Teverrerertevyyf vr vYYT VYrYrFFFFeTYYFTYYTYFYYYYYYFFT YT YFY VT VY — slutande är avsedd som . faller. inom; försöksverksamheten, I dock kvar och lyckades med båts- "-Iigt av detta'jobb går det dock att "= till belåtenhet för eleverna och TATrOT ae PTÄSTANA: Svcfiska- ”öymnasister. är utmärkta. ” stoc KHO) LX ” Större individuell ”Eihet, mindre ”auktoritativt tryck” kan sägas va- ra mottot för den pedagogiska för- söksverksamhet, som sedan läsåret .1951/52 bedrivits bland ett antal ER Å- Fria studier”, 0å det differentiera- gruppasberäref” de gymnasiet '—' vad är det? Jo, enledes 'en av nyhet (det finns många, men här kan bara få tangeras) inom denna för- färöerkosmhet: Det hela går så till att uppgifter delas ut, som elever- "svenska läroverk. Verksamheten har utbyggts sedan starten och kommit att omfatta allt fler försöksområden. 1 — Om resultatet är bara gott att säga, berättar sekreterare Gösta na får lösa mellån terminerna. "Och märkligt nog finns för detta ex- traarbete. ett inte ringa intresse, kanske framdrivet av” "just det fri- villiga det! - Forsström 1 skolö ty och intresset fortsätter att växa et Lämpligen kan man i bara några få ord fatta allt. detta ny- de bland lärarna: och de håll där man aktivt tagit itu med detfa försöksarbete. Men till 100 procent är eleverna dock i inte benägna att tera al na; det finns de, som alltjämt hell- re tryggar sig till Järarens aukori- tet än saklöst anammar gruppen och dess resultat, 7 ” På den senaste inbjudan tr gande i dylik pedagogisk försöks- daningsarbete €inom det svenska skolväsendet på följande sätt: "Samarbetet mellan elev och lära- re stärkes. Grupparbetet eleverna emellan vidgas, 2 =: Det är för övrigt alldeles uppen- bart att det individuella arbetet, som får sitt goda stöd genom grup- pens åtgöranden, verkar i hög grad stimulerande « på "flertalet ' elever. d; .som låtit sig avhöra, t som skolö Jät utgå till läroverk och andra hög- re skolor blev det 147 jakande svar. Inom vilka sfärer rör man sig i det här försöksarbetet? Ett par ex- erapel: Klassens timme, som ute- De är som ovan sagts fåtaliga. Det över- vägande antalet - elever går med verklig inlevelse in för: grupparbe- kb tet -— och de får ju också arbeta i under en frihet, som tidigare gene-l&; och trevnad, har visat sig vara ett bra dragplåster på lågstadierna; brr gymnasister med gryende skägg och unga damer £ ringarna med puder- dosa och läppstift förvarade i hand- väskan, ' hämtar, knappast hugnad från en dylik' sammankomst... De visar ett betydligt större intresse för försökeri att omorganisera sko- lans inre arbete, att exempelvis av: lasta språkskrivningarna deras hit- tillsvarande mer: officiella prägel, Nu skriver man 1 stället på -klass- rummet och bedömningen sker ef- ter nya och — låt oss kalla det — enklare regler än förr. Alltsammans utformas till en slags allmän hand- ledning eller testning av, svederbör rande, .v: Läxhjälp är ” också « en sk som, Bakgrunden är denna. 0. -.4 Man menar att elevernas fritid blir överhövan "ansträngd orå' de skall "tvingas sitta hemma och knoga med läxorna, 'Alltsammans kan förstås inte klaras av i skolan, men åtskil- avverka på någon. udda skoltimme 1 många fall lättnad för deras för- rationer” schol aldrig fick till-|7 fälle pröva på, Läraren är inte Jäng- |: . re bara vis mentor, han är också | den förträfflige. h dledaren . och gode I kamraten." Ile ”Timmerbröt tog. pontonbron med: svEG (TT). b Flera . personer Ivar a ra, när Ljusnan i veckohelgen slet med sig en pontonbro, som förbinder Stor-| ön i Sveg med fastlandet» En tim- merbröt : tryckte mot. bron, som lossnade från sino linor, och åtskil” liga