, i YYYTTPYTYPPPR YrTfrY yerverFreYYYYYFF EYES TT a Rn Fn LEA FE vver revytYvtYTFEYYYFTFTETYYYEFYEY ET TT TT TryvvY ” 4 yryveryyvvevYrYeyrvyreryerYrYYeeYyYYryryyYvYyYyTTYYET VID ST. vYvrYv vevevevrvevtroreyrY Ef YYYEPYTTATT h tiska fransmännen. Mendäs-France sade nyligen att ”PAfrika är européernas stora även- ringschefen som vann fransmän- nens förtroende" ta itu' med två andra brännande franska samhälls. Kan Mendes: France. vinna det: unga Frankrikes stöd resp. elimineras. . : nl Härvid här den. franska regerin- gen: och den: koalition som lades tets 'största politiska parti, befin- ner sig trots det' utåt” så. stabila greppet om väljarna i ett inre kris- | STOCKHOLM ns er kar icke undvara. de äldres kultur och levnadsvishet, men i våra 'mo- derna hem sitter. "barnen i högsätet Vi. skolfolk "måste reva seglen och gripa: verket an, Vi de äldres skola tåga sig an de unga. sorg om anskaffande av undervis ningsmateriel och Järare utan un=" der personligt. ansvar var i sin stad: Titvå' ledande berlintidningar stod". . 'tyr under detta sekels ndra bälfes tillstånd. Delta revolutionära parti här d: « följande Den energiske och orädde ranske utger sig för att representera, både ”Arketfslös ; f d. minister” för tyska «är väl de 'massornas och nationens i 50 om att Frankrikes och det plane-! rade kontinentaleuropgiska sam- ordningens främsta problem ä efter : Indokina också fredén och ” förtroendet mellan Frankrike och norra "Afrikas oro- liga folkmassor. Detta "innebär sam- tidigt. att Kontinentaleuropa skulle "4 Afrika kunna få ett ekonomiskt hinterland som” den franske, stats- mannen tidigare jämfört med de stora obebyggda oth rika områden] som. USA för 100 år sedan 'hade till sitt förfogande i landets” cen- ”träla och västliga provinser. Att . återbefästa Frankrikes; ställning i "de två franska, protektoraten Ma- rocko och Tunis samt att för nä- sanna intressen; men har. under åren, efter andra världskrigets slut blivit ett parti av konservativa: och I" traditionsbundna' medelålders" män. Vid kommunistpartiets senaste kon- gress . för. några .veckor sedan" — det var 'den första kongresser; se- dan år 1950 — måste partilednin- gen medge att antalet partimed- lemmar minskades till 506,000 från 900,000 år 1947, Vad som .emeller-- tid. är än mera betydelsefullt är medgivandet : att : bland "de. under samma tid i partiet upptagna 105000 nya medlemmärna ”-endast -' 11,0090 samtliga partimedlemmar ' är nu var yngre än 25.år. 30 procent av |; "En: rad kqlse d gravkors:har du ”Godt kan det: vara ör de" gamla »"gravgård,, inifrån vittnar” de: om tats. mot: kyrkomu: f > hågot slags kvarleva från det me- aförering /Dän, just i dogarna + jubilerande" Sveriges, folkskoll jör, . låg, och hög=' års erfarenhet: : Jol sd innors. tidning den var ”nystar- tad. vid. den tidpunkt ”då. fru val], stad. utslungade. sitt. anatema. över tidens : ungdom —' fann anledni frek s-elel industrin, . sö=; ker anställnin Också blygsamma, i ik mt "att: till livligt instämmande från denna plock är. de" första "årgångarna och refererar de korimentaret, som; då gjordes," Det heter: sålunda: ”. "Den brist” fru Valstad i sikt an för: bittida att. det. sker ett. upp- vaknande för 'den överdrivna hu- sida Kölen; SFT har företagit ett) .; föredrag påpekat .vidlåder även den 9, FR NN . " | våra” dagar, Det är nog ej em dag|- | - STOCKHOLM: i Kanske får vi, i år glädja oss: åt. en verkligt: