evrev vrrer YYyvTtFFerY Yrrevrer . H - YYvVYrFY rr YYYYTYYYYYTYTY ter ox "De - nio” föregående mötena" ” met. - visning på 1,500 meter; Vi d: "iMleds "på ” Slottsskogsvallen i - | "Göteborg på franska national. "dagen "den 14 juli," får' jubi-' lewmskaraktär - över : « blir nämligen det tionde mötet - mellan de båda Tänderna, Ut-, bytet - med fransoserna, vilka utgjort vår visserligen inte. svå= - Taste, men kanske "mest upp- - "skattade "och trivsamma mot-' ståndare: i fri idrott, "inleddes : redan 1921, då Sverige" vann en överlägsen . -seger ' i: Stockholm; Sedan. följde fortsättning 1923; 1925 och 1926, varpå det 'blev: stopp i kommunikationerna tills" efter andra världskriget, ', Först : r «1949 återupptogs förbindelserna... a och + sedan” dess' här. vi. länds 'kampat 'mot galleina” vare: " har gett"följande resultat: "1921 (Stockholm) " Sverig 7 108—71, "1923: (Paris) "Sverige" 102578, 1925 (Stockholm) "Sverige, 1055. 74, 1926 (Paris) Sverige T652, + 1949" (Paris) Frankrike ”-93—90,7 1950. (Stockholm) Sverige 109 . 103, 1951 (Paris) Sverige” 111 +-101,: 1952 (Stockholm) Svéri-- de 13676, 1953 (Paris) Sverige” j 19å9 efter den "långa 23-åriga på- rentesen blorastrade Frankrikes fria |: Idrott söm sällan fört. En rad tärö gade. förmågor ; från de 'nordafri-' kanska kolonierna, en El Mabrouk, . en Mimoun, en'Papa Gallo Thiam m.-fl;,' hade dykt upp; och ' skänkt ; det franska” landslaget /en respekt- ingtvande slagkraft. Icke" desto min- dre : räknade iman "på: svenskt. håll att det skulle” bl "den: vänliga” 'vi- san”, när vi gav':oss in i"det franska . Betingboet "på" Stade 'de Colombes första veckoskiftet i oktober månad och "Tage Ericsson" och. C:o hade ty 'o. m. varit flotta Hog "att stryka två så” säkra > svenskgrenar som - slägga och : tresteg från "program= Lättsinnigheten "bestraffade sig, De fightladdade frarisoserna tog ledningen med 47—41' första. dagen " efter serier av svenska besvikelser från, löparnas sida och sedan : hjälpte det inte att "den" berömda blågula spurten satte in: andra. dagen, Len- nart Strand gjördet ens suverän upp- på Jan Sverige och "Frakkriko.. -som | sig. Det or Ragge "Lundberg, "svensk. lagkap en . fullsatta” Stadion- fick : där” uppleva - ett finaldrama, som förde tankarna”. tillbaka. till... Wachenfeldt-kvartet= tens historiska kamp mot Tyskland pen? från Örebro: gjorde ett ”fan— Landskampen. ifri idrott mel-= Nn men i landskampens” sista och av= görande "gren, stafetten" över 1,000 meter, svek de svenska" löparna kordskarpa kampen med 93 poäng - mot 90,0. 4 po En svidande läxa, men säkerligen nyttig," kommenterade” Tage” Eries-" | son, och. så :for det svehs) Å hem för att slicka sinä: så kampeni-Den -bley. oerhört hård och ret 'du' Gard>L 400-meterslöpa och: | sprängt den favorittyntida: svenska - släggduon'— men på sön de blågula med: dund ch: "brak; och; tog” .-ledningen Så: jämnt . var: mellanhavand: fortfarande, :-att ' Frankrike ; 4X400 återstod' som "sista: gren.' Det 1934.-Martin; du Gard gick på sista sträckan ut med 6 meters försprång till: Wolfbrandt, men den lille -käm= - de i den .. trötte 3,46,2, . Wolfbrandt. slog : de. farliga fransmännen ' på. -:400 i och Ingvar Bengtsson visade Hansenne. fotsul + stallets mest. färgstårkö åkare, : och slog honom med en:meter. Där= nen: Ttsvifobilisera Sharia ”stark& garde hemmå !på” Stade ide Colom=' :ri bes, Sverige tog ledningen 'yédan Vv2nns tökade”k ntiteter. även: av "refer föråtå dagen mbd'59—47, sedan ”snåra' inalmé In; dock 1' hjälpte sintesatt-Fi kriké” inledde” gr