människor på väg från en fest- plats på ön måste skynda sig i land. Ett par modiga. mannar stannade hakar. och långa störar driva undan | timret, 'så ”att'bron drev Ån imot ' Storöns strand utan alltför svåra skador, Efter reparationer kan den troligen återföras till sin plats un= pj der: den närmaste veckan? ; Sedan. bron gett sig i' väg, organi- serades överskeppning av. festbesö- karna; och utom privata färkoster | äldrar, sa togs militära båtar till hjälp.” "STOCKHOLM "= :Dropp, dropp, dropp från en a dä - kande kran i' ett badrum eller kök kan vära irriterande tenmängd, ” som: går förlorad. varje dag”, på så sätt, betyder Im blem; rogerk Falmer! och Malmö bade en' (Ang en vorkligt förnämlig F landshövding. som hette Georg [eller ventiler i stället : finns. i' ett stort raffinaderi” och det alltså är , som sakta. men säkert rinner ib tyder "detta ibland en förz lust på kanske '1,500 liter om året —; pr. en ”enda kran eller ventil. rett raffinaderi kan det finnas fall: årligen 2 till.3 milj: liter olja eller" raffinerade ; : produkter. för- ett ofrånkomligt indre” läckor "eller kan " uppstå” muedatale. olika platser i”ett'raffi- ; Och i detta? skapar, ett all" | Varr av vftledningar, pumpar; agg egat och .cisterner,: som finns affinaderi, si rsvinner alltid og: Den vat- dlag! tänker "att "ett större raffinaderi i; jag först hänga eller. hässja och torka dem, innan jag låter dem” gå > trösk: kanske" varje .dag beha kring 40,000 ton råolja betyder dan en förlust på så litet som"en halv procent i alla fall'ett spill på 200, ton... Det finns också gott: om m heter till : förluster: ino lvis 800. ciste 2 fordras det därför en. rätt stor, areal l; då måste tröskan ara försedd med h pick få låna en pickupp av en "granne, /mmande cirka An "He Räknar. > man + oljan genom :7—S00 km. ledningar, förstår man "att det finns, oräkne- Hga - möjligheter att läckor, eller å lotäthet: kan uppstå och när som helst; : Problemet har 'sed märksamhet, -men ” särskilt de .'se- naste åren. har. mån mer. .och;mer intensifierat | arbetet. och lagt. ner. allt! större; summor på att före- "på/ 8 tusen» pumpar; som - pressar. fram) följts « med. aldrig svikande uppa tä i derlyp tullar strän- z bi och är" därför amn Nn; OM. odlats på skiften: vilka fria från. å Å. Upp. [mål men anser det å andra 'sidan | bedömas synes' emellertid vara att 1 "| som” härmed ' gjorts;, redan nu ha I männa "och praktiska realskolans. 5 mäiriakommitté |För 'skall utreda: real- skolans utbyggnad | STOCKHOLM H eu - å ” kunniga ätt utreda - gam rörande. skolväsendets utbygg- nad på: realskolestadiet ) under. över- iden före enh ge- nomförande har: ecklesiastikminis- | tern bemyndigats tillkalla statssek- tet RE. HB. L. Edenman, tillika ord- förande, . samt riksdagsmännen se- minarielärare T, EJ. Blidfors, fil. dre.N. G. Helén, hemansägare N. I Johansson, Mysinge, och förste om- budsmannen K. F. Kyling. Som hävudsekreterare skall fungera un- dervi: ådet H, R. L dblad. "Det är önskvärt, påpekar ”eckle- i Persson, att utred- reteraren i ecklesiastikdepartemen- 2 YT a v ververyrYfYYY TY YYYYTYYYTYYTY YTEYTT r v YYv Det är ef fextilarbetärförening - som , lånar ut "pengarna; till. Karji« ganer. Hat Corporation som tillvera 2 kar damhattar för 6 miljoner dol« lar om året. ré i svårigheter. till följd av min: CN omsättning och stora ER nya net; från "fackföreningen. av företagets tre fabriker” hå NEW YORK (TT Reuter). et "Er fackförening kar gått med på : att låna ett'företag en kvarts mile" '5,- jon dollar. lör att detta skall kunna iter; och slippa. aa + etaget hade” räk; we maskiner. . nedlägga driften, Va ret ningen ' skall