vo AT "4 TR ; - | : , i >” ISARIARSAARARSAAAMAAA BAS AÄLAARA ARKEN FR KARÄRRIAAA . Inu , märkligare | porttunnet än en de av. ett. f: I ordningen ute i det fria i närhe ”> neral Electrics FSE z i . . . TYTEYYSOYYYYTETTEEYYTTTYNYYTTT YFTE . YYYYTTYYFETTETTYTETYTTETT Det farligaste krigsfarty od världshistorien. " Den träbbnösiga. : "världens första "atomdrivna ubåt, sjösattes. i USA i. januari dett: år, och redan i våras blev ett. än skroy klargjor! för en sällsam sjösättning. ;-Var > ken, orkesterfanfareh eller cham pagne beledsagade' "se emellertid skrovets sjösättning : som : ”Nautilus” stapelavlöpning.;. Inz te det. minsta plask, eiler.-vatten stänk - uppkom - ftersom "de ” öppna, vatten!. Skrovkonstruktionen, - stålbandad, cylinder. med en: dia meter av c:a.6 meter, liknar sna rare, en halvfärdig sekti nesluter prototyper: av, -magkine (ör Populär Mekanik Magasin). UN autilus, z 3 ki : ufanpa . riet. 'och reaktora' 1 "till Sea, Wolf. — atomubåten nummer två. Tills helt nyligen "vilade an: . ten av New York, men för några -- månader : sedan ” transporterades cylindern långsamt men. säkert :”på järnrullar c:a "60 heter in ge "nom ett hål i stålskalet på värl: » déns' största konstgjorda ägg'-— : c:a 70 meter-brett; som byggts' ” särskilt för att kunna svälja a- tomaggregatet. Bygget sägs ha "gått på den nätta summan av c:a 10 miljoner kr: 'Svetsare 'svär- made: inne i och utanpå stålskulet "för att svetsa igen alla fogar och hål i ytterskalet som utgör äg- ” gets skyddshölje, xo Under byggandet studsade -ota- . liga ekon fram och tillbaka mel- "lan väggarna för att försvinna i ett' dämpat bakgrundsbrus.. Ge- "vetenskapsmän installera ett nytt i den stål- "kommer att slags . atomaggregat ' . bandade skrovkonstruktionen,:En väldig -'vattenbehållare- kommer - att byggas runt -reaktorenheten. I "Detta” — förklarar en veten” ”skapsman — ”är inte ett jättelikt badrum för att efterlikna, oceana yrhållanden:. som många är: be- ”nägna att tro. Tt är ytterligare en avskärmning som helt 'absor- .berar' den ' radioaktiva” strålning- en "från reaktorn” ”f En dag under detta år Körmer ”atomsmältugnen”. att- bli ”kri- ””tiskt”- eller kommer att- börja sin självförsörjande : ' kedjereaktion. Kranar, luftdon och anordningar av olika slag innanför den stora globen . kommer att: möj. liggöra för "personalen ” ätt "betjäna sin ”"varma”. kraftanläggning på sä- kert avstånd: och avhjälpa alla - driftsstörningar . i anläggningen. Någon; gång under 1955 eller 1956 | . — om allt går efter beräkning — kommer en liknande atomanlägg- ning att installeras i Sea Wolfs 90-metersskrov. Anläggningen är redan påbörjad vid General Dy- namics Corporation, i New don. - Liksom Nautilu$ "kommer? Sea, "Wolf att bli-en formlig revolu- tion inom ubåtstekniken, Båda, . båtarna. kommer att förbrukå. 1/2 kg” uran vardera (eri golf-' bollg ' storlek) varje månad... Då atomaggregatet ej behöver" luft- syre. för . att fungera, kommer | dessa ubåtar att. bli -i stånd att gå i undervattensläge utan snor- kelanordning i: månader begrän- sade - endast ' av besättningarnas psykiska . 'motståndsförmåga. Nautilus . beräknas att på L kg] ”Uran” 235”. 'kunna gå med full fart tre veckor i sträck i under- . vattensläge. - - »gjälvförsörjande jorden runt” — är den stående frasen bland dessa atomubåtsspe- Cialister. Nautilus" "maskin kom- "mer förmodligen att driva ubåten upp över 30 knop. Trots att bå- da ubåtarnas ' maskiner 'utveck- lar samma effekt påstår ett, en-' vist rykte att Sea Wolf A£ommer att göra 60 knop (jagare gör en- dast . 