segrariirtsvit, ”Vårt rstafettlaga vanh: dei |ägsebrockeorföstställd des nskö | Valter Nyström: fick sitt sensatio. Jnella- : ska segersifforna skrevs till 136-761" ågra :, meter" från: mål .; bl" ålVärmlänninigen! Edlund övers raskapemed 215;657 i kula, och: det andra xdagert nee ä ia : gång : över= ion blev én utklassnings- historia, Efter de' beskedliga insats. serna i' Helsingfors-OS”; ; hade": de svenska, vikingarna konimit ordent- ligt i stöten fram på "hösten ' och » Frankrike blev en lätt match i sep- u tember." Blott' fyra franska segrar 0 noterades, Bonino i på 100 meter, Mimoun på 10,000 (i det lopp'-däl genombrott, " löpande: 29,35,8), Heinrich på 110 meter häck samt i korta stafetten och de'sven ov Svensk. tackjärnsproduktion: son |: ger - - kväntiteten hår Bjunkit. fr. 1.050.000 ;-orocent av tackjö H "nom landet” dramatisk. Frankrike tog ledni Nr "sänast? gångna året belöper , främst med 55—51 första "dagen. sedah pas cÅ vå bryten "och "Kopparbergs fö stort. hämtade in det franska föråprånget . ade chansen till oavgjort, när stafetten Ch :und 1 färnmalmsproduktionen |C fortsätter” alt stiga > s CKHOLM år 1952. satte nytt rekord, hår un- 1953 inte kunhat” "hålla 'den 7 tillverkhingsk kollegiet : i en). är.” översikt ” ifråga om de erkens bröduktion är 2953, Den" produéterade tackjärns- : till. 2001 0007 ton; d. Procerit.. Någrå län " Värmlands och. framtö parbergs län, allt” Kap. som? svarar : för: 33 dan tidigare. har”. öv träffats. med" Jordbr ämnd: Priskontrollnämnden - minimipriser skall ” ”tillärnpas : som under för GÖTEBORG. än NER Garantipriser för. den-nu inledda sillfiskesäsongen att tillämpas från och 'med' måndagen den "12 juli fastställdes på fredagen i Göteborg av styrelsen. för .Västkustfisk, ”Re- "LONDON. (AEP) - «to l Indiska regeringen "har till am= : bassadör” i London utnämnt fru Vijaya Lakshmi Pandit, Hon skall tillträda” sin nya post" i "London i Joktobårg - Dedhå 54-årlea systers? till In- diens! T Javak Nehru k no. vatt samma Send säsong. Styrelsen i fjol ned en kvan- totala produktionen är. mv 7 proc. ti kolstackjärnets 133 Proc. av en: minskning: on, "én "produktions-= rö mälm; har ökat, ”meédan lör hår. svarat för jfr vy tötalproduktionen, Kopparbergs”, län ch Örebro län med oc Den ökade” järn- av direkt" använd- Brytninke fått : stigande” beslöt också fastställa" garantipri- serna till såmma” nivå som” under föregående säsong; För den sjösal- iv | tade sillen gjordes dock -den :änd- ringen att för samtliga slag garan. tiprisét”h : tunna för sill i nya tuntior medan ken lika. stor sänkning” gjordes för sill i bagagnade jjdes med en "krona per "Sedan en betalningsplan nu er- ? | hållits - för reglering' av. Västkust- dfisks stora fordran på Östtyskland kommet ; förhandlingarna . om nya exportkontrakt att upptas i Berlin i nästa vecka...” ä fe pron, större än för- tvinningen "av "direk "De" sveitska denfiskarnas di- rektlandningar i Västtyskland -har betydelse ' och "vid edagens sammanträde” diskutera- att mottas av drott; ning Elizabeth" H som det fria In-. diens ” representant i dén brittiska huvudstaden: + >den: tolfte årsdagen ">. "senaste vistelse: i ett'.- brittiskt fängelse. Ingen kvinna un= - der modern tid, inte heller-tidigare ' för .den-'delen, har fått 'så "många... .