kunna" utm; i i'be- stämda. rekommendationer . angå- ende de olika skolformernas an=]? dning ' under övergå Detta förutsätter att skolformernas ställning kan tilräckligt klart fix- eras' inte blott. i pedagogiskt utan också I ekonomiskt hänseende un- der den tid som står till trednin= gens. förfogande. N I fråga om de allmänna lärover=- ken” gäller uppgiften i i dess peda- gogiskt ' betonade” del” främst den treåriga realskolans . konstruktion. Skolöverstyrelsen : framhåller” vika ten av att det därvid uppmärksam” mas" huruvida det: kan bli möjligt att" utan skadlig hets upprätthålla den, nuvarande realskolans studie- inte: nödvändigt för utredningen att jetalj ta ställning till linjens tim- och: kursplaner. En: första : förut- sättning för att denna viktiga fråga skall ”med' någon” säkerhet! kunna Ret. Norialtypen- fö bör vara den treårigå vare: sig line s jen skall förbereda för allmän 'eller : praktisk. realexamen. - : « De sakkunniga : huruvida olikheterha i skolforme nas ekonomiska ställning kan ån= : ses : stå "I ' överensstämmelse. med . deras uppgifter och ändamål I det . nuvarande. skolsystemet, : Jag :vilE ic enligt. [1950 ”är5. NI skolfrågan > terminsav oe gorna — däribland även den köst= nadsökning | en nm bbjesd dine : - möjlig! avvecklas i "den rönn: som » framideles',: bestämmes. :Med : ee ”. hänsyn 7 > härtill. ir. .de meår ett. :staten som en dylik” ett , tillräckligt : erfare kan: framskaffas "rörande -verknin- garna. av den 1950 fastställda, först sår; helt" genomförda underyvis- äs. 8 och "> förslag ställa 1 första De hand" beträffande: de skolformer "+ eller ;klasser, som är. parallella med "art "kunna ytterligare - närmas till enhétsskolan om den tillföres linjer |. med. mera; begränsat arbetsprogram irde teoretiska skolämnena, Därest de sakkunniga finner / de. försök, ådagalagt lämpligheten - av .. dylika | libjer bör 'de' vara ' oförhindrade" att föreslå att. sådana upptas som en fast: del "av: ; skolorganisationen; ; 'organisationsproblem, som möter . ifråga om folkskolans /in- byggda "realskolelinjer, är i huvudz sak ; av. samma "slag som den -äll- Femåriga inbyggda linjer kör sinté sina ”Kåll har” mån "lyckats" -4bringa förlusterna med '5 V : ar krig mot SiS "på skilda : att”aldrig Jåtå väksamhöten” slapp- nya ' vägar, "Det ligger «nä "mycket i vad:en f åend kärlek. an nan i fun. Vid Narva 'vart' hon också fången och hamnade inne I Ryssland. Hon biey icke | Bogislaus Staöl von Han var född 1683 och, började sin vandring mot ärones höjder lyeom volontär I tolfte Carla Uvs garda, ” Som, karolin följde ban : sålunda: den: kungen i fält, var' med "id Narva, men 8 ban av kungeniskickades t1ett spånlogss upptag, vart han fången och hamnade I Sibirien... Snart ut. växlad, nano han med Bender » Också som major och 1717 gick - han. som överste för skaraborg. ' arin mot danskarna, då dessa” sökte gå i land På Hisingen, ' Så gick han några år I utländsk tjänst, kom hem och biev tal herre, kommendant i Kalmar och 1734 Indshövding där. Han blev "landshövding 1 Malmö 1734, se- tTaftmectiddare och fältmarskalk vad tiden led och en mycket förnämlg herre altsA SÅ tu: huns kärkkshistoria, Han var gift med grevinnan Angedorg Kristina . Horn, en Verklig soktathustryu.' som följde som tväxlad och efter ätskilliga &r > vart hon” glöma' ||; och" ansedd” som död. "Mannen | såg sö då om efter en anran | lvsledsagerska och fana” en uti den rika, och vitt. berömda "prin- sessan av Skåne" Sofia Elisa beth Ridderschanta, : Dagen in-= nan bröllopet dök den bortkom- da Ingeborg Kristina, Horn i upp och ville intaga. sin Plata som Georg Bogislaus Staöl van H - steins lagvigda maka.” Fästmön vek frivilligt at' sidan 'och” det. underliga inträffade att de båda damerna blev de såtaste vänner för livet. — Efter. 