35 knop. under. de mest . gynnsamma förhållanden). — Inredningarna | på atomålderns . ubåtar kommer, gamla. ubåtskap- | tener. att spärra upp ögonen. Ut- rummet , är . utnyttjat till. brist- ningsgränsen,” och man tycker u .båtsbesättningen bör. vara skar ” pad som pygméer för att få rum mellan — alla -instrumentpaneler s och torpeder. En tredjedel av en sådan ubåts - Utrymme upptas helt atomaggre- cn gat och utväxlingsverk, och alla Sista sektionen m. Pre, Den är passas 2 stålklotet ' penslas med ' . tvållös- ning för undersökning av! eventu- sv ella Tuftläckor, utrymmen är nästan till: hindra procent : utfyllda. Atomubåten skiljer sig på många sätt från konventionella. ubåtar. Besättnin- gen kan vila ut i speciellt' inbygg- da : rum med skumgummiklädda sängar vilka "lätt kan ändras så att rummen blir trevliga dagrum. Varje" man har sin uppfällbara bädd med inbyggt ljus. och tvätt- [ställ - precis 'som en sovplats på ett tåg, Bakom en inskjutnings- bar, panel i en' avdelning döljer sig. filmprojektorer, "radiogram- mofon,: trådinspelare, TV-appara- fersoch andra saker som gör av- delningen till en trevlig mäss. Fåtöljer med ”. röd” skinnklädsel; väggar i gult. samt. bruna in. byggda takbelysningar "visar att man tänkt en hel del på persona: lens trivsel." - .-En av de senaste fines regatet. är. möjligheten : för rorsmannen . att "manövrera sitt fartyg ' precis. "som" piloten "styr sitt flygplan." I” styrhytter på vanliga ubåtar i övervattensläge handhar, en - man, främre. dykreg- laget, ”en ”äannan bakre samt en tredje. . navigationen. i-Nu görs dessa tre operationer. med: en .en- da manöverspak. " 'Operatiörierna kan; emellertid även utföras .var för sig "enligt "den äldröv metoden. "Många är "likheterna mellan världens två 7 första :atombåtar. Men" vari: ligger skillnaden? Vad skjer "Sea Wolfs atomaggregat från Nautilus? Och vad: är. me- ningen : med jätteägget från vwil- kKet :aggregatet " blir : utkläckt 7 -”Nautilus” — förklarar Dr. K. H. Kingdor, teknisk chef i atom- laboratoriet — ”har vad vi kal- lar en teknisk reaktor,” De. snab- ba atomiska partiklarna som al- strar värme genom kollision 'med varandra fördröjes genom vatten- ”ikylning. Detta kan kanske - kallas en ”långsam"" reaktor i motsats till - atombomben "vilken är den snabbaste” , : reaktorn i världen av alla, 'Atommilan som alstrar energi till Sea Wolfs maskineri [kommer & andra sidan att fram- kalla atomklyvning med hjälp av partiklar som endast delvis för- dröjs.. Den. .kallas., en" mellan”. el ler ö ergångsreaktor.” etta Det är. därför man kallar Sa Wolfs atomaggregat:”SIR” (Sub- marine Intermediate Reactor' . Mellanreaktor för ubåtar). . Det finns. ytterligare en ski had. Nautilus” kraftaggregat an- vänder vatten som bärande medi- um för värmen mellan atommilan och maskineriet. Vid SIR kom-j. mer atommilan' att :alstra värme, men smält natriummetall kom- mer ' att" användas för att bära |'' värmen till: åhgpannan där metal- len: kommer att passera genom en skyddad utväxlare, varvid icke radiaktiv ånga alstras, och sedan kan påverka, turbinerna som Ari ver ubåtens propellrar. :I stället för att använda van- liga pumpar för, att pumpa den radioaktiva