+ av . hennes ” politiska diplomatiska förtroen= deuppdrag-som denna -utomordent« ligt ' vackra silverhåriga kvinna som” aldrig bär makeup: och som - ändå >: förmår charmera' en hel världs po= litiker "och" diplomater . både . med sin mjöka kvinnlighet och sin I strå- lande: intellekt; . N ; Hennes - namh redan r sagolikt; Hon heter: Lakshmi i förnamn och Lakshmi. är i; den indiska: mytolo- gin. lyckans och 'skönhetens gudin- na. Lakshmi steg upp ur det mjölk- håv, ur vilket 'gudarna bakade jor- den. Hon var förmäld med guden Vishnu ' och liksom . hennes”, make, barar sig Lakshmi i: otaliga er för Som des ' med en 'repr förde tyska" importörerna” anord ink å ingar, vilka |skönhetens att avse | avbild "och lyckans: gudinna Hamburg "men. också till :en.'del Bremerhafen, : Det :. tyska " intresset rr” "dessa landningar . är "ganska > Lakshmi .. sittande, på - en lotus med en blomma i handen, Den indiska republikens nya ambassadör vid hovet i St.: James bär. heders- "Ttiteln Pandit, ett. namn som tidi- ampverken förätgställte kän” den rrolegeringar v hedgång” under. 1953, tillverkningen av götmetall 666 + SE detina. produkt! "ökt när a örskilt. "gällt :elektro= dre e5p. "”motto' ur :jag ser 'på Indien”.”; Barn och redomar . under 16. år. får delta cende' av "vilken nation de till- - Tävlingsbidrag '. skall. sändas The Director, Stamp Competi- n, Eastern Count, New hi; In= | former: eller. "| ginäliteten” undergivna: sinnelagét, en smått be skedlig; samhällsmedlem;: oförarglig visserligen msn: öckså och nämn- får : märks såsom en distans. Präster av den sorte blir gärna. en smula ste- fänaliter Fen del: a fråga om > sammanfattar; : prosten - Harald Hallén, Arvika, sina. synpunkter... i anslutning till, ”fallet- Rosen="- dal”, kyrköh rden: i. Osby vars. at även” Präster. ha” rätt "att i någon ; | mån bryta pivelleringen.. so nota.be- lä | icke: sanstötliga : én: uUppmär :| finner. det ändå al . st Fru Vijaya Lakshrot Pandit, » ambassadör i London; syster till Nehru, världens. mest betrodda: : kvinna, ' gare endast tillerkänts n män, Det be- tyder vis man, som är kunnig i de heliga "skrifterna och tillhör den förnämsta. bramankasten, På "Fri Pandit var den första kvin- na, som ackrediterades hos Sovjet- unioiiens regering som ambassadör. Hon” var den första kvinnliga am- bassadören i Vita huset i Washing- ton.::Hon var "likaså Förenta na- tionernas första kvinnliga ordför- ande, och hon var den första kvin- na söm med ministers rang tillhör- de en av. britterna! utnämnd rege- ring i någon: brittisk koloni. Hon var inrikes- och hälsovårdsminister i den indiska regering som britter- nå accepterade i sin koloni å år 1937. Hon ' innehade- samma "post: "senare | Valsysterae- : TT -JEnkel absolut "STOCKHOLM. [ty SN . Ett betänkande :med. förslag ” - rörande val inom kommunala ' representationer »'m, m, över-' "lämnades på fredagen till jastis +» tieministern? av: 11950 "års. folks ås och" Det var dni; sjätte och sista; betänkande, Genom förslagen förordas änd=" rad metod för platsberäkningen' inom partierna vid Proportio= ”nala' val inom' landsting och kommunala. beslutande ” för-: sandlingar "och likaledes ändrad : '' "för "val av borgmästare . än... Vidare: föreslås läns båda vale '- kretsar ” slås" samman a till en | krets 'vid val av riksdagsmän pa - andra kammaren, . + ' Proportionella. "val .som företas . inom , landsting, ,;-kommunals och stådsfullmäktige m.m, för att utse bl.a. olika nämnder regleras 'av en lag från 1930. Kommitténs uppdrag i fråga om dessa val: har. endast gällt en reform av. platstillsättning. en inom de :särskilda -partierna' ej förkållandet ” mellan: dessa, - Enligt 1930 års -lag ' bestäms ordningen : - mellan namnen inom en partigrupp efter det: s.k, . rangordningas' och - : Detta innebär” Aninp i den fria indiska r under '7- Jåren 1946 och 1947, :. dotter ull. Motilal Nehru och syster till Indiens Pre- | .