tt "> ”LLördagen-den:24-jult:1984 -” oOSEPYTTTTETTYFYFrTr YYYSYSYTYTYYTFFT FFF) Dagens narin" 2, VERISTINA.; Solen :går upp kl: je : och du täljer 'dock inte "hans dar, NN Och tyst flyter, böljan i hävets i krävde "25 liv I NEWYORK (TT-—Reuter) ,, Den: värmebölja som. har "dragit - fram över méllersta västerns sta- ter: rapporterades "på onsdagen" ha ävt 25 dödsoffer. Rekördtempe> i lraturer från '38 : grader i' Kansas 7 City till omkring 46 grader i Ful- i ston i Missouri” uppmättes: I Spring= stannade kvicksily-/ : 5-gradersstrecket, - Mot "Monsdagskvällen - verkade: det. som ” lom -värmeböljan var över. för-den- na :gång."I: Chicago -föll tempera- turen : 8: 'gråder: på : timmar. i . T Arkansas har värmen gått härt åt ' fjäderfäavela och” tusentals «: kycklingar" har” dukat sunder, "+ Ett åskväder” drog: senare fran över Newyork med en" ”vindstyrka av idrygt::30 7 meter per.sekund. Temperaturen föll 10 grader på en timrae 'och på sina håll blåste träd - joch lyktstoipar omkull I Penn. Yan dessa ” klyftiga" ord vet vil sommar,” Ty! regnar” det: för det” mesta. I förra "veckan Slogs visst” alla Tegrirekörd. och alldeles speciellt... gick: det ut: över Mell- bystränds B idortsförening. . Den Sr och: detta får s-"en förlust. på - Men det: hör till yrket. att "Vädrets makter. kan ta risker.” man . inte Arada över, förklarade direktör Sandbetg; "själv; som ”f; ö, ä deles: bind varför hans hustru, och en "kamrer" får stå för mindre än 36 är 'och under hela denna” tid här" det” "inte hänt mera än" en: gång, förut. att det regnat Jalla” tre. dagarna under!-en -tre” "| dagarstest” Och. herrskapet Sand c berg var så tillmötesgående; att (qe: - förklärade; satt; de: mycke t gärna ' ville komma igen ett an- ställe” som Mellbystrand- när! det var: ;Uppehållsväder. ' : ponerades, storligen a den stora publik som ' trots hällregnet:. än dä: sökt: sig "til "festplatsen. ' skall : det låta och ! vi. får höppas. ratt” ""Badortstöreningen bakslag till trots! kommer igen till-nästa år. ”ANltid | "skall det väl inte "regn juli" fast gets ser hopplöst: ut får; arför grönskar” gräsmattorna på" Fåregården. så, fint? Så brui- kär:"det heta i | direktör : Färe" där han gör” pros rr” sina fina: pumpar bevaltningsaggregat. : Dernd n'inte, haft så/stor åtgång ViTår > åtminstone i södra! och”. har på tien verkligt vackert och ovanlig "blå till "oss." Det är ' I iSyracuse där det var 34 gra- der 'då ovädret bröt ut föll tempe- ratuten nio, grader på: en: minut: URG: En tysk Lcd sbog- serbåt Emil”kantrade och sjönk på onsdagsmorgonen när den skulle ta det danska -motorfartyget Pasadena - på 8,600 bruttotor "under bogsering. . Bogserbåtens”- 'maskinist drunknade, medan. befälhavaren och de två öv- riga besättningsmännen; kunde räd- Snarkar han x det fö: sta hennes skull! Sömnens” problem" är; -fortfarser i de något av - ett olöst psykologta». Jock biokemiskt mysterfum, ena-' : des man om vid brittiska läkare- « förbundets årskongress i Glasgow härom. dagen. Man: vet fortfaran- de alliför litet: om detta ”ingen- | bördet. vi: tackar och sedan" väl en "prästkrage; mer det ovanliga 21 med -”den” är at "den" är "dubbel; vå varje "sida, Blommornå äro stora och vackra och . pryder fint redaktionsskriv- tar vi på nästa naturunder, 1 .den' trevliga ' "tidskriften 7 mina hittar” fönda "Halländska. "damer. där lingskan först. Men ' även '/ ; landstingsledamoten fru Margit Olsson i Genevad får sina blommor; Den kvinnliga re- -Portern skriver på tal om "Plön- ninge lanthushållsskola; där sty- reisen "enbart består av kvinnor, bl. a. följande: ” En av dem är fru Margit Ols- sön, landstingskvinna sd: bor i i Vi brukar säg at Janthus- /mans-land”, sin hjärnan, :jvad är det t. ex.: som gör att en imoder - kan sova "lugnt .till- dånet av -lågflygande” réaplan men vak-. nar vid minsta pip från sin .baby? Men det var inte så mycket. om ”vaknandets under” som tvärtom "om" den. moderna hetsmänniskans svårigheter - «att kunna - somna, de - |brittiska ”, läkarna +: debatterade. - 'Mycken tröst har väl den. sömn=- . flöse inte att hämta :av de'vanli- iga rekommendatornerna"' att und-' vika kalla fötter, "överlastad , eller -alltför tom” mage eller.” "känslor av. ånger, ' fruktan, - skuld, oro : och kärlek”. :Men -däremot "kanske" den hustru, - som: plågas av: sin' mäns ' snarkningar "—'-det lär: visst. före- komma sådana fall! — kan .lätta- | te försona: sig. med sitt öde genom att ansluta sig till. följande" ve- tenskapliga teori. om: den” speciellt I hållsskolan och "läntma i'Harplinge är gifta. med :varann, för: landshövdingskan - har' tagit sig an.den ena-:och Jandshövdin- gen den andra; säger fru -Olsson. : Plönninge -- är " en - stolthet .-för Halland; det är. bara' så att sko. lan”i likhet med alla andra har å ' platser, : 30 i halländsk landstingskvinnas tankar »-kring + och :-: yrkesskolor, särett «skall. byggas specialavdelningar, BYy- nékologen blir: först klar, öron- näs-och-hals får- vänta: ännu- ett d nslagen :räcker! inte. isjukhuset i, Varberg blir krohikerhem, -länets, nya epidemi kömmer ätt byggas i'Halmstad, . Undervisningén vid' halländska manliga ' srnarkni Föga Snarkriingen är »en imanlig ata- vism från grottmänniskotiden, . I dessa bistra tider var det den om-' . -tänksarime "mannens ' metod att | under sömnen : skrämma - bort: sa- d Htandade tigrar, m och andra inkräktare —; andra: grott- - män ' inte att förtiga — från den 'äktenskapliga " bädden. 7 Nutids- kvinnan ” bör .! alltså i'sin' fmans' Isnarkningar: inte höra ett: förfär- ligt oljud utan hellre en den kär- ”Jeksfulla " omtankens , höga visa, helt exekveråd för hennes. skäl — vittnena "påstår - att ni. kör: de 100" kilometer i' timmen, H 3 oe 4. — Det var en evig lögn, Jag I hade ju inte kört mer: än fem mi- nuter. " - ö " Läkaren: .— T én av "de här H tterna i kväll. Och skulle ni' ' table åtar ni en - tilll "vakna I mörgon adeting-' av” jaktmarker. : arjaktens Att jagas 31/1. räv fritt. jagas inom 1955). för. tämman - "var: välbe- t.. St : ön och I "besluten, enhälliga., ; M bortarren gfter har, lor har: varit ett bekym- mer, berättar: fru Olsson: Atmin- stone vad "pojkarna beträffar, de stöttar. hellre » gottkiosker '. och stationsväggar om kvällarna" än de lär sig någonting i yrkesväg. : Vissa - kurser, "till: exempel: gnic- keri,; har. helt ”enklet. inte kunnat hållas: i, gång av. brist. på. elever. Och :ändå är: minimiantalet del- tagare söm" ' krävs för en kurs satt :så' lågt") som till åtta. Flic- korna" är ambitiösa "vill: sömma väcks inte :'lusten; till; hantverks- ått gifta. sig, då kommer 'de:. Hallands" 'skogsbygder, « där det fram 1 ;vinterkvällarnas mörker, ligger , ett: par yrkesskolor' som haft. 