rekordartåd-lingonskörd- 'söker anställning. ' . Efter konseljpresident ” Pierre mål mäste det franska Kormöinis- " ”Talarinnan.: kritiserade skarpt] icke endast genom att, på stämmor; Mendés-France' tvivelaktiga diplo- tiska partiets. starka 'dragnings) ja den! nuvaran de tidens br istande ämma om alt byg ga nya; sk od of matiska seger i Geneve skall rege-|på Frankrikes folkmassor minskas disciplin, "De unga, menade” hon, - problem. pöret. pr programmet. HM av Mendés-France ora chanser under. det "att, far och framför, allt om. v 5 — problemet. Afrika men den. vikti | att'tyck e mor + är ' deras. ödmjuka . tjänare, vad hans: s plikt tillhör”, ee - gaste uppgiften för Mendis-Francel myankrikes kommunistiska ' parti Alltför stor, humanitet: är tidens om > . är 'att göra slut på Tand de skep- som vid varje val får omkring 5|- stora fel. Vi uppfostrar en ”egenkär |: : pÖN va nas stora inflytande bland deskep- miljoner. röster och "är parlamen- ungdom,', som drar. sig för arbetet. 8 årig näzistminister NM 3 äldre än .50 år och bara knappa tt med. sina tankar allena + pö sikogårdar är ömt "deltid kicks dd it f Men d ringslivet erövra franska Västafri- "att med sin a jéna' - Våra: kyrkogårdar är ämnade eltida ' gravs icket me dess | mani etens . faror, Men let är ej É , kas och Ekvatorialafrikas' väldiga, 10 procent är. under. 30-år, gä” mellan ”grafvarna: kring: vid "att" värd” stilld ”platsér. ägnade ”ossuarier”,' d> v.ts; benhusen, där|'blott lärare 'och lärarinnor; som |— om inte. någonting inträffar,'som. » | (kända och "outnyttjade". resurser, "för ; och sociala jämvikten” i det (frans ska moderlandet, «vC För” att kunna” få detta: "stora 4. s Mendés-France" identiskt |! med ratt återställa” den ekonomiska Det" kan: också konstateras att de miljoner fransmän som. vid. de senaste valen Valde kommunister- na, gjorde detta inte' på grund' av att de. var kommunister utan of- tast 'av opposition mot det rådande politiska systemet och mot den so- 7 | ciala och ekonorniska osäkerhet. som karakteriserar det: franska närings. "kyrkans åldrade”. murar”, (Ör mediterade. ilösofen. och diktaren Hans. Laftsson "i :sin” diktbok "På vandring”. Kyrkogården "som, ett minnenas "tempel, en! eftertankens minnen och meditationer, de” är tänkta. sö Nn Tyvärr att de: vid sidan'o de stilla: lund, är: grundmotivet:1i''en stäfnnj; gsromantil. som, har djupa. rötter i' den Jatherska EKyrkogårds>= | sar 8 ätande: drag. Alltför ofta möter man 'en "obegriplig pietets- i gravårnas multnade benrester lag- rades. upp, tll; allmänt.” beskådan- "de? I 'sin' kartläggning 'av rkyrko- gårdsromantikens; historia, är Carl "tankegången: visserligen, - lika, litet som han i sitt arbete” ar intresse- böra: inse: disciplinens stora ber tydelse, "utan "också "barnens, måls- män! och — den'stora allmänheten, Här ”Pållds? möten om medborgar- frihet; det vore också nödvändigt att komma tillsammans för att reso- nera om medborgaransvar , ande r jehin väta Si sr vigt "eo prat dét uppvä "släktets fostran till spolierar. de: just nu, så .gynnsamma, utsikterna, säger, . och” det "omdömet gäller för en. gångs skull hela” landet. Redån detz. vära ”egeniliga fingoncenira Her” Tralberasa blatsek så att man Kun. | het mikar årgpgn Kyea roma am SE de gå och stå där för att betrakta > . «att gravskickets; utveckling genom tiderna 'påverkat;" denna : diktning ns '— om man räknat från söder.” ot- norr; — 3 Småland, Värmland, | | Kungakalven