40" är avled frun den första och så kunde äutligen bröllopet med frun den , endra äga rum på Araslör I Skå- ne 1751 Bruden var då 64 år och brudgummen 786. De fick leva tillsammans 1 två år, Ar 1763 avled fältmarskalken, fandshöv- dingen m m. m. m på stt re verksamhet ' särv ationer' spridning. ' hingen på uppd; sen börjat försök med ål Danskt ålyngel och -ålungar från skånske iydkusten "har utsatts - Tas vandringsdrift kil, ollerades. via | besöket” deltog bl. a. styreise- som - Försök ” "med, Iodling "av ”laxfiskår edriys, på uppdrag av vattenfalls- styrelsen vid fiskeriförsöksstationen i Aneboda, som på måndagen be” söktes av” jordbruksminister Norup, et är bland” annat' svårigheterna, vatt: "uppehålla ” fiskbeståndet. i in- -dustriellt uthyttjade "vattensystem "som i hög grad aktualiserat den : södra Sveriges iskeriförening sedan snart” femtio år tillbaka" bådriver i'ett tjugotal dammar I Aneboda i i norra Erono- bergs. län mellan "sjöarna. Stråkeh och Fioölen. Bidrag lämnas i första |hand: av stater och -hushållnings- ”sällskapen i "Kronobergs, Blekinge och”Kristianstads län” Amerikanska Tegrbågsforeller och "bäckrödingar hoppar i -vattendragen,' där man även ser rödskimrande guldid 'och Lkerp. Sedan' starten ' dock i första hand. inriktats på uppfödning av gädd-' och sikyngel pch kläckningssiffrorna steg under senaste -verksamhetsåret - till över 2,6 miljoner yngel. Under de se- hare. tre åren har regelband har "arbetet tt gäller. det mm fylles. inte "dessa villkor; och är vä- derleke i histerna: En regnig juli; sär- NE i förenin, med. -hög fuktighet; då råan; vid något tillfälle” sagt; - i ingåhiäda - är "någon fo "moderna. ”raffinaderisrnas : labytinter kan ' finna på flera: att. 'slippa- u fångenskapen | Pöönninge lanthushå Skolas rare och "elever" företog i förra vec-- | kan.: en” intressant. och givande. 2 dagars studieresa ' til Skåne. Fär: den, vilken företogs: i "buss, É des först- "till. Esseli Livsmedel, . konservering äv jordgubbar” var full gång. Varje deltagare fick då ifrån "med sig hem konservpsket, vilket mycket, uppskattades, Vid: gick: fården' till Vallbårga mejeri, som" sakkunnigt ” 'demonstrerades av mejeriföreståndaren.” > Över: Hal- landsåsen företogs sen resan genom Kullabygden med besök hos syst- ro, för "att bese parken. och slotts? exteriören, : ; Undér färden även Bosjökloster. "Övedsklöster ob- Isamt G Borg, Skandi: "och : 'provfiskningar Bjorts för att, utröna kräftpestens Senaste året har före- fich av rel- > ter dshövd;. i varvid. särskilt trär gårdsanläggningar och växthus st derades samt Lund -med "domkyr-)! kan och klocksplet,. . ' i På färden upp mot Halland bet söktes också Landskrera r-4ell-, de=- atdens I Malmö! Detta Kan man kalla trogen kärlek; TV vä äxjö, som ding " Berg- åd auist 'och” "jägmästare Alf Winbladh, Isköterskeskola, uonterade om verk- samt Jörgens" - rå kvällen" var man 3 "ånga "innen a rikare, : hos 0ss människor -och att. den'å ä "de; RR måriga ! - plantc na få rarna Lundgren, Skäret, till Sofie. | z, AA 4 grad för arlgrepp,| byggand tillägger: : ingrepp. föregripa hetens resultat, Ba, viss ledes” av. nöden '; så att" icke "de? och för x "ock "för för att 'realskolelinjer "överhuvudtaget Iskall få inbyggas. i, ett, skoldistrikts ' | folkskola måste alltså vara att. un- dervisning i engelska där kan; an- ordnas i femte och: sjätte klasserna: för ; den blivande" enhetsskol Även :Realskolan skulle, heter 'dei vi- inskriyningsavgifterna. syns I SR aré, med” "bibehållande: av