'gott. om "elever. "Men där finns det: heller inga" kiosker ell ler .väntsalar med » fnagnetisk | dragningskraft; t » Hårda;”men kanske sanna 'ord etter finns' det" någon'söm har något. annat: att. anföra, i såken? RRESTETTYTET IN TYTTYTTN | föktiskt: inte" men"nog är de" rätt sk; träffande Å "denna; uhderliga nat är: ty "de! ville 'se ett sådant d å sig” tillbaka med knäppta Halland. ” "Med:r ställetithar han! vi en? Värtikel om TA Och | väva... Men | hos: spojkärna |: nytta”. förrän, de står i begrepp tl kan vara ganska svårt att ta sig]: J. a, täck, ägg" pladen” här; &g ju till- resgodset ?- Tack så skyndade: t; ur, kupen; | Det: var nästan med: saknad Molly såg ho: nom' gå. Han vär, i älta al en re "ett: land; "därchon tillbringat € eri. så angenäm semes- ter. Nir skulle” hon: Bli 3 ensam he 12” två" timmar, mötte: he nine" på: station "Spegeln; "mittemot vis hagligt” fyllig? ;ljus”) "kvinna, vars lighet," 7 sont ar främmande fö allt som "hadé meå ett vilt 'och' ä ventyrligt; temperament: tt göra. Och ändå "hade hon upplevat: ett” ; äventyr, ? näp, on: Ju vände" hem från Paris. . aldrig: > berättad. namn: för. honom det var: rena dårskapen. Tåget ”. "ångade Ut” från statio-. nen, och Molly: Charteris ' lutade och ' slutna” ögon. > Det en visste var, att. hön” undvikit: allt som. lätt "kunde" hatt-ti; ] oändlig räcka nald "var: . konservativ? milt” "sagt, i sälskap/ ned en" "främlin, haft Jhenne”med. si Men' Hon”hade inté på någöt sätt glömt > att” hon” "var hustru öch mor." Hon hade :rest' till Frankri: ke för att tillbringa, fjörton. hos 'sin "syster, "som hade én do - ter” i'skola i södra: Frankrike. Flickan: -hade fått lunginflamma- gen. att resa ner till Rivieran. På så sätt blev. Molly lämnad åt sig själv” de sista dagarna. Fyra da- gar. innan hon" skulle” återvända till.England, 'råkade "hon gå in” ett "café; vid La” Madelbine för att jag: håde 'glömt: bortmonn nn på iraren rörde vig mössan öch : i innan, Reginald] ; Le hela yttre vittnade; om: en ,alldag-| 39 tion, och Mollys syster , blev tvun- 1: dag med ho iver" hans 0; irdighet,. h dé d mrdalade på årata , det. Men” inte dagen -— ; hennes” . [tåg skulle gå: strax efter, lunch Sr hade han: fåttat: hennes” händer och om ; Reginald" "skulle" få? reda - ät |p&.att; hans" hustru "hade" tillbrin”j7 gat fyra svindlande" "dagar i Paris |. fatta namnet riktigt, sämma” dag” Män” hon hade känt sig så: bekymrad I Mee Hä ärliga, rik ; nästan” Mörtroliga dagar. jme Savia, dem: sökte Pressa fråm att han inte hade nöjaktigt: sätt = "hemma Lå Engle Pacer 2 ånnu;i mindre, eftersom hon röst :blev 'mycket ägmäld — att vi ännu jär” främlingar: för. var- ann, "fastän vi tycks. känna 'var- andra” så bra? "Jag undrar, om. ni ens' kommer ihåg: väd:jag'] heter? : Te Jö, jo; svarade Molly snabbt. Han' hade "presenterat" sig. första dagen, men, hön ”häde inte. opp: Jag vill inte fed öm ert namn UTqmii inte 5. Hege i Det var då Molly, som plöts ligt, tänkt sig- -tillbaka” till präst” gården i Sussex, "gjorde vad: hörn aldrig "hade drömt” om a hön skölle göra” 2 rä på mig, Hon lyck I deg. förhindra e en > rodnad. M Tra” "anteckningar; och