|miärminister Javaharlal Nehru. Hon var 21 år: gammal, då hon gifte sig med den: indiské juristen Ramjit 5. Pardit,-'De: båda "syskonen: Java- harlal. och Lakshmi förvandlade det igen ', engelskvänliga .-hem- met så småningom till ett centrum för den: indiska frihetsrörelsen. Fa- dern ; var -engelsmännens vän och lät. 2 :sina barn i de brit- original eten attiskaffa” men jag ä pportunt med den Här "en" personlig stmanneéns smärre större. .avvikelser i utoristående. söka. eö göra bedörnninz Ett ideal vore förstås kunde "prägla oss alla. lärda liksom lekmän," kort sagt. 'varenda: männi- | ska; När;det nu. är fråga enbart om € | prästmännen..; torde ". det för alla sta 5 ivara att prästen både "vanligt folk”. men ”iycklig äö hans” ighet' om han” äger. för tt finner. vid ett när gör" sig "den; "nedärvda : :auktöritets- ställningen", :mera, påmind, mången v eller be över, än det- vatt ned? ett” visst decorum "I dare; Hon blev” tiska akademiska traditionerna utan att från hemmet utesluta 'det 'som tillhörde .de förnäma 'indiernas tra- ditioner,'; brukade utdela socialistiska propa- gandablad. på gatorna och hon var aktiv i" den "folkliga frihetsrörelse |. som hade Mahatma Gandhi till le- Indieris frihetsk par: häktad "och död. Tre. gånger kastades hön” av engelsmännen” i. fängelse. Hon satt i'en' trång ”fängelsecell under” 2 år och: 9: månader. Inte , var / "det så Gandhi. fick i straff, men fullt” nog för 'en kvinna, Fru Lakshmi Pandit äger. diplo- matisk.Å takt och istatsmannaegen- skaper /som få kvinnor. Denna väck. ra kvinna" sned de 'goda ögonen har ett 'recept.på hur; man förmår bi- behålla ; sin ungdomliga spänst: och skönhet, Hon badar varje dag i is- kallt vatten, Fru Pandit' har' tre döttran, som fick! sin: uppfostran i och” dygder åt. oss säga ett” vaket | och. ppet” sinne; ömhet och 'med- känsla Det ligger, utom prästman= han får helt manha äppträda precis hur söm å | helst, larvigt och hafsigt' och Va til- löst.” Men ”:hans > honom visst inte möjligheten till ett fullt; öppet. ”och "naturligt uingänge |, med . sina. smedmänniskor, tvärtom, Och "särskilt viktigt ä len 'evangeliske p - Sälar förblir” en helt vanlig|” ka. alltså utan later. Jag be- 1953 var Stade de Colombes 'åte 1 för. de” bägge” ländert'?.«. 2 .odéb did én köpenh tävling på "onsdagskvällen som, . "gul ”pedalryttare, Det mesta ta- Me lar för att den danske, stjärn- nas möte. Svenskarna kom irekt från" triumfen : över Ungern men väv des :tiederlagstippade kli. även i få kör för gult, fransmänne 55-—51 var” den sven- ska' lö; de ledning men den för=' Bytet - är > "mycke is men”: Andresen.. förklarar: att, -har: , som ensam blå Kar” svårt” "att göra sig gällande” i stol föga avuhdsvärda roll: . Och i och med denna nog sationella övergång, kan” mån "räke" na med att danska "laget blir hål: gult. såväl i NM; VM som 6 egna. far 'eémot Nordens mest” ” kripsluge . "och explosive” kappåkäre "med ' öpp: ha' armar, Inget är dock dafinitivt ännu .med' Anöresens, byte, klart ” 'där '.det hela: förstås är: det störä satntalsämnet för närvarande, tror man att han g allvar äv, sitt bot: Vidare : har sationell svensk; :dubbelseger ” bå: 200 störades.” på "söndagen" till: :121—92, sedan man bl. a. fått notera en 'seh>". med den unge göteborgare KA Carlsson sprängande målsnö : Så står vi alltså inför det tiond mötet mellan :de -bägge: ländern: Skall det bli den andra franskå se>: a gera eller den nionde svenska? ; Lasse