är äl de halländska ''j brukarna under ligt: åt. Det är bra sällan man är i, till- Den” " kommunistiska - ledningen måsté . vara :mycket medveten. om så - konungens eriksgata i i, Halland pre- senterade. niajestätet. genom hus> djurskonsulent Larsson i Falken- berg, meddelar den senare 'på för- frågan, ” att ärendet. hittills icke avancerat längre är att han på tors- dagen haft besök av kabingttskam- denna möjlighet. För några. dagar sedan ' reste kommunistpartiets 1e- dare: Måurice' Thorez, - åtföljd av sin - hustru; parlamentsledamoten Jeanette Vermeersch, åter till Sov- jetunionen och. det är. mycket san- .derlig, ja. en: helig plats, d ståndelsen, 'Den' borde: vara en "folkliga fälle : konstatera att en äldre säger ett tillrättavisaride: ord: åt en. svärjan-], de gosse, på gatan elter förebrår ett]! barn för att det skriver på en vägg eller! sparkar ' på en 'stupränna, spottar ohyfsat : eller . knuffar .till alarna, Hälsingland, och Väs ånnu ingenting, sägas med bestämd. ... ingonen var för : " marherre Tamm, Härvid har över-|nolikt att-han: en längre: tid, kan- begriplig. pietetslöshet | ningen må latte R Är det en förbigående m. mi dylikt. Nej, 4 ” enskommits att urvalet skall'ske i ske för alltid, stannar: i. det ryska ”Kyrkögårdsromahtik, från. Thomas värma av kytkogårdarnas,, bestånd Ir något av, samma . tankegång som . il man ' tröstar; sig så: vackert, medli : > samförstånd - med styrelsen. 4 N, | fosterlandet; Håns . senaste xrys5= | gräv-ill: Carl: Michael” Belliaan” Er re gravvårdar Det urätdriga | att det är inte mitt, barn, jag har i " Luggude seminförening," vartill; pe- | landsvistelse : efter; slaganfallet år st iftsystemet på Jafidsbygdens I u ns inte: med den saken att göra, så TI) sättningen på Sofiero." är äncluten. 1950 varade i tre sår "Hans åter- innebär, visserligenNatt bör: det ej vara. "Sverige ' är ett H + > Alltså kommer denna förenings sty- komst-till.Frankrike för ett år. se- örgivna' gravar.i sinom tid måste kfolk 'och som ” sådant : solidariskt; " "' relse att urder den närmaste tiden dan ., har icke. förbättrat” partiets | ämna -plats. för ny gri sybebyggolse, |. / => — göra ett besök i de halländska ayrs- organisatoriska s. =, status... Tvärtom, nm förunderlig förmåga att: trotsa: Te) N en : , hirebesättningarna,' och vad därvid | inåt är" "kommunistpartiet Svagare; den" och? leva. vidare” som. maske- - överenskommes skall senare under: | ärt "någonsin, trots stora: framgån- are "| rade! ana I ställas prof. Ivar Johansson för ytt- | gar. vid. valen; De; traditionsbunde mot medeltidens av” pekar "att. det tagit I " rande, Professor. Johansson, seriest- elålders "män som :under nälokalla” 'kyrko- för: det: lutherska. kyrkogårdsidealet I rar f; n. utomlands och saken blir ng ”ingenting--lärt och ingen- j - ha y uppstaplade. att förverkligas: "och. "att det skett | » alltså. först avgjord, någon gång i mnistska varollemna. och m ar yrk ogårdarra: som ett makab + skr delvis fråntsandrar; förutsättningar . 7 Or EE ko som - | förhållandena rådde" hos” oss ännu ja . "Inte den. minsta pinne. [2 sate trötta på partiets polE- rösta, are dan oh 4 på 1709-talet; "enlig : "En strandfogde vid "västkusten N dd H förklaring i” viss: mår €roende; på : +. hade + instämt en man som stulit att” ståndsskillnaden' manifestera 4 ved på stranden, Gamle Jöns var närmare - makt nder d tel! livet.) inkallad. som "vittne". Men'då”Jönsia åren; "tvärt det förlorar” politisk "sådan? anda” som: vi Uoner REG E järnbrukstradi- och svåranderi vår grannar ' villel,, "| vandrar mellan 7 gravarna. på . Våra, j skada nägra sår 2 ky . | . Jöns, . ogärna förstöra den goda terräng" ni vare 3 som, går. kyrkogårdar; " stannar i vördnad in. Ca Mom upplag: av "del vittna. Det" 10 lektionen: Skärpan. grannsämjan dem emellan, ...