty man. tar inte: fel när man. sér att ungdomarna själva 'ahan lika. roligt som och rivs. li som -den alltid ika "stop ken. På måndag och tisdag. kömmer Furuvik . till. : Laholm , och, som alltid vägar vi garantera tre full- satta tält. Våra vänner 1 Furu- vik. vet att de äro jättepo; ulära fingen utan. o fusende 2 :hadgäs derna, +; SOM + doas a "Hlltögande åldördoin, deels & annan. hans -kropps opass- lighet. dageligen avtaga', Hans efterträdare . blev kommejida, erolkl världen: Vv. ng: 3 tonkaskader, är det Bom om, Cina | 4 lare i.er, och: samma. person, 4 AF >]har: väl: ännu något 'A . de ”nåndet, Men nu låter vi trevlige reklamchefen Georg Bäck mar kk. presentera : årets pror gram: Två nummer betecknas: Yr pros grammet söm ”trestjärniga”,. dvs. av ---höginternationell, klaga! och detta "med full rätt; "Lilla Luly Perezoff: tillhör en "känd spansk jonglördynasti,: och 'att:hon: har "bollsäkerheten” i blodet märks mer än "väl. Det förefaller när- mast som en paradox, att hon på en gång kan: gripa om' åtta: bol- lar , med :sina. små.händer, och när. det gäller att. hålla dem 1 luften, visar hon, en suveränitet, som ' nästan ”gränsar till: noncha- lans. Att jonglera med åtta bol- lar ; » uppåt > är urstyvt: Världsrekordet. lär vara nio - bol- lar! ' Hennes. .tric, att jonglera nedåt mot tre trummor torde hon väl. vara rätt. .ensam, om sÅ Något. av” 'sanima suveränitet visar. Vic! Hyde på sitt speciella områd När ; han: sätter sin, trumpet — eller, rä sagt na trumpeter, ty nen'”och spottabt-ut sina. väldiga kuskapellet krympte, ihop, till, en | stilla susning'i fjärra a täl: tet yng till bristningsgränsen av Vic! Hyde, virtuos:öch' glad gycks; Lilla näpna lindanserskan Iyls, ill evon aa Ånsgar landsteg på Bolmsö och cj på Björkön! Den gamla” Yikingaön Bolmsö var en gång skådeplatacn för Angantyra och hans aönera vilda framfart, varom för övrigt en dopfunt I kyrkan minner — "do dödade många”, kan man läsa på dopfunten. IkTvararsagans hela händelseförlopp = vill man också gärna ha förlagt till Bolmed och trakten däromkring, liksom kung Srav tillhör öna Stoltaste minnen. Men nu vill Bolmsö även ha Nordens apostel Ansgar som sin "| förste kände turist. Och lyckas | det attentatet mot hittills veders tagna historiska Björkön 1 mindre, Det hölls häromdagen ett hems bygdsmöte i Odensjö, som också är en socken vid Bolmen, Där ta- lade teol, dr Herbert Johansson ' från Kalmar och lämnade den för bygden glädjande upplygsnin- Ken, att det inte als var så sä- kert, att Ansgar på aln mission till Sverige först kom till Birka - på Björkön. Det kunde lika färs uppgifter får Mälaren. ett minne Ina ha varit i Bjurka på Bolmaö som han först predikade, Det lig: Fer något i detta antagande, ar. de dr Johansson, År 829 landsteg . Ansgar på Sveriges jord, uttröt- ' tad av resona strapatser. Mycket talar för, att han into kunde komma så långt upp som tlll Mä- laren utan stannade. I Småland och på Bolms3 till en början, - na, men det har däremot inte Bende och Lennart, vars djärva luftiga” tek under 'cirkuskupolen är av mycket god klnss, Hven in. ” ternationellt sett. Detsamma kan sägas ' om kraftatletnumren, dir Mette-—-Alf-—Lennart resp. Mnar- Barethe—Alt visar upp läckra fl- gurbyggnader > av styrka och het med en smidl och grace, som många professioneila kunde ha ant g att avundas, 2 ot Cirkusflickorna ” Ur förresten livligt 1 elden'1 mer eller mindra : påfrestande nummer, Ibland ” framtrider de som. små "lekfulla ' kattungar .med framförallt aml- digheten 1 blickfånget, ibland vi« sar de aln säkorhet t trapetserna ovanför ”manegen, tfbland Ater : sprattlar do omkring i en spulte, ) tande cancan, . Kurbl—Agne-—Sture hetor trion ' 1. trippelräcket ” denna ' Igilsong duktiga pojkar "med framtiden för ' sig, och till de alrobatisla numren hör också 'stt rullakrid-. skopar, som sitkart Hiv on god, attraktion, gosse, rå Så har vi primadonnan'. "Suv -— |Lill-Lalla, denna slsong ÖOtan as- : sistans av storebror Lasse, men. ; självfallet 1 . gott slllskap av | dejt "granna "Flirt" och andra” fyrbenta. vänner, Särsklit då tre ,: bisterande chimpansorna lir nås , kartyg de än hittar på utanför - : och Shur...de än nylmproviserar sitt: program — aller kanske bliast - Uttryckt just därför! — så blir del kalla fal publikens utkorado gunstlingar: Det är liksom något lå; iskarvi stiga m Un akligt "stora interna ST yEtbekant 1 deras upps-- ag der . ” gods, men. man. hade" inte: råd - till: "detta; Det fick bli” under- - handlingar. som. förrut "Efter |: "Roskildefreden 1658 ; (då Hal:).: and "och övriga skånska Jand- med Sverige) hade flera av de halländska: &odsen "fått ”sven- i ) i i 4 dgnastående, Hur. mycket rac- :. . ska: ägare, 'T. ex; Dömestorp, | ” Hellerup och -Wallen 1661; Hjä-| : leberg och Skottorp 1663. Den: danska adeln reste tillbaka till sitt land. Prästerna. « gillade "mera den] nya regimen. De hade också > haft det uselt ställt. Prästgår- dar och kyrkor voro i bedröv- ligt skick. ' Missväxtåret 1649 hade drabbat dem så 'hårt att de: formligen svulto och. sökte året” därpå skattelindring hos regeringen, På 1600-talet fanns : ett -. hospital. (sjukhus), s. k.| =. fröm stiftelse i Östra Karup. Landshövding. Sperling (som tycks de”. båda. könfun- >. Kungh. förordningen av år 1759 fingo staplar ej längre uppföras. , De betraktas i Nåra dagar som något värdefullt för de församlin-. - gar som äro ägare av sådana; Så det? " ligt' större värde, Skulle alla församlingar ha burit sig åt som Fal kultur. Den: muntliga: traditionen ;och''de "skrivna protokolen,' har 2 . daterar han kyrkobyg&naden” till "reformationstiden' och. han anser. . TS den vara klumpigt .uppförd. Hans fixering av kyrkans ålder-är sä «vw framgår: / ju” även, av den föregående beskrivningen över. Hishul a -.gamla, tempel, Fagerhults. kyrka företedde ganska stor Kkhet. me JAR SKA-VI GÖRA AV. DEN DÄR D; erade herrarna. till höger fråga sig. ”Sittande man” gjord av Elizabeth FrinIk och ett av el iP Ei nu utställts i den fritujts- expo som öpphats i Holian ev vn Lon don bott ot åsynen :av ” skulpturen Anka ått behålla sin gamla karaktär, genom att inte många nya fönster- öppningar voro uttagna. Därtill kommer, att den ej heller hade haft ; något. torn: utan i stället. en klockstapel, som den hade fått behålla : genom: århundraden" ända fram till slutet av '1800- talet.:. Enligt ref blott kyrkan, utan även tapeln-som försvann, men givetvis var: den förstnämnda" av betyd- gerhult och Hishult, hade vårt land blivit fattig på gammal kyrklig. >I:; de sparsamma uppgifter om: Fagerbults” gamla kyrka; som rofessor C. G. Brunjus ger oss i sin reseskildring från 1849, 8. 18, « Han har: troligen grundat sitt antagande på den höga. - akresningen,- Vilken förekom under den av honom, angivna; iden; "Antagligen var denna kyrka åtskilligt äldre; även om: man vid n datering av: sådana redan försvunna. kyrkobyggnader, bör vara försiktig. De ha ju i fe flesta fall inte helier blivit: uppförda. på én ; gång utan i etapper allt eftersom behovet av utrymme växte. Detta - :Vvardsgäst och avgiften skulle erläggas vid husförhören, 'Till kloc- kare bestämdes att var och en skulle erlägga ett offer till honom, - om . när de gingo till nattvarden, För åbo 8 sk. — torpare 6 sk” '— dig, 4 sk, piga 2 sk, > : Ch Sakr a mentso £ fer. Denna sed att varje nattvarda- . gäst skulle betala en viss avgift, hade under en del av 1500-talet " varit ett tillfälligt bruk som förekommit i Hishult. Om detta ltm- se 7 r Landebogen . en uppgift genom en skrivelse 1588 av hlstorie- skrivaren" Arild Huitfeldt. Detta är ganska egenartat något sådant "har ej visats från andra "pastorat. Orsaken till detta var att när ” dåvarande prästen Hans Knutsson antog kallet, var 1 detta pasto- rät en skyldighet att alla som gick till nattvarden, skulle giva prä- z sten en dansk skilling. Detta offer, som var ett gammalt bruk, ha-"" de nu fråntagits honom, Därtill svarade Hishults sockenmän, att 2 det var inte deras mening att 'fråntaga prästen hans rättigheter. " Under gångna oroliga tider med ständiga fejder hade ingen fast Präst varit anställd, ibland. hade man varit helt utan sådan. Då ” man kunde få någon, som predikade och utdelade nattvarden, hade " man: kommit överens med denne om en viss ersättning och så tagit. upp en avgift av nattvardsgästerna och därigenom : bestrida prä- . stens kostnader för vin: och bröd. Men när det nu var fred I Jandet, - och de hade fått ön fast präst,; så ville man återgå till det urgamla H H fäderneärvda förhållandet. vid avlönandet av. prästen utan några ex- - TS "tra avgifter för sakramentet, då det inte kunde överensstämma med någon kristlig tradition, att taga betalt för den heliga mål." tiden vid Herrens bord. För detta måste Hans Knutsson böja sig. TA 157" KEFTFEFETFEFSFEF
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.