flytande metallen genom .ett . slutet . system "har SIR:s . -byggare - . använt: elektro- magnetiska -pumpar som ej har rörliga ' delar; vilka kan slitas ut. Den metalliska vätskan : kan pumpas genom systemet genom magneti mets utsida. på plats 1 den rn stör som" en 20-väning Å utse "på 10 MAN Kronor TN eta Om luft eler vatten kommer jättelika: stållulan, No 1 tomubåten —: förutom” ”atomage- ig iska impulser från” syste- |. Kontakt n med natrium koi e mmer denna att häftigt; förbrinna 'med Därför. kommer att ha ett' sä- ör -läckor, - framhåller . tries: en violett låga. SIR:s rörsystem kert larmsystem fö för att till yttermera visso i säker har Generål denna - jättelika :gl gar” 3850-tonsägget . av sbyggnad och går I yv från kgyem? trycket i en bilring)'. . Man :får konstruktionens '; tioner då man av G;. Harman, en de byggnadsingenjörer som engagerats till projektet; blir.be- ledsagad = genom mn smala ytan; polen”. ga :. märkvärdiga. hända om vi inte förutsett dessa. ligt kunna insidan ”(ungefä Yr Electric! byggt ob, -som. för" aggregatet. "en" av: de två isatt kränbler.. en" äv General :Elec- Projektinigenjörer- sevsä- 'kert ingenting . allvarligt. Men vi laborerar ' med "material. som ' är radioaktiva och "ldfängda.' 3 Så för att försäkra: 055S 'om et placera vårt aggregat 1 en bygg: nad som var fullständigt tät. — likt, ett stort. "vattentätt. skott — . ställningar som. pekade" ut fran Och det : är just på detta? + konstruerat. Den : jättelika. stältollen har' en rymd 'på 170 miljoner liter. Man kan pumpa in ytterligare c:a 200 miljoner :- Uter luft utan att nå- gonting händer. De 600. stålplat-. torna "av. 25. mm. tjocklek ärl; byggda för 'att motstå ett tryck långt. över c:a 1,4 , motsvarande en” uppfattning om ldiga. propör-. ” "-Ningsmätare. mellan pelare. Des- - blir farligt vid varje punkt. : detta "genom att införa spän-| sa: mätare ” säger oss då: trycket Vi « ' ptjämnar. "trycket genom 'dom- kraftanordningar.” | Uppförandet av en "byggnad av ett så ovanligt slag som detta er- fordrar givetvis all tänkbar tek- nisk - expertis, Först placerades Plare på en grundring. Pelarna, 26 till antalet, är rörformigt och äv stål, 23 meter höga och:d,6 tjocka. « Sedan " påsvet- ” 78' . "stora '- stålplåtar i : pelarnas -ändår- "tills .- det hela . bildade > en jättelik. cirkel; "Tills ' det "sista; hålet vär; igen- täppt” fortsatte Harman. — ”fick nästan värenda' man något finger: - skadat; ' Man , leker inte hur som helst med 25 mm tjocka stålplåtar .'.som dessutom - flåxar och far hit och; dit. i vinden likt ett "segel som slitit! sig. -Men då cirkeln en gång blivit fultbordad, var .'plåtarn; tvis ett: fast bälte”. i från.s. den”: första. 'ankrad hängde bottnen':. neråt: värefter'byggna- FRIA ORD Litet varfagsfilosofi över etan stående rubrik om litet av var, jag och han ja Fömlar äro ungefär lika och goda vänner samt intressera- de för gammalt och Nytt" och - 4 de" flesta fall av samma åsikt. om: » det är så ” angående dansen ve som försvarat den med -bibelri u- tan att veta att den gamla.dan- sen icke var: pardans ' utan" män och . kvinnor dansade var för sig eller - några tillsammans.” Dansen för Herodes blev ändå: orsak tin Johannes döparens död. Jag slu- tar > med": "några citat ur .Svensk Uppslagsbok; :' De . mera : allvars- tyngda romarnas Anställning til dansen. framgår av Ciceros ofta citerade ; "I