2 | 3 2 EN s - Dagens dikts ">. den 21 juli 1954 , + tang >> - YTEYTTYTTY TY YYYYYYYTYYYYIYTYTFSTTFYFFTFFPT YYYTTY TTT ss CS Dagens nam rs JOHANNA os Solen ' går upp: kl. 3.47 oeh ned. kr. 20.49, = een "to > Morgondagens namn ” MAGDALENA / .Soleri går upp kl.: 3:48" och néd kll:20147. 00 sei Var räsk och djärv : och skåda fritt; "mot "stora: värv. Allt ”kan. bi ditt. Så högt ej finns "> en frukt på' kvist , ot ett;ej”till stet rss "oo av dig den'hinns. FÅ (BS TOPELIUS) . : Alldeles riktigt: -: Det hände i Danmark: att en ung |reporter blev ivägskickad - för att referera .:en: stor” välgörenhetstill> ställning, : | berättat :- Journalisten, ' Han skrev 'bl, a, ahde: "= & " o— Bland”aftonéns "vackraste un- "ga. flickor! :vår'den kände" gross-”) handlare Carl Hansen, :: ”, mn . Redaktionssekreteraren kallade ; reportern till sig och frågade förar- gad: i” RANE — Vad är detta för idioti? — Det: -är ingen idioti, svarade den unge mannen;. Grosshandlare Hansen befann -sigblarrd de'vack- raste unga flickorna hela" aftonen, : sd nd och stjärnor skrida: de över rik ” "| dumhet och de styrandes vanvett "| Mosebok 22:5 säges att kvinnor Litet vardagsfilos ofi över i; Woltaire' har. nog så träffande Sagt. att ju mer man tänkt ju mer "är: man villig erkänna att män ingenting vet. Geijer är in- ne 'på Samma ämne, när han ta: lar om nordmännen i forna tider. Han sägér: . Hotet : Hans .lärdom var ej stor," Han visste lida 'och leva som en man. Vad vet vi mer? Vi veta huru sol och arm gå upp och ner. För lyc- kan krypande vi slåss om'brödet, han - upprätt stod och brottades med. ödet. ' or NR - En annan av "våra skalder sä- gren eten Ne -. Gå bort. från allt, som aldrig kan "bevaras, , och fråga ej men finn dig, själv en tro, vi männi- skor tro att allting kan förklaras. Men ej så länge vi på jorden bo. . . Någon har sagt att människors framkallar krig; och det stämmer nog ganska bra, ty vi människor är de -klokaste väsen som Gud skapat men så begår vi också de största dumheterna. Många män- niskors tro är ganska felaktig som då det exempelvis gäller ära och Tikedom. 'Johan Olof WaHin yttrade sålunda; Min lyckas tid var förbi när ärans tid kom och säkert " ha .' många : med honom gjort samma erfarenhet.: Jag tror” också att många kunna säga att deras lyckas tid var förbi när de övervunnit. fattigdomen och fått en stor inkomst, : : Sonet : Från detta tror sign. att mån- ga icke på rak arm kunna säga att kristendomen blev statsreligi- on i Romarriket år 312. Att bibeln säger .. ingenting ' om skärselden, den uppfanns av katolska kyrkan år:1439.. Att en katolik skall bik- ta minnet en gång öm året. - Att Lukas har skrivit :Apostlagärnin: garna, 'Att:det-ingenstädes i'bi- beln;; står :att Jesus föddes i ett stall." : Att: treenighetsdogmen stadfästes i Nissa år: 325 och .,.i Koristantinopel år '381.: Att i 5:e icke skola kläda sig i manskläder samt, i” 1:a' Korintierbrevet 14:35 att-kvinnor icke få tala i försam- lingen.-Att i Lucas 15:25 talas om att. det var dans när den förlora- de sonen var hemkommen och det var. endast den äldre brodern som issbelåten.>.I Davids 150:& = TV vetenskap och-annat drottning” Margreta" som kunde vad ingen man varken förr eller senare kunnat, :hon;smidde sam- man Nordens riken till-ett och denna. unior varade" 1. 131 år (1389—1520).' hest oe -' Hur > mycket , broderblod -har icke sedan dess runnit! - Härvid kommer man. 