vatt” och: åt nygräddade ve» ! "tebullar. Han hade' nyss vaknat och, a frågade efter pappa, | «en Varför” går panpa ifrån 059 varenda ' dag? undrade den lille fyrakr fager måste” 2 "till kontoret ; och arbeta varje: dag, sade hans ' mamma, - annars finge vi minsann inte såna här, sköna bullar. - "Då knackar'det på dörren. och | Lasse Springer och öppnar s En herre ” frågar!” är Pappa” -hemma? är vå kontoret och "> ,gårdsodling "är" inte inräknade, Y..' redskap”, 7 samt. ”Redskap för sådd Md och spridning”.," köpte't fjol edskap för drygt” Det-är den; hittillé + skiner: ör yrkesmi gånger så stor. som? under" 1938." Tor | talsumman ' "inklusive. träktorer':är N Irire har. "det inte-en För. dem. tillköminer; bortåt. 6 "' + milj.” kr, "vilket öckså Tnnebi : emot 5 förskljningsvätdt ökat med 2,60 proe Traktorernas, andel "av: det ”beloppet var: öirka”50 örsta. försäljningssumman komrner "på ' gruppen ”Redskap för skörd 'och "tröskning”. Skördetrös-' . korna 'svarar ensamt för en stor del. av, försäljningsvärdet. ; Närmast i storlek kommer ”Jordbearbetnings- "Den för 1954 redovisade. + - ningssumrman för ' maskiner - och -| morna för-traktorer? «li 'nade till 1938 års prisläge) ”erhålls en: total ., volym, maskinköpen, som är 2) stör 1953 söm 1938. "+: > . Ökningen : av jordbrukets änköp vi av. maskiner "och redskap är alltså. mycket betydånde: även vid: redu- cering äv "de" genaåste årens inköps- summor med” hänsyn till | prissteg- ringen, . TT va ifningen mig:såhinda inte på de präs= EP öm” ade ”med-att. gå klädda ir -ämbetsäräkt veckans” alla:”dagar och i alla öjliga "situationer —' det är :som" om. "vederbörande ; "strävade -Jefter: att'. till varje pris” "skapa di- "Istans. Och förresten; ag tycker in- la om an>'gärna har rätt att tal te man” gå "det: sammanhanget, tillägga: > : star: en" söccés' del, originalitet. den | ämbötsbroder, so alldel förlopprång le len exkl flick- skolan ; Wellesley...: Den . äldsta av döttrarna är nu Mrs Pandits "privat- sekreterare; - Halland ”utantör kylig regnfront på: amerikakarta I STOCKHOLM a. Mer regn -än: normalt över "hela Sverige = och lägre". temperatur .än nörmalt norr om sträckan Halland— Gotland är prognösen för juli: på .Den.:.unga fru Lakshmil” ESO. de flesta av]. att man vid sammanräkningen en= dast under. vissa bestämda förut- sättningar "kan ”tå "hänsyn, till” om" Nn namnen "placerats främst på ' vals sedlarna' eller" längre ner, Brister dessa" förutsättningar kan metoden ge .dberäkneliga resultat. Kommit-' tén' har därför: "funnit att någon" form av "rangordning mellan nam= ” nen efter 'dessas placering på ”val< sedlarna : "genomgående | bör 'gälla, ” . och kommittén har: vid övervägan= de av lärhpliga; metoder stannat vid . att förorda én metod med s.k. en=" kel: absolut "rangordning, : tar | sig, uttryck "däri, att : vid - varje — sammariräkning '. endast det främsta av'de ännu ej val- "da namnen" på en "valsedel tas ' i betraktande. Häri” överens-; "na valen. Den förordade met den innebär vidare att vid var .'sammanräkring ', valsedel, om inte... fått sitt. förala namn. "Placerat, + gäller : som en . hel"=+ : . röst, att valsedeln" sedan första namnet . placerats ' gäller som "en » halv" röst - och sedan två namn" vunnit "placering 'som'en ' tredjedels : röst "0, &. v.. Härige- nom « har . regeln . om : absolut ' rangordning på ett enklare sätt än. enligt förfarandet vid de » allmänna :' valen 'utsträckts -att gälla varje förekommande röst- » kombination, : += När. stadsfullmäktige | . upprättar förslag till besättande