Hjärfat” slog i henne som en- fågel i-burs:a Del här vari RA och. ganska: ge ; fon såg Röginal gå dr länina; dörrenspå för till «Tyskland. "kMannens; röst. fortsatte därui e Molly "kunde": inte: uppfatta” ett i” kände; hur knäna” ska on 8 skulle helt: enkelt en väv av Jögnetr: Nej, "Pott. ä "atlåndet i många" år, i : lodet fusbde upp: i Mollys :kin- der; Bara det kom'fort. Hon skul- i vingen; längre.” Och Reginald: har n, brådska,” när" han tala? 0, det verkar som: om ber: | sonén ifråga. Dråycott, skulle ha + träffat en. engelsk dam dd. Paris, som hah blivit alldeles förtjust. i Han "ryckte, på axlarna” Jag vill - vara. kritisk, men" nog" ser ut. t Nå — summan > äv, det hela, ä) 7, att, Draycött dött sach lämnat. allt nån ägde åt hen- » En, riktigt vacker, lit i för- ”mögenhet., säger. "George... , =O: .suckade. Molly och sjönk | ned på en, stol; med. ryggen åt sin . make. [0 Jag Ä är... Jag menar inte.. i, hänseende, 2 1. [randér iköper! intind kreationer; bestämmer de' sig än- svens FNnas - goda rykte. i kläd- At vi, kanske ' inte är så personligt klädda Ar dividualisten' skulle ö) i.ju.alla; Men:när det vi Bno. gäller. kvalitet och. allmän, stil har änn att det rör. sig” "på topp trots att fölk: för närva« "bilar”ock höshålls: valdrig; förr: skådad Tädet,, som. vä g och: tabellerna ' till: förfogande för en körseld av frågor i detta si TOS Dr gär td ö: fråga utan en fråga an ing. 12” milj. teten, ssutom såldes' det dåärdiserar ' sig. i sin klädedräkt, strots' att könfektionärerna' står i Kontakt med'modeskapan- "runtom" i-”världen ; och 'det knappast”: någonstans. "i Europa finns : ett., sådant urval, som. här hemma i våra svenska butiker — och . då: menar jag inte. bara de Åstora varuhusen: utan alla de :tu- |sentals välskötta detaljaffärerna och trots att man. nästan:kan tala..om :ett överflöd som. försvås rar valet «qQ CH. gör. r. nödvändigheten :; att-: bestäm sig. tilli.en.själs- vånda. Det. är: ett, faktum' ätt mäan-utomlahds på. långt "håll kan konstatéra > vatt” här: korhmer de] svensker.'det är kläderna som gör det.-r Er året, har: alla svenska abardin, :andrä: årel "I glencheck. Damerna Har”alla' ka- melhårstockar: : eller: vändbara |poplinkappor.s och: nu ”snart blir det... väl tweed med: 'sammöetskra- ge. Och alla" "är lika: "Barnen har paralello-- Her islandströjof.! 'mo- hairscarves - och. sammå” ckade |yllemössor. 'och flickorna har al. a: > korta: v jackor med. nedhasad -slejf, Det: erkligen rik i genomföra standardisering : och i ; Itill råga på” alt frivillig”: 4-0 Vs — Egendomligt nog tycks kon- fektionärerna - sinsemellan tänka I ganska lika. När:de väl tittat på |” de. utländska: modépotentaternas nie- Mrs 'Dearmer, - : Just ' det, "svarade hennes man, och ; ; tillade ”eftertänksarht: Visst var hon. en ganska trévig I de till” den bestyra RS maké. age blir väl den schlagv rn | > som" avlöser kamelhäårskappan.: NN ge Ikonfektionerad : : herre IF rutigt twi eedkavaj och beige” byxor Texilrådet, a sin' syn "på svenska Kläder, vr Feso til : skräddare så snart det finns mins ' I yllety; er: inte längre: en -klimat-] Mharnens I " famil: ense) klä 60 proc. av Ka männen, och . hågon 'annanstans i det ' är; aktiskt inte” skarna :utomlands.' Främst.