'osökt att minnag när -man på. sin tid trodde stig främja- handeln när 'rmian beskyd- dade sjörövarna samt trodde sig främja personlig frihet när man bpprätthöll' 'negerslaveriet '. eller när i medeltiden man trodde' sig främja ”kristendomén ' om man brände ötrögna på bål. .Husaga var: tillåten tills -år- 1920 i-Sveri- ge och 'systers drvsrätt lika med broders. stadfästes år 1845. '. Benämningen ktå och oäkta barn ävskaffaådes i lagspräket år 1917. ” Skråväseridet "avskaffades under Oskar I:es tid. ' Vid samma tid tillkom den första fattigvårds- förordningen. År 1597 dömdes en man till :"döden i Danzig därför att hak uppfunnit en vävmaskin som skulle bringa” arbetarna till tiggarstaven. Ja, så kloka voro ti- dens visa på den tiden... Ar 1947 kom ” president Truman med ett förslag om tullarnas avskaffande över hela klotet. Sign. tror att förslaget. en gång blir verklighet men vilka Ararats berg av trång- synthet måste icke dessförinnan sprängas bort. Jag tror när våra efterkorimände' hågra” hundra år härefter , skola bedöma vår tids visa mäns göranden och -låtanden" så skola de finna en'hel del däri lika löjligt som vi nu se på för- täljningen om. galten i. Walhall ;; Så sent som 1803 blev en borg- mästare : avskedad" i Frankrike därför att han talade om att han sett en sten (meteorsten) komma ned: från: himlen; sådan 'tokskap var man för'vis att sätta tro' till påstod man: I dag finnes cirka 900 ; meteorstenar-:' tillvaratagna som förvaras, i jordens ollka mu- som en ärta och den största som et! Ed mer : det fram" i minnet att en vägglås: kan klara: sig ända upp till 6 år utan att. taga näring till sig .och.vatt en ;padda. kan.leva utan. föda :i 10 år.: Så icke däre- mot med;en elefant, den fordrar, dagligen: en ranson av 75 kg: hö, 50.7 kg. bröd, 2 stora skålar. ris- soppa samt en stor portion salt. > . En kaskelotval'har fullväxt en längd av” cirka 20 meter och en vikt av 60,000 kg.. Nordpolen är belägen på ett istäckt hav medan Anol fi so på ett. fastland 0 ofog sy séer,; den 'minsta ,stenen i storlek, etta RR Maos kin mandaärinpokitik '."” Av CARL ELO - Det.. reella - problemet . 4 Kina borde bu vara”ett andligt och ma- teriellt försörjningsproblem! En de- mokratisk sinnad kinesisk i «omr re va esiska F SVENNING sällan har tid och kraft att lära sig. för den rationella enhetens skyi. : offrades bondenbef mö borde inställa sina krafter på att skaffa mat ät miljoner halvsvältan- de. människor och läskunnighet åt mitjoriér analfabeter. Men i stället för att ställa desså vitala uppgifter inorh - folkhushällningen främst på sitt program sätter den'röda regi- men i Kina nu igång med en om- fattande. indvatrialisering av lan- det! Man gör detta vid en tidpunkt, då. erfarenheten ute i den övriga världen. på ett slående sätt visat, hur farligt det är med tvångsindu- strialisering. . Sovjetunionen på sitt håll och Argentina på sitt har ham- nat i en svår livsmedelskris, därför att: dessa länders regeringar hän- $synslöst '- braridskattat : jordbruket till" industrins förmån, '. Kina här inte heller något :lysande livsme- delsläge. Ändå tvekar inte de kine- siska” kommunisterna att kasta' in landet i en väldig industrialise- ringsprocess, som k t mot: mens ok och på kunskapens väg lö- sa jordproblemet och andra brän- realiteten innebar det att. mandari- nerna, ämbetsmännen,. triumferade överSbönderna, - Nor . ' Det reaktionära draget hos den kinesiska kommunistregimen fram- det röda Kina har något intresse av att åstadkomma en verklig motsva- tighet till den för folkbildningen och ;'. samhällsutvecklingen 'ound- gängliga reform som de västerländ- ska ärerria redan fört lag samma principer som tillämpats övera!lt där kommunisterna tagit makten, I Ryssland var