av borgmäs- tar» - ellér, 'rådmansbefattning till=- lämpas :en- särskild proportionell metod, byggd på s:k. relativ rang— ordning mellan namnen, Även den= 'na - metod kan "I: fall av, utpräglad splittring lämna "mindre rättvisan= de ' "resultat. . Kommittén förordar : därför även för dessa val en över= gång till den” okla absoluta Tang- n en valkrets. Y Vid "er sammanslagning av den: nörra och den ödra valkretsen i net den" karta, I Sverige gör man som känt prognoser "för högst tre dygn fram- åt, i men. amérikanerna, gör kartor med prognoser "för er månad fram- åt, och dessa kartor får väderleks- tjänst och. Uppsala universitet. Kar- |tan:betraktas. inte av amerikanerna själva som officiell utan är'”ett för- sök tatt "förutsäga vädret på längre sikt: med hjälp av bl. a. matema- tikmaskiner; Kartorna är tillförlit- rena gissnirigen, det är un- man kan säga, framhåller ni och: med ;origina 1953 motsvarar 8,1 proc. : av de i jordbrukskalkylen” för” 1952/53 : be- na för jord- inköpssum” åså 'omräk- Ii e. redovisade 8 gånger så "Jen ”prydn ge: Drästmahnen;” ungefär som folk de den;:g et är .mést men som för rsf ida ”kallet i. och ör och soni är fullt natur- det: ansv: sig medfös lig: "Er: I uför: Vederbörande — Förstår att hålla-den inom så slyckas han däri na sig i försam- om han rimlig rågång. Mie får :han kanske fin: É n lingens'n minskade respekt, vilket in-|. dd trevligt. Sub specie s, under evighetens syn- lltså. betyder. hela saken mycket, men un- Iser är der. den: tid :vi är jordevare! den helt visst av.någon » vikt. I alla händelser är flera parter engage- s "originalitet, blir 'ofta]. fört >. > rädda Japans. framtid. - Roy : . Ser man på kartan” över Frankrike är skill- naderrna stora jämfört med vad de frariskå' "meteorologerna- förutspår, och ” vad: Sverige beräffar klaffar | värmeböljan," som: "just 'nu börjat, inte heller Jiktigt med den ameri- ij; kanska "kartan.»; Tänkté död .Yosidha . "fö att; rädda Japan En " mordplan mot 'premiärminis- ter Yoshida omintetgjordes på fre- dagen äv polisen T' Tokio. Man än- höll-eri 17-årig japansk” yngling som enligt folkmängdsuppgifternå 1 ja= "" nuari 1953 få 12 representanter. i andra kammaren mot nu samman= -. lagt 11, varav sex i norra och fem; i södra” "valkretsen..' Ifall förslaget om... sammanslagning inte 'godtas : förordar; utredningen "en ' sådan jämkning av gränsen ''mellan de båda valkretsarna att Gäsene kom= mun; flyttas, över, från norr: till södra valkretsen, Detta skulle en- ligt : 1953: vårs." folkmängdssiffror. medföra att vardera valkretsen ut- ser ; sex. riksdagsmän, " Meén,' påpe- kar utredningen, säkerheten för en från ”befolkningssynpunkt, rättvi-: sande representation för länet ökar ' i och med att det. utgör” en enda valkrets." or vc .: Kommittén är "enhällig i:sina förslag. Dock har en ledamot, pro- . |fessor -E. Häåstad, i särskilda ytt- randen '; motiverat .' sin anslutning till. metodförslagen;: hövding. K. J.' Ölsson, ordförande, lagman C. O. Engvist " samt" riks. dagsmännen borgarrådet J, Berg- . rvall, professor: Håstad, folkskollk- : rare G. Skoglund, : professor S. setts ströva kring pr! residens med en kniv i handen, > Ynglingen uppgav för polisen att han ämnade döda Yoshida för att hlund och sekrete= " rare AA; Wallentheim. " Som kom-: mitténs - . huvudsekreterare har tjänstgjort ”börginästare. B. "Wide ZIrängordning pA | kommunalval: kh Att rangordningen ' är, abselut = krets skulle denna hen -Utredningsmän har varit lands- veTTYTPPO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.