breus” Den antika: dansén' var: "kör: eller solodans > och dam! modern) «skap. och annat, JP har skrivit under ovan- sedan lång tid' bekanta derfundigt ting, ofta, ytligt sett, omöjligt att förstå, Det finns sär- lingar bland genier, också de o- möjligt . för.” vardngsmänniskan att fatta. : Komminister - "Karl Carlén i Ve- inge (åren 1863-—74) var en man för sig av djupt originel läggning och en. stor begåvning. Carlén var född d. 14/2 1819 i Dingtuna, Västmanlands län, Fa- dern "var jordbrukare. Kommini- stern i Veinge' var inte som 'an- nars. var. mest vanligt. bland hal! landsprästerna - av. chartuansk läggning — :tvärtom stod han, lä- rromässigt de 8. k.. ”läsäarna” med P, Pc Waldenst i spetsen, nä- jag. ej. men det är många "ord:' ”hemo":'saltat. si ingén.: dansar nykte; (runddansen med herre renade :till ett: pår är sa Liksom så mycket den” restes "på". denna :plåtsektion fö : plåtsektion..; Varje: sektion hölls > på. plats, och 'svetsningen skedde . från . långa utskjutande ”mastliknande .' byggnad . riten. "Det hela" påminde. om: ät jättelikt" paraply." cset : Därefter vidtog” kanske den 'o-” vänligaste. delen "äv byggandet. Sektion "efter sektion som sam- mansvetsats.:” översmetades'. med en tvållösning. Luft pumpades'”in i den .:tätt . svetsade globen tills mån "uppnådde: ett-tryck av 14 kg/ecm”? Manskap gick sedan 'no- ga över varenda. svetsfog. och såg efter om såpbubblor bildades.:In- te en enda läcka hittades på nå- gon av de tillsammans. 8 km lån- ga svetssträngarna. ' :D& detta var. klart. fylldes gets. ;botten, med :30,000. tor £fyll- di terial "som. utjänmnades bombare. Klipp närt - ; ovanför ;; : svarta stälkupolea i "ett. plätt dis. Harman .hasplar i; i sitter i "Två sfärer som, skär varandra är en synnerligen. ”håll- a . konstruktion”. O'Den. Ytan är så stor att .mån- : saker Vanligt : New. York-väder.. varm sol på ena sidan. och en . larvind på den andra? ett: plöts- stormigt.” > framkälla: trycl att : "göra bucklor: i stålskyddet. Detta är- proportion: än skalet på ett ägg. lågtryck ingarnåä.;. Des- sa är byg som; mindre tunn: tt kupölforniat betongfundamentr;. liksom! ett: ägg" i en äggkoppi12 meter:av: under- sidan ,. är, placerad.under marks ; Resten; :rymme ningar — högre än 'Niagarafallet. Klotet mäter 215" meter. runt ek- vator” : — tillägger Harman, som om-- han" resonerade”ofir en": Helt annan. värld. barometerståndet så. stor att : transporten av det: farliga bräns- ON | jättelika: blybehållare. - a. | tomubåtar : måste : tillfälligt” Jad- 5; .avdel- till. ett. plant golv-paralellt med markytans nivå, På detta" golv skulle :det nya” aggregatet byg- gas "upp och provas ut:— i den. största. luftkonditionerade glob som '£.; n, finns. Det finns en- dast: en endathfttät sfärisk in- fångsöppning :genom. -vilken. be- jäningspersonalen skall; z Andra är reserverad. för en trans- F>oxtanordning- på: vilken stavar iv: ”U-235” kommer iatt' förslas.i Även: a- das... upp, och! detta” är. just;vad Som: skall.:ske' vid; globen -i=en,.