: Rh . Yry Y YYTteTerYTY TATT IT Y YT nere er rr On Metre RTR ETTA, ak s be . - Dj - 4 a on : pd so a ” era Ice . 8: LarisSkKouet bar dit. oc Dean 6 l a] a « TOP valrörelsen 1954 = : iella starten för 1954 ste få avgöra. Den radles a ov ” års valrörelse gick 'vid vecko- hetsstet one fö eä Oerné Sr " skiftet 14—15 sugusti, En hel lin tens. företrädare, må . gärna rad talare från, de olika par- inför det fö nä. ner Symrad min tierna var i fart; se os et förhållandet att en lön= dan publiceras - glimtar fö tagare, en jordbrukare eller en ' BDågra av de frågor som berör- | Jpantverkare mn högdekop fill en des: Er erör- gm | bil. "Ur högerpartiets Sya i : forn sett: är detta glä : IL ss glädjande som tecken på att c - Inrikesminister ne dom håller på att bli något Furg- ! Gunnar Hedlund: ligt och vardagligt för allt fler Vårt hi on S I människor och att de själva fö :jer : andlande i utrikespolitiskt | håller sig .att få bestämma vad d i Fystende mäste präglas av den all. | själva vill kalla sitt, "Men fanu | : 5 si sa mälmedvetenhet, Sedan | har vi långt ifrån. nått vad tz':sik ” I ”LOPPMARKNAD” I HANOI I . SS från att inga mt. € Vårt land | och "möjlig — välståndsutve” "ng E nat. en veritabel der evakuerande skärorna” örd- stormakterna militära allianser med kan ge. Detta kan endast ske om ' N ä er, klä öns skräp radas”ruipp i " ögodelar.” Gamla 'möb- ver >. | Politiken görs om så att den bli oo Scer och a eTE pp i dessa basarer; där konla - . Motivet är naturligtvis i sfrämj ne od . RN den här bilden att döma sär rätt livlig, ” ” nersen me . vi, anser samhörigheton ika stor söädange rämjande oc 2 SE - PI CAM ENE t ae at FR Ae oe - —T ” - med öst och väst, Tvärtom, i den|praktiken, <> +. N ; UN en en NA ie on UT YT pvästerländske kulturen och det de- : NN Da ad . NAPP ra tb . | mokratiska statsskicket har vi vårt JOrdbruksminister oa 2 : re . ö VI i ar [60] nt De jie, i Skälet är i stället att vi Sam Norup: Ja I Och så. skall situationen. naturlig tvis utnyttjas : vå badstranden. : an | RANN s SN : : 5 - gen, att fred a nas bäRfn: vo Frå ot iernas : |. Cille Liselotte skall nu övertalas till ett litet bad i det stora havet, | NV - ee i HN år för! störmakternas a MM hålles med allt större skär. Kv LL | jvertalas til e . |: | 3 vil Ta ie ir cfstår utanför: stormakternas' :militä. | framhålles med allt större skärpa, ? a OS ANATWidualpsylkölo gen H==.35 2 mm/m manne 3 : 2 Järnspett nödbroms ++] lands del kommer ju denna vecka M> : INDIVIDUALP RKS S SET Dn smärre - nationer = som ngr ana enskildes aöligketas kinder don + | ene Få ora :. ”Jatt bli:späckad. med parti i :INDIVIDUALPSYKOLOGI i iresse under kons ct FA OR i ärskilt från N ne på 50-årig t vrålåk: Såväl ber: Erlander: Hjolmareon menas: en riktning inom mo- : som är av itresse under konsulta- io Ta Ktsblock. .; " ” nycenet a trivsel. förskilt från > Karlskoga Tidning efterlyste för |som Ohlin kommer alt gästa våra | =" Sfälslära, som hävdar; att i med em Joh ta samtålet, "supplerar[ za, = se TA 2 [rigerande från avyhänen, Iängsdi- - en. tid sedan Karlskogas äldsta bil : ana ,. BASI2 Våra |dividens inställning till sina med. en. och "annan" fråga och -upp- F tnansminister : Köl At | tidig or från samhällets sida sam« i h . a bil I bygder och förkunna'sina respek- | männi. k 5 : manar patienten till ett RE tidigt