> kora ä ist omen siger för. gravvårdarnas Hamn, och :in- vaster prov, pa. st, förvn gåm-| Gustaf I; 13 lektionen alade vi.om, att bländaren förutom, att t den reglera ” Då det var omöjligt för domaren Famn erna "och der skrifter eller: unnar oss et medita- Å 2 1jusel kså hade till uppgift att reglera djup 'och skärpa, d. v. s. skära. vn att få den anklagade att erkänna ckså' vid" sidan ' då” general | ticnens stilla - stund bortom; var- 'va "i själva: kyrkoruramen, "och pan: på "föremål både 'på längre och kortåre avstånd. Det'bar en av: . + — något, inkallades Jöns s och tillfrå- de Gaulles försökte att samla, fol- dagslivet$: Hets och" bulle dock” en; gång? stått, som ördnads- ett formligt' regeringsförbud 'utfär. "betydelse; "att bländaren år riktigt inställd med hänsyn till i > gadest két till politisk aktivitet, Dennå stenar och gravkorstalar:sitt;tysta bjudande' minnésmärken "över trog-| dades. härenjot "trettio "år "senare. |” skärpån! Vill ingiv uppnå: god:skärpa, så måste man använda en Bten . cos os —Har ni sett er. granne stjäla tvä |Politiskt hemlösa urigdom kan kan- | språk till oss och "stärimgr. oss till nia tjänare I viigården, ”utan tvivel Först: 1814: ses förbudet” ha bitit] bläpdatöppning: Varför no: dettat, Under ålla förhållanden är det väl : 3 > på stranden? : ske vinnas för" en” beslutsam" och andakt; Mm gudfruktiga” "män :.” och: kvinnor”. helt Or . Benhu sti en |; så, att: man: klarar sig bäst, når man vet orsaken — det är mare förd n '— Aldrig der minsta pinne, sva | Socialt. fra; amstegsvänlig och frimo- |. Så ter äl stort sött också Ännu bär: de: "kvarsittande 2narmn- Ti jrag stältand att endast veta, att så ska det vara, utan a att få Pärmar för. t rade Jöns. Efter detta vittnesmål dig regering. Att kunna 'gå i land] den "allmänna bilden, av en, svensk plåtarna Vittne "om: deri. som efter talet; ss anda kunde” £å igeå . förklarades grannen oskyldig. «+. |med: denne uppgift är konseljpre- |1 a Å ett strävsamt Hiv förts till den sista Din . - antkyrkogård, Tyvärr har d te bara i. Carl Michael” Bellmans När. Jöns senare återkom till sa-|sident ' Mendås-Frånce'” störa och vilan, "Medan gravpoesi, utan + ken, tillfogade han alltid "med, ett|envisa förhoppning. Det firins mån- | längre står at! : - tärning diktaren Joh: s s diplomatiskt - leende: 4 : ga i Frankrike som tror att "det SRK Fjärden: nte: lama de; bortgångnas ; ham) ett: aren Johan, Olof in Or I H : " ' — De 'stora pinnarna talade jag är. mannen att genomföra” det” som d All högen. Fit. av: et Säreget föra lj i H ala oa aldrig ombonat k rag. Alltför ofta: möter men en 0- | namn! med, wi ilorisk klang — åter- Er psalm: som" började: med]: "+ | Äkta män och krukväxter skall |. | +; >. behandlas med orsorg, annars raårig släkttradit Lä No d NA sö ition - går do om ut, "Danskt, ordspråk : med fötter i.just' denna; trakt; har | - : NN st . här på ett ömkligt' sätt; vanvårdats. : a . "Man hör ibland talas om män, Ändå lär det. i detta fall inte fråga |: si some s som vill dö för en kvinna, men