det intel li ian' som privilezgierad ” och fortfarande bemöts och behandlas rar' det kinesiska folkets intressen, utari framför allt måste återspegla regimens ideologiska, militärpolitis- ka och handelsstrategiska målsätt- ningar. För att tjäna det härskande -skiktets syften offras även i Kina en bondebefolkning, som utgör ”huvud- massan av landets innevånare och som 'med sina liv och sin välfärd kommer att, få betala för r denna privil ade samhäll.grurp på ett helt annat sätt än huvudmes- san av den . ryska befolkningen, Stora ledande ryska tidningar. som Pravda - eller Izvestija skrivs och redigeras ”på' ett sådant sätt söm gör. dem njutbata endast inom en begränsad - intellektuella. De bedriver ”propaganda” ” den . ideologiska ” inpiskningen .'av in-. industrialiseringsplaner. Till ett så- dant " pris” kommer:; dessa planer otvivelaktigt att kunna genomföras, trots. motstånd från böndernas sida, och! att.det är möjligt; beror, inte åob Det ryska folkets flertal behand- las: med andra medel som kallas ”agitation”. . På samma. sätt sker det'i Kina,:. Skillnaden är att: en sdeolosicsk minst på folk den skrift som kineser: och analfabetism, ' -. vil > Därför "är . det" kinesiska ”grund- problemet: trots "allt inte ett livs- medelsproblem ' utan ett folkbild- ningsproblem. .: Fast både kineser- na .och : västerlänningarna . ' tidigt insett "detta, ”- har” egentligen" bara västerlänningarna ..— och knappt - de..." vågat på allvar ställa JT. ra För Hu ländela mis- sionärer "vardet: angeläget att:lära enkla , människor läsa'er skrift som vanligt folk kunde begripa, Det var inte bara ett missionssyfte' utan lika mycket ' en. sociaF strävan att:över- bondenöden på å. blev "väster- de. enda-verk« in. pappa och säg att an fe tal-jag försökte, han ännu ej år 'sedäns Fe fv » lära honom åt] Wangeroog . Den os siska Wangeroog, under åren 1793 1807 svensk” > besittning "vid "södra Nordsjön, -är > världens senda : plats, där full tyst- . nad” råder; Där "tas 'båra | sådana turister, emot "som" vill ”ha' det tyst och som håller 'sig inom de av. öns « förvalträng /pålagda "stränga tyst- nadsföreskrifterna.'” Tidigare -- var Wangeroog::en "nordsjöbadort som > många andra," 1.-den , hårda kon: ", kurrensen mot andra badorter. bå- : de i. Tyskland "och HoHand har ” myndigheterna "bestämt "att ” det - skulle bli annorlunda på Wanges . .roog.. Och så ' har det blivit” tyst där, tystare än "någon annanstans, . Under sommarsäsongen får ingen . bil eller! annat motordrivet fordon landsättas på ön: Inte 'ens motor- .. båtar eller, aktersnurror: får anv vändas i vatten kring ön. Det är förbjudet att importera pianon el- . ler andra” musikinstrument, . Inte - heller. grammofoner är tillåtna." 1: "> Wangeroods >-1okaler, '- hotell. och pensionat. råder fullkomlig tystnad. Ingen musik får" förekomma” Öns = invånare. är. vid vite förpliktade ”>att avstå ' från användning av sina di rater. "Ingen. gäst får medföra radioapparat till ön) > På samtliga” uthyrningsställen har särskilda arrangemang träffats för att ingen dörr kan slås igen, både: Portarna och dörrarna til resande- I bibelm se. 