ö- vanlig .; betongskyddad; avdelning kallar” ”bränsleserviceavdelning; Nr .,y f:atomlaboratoriet" kän man ” en: skalenlig 'genomskurbn medel sge' processerna >;för preparering av” de' "varma” stavarna: = al miniatyr. '» Maskinen som” delvis ::”brända” som "hänger" i en 40 tons. löptra- vers. i taket; Med: denna sker let til önskade platser: I kapseln bens vägg. Inne. £:en tunnel, "och HD Här :— bakom 1, 8 meter, tjocka betongväggar -— grips. uransta- varna åv.robotarmar vilka: styrs av: personal: om: ser på dem ge- s göm 2. meter tjocka fönster fyll- |: a om intensiva en.”En löptravers på ,avdelhing- ens "utsida firar ner en lyftkrok och lyfter en behållare genom ett hål i golvet. till en djup tunnel : på vilken en annan vagn mottar. be- hållaren som sedan kan lagras På lämplig plats. En eftet en plöc- kas: uranstavarna.; uppsäv. rotbot- händerha.; I avdelningen. kän en anordning gripa och lyfta” ett ton ex plocka”. "upp" ett idricksglas” på solvet: utan: att krossa det.” Ge- |; Aöm : denna:; <lyftahordning Ppasse- rar : del”: i | maskiner, mellan: nHlaceras i'en häck där tonvis med vatten" rinher. ner. Arme; så tag i. staven och, fö; "ndersökningsståtione öga känsligt för 'rådioa ning: noga" undersöker. staven samt; inregistrerar. resultatet: En tredje > . robot”. inspekterar, staven svänger en sti r arm, HE. igen "och ivlastningsanordning: supptar den= Då mesta" av 'stave das ännu en "gång? tionen - förs sedan. till en-»avkapp: I ngestation. där "en: stans :och en pareras:. Det:som blir, över fattas |. igen av :en "robotarm :och forslas till. plåcerar varje bränslesektioi rå. Han: verkade med framgång i frireligiös' riktning; i veingebyg- den. Han ägde stora .förstånds- dch ovanliga predikogåvor.. Utan koncept; kunde "han" hana, en 3 timmars predikan. .bränsleserviceavdelhingen. I. . Tönnérsjöbygden ägde vid denna”. tid..en . religiös väckelse rum. och en friförsamling tillhö- tande Svenska Missionsförbundet kom sedan ' till, C.”höll' ofta bibel- förklaringar för dessa från 'char- itianismen fronderande tönnersjö- dor, Uksarm i Halmstads missions- n tung, genomskinlig vatt skydda.mot den radioaktiva strålning- |" Åv: en "närståendé. meningsfrände och vän 'beskrives han i efterläm- t ckningar som "”en stor trustäd med stora gå- itt”- "väldiga stålgrepp: eller £ bränslestavarna, s&enom ;en :omplicerade; ; auto tiska En längre stå mäts tt". pår stålfingrar: och "tropp” "möd”ett som "imponerade - "på" dem . han som i beröring, med. Hans tanker griper] a Ii Ehdast : en del”. av: själva är:s..k. bränslesektion; En och. för. sedan" unde n staven Brå N religiösa” riktning han' före" este":den "kände 'en: mekanisk. anordning som ; skulle | genom." robothänder- en ulle stånd i diameter tunnare ordnade ordning. . äv I Vagnarna, "Kör | in placeras. = uranstävarna "tillrätta Ingen vet hur. detta” gär. till eller "hur "sta varna ser'ut i verkligheten. "Men då de" transporterats. ut .. placeras de i en. ring av rörformade: hål i en kraftig blybehållare:1,5 meter :.och "2,5: meter "hög: Dessa” behållare transporteras”på/ en liten 'vagn på en. n-transportal behållar och > förseglar' dånnä: Dessa-> placeras: sedan -i; en stör blybekällåre, transporteras. ut..fr. serviceavdelningen . samt; placeras |påi: en ..transportvagn för. trans- port”. till. ett atomcentrum, där materialet -åter kan” urananrikas. till ”färska' stavar —'I stånd att :gehom". kosmisk: ineldn.. driva, Sea | Wolf, eller. någon . annan. liknande. ubåt: ytterligare. 