-beror det nog'ändå' på att -kläderna alt." ter”s&:väl,-att de håller sig snyg" . ga. och-> prydliga även efter en bussresa: : eller nattparisares 'på' frestningar.-: Se--på de" svenska herrarna, Rom: ”Trots' att: flertalet av. dem endast” har ” en. genomsnittsin- > | komst, tter., deras . kostymer de' flesta 'utlänningars lägen" .bucklar: sig intej när det; regnar; och. ;vecken, hänger. snart:ut, sig. En; god mätare, på len. efter. jatrapatser.: Utländs : ” kostymerna.; ser vn ergått, behandling Å” vå :Tyg€) ina : ser >trötta - och /slåfsiga ut, utan "spänst: och> leve, Utomlands, "anlitar. herrarna sta -möjlighet;: «Men de. skräddar: ' Joan Plaggen « till" överkomliga "stort :"bättro' än: skläderna,. 'Tygerna. är rtkostymer. :; och » snittet, på-" er .:om : svåra gamla. byskräd-" t: enda'vimponerande är . Belgien? &0ér:8 3007-350 för en.kostym som här hemma: .skulle vara .svårsåld för äT5 Passformen' liknar - ofta. nn. -Berhard Shaw hade i,.sina tymer, men: så lät han också. ke |ta mått på sig när han satt. Här ligger. svensk ” herrkonfektion De ändligt före i alla avseenden: Orh ' inte tullarna 4 utlandet vore så höga ' och om utlänningarna våga- de frilista. sin” konfektionsimport, så tror jag att svensk -herrkon- fektion” skulle sopa ganska. rent i utlandet, ”<'' . Om man. ittar i de” affärer och sina kläder utomlands. och inte i. 1yxbutikerna, så finner . man att de” svenska: priserna. är lägre.än - kontinentens .- billigaste land. Kanske: att' detta: sinne för god "7 kombination av. prig och "kvalitet. hänger ihop" med" -svenskfornas "I sätt. att” se :på proplemet kläder: « i arbetet. ; Har Ni:någon gång .. stått i. Stockholm; Göteborg eller Malmö,.. eller” förresten i' vilken stad :som, helst, strax före butiker. och kontor öppnas?; 5e på de yr” A deras nätta och pryd- kläd på” "deras. skor” och strumpor,.. hattar - och .-.kappor. - a med ” "gamma syn i Lon+ don;: Paris, 'Rom, Bryssel, Armmster- dam eller. Zörich. Skillnaden är enorm. ..Sedan i många: länder" uppiffade, medan. skap, fortfarande är, mer, ligg, kläder,” "att dämerna är : deras herrsäll- ” slarvigt och tt tandard . beror. kanske på a damerna. har” lättare att finna - duktiga och relativt billiga söm- | merskor till skillnad mot "errar- om "måste ha: (mycket höga . inkomster för att hä råd it låta sy sina kläder. I Sverige räcker däremot : pengarna - lätt att klä hela-- familjen - både snyggt :och bt. oe (orden Ns a prop familjens "kläd- ” budget 's& lägger herrarna” ”och damerna "I "Sverigd ner. ungefär lika "mycket pengar på kläder enligt :statistiken. Sedan är det tur. I USÅ däremot läg-". a berlag på vudget, na.s ger damerna, ensamm resten” får 9 de. akte lela”s. PD är inte utan én. i viss tvekan som: direktör Paues förrå'ler 'så- dans siffror. ”Men”, säger han: till slut;-”kvinnangs kamp för lik- . atällighet har kanske: nått längre . IUSA- En-häP's ts : ÅA. g' underarbetets." kvalitet" 2 är, pass: 2 rn gon aggtyp. som inte - bara. plaggtyp, itygval, och färg" skala som man känner igen sven- . Paris, London - eliter. > 1 FIA ae re I änmvabvåra i 120:kronora ; g varuhus, där : vanligt: folk. köper —. kesarhetande : -kvinnorna som kom « - finner man . ofta > Alla klädda. Denna 'omaka kläd- «| MARDA "sTrYYTTTYTR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.