'Marci 6:13, "sc var. psalm, vers 4 uppmanas att lova Herren med 'dans.. På flera andra ställen i bibeln 'omtalas dans. Att smörja sjuka med olja: har stöd i r:Bra- De: äldsta religionerna i i a och": d som bestått i 3,000 år. De kristnas an- tal på jorden utgör f; n. cirka 700 millioner. och de utgör alltså än- nu icke ens hälften av klotets be- byggare. ” Medan vi är-inne på detta. ämne, tänker jag på Bern- ard." Shaw som då han en gång Var tillsammans med en del per- soner som: beklagade. att det vär så - niycket: hat, brutalitet och e- lände. på: jorden föreslog att man som :: botemedel. borde. prova och tillämpa bergspredikans ande. Att Noas .' ark strandade 'på Ararata berg var icke så konstigt, då det- ta, berg är 5,700 meter högt me- dan : vårt”; Kebnekaise - blott-- är 2,123 meter. Ärkebiskopsstiftet | i Lund, upprättades år: 1104, förut var staden Bremen i Tyskland är- kebiskopssäte' också för Norden. :- Johannes' Uppenbarelsebok in- togs » i. bibeln först omkring år 600,.- I... almanackan av år 1750 står att: Detta år är det 5752:a efter jordens skapelse. Sedan den tiden” har vetenskåpen ändrat å-. sikt och tänker nu bättre. tiga än tala om det man inte vet. Där ser '; man « att » icke heller Tycho Brähes stolta ord häller: Ej makt, ej- Tikedom " endast vetenskapens välde varar. Mycket av vad man fordom trodde, på har: man måst förkestä "och ' mycket som man, icke” trodde på-har man måst ta- ga för sänning såsom" då Markö år 1295 kom Yiem till Europa från sin... resa -.- till Kina och omtalade att kineserna: gräver, fram svarta stenär: .ur. - jorden som de :eldar med, så svarade man honom att en så grov lögn trodde, män icke på. Men "det: var ingen, lögn alls, ty. det :vär stenkol soni icke då var känt i Europa. of : Om ,vi så skulle övergå till: en del lagar och förordningar som en gång tillkommit för att man trodde ;. dem". bra men som man ider funnit felaktiga och måst rummen är försedda, med gum och tygskydd. Havet får emeller- tid dåna” och :brusa: och fåglarna får sjunga." Mot 'naturens-ljud och buller har inget förbud utfärdats. Den som önskar få en bullerfri 'se- ”mester skäll allfså besöka Wange-' 1608 vid” den ostfrisiska' kusten, nära den tysk-holäAdska gränsen. Dot ” - EN s RENA En--spdballänding 7 kån' inte gärna vara utan LAHOLMS TIDNING ” + så gör. 085 noch honom tjänster "att prekommiendera avskaffa dem... I Sydafrika åter- infördes ' prygelstraffet år 1952. En ' riksdag, med fyra stånd till- kom i Sverige år 1617. Tvåkam” marsystemet tillkom år 1865. Nu finnes det de som säger att även' detta ' bör ' ändras till blott en kammare i likhet med Norge. - Bötesstraffet för att icke be- vista. husförhören upphävdes år 1888. ' Straffet att. sitta i skam- stocken, upphävdes år 1841. Den 12 juli 1950 var en stor dag. i Nordens historia ty -då slopades ånyo passeri mellan Nordens sta- ter. Vid ett sådant tillfälle kom- mer man att 'tänka på Björnsons ord: Det treklyvda Nord skall e- nås: igen samt Tegnérs: Den dag, skall gry' en. gång, som Nordens; ära kröner och enar" Asars barn Man: kan ; plocka Dulles: större än 'hela "Europa. En höns- art i' Australien ruvar icke, sina ägg. Detta sköter solvärmen om. smultron på Mont :: Everest: på "4,000 "meters höjd. "Ju . mera man dricker av havsvatten, : : ju ” törstigare':: blir man: Någon har liknat detta vid rikedom och ära, ty ju-mer man får därav: ju mer vill man ha. Den allmänna värnplikten har simma egenskap, den blev lag är 1812 liga folkbildarha" i Kina, De åstad- kom en' av: världshistoriens märkli- gaste "revolutioner :-— lät vara att den. skedde'"i ett" alltför "ringa: for- mät, De började 'skriva' och: trycka kinesiska” med : västerländska ; bok- stäver-så att vanliga enkla kinesis- ka" bönder kunde lära sig läsa det. Deras. reform : var möjlig, ja; det enda möjliga ur en uppriktig kine- sisk > folkbildares" synpunkt; Hade med :12 övning ar; Sommaren 1894 ökades tiden till 90 övnings- dagar. 0. 