50,000-7 Kilometer eller "mera. - togs'-dansen:i denväldsta kristnå kyrkan, och inflikades”i; riten vid räster' påsk: och pingst:dansade” och 'kotgossal "heliga; danser vid "altåret :under- körsång: och pantomimisk framställning” av. 8 vangeliska händelser; Ur. "Svensk bh 1 . SN Gudmundsson, S Össjöahut, Vivljunga. de: större: kyrkliga: festérna. Vid |. Veingekomministern: . som blev. katolik. Ett” Månniskohjärta & är ett 'un- | veingekomniinistern un” Amerika « för att predika för de svenska emigranterna därute. Han kom snart hem. Han Slog då alla med . stor häpnad -— och väl även be. ' svikelse. Han fördömde och för- nekade nu den. Lutherska läran såsom villolära och tog steget ut och övergick : till den Romersk» Katolska, En märklig utveckling, : tydlig svärmisk, från svensk hög- kyrklighet via Vgkyttlighet till den påviska läran. Hans ärlighet tvivlade Ingon på, men slaget var inte desto mindre hårt för..de som andligt och reli- giöst stod .honom nära. 1874 er- höll C: avsked från komminister- befattpingen -1 "Veinge och året därpå. . från - prästämbetet inom ' svensk. statskyrka, Helt naturligt f. ö. emedan hän då tagit steget ut till katolicisnien. Ar 1873 reste ' han” till - Rom och där blev hån vigd till katolsk präst. Som så- dan verkade' han därefter först i. Malmö öch sedan i Vadstena allt till. sin död. Där dog han d 4 mars 1903. Trettio år hade då förflutit ef-' ter hans övergång til den katol- . ska läran, Samme vän till store vältalaren och eldsjälen” som nyss citerats: kunde vid detta tillfällo skriva. följande: "Jag känner no: iom såväl till tankesätt som van- del: ; Jag, högaktar'. honom: för Hans stora förmåga St 'med.' fånga andra tills han blev kato- | lik, Detta var ett. så närt slag för... både, mig; och stan dukat Men , han ' avslutar, sin minnes: teckning , sklunde a, frid över den hädangångné. Han ville göra mA dh utforska det rätta, 3 men - sanningen , om- den "märklige och ' vitt: kände komministern i Veln- Ber. lorna. '.. a EA " Skolkökslörarinnan, -. Gertrud Bjärbö; Båstad, har anställts som ' €. 10. "lärare vid samrealskolan'1 Ängelholm; . RA fegeringen här Båstads - köping' hemställt om tillstånd att Jåria: 70,000 kr. på 20 år för'€lek- triska kabelarbetén och omligg- ning, av gatubelysningen vid Lyc- kebacken.” Lånesumman motsva- . rar ' de "beräknade: kostnaderna, Länsstyrelsen Har intet att erina. ra mot bifall. , . "gick sanima ill Örkelljunga vilket kan betecknas som det Ne alften. av denna by hörde till Hishult, den som, låg närmast Skåne, hwarötver fesolveras. att de må gå till "ja, nen böra gifwa tionde till Hishults kyrka. och Prost". Det var, » den första antydah'"o om att dessa tre byar ville över till Fagerhul i -kyrkostämirmeprotokollet: Men, fogerhul ib blev Elli slut. verklighet, ”så att dé" själva "kunde få gå till. val ' : och välja” egen "kyrkoherde söndagen den 11 sept. 1949 och härmed ' var. "denna. gamla jönskedröm uppnådd. Även hade. förut två byar ! övergått från ”moderförsamlingen till. annexet." Det var smedhult ” | a , som övergick” till Fagerhult 1926: Sedan var det Längalt som över- on år som pästoratet blev självständigt. Boalt har förts. ser FARA A KAPA NS SPARARAAD ER YYYv RAA ARA ASA RARAARANSAKA ” olägenheter, att. vara längt från sin huvudförsåmling, med "långa I och dåliga vägar som förut är antytt, Det var lång väg läsbarnen , . hade: att, gå ända till Hishult en 'gång i "veckan i ur och skur, öch .v. nv mänga: andra” olägenheter? .Bokraterialet ' var också förlagt i-mor lv : "depförsamlingen. Sälunda' framkommo. fagerhultsborna. meå en, an-' . sökan till Kungl.” Kammår