om vånvård.; satt i i system; ty här våd här ”medeltideris, f karin Lat 053 därför först s se: se på fig. 4 De prickade "linjerna anger i aldrig om någon 'som vill undva-l. stå Iningsyärld , varit," Inför; grav- en stråle från bakgrunden och de hela tinjerna en stråle från själva ra sitt middagsmål för en kvin- sårdarnas bråteshögar på. våra lant« objektét.. Vid. A bar vi. bländaröppningen, 'vid..B tinsen, vid C. bränn« nas "skull, ST kyrkogårdar, tycker man, sig: se hur |. planet och vid .D själva bildplanet. Vi ser; på vad sätt det på bildplanet' > | , I N G. H "Butgin Mr up en stor spridningskrets för bakgrundssti ålen, c och det ä är denna: + - | sp dningskrets. som förorsakar otydlighet. s; NN " «NN : "Hagberg bidade tåligt gudssta- 2 finner vi, att s ;ridninäskretsen "har blivit. p s tens' tillkomst, Harrie ville" hjälp? deas: b jen lilla bländaren. Ljusstråtarna skär varandra , . till att förverkliga denna stat re- går ed egränsade TE z ONS : : : dan här på jorden, Eåda paris fall, beh dl vägen. . förfäktade sina. resp. ståndpun”. " andling, av,.de. arr ter med ett imponerande upphi av lärdom och skarpsinne, Mc ; mö öta alltför den som i Expressen följt Harri och; möda ” att, oridderliga kamp mot 'elt v tillvarata deras skönhets-- och stäm- | . bondeklass heter och i Ev. Då ningsvärden: Tantkyrkogårdarna : ärl. - Hagbergs. intoleranta. artiktar ” ju." mer "än ”stadskyrkogårdarna | ” Fen t un en frisinnad, social-etiskt in: vilplats: för... fäderna till de nu i beslöt” som jämbole s ra tad kristendom, ställde sig. nor : bygden: "levande," "De öre. väl där= att: från ;och med " sniula skeptisk" mot SEE för naturligare, ratt, minnasvårdar- gets mänskliga bakgun AN na ägnades vård och kärlekstull. be-41 . "> allt, där vi mäter äkta der handling, inte kallt vräktes' :vilka-de har; till upp- I". gen. o.å ikel; aärfö blir 8 4 i historien, finns not av "| när. en. tid gått, och eift: att med ssinår kvinnliga behag |: bilden. ngt, mindra vin sr bli 4 spridntngskretsen. mindra: och > . , nässanssamhällenas — koor maste anförvanterna & är bor ek 'Skåde stel ga moatjéers kär |. "Ni gör klokt i att skaffa Er en skarpirståilningstabel till Fr kamera, | ; ande; en för alla, el'a för en. KAPPLÖPNI SS Den sor, är intresserad Lulo lskall hä ådespelersköor, . över 50, år |: ; inte redan, har'en sådan, På frontlinsfattningen på. endel är denna praktiskar Mend NG - MED TIDEN hade franske. ko 2 turkistoriska head av. kul- | skall. ädanefter. nöja'sig med roller | - inns dock. numera, angivet skärpan vid. de olika; bländ: r ra konrervativa och rfocia"lib-' «Mendés-France, sor utfäst sig att avgå, om han inte fick Indokina= : [få onda 'anin, enheng kan lätt som; motsvarär, deras ålder; .Be- > a Öppnin . och därom” kan ' Ni läsa i den broschyr, som Ni säkert > : sar: hällsteoretiker så lätt go. . vär da i hamn inom utsatt tid. Här - rädfrågar hon klockan i aningar. vid a ned det | slutet har” framkallat: både" förfäran |: Han SEAN I köpet. Ck N ba förlorat den —— utan att närmare” K . under de sista hektiska timmarn. Må Pr : i '' ha 'satt- Ervin 1'depoa'viktika detalj "bör" Nit e i men, Iterbert' Cosas 2 ij Geneve. sotalets "undertecknande, i får, gå ut vöver de gi fotohändlare och "skaff a en By, : get intresse eå till Er -LAHOLMS TIDNING = i Å 1 4 ! ” ' . : ; k SANTA KATNR ANSÄ SINA MÄDNSRRs hr; Are Ardrtttökra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.