8. Vv. js ror ite de - Vi satte som. rubrik artikel: vetenskap och: därför, slu- tar vi” den. med. en : professors- historia:. En, professor ”med,, fru reste ' till Italien på semester. Dottern. for till stätionen i Upp: sala för att i sinom tid välkomnåé hem föräldrarna. När hon 'så icke såg bin mamma och frågade:var är "mamma, så svarade" pappa- professorn! «Ja, jag har under hela hemresan känt på mig.'att jag. saknade. något. .Nu förstår jag att jag glömt henne där here i Italien 'MISS'GREKLAND FÅR CHANS LON BECH (TT — Reuter). Miss : Grekland, Rika. Dialynd, 'ser trots allt"ut' att få en chans att bli Miss' Universum, en, titel som annars: Miss Tyskland, Re- gina Ernst: just nu. ser-ut att ha de största utsikterna att vinna. Justitlerministern Browhiell > Har nämligen . omtalat att « han 'på grekinnar = tillfälligt = up tillstånd: .. Hon skall ' få USA: högst tre månader, sno Den-; amerikanska ambassaden i Atén Kar tidigare inte veldt ge henne visum . därför. att hon en gång illustrerade 'en bok som ha- de skrivits - av, en. kommimist. Skönheten själv har bestämt för- nekat att hon är kommunist" e ler. kömmunistsympetisö pehålls- vistas i -BIGGEST IN THE WORLD V Hon uppträdde häromdagen fram gummen,"” sonen -till en "rik -öl- bryggare, i :en. brudklänning: som hade ett släp på 18,42 meter, vil- ket-är längre än drottning Eliza- beths resp. släp var både vid bröllopet och vid kröningen, En- ligt de entusiastiska tidningsrap- porterna och ' de talrika fotos liga långt som halva vägen från på Asars jord. , MN v NYSEEFSFEFTFSTETFETSEYTETT! S Man',.tänker: på -Nordens-stora-vudportal”. st sr altaret till den stora kyrkans hu- "Den. ' 1-åriga - amerikanskan Eleanor Pompeo har. lyckats, slå |. alla : tidigare; rekord « rörande | längden . på . bruddräktens släp. |”. för altarét i kyrkan i Jersey Cityl - vid sidan -om den lycklige brud. |. som stod i de” amerikanska vec” koblaskörnä, vår släpet närapål” dessa' ent Vv i slu- tet av: 1800-talet,: fått hållas, då skulle vittgående. förändringar ha kunnat inträffa till den kinesiske bondens fromma, Men de blev stop- pade." Den ". officiella .anledningen var att, det väckte oro 6. missnöje i | Pexing att en sådan reform började få jordmån i Sydkina; Segrade den så skulle. Kiha 'sönderfalla som na- tionell. ;; enhet!.- "Argumentet var. i | viss mån riktigt, därför att de ki- nesiska ;- diklekterna - är, så olika varandra som skilda nationalspråk i Europa, och det nya skrivsättet med latinska bokstäver återgav ljuden- ” ligt "dialekterna. Vann detta 'skriv- sätt allmän: spridning” i' Kina, då 1 kunde man med fog vänta sig sam- ma splittring av Kina' som Europa "upplevde, '- när .' nationalstaterna framträdde "under 'senare delen 'av medeltiden. ' Missionärerna.” vågade inte ta änsvaret för en dylik ut- veckling 'och lade ner 'sin folkbild- ningsverksamhet. De övergick . till att bruka den ideografiska: kinesis- nas ” kommunistledare :. favoriserar kommer ' att '; förbli en, . praktisk omöjlighet; Problemet att göra. tid- ningarna oläsliga för folkets flertal genom "särskilda redigeringsmeto- der existerar därför inte i Kina och lär. heller inte komma ati ex ] där: så länge de kinesiska kommu- nisterna. fasthåller sitt 'reaktionära sätt att. skrift. MISTA MT gla + I stället. har de kinesiska kom- munisterna. : problemet att ingjuta kommunistisk :- rättrogenhet i man” darinernä och då först i de man dariner : som sköter. den officiella propagandan :genom . Nya: Kinas Nyhetsbyrå... Hur de sköter: Jerina | fråga > främgår. bland annat aven artikel ; i .