kollegiet den 7 december '186 om att få "utgöra ett .eget pastorat, Men "detta Blev: avslaget tre CC därefter, "och bestämdes att: de. skulle förbli som det av ålder värit. - - Ingalunda” var, "därmed denna önskedröm” slut. Det kom fram i en annan form från "Luhäs domkapittel med begäran att. Fagerhull - skulle överföras till Göteborgs stift. Genom detta kunde" mycket. ar . bete SPAraAsS,' bl. a många. onödiga” skriverier, som inte: alls voro, ; till fiägon nytta Ett annat förslag framkom (var en upprepning a . +£1886) att Hishult” 'skulle. bli annéxförsariling till Knäred. Men detta pråjel t "syntes inte "tilltalande på grurid av de' dåliga vägarna dit, ””gorå då fanns 'och som gingo fram över: 'bergsryggar med halsbry- stande' stup. Men "att ”Hishults, korn "märkes ' n inte "alls ville tillhöra Knäred. Till sist-an-.. ”Det' Passar inte att tillhöra Knäred” ”régall med, » Hish, Constitorelt pastorat. vilka, inte kände ken kyrka de "vil rätta därföre , H AAF PRAK SB ert PL AADMP IP PIPA DI ASP SERNER RF RISIIS därför att den härleder sig bort i 'da Kan det möjligen leda sitt ursprung till den tiden Ivar Axelsson” . Tott, tillhandlade sig ”Itzolte län” gen Christian Ii mitten av 1400- talet. en 'ganska avlägsen tid. Måhän- : (Hishult) av den danske konun? ' Detta ansågs då vara . ett mycket -värdefullt län på grind av sina naturtillgångar, näm- : ligen sjö- och'myrmalmen. Detta område fick I. A. Tott som säker- sz het! för ett lån: till konungen på 100 engelska svarta nobler: (P. von : ”.. Möller s. 129) som i nuvarande "myntvärde' är en ganska stor sum- ma. Länet omfattade även er del av Fagerhults a:n, Det kan ju dä” vara en möjlighet att hela pastoratet Fagerhult kom att lyda un- : der ovaÅ nämnda län och fått samma präst, Detta fastän de båda : paåtoraten ligga i två olika stift nu. Men man får tänka på att' så ” "var det inte under medeltiden, då båda landskapen hörde till Dan- - mark och lödo under Lunds stift. Prästbristen kan även ha inver- kat och "sålunda bidragit till en annexering: ett sådant skulle för- ", es - beredas ' : av " superintendenten = biskopen), ”en lärd män”. med tort inflytande och t. ex. konungens länsman, samt en högstående. ”adelsman”. "Beslutanderätten läg hos konungen. Som förut är an- tytt” om kyrkojorden' i "Hishult, fick konungen ge vika för arkebi- ;skopen. i det kyrkliga 0 och träda tillbaka enligt 1443 ärs privilegt ee Enligt Falkman var r Hishult | episkopalt, "men. nuruvida Fager-. . hult även var sådant, är svårt 'att avgöra. Detsamma kan sägas ; om huruvida. den ena eller någon av de båda församlingarna un- - er ett tidigare skede varit lydande. under en ”patronus”. skulle väl i så fall ha varit på Ivar fogenheter att handla och vandla över sitt Jän som han ville, I så ; fall "kan : han ha ansett att inom hans länsområde det kyrkliga "skulle endast ha ” en centralpunkt. inte med säkerhet avgöras, ty det som ligger så långt tillbaka, är, knappast möjligt att få någon bekräftelse på. : Detta ' Axelssons tid. Om han hade be- > Denna fråga kan troligen . -Eftersom Lunds stifts Landebog 1569 inte har några uppgifter N att ge: som omslutes av ett töcken och blir rätt mager "hela kan » vara rätt naturligt, ingen präst eller prästgård är för- . om Fagerhults pastorat, blir. det en ganska lång tidsrymd på uppgifter. Det Lå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.