sin sär- |helt 'avskaff: rådet. Pe som jag anser nu: böra « . stånd, :har. "självfallet : ON uppgift" att Uppdra” riktå Ne linje: för skolväsendets utveckling : att under: en” övergångstid : med livlig. försöksverksamhet skapa. : bättre förutsättningar; för ko ig dena ” att "öka skolorganisatione översiktlighet blir". till hinder” M en. allsidig prövning. av. framtlideria skolpro!4:m. på. grundval av. 1950= talets praktiska erfarenhete; kandet har: medfört, att de"skatt- skyldiga; Å stor utsträckning "söker sätta de materiella skattebestärnrmel- ilserha "ur, kräft” genom att” tillgripa] i Detta har .inberättats till.1950; års skattelagsakkunnigå av. en - syd] a svensk Jänsstyrelse, som : vill ha sakkunnigas. "personalförstärkning | på taxe- : blot] mellanéura Närmare anvi upprepas. behandlingen en;:eller två no med att” täxerin sarbetet :c otatismöglets bekämpande kan "erhållas 'hos närmaste central- föreningskontor;'. iusbålinirigssäll- E tskyddsanstalt; det, . kat. antal remisser från olika stutliga "organ: ete., utan taxerings- målen har, till mycket stor del blis i :allt” svårare vanskligare att bedöma. bv äl MÅ de "materiella: skatfebestämmielserna ;. k. jur kraft:erinras bl, a. om de. olika divödkla as' jäyckot svagt, E mmad.. Om man vid denna tidpunkt undersöker" "rötterna, fin- ner. mar gula; knapphålshuvudsto- rå svulstér' mer eller mindré tätt på de finaré sugzötterna? Dessa gula arkt' ansyällda, tt prov på en" angripen planta snarast möjligt 'skickas in till -Sta- tens Växtskyddsänstalt eller: någon av dess ' filialer. för undersökning. 'Om därvid konstatsras angrepp av ål, blir "vederbörande odling. föremål för speciell undersökning" och .: odlaren får! rmare direktiv rörande Bbekimpningsåtgärder. An- . I möjligheter, som, 'i.'detta'. avseende kt 3 och föreningar. Även på andra områ= der char emellertid avtal av denna karaktär börjat Uppträda. Ifråga om jordbruk förekommer < exempelvis fö, säljningar av. jordbruksredskap till; barn för att möj iggöra skatte- fria ny ä gar, ut. d av egendomar i i syfte att undgå be- skattning vid utförsäljning av jur etc; " Bland andra ”populära” -kön- struktioner” nämnes' de s, k. bene- fika bärnreverserna, sont f. n. ut- nyttjas i betydande omfattning. Gemensamt för alla desså avtal kan sägas vara, att” "de uppträder i 'en form som” ur ” socialrättsliga syn= punkter i i de flesta fall är oantast- lig. Frågan” huruvida de skall god- |." tas' i beskattningshänseende är of- märkas kan, att varje Potatisodlare är skyldi anmäla misstänkt fall Il Statens Växtskr. dds- uellt viss Hushållninge Jun, ta svår:att avgöras För taxerings- nämnderna tillhör dessa fall de värsta stötestenarna, och taxerings- ”nämndsordförandena hänskjuter gärna dessa frågor: till taxerings- | så avdelningarnas " personal Iliga j: civilrättsliga” "konstruktioner. |. "hjälp för" att få till Ba att utreda och ne ståt ; till buds genom aktiebolag, |” ring: Det är inte nog "+ Ahsve mestérresor per bil. Under dessa re : sor 'stannar man -kanske' vid en in>= bjudände skogsbacke (givetvis med bilen ' parkerad ”Htanför " körbanan)” ” för att njuta av. innehållet. i med=' Fr förd lunchh : gi Men efter I he tycker man tydligen att. det. är alles or för : "besvärligt att ta med, : kvar på n . del har så bråttom ” att de inte'ids stanna kärran, utan man äter una , der resan, "Och samma historia upp= repast man vill ha snyggt. i bi och slänger. förjaktligen ut allt od skräpet genom rutan, Enligt -väglagen med tillhörande författningar ingår inte Faenbällning ot i vågunderhållet, - : : ilen AN tr s aa sansa Rs UNTER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.