-.pekingtidskriften. Hsueh Hsieh. (Teori : och. Praktik) under december 1953. Här får man del in” tejbara av' de: examensfrågör : som ställts till de anställda vid Nya Ki- nas Nyhetsbyrå utan också de ideo- logiskt riktiga svaren på dessa frå- gor. Här är en av punkterna i detta frågeformulär för kinesiska jöurna- |: >Fråga: "Vilka stadier måste pas- seras enligt den allmänna lagen för samhällsutvecklingen? ;, Enligt -vil- ken”. grundprincip -' skiljer man det ena' samhället från det andra? ; Svår: > Den" allmänna” lagen" för samhällsutvecklingen ” kräver” att man ' passerar genom fem stadier, nämligen". det primitiva samhället, slavägarsamhället, - 'feodalsamhället, det .kapitalistiska samhället och det socialistiska - samhället. Ett slags samhälle 'skiljs från ett annat slags samhälle på grundval av samhällets produktionsforhner.” "1 sin os än i Man .ser alltså, att den" kinesiske mandarinen 'som . journalist " skall tvinga in nyhetsmaterialet i Lenins och Stalins och Maos abstrakt dia- lektiska historieuppfattning.: :- Men det är inte det intressantaste: med denna kommunistiska” samvetsexa- men. för > mandariner.". Enligt det Schema som dessa kinesiska journa- lister '- vid landets enda nyhetsbyrå tvingas att blint tro på skäll feodal- stod men som en vanlig männi: > ligheter . att kasta av analfabetis-' nande sociala problem i Kina. I' : går bland annat av att inte heller ln i Sydkina vid 'slutet 'av 1800-talet.y-' Kinas kommunister följer därvid- : allmän kinesisk läskunnighet! med] handskas. med, kinesisk k SFRÅN SVERIGES GRAND PRIX : rekord blev ået i Hedemora inför ”Amm; Syd-Rhocesia, som vann i > gen i klass 550 cc på sin Norton. . sv ssecsklassen, » Segraren Colem I HEDEMORA: Fantastiska fart- 75,000 åskådare, Överst ses Ray lördags och blev tvåa på sönda- Under en bild från starten i 500 an, (nr 12 längst till höger) >. bekant hesnns'det kinesiska sam-' hället på feodalstadiet när kommu- nisternå' tog makten, och enligt de- ras.egen teori måste alltså Mau och hans «. partikamrater arbeta på att införa det kapitalistiska samhället i Kina. Det tycks ju också vara vad de gör. Atminstone tycks de.l färd med att! skapa den sorts karikerade ”borgerlighet” i Kina, som är deras egen -uppfattning om hur ett kapi- tlistiskt samhälle bör se ut Det går till så att eh liten härskar- klick av 'kommunistiska' överman- dariner ”'geriom sin 'prispolitik sam- lar makt och rikedomar och på så sätt! ”utplundrar "bönderna och ar-| betarna med den största likgiltighet för människoliv. Ty detta är ju vad som verkligen” kommer att ske vid. der industrialisering som" nu före- gheten. behöver en stö é aka bröd och färre munnar alt de- j dens" centräla . problem just nu.:Man kunde ha förstått kommu- nisterna . orm”..de inställt alla sina krafter på att sabotera lösningerl av detta problem inom den icke-kom- munistiska delen av världen: Men att de ki isk k i a nu la den — detta försörjningsproblem j [200 ryssar deltar" . .|: . 1. EM i friidrott > Det är bara fyra veckor "till EM i fri idrott. I organisattonskom= mittén är det full fart på föra . beredelserna, Biljettbeställnin= gar strömmar in och de olika idrottstrupperna låter höra av sig, Ryssarna skall enligt ryka "ten komma med tävlingens : största trupp, det blir omkring 100 deltagare, | Också tyskarna ställer upp med ” stort uppbåd, Mellan 50-55 delta= gare, ledare och funktionärer med= räknade, skall komma till Bern, Josef Barthel, olympiasegraren Ipå 1,500 m,, skall åter starta, Hans skada är väl läkt och Barthel pro- var nu försiktigt sin form, innan han skall anträda resan till Schweiz . Berns stora stadion där tävlingar= pa arrangeras, står redo för BM- jfävlingarna.” Under de kommande <». sa sitt sörjringsprobleri inom de egna” gränserna och att: de' trots: av all; erfarenhet.öm. följderna. scm 'stode på en:hög HivÄT-LÅrå allmänbildning 7: sl kunna utan” vidare driv: ett dylikt brogram, Det är väl där-j för som de kinesiska; kommunister- I na". /kompletterar , 5 äktionära” ekonömiska politik. me ge aktionär -. folkbildnirig: å »Partiprisi steg .2 enheter :: STOCKHOLM (TT). Ule '"Kommerskollegii: . partiprisinde: för juni visar uppgång med två en- heter till.298. Den ligger nu på sam- ma nivå som i juli 1953, i juni 1953 vär indextalet 299,:5-0, 8. ; Höjningen sammanhänger "med att det för juni beräknade indexta-/ let är baserat på potatis- och grön- sakspriser, . som : avser årets skörd, medan maj-indexen hänför sig till priser "på fjolårets. Om' denna 'sä- songinverkan ej förelegat hade in-) dexen förblivit vid 298; :-'-, "I övrigt utvisa Å flertal grupp- "Ka 'skriften”som 'i för- samhället > med "nödvändighet ' följas av det” listisls hället; Som indextal smärre fö! ändringar. Järn- egen :begäran av utrikesminister a med "stöd av' speciellal fullmakter iskall ge den 22-åriga | SVENSKA ESKADERN PÅ NEVA. Det svenska flottbesöket i Len ryska allmänheten. Här har massor av skåde n > att 'titta på de svenska örlogsmännen på Neca. (Telebild). . . - smärksomhet "bland den ds NE Leningrat Tystna 'samlats längs kajerna för d har rönt en mycket stor upp? d sätter in alla krafter på att tillspet- || verkar nära nog ofattbart. Ett folk | skall prov med olika funk= Itionärer företas, mycket 1 en sådan "tävling. beror ' på funktionärernas perfekta arbete,” . ;Domare tvingades äta upp rapport i Den franske. basketbollspela= "Cieszbowskl är känd för sitt mperament, Efter en är han'tyckte att do= "gav det andra laget fas er, rusade han fram till do= j + |"maren och tvang honom att ris 4. va sönder sin matchrapport och 'sedan äta upp den, + "7" : Han blev: hårt straffad, Ciesz- bowski. - avstängdes på livstid, Nu funderar franskå sportjour= halister ' om sådant tidigare har förekommit, Cieszbowski har till och med 'lyckats' vederlägga gamle :vise Ben Akiba, som brukade .säga att det inte finns något nytt under solen." Biografavtalet klart KRISTIANSTAD” (TT) Definitiv uppgörelse om riksavfal för biografpersonal har träffats då parterna definitivt godkänt ett av opartiske ordi., . landshövding Per "-| Westling, franilagt' förslag. Avtalet " | gäller för två år, räknat från den 1 -Ijuli. i år, och parter är Handelns arbetsgivareorganisation och Sv, musikerförbundet, tg : FORN Ann och stålprodukter, som under un- gefär två års tid fallit. så gott som . oavbrutet, förefaller att visa tecken , till stabilisering eller återhämtning, Sålunda har undergruppindex'alet för tackjärn och ferrolegeringar sti- git från 242 till 344 och motsvaran- de tal. för: mellanprodukter av järn från 201 till 303 samt för färnma- nufaktur från 253 till 255. 4ndextalet för importvaror har i den äldre serien fallit med en enhet ”Itill 288; följaktligen "har deb för " - "- maj redovisaoe uppgången utäm- H "| nats, I den reviderade serien är in- dextalet oförändrat 318, Flera min- dre prisändri har föret . Beträffande exportvarorna är in-" extalen såväl i den äldre som i den jiderada serjen oförändrade, dvs. . r 278 resp. 235, FST ESYTTTT NEFEFFSTTETFTFETIPTY YTA Med .en annons i LT-når morse RA An AA AM PR ARAA BAR BAS AA MAMA she Ad VAD VARAV VÄRmA ni flest sydhallänningar Yonannatnsrrsnis?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.