som man vill göra gälland I ioch resultatet blev att man därmed I ,;... - N NAN : änniskor mäste betraktas som ut- jäls i : noggrant | Peep Edvi Sköld: i ö i år ut på också fick fatt på Sveri; äldst; tive "partiers politiska 1 å kt för människ uj sid stu dum, : « Denna ' behandling]. : n öld: nos - den nya högergiven går ut på " ”besiktigade och fullt körklara: per Kampen om själarna har börjat — |förande; «=> ser. op er de fället om psykoanalys, men Eulle, vilket inte förefaller o- lagorer Gt ra ar mn Värmare i Sonvagn. Det ä 212 må 'den bli renhårig 'och stimule:- |- su NA : : "i detta fallet önskar: läkaren" att, få | MÖj igt, : ett förslag ' till. allmän|y a... OTanskar man närmare c märket M. Anp TR sig ande, ” - : SÖREN lar bv ger ykologien her rike d- inblick, i : påtientens livshållning skattesänkning kunna föreläggas mera Morkia a loge inner s sö Vt kk OF) Som dc nan S ot - psykiatrikern 5 där-| 1956 års riksdag, i man emollertid, att högern fortfa= . > | från något av åren mellan 1900 och ve 0 TE professor Alfred : kallas där” och follane inte - : : H 2 De AR red. Adler, Han” sam- it: intedel, | följa hö iets linje | "232" är storindustrins och:stor- : - n 2 wa ol SR nn SS --medel, | följa högerns och folkpartiets 1 j 8 och:stor så | lhautför, Ake ite Sön Jördbrukarnas "inkal: > |giocjade bred början. med i att; bara "sänka uttagningsprocen- moinst fran får ov den Mattepolle > > "a Er . römtorp | > > 3 AE : lt t i : minst framgår 5 a Te : nte” säga, men undersökningär | - lelser: As | skapare, men > bröt . senare med åblvi från 110 kn 100. Aigärder bohöret tik" Sålunda har Ju högern fler i Dämpå bög fn är tillverkad 1905. | till miiltära repet ingar un- annes tillsammans = med > den" så ar. vill våra" hem liga ör. | vidtas som mer lägger tyngd, AA slagit en sk kning, sora skul= od 1950, och allt ar sad och. godkänd | der skördetid har varit föremål för! som är upuk i Psykiaten Jung. trängda önskningar och begå ten för. skattesänkningen "hos" de y orommas genom : 0 och allt är original utom däc- diskussion ganska 'ofta. ; De mili- : pp ovsmannen.. till: den upp från "det undermedvetna | mindre inkomsttagatna än vad d ge sociala förmånerna, : ken som fick bytas ut för 'några år |fära 'och civila Synpunkterna har | k.-analytisku. psykologien.. Grun- för att: bedömelseförinåg; - | borgerliga, oppositionen för idar. slepärtiledaren sedan. Vagn inte riktigt stämt överens Even om den till: brytningen, :var, -kontrol teg ar kr en "förordar. | Folkpaärtiledaren I : ee 3 on Br inte var 'istånd ti 3C "HH Bertil in | förståelse: funnits från: båda ; sidor. påståd. rom att ge B0 ad Clin a : ån - - + k, [Eg ae et q "sitter. på kraften 7i:"människans na Pyär N : | bilens utsid: FIRE Nona sexualdriften,: öch "att alla själsliga. !' i « Belysning: .<. fotogenlampor = fram yttringar "överhuvud - kunde": föras möt . Joch bak. Två. exfra strålkastare — tillbaka : Hill. denna”-'drift;; Freuds d t el " väderlek uppsiktsväckande ';-offentliggörände kd | om vä terleken om sexualdriftens "centrala betydel- . adllser 1. det bättre: | so: både ” när «det .; gällde" normalt | .- " Redan nu är skörden åtskilligt för- och sjukt själsliv;:. verkade : m |: 9 ör för 5 gldigåre. sädesslagen | en. chock, ' såväl" bland vetenskaps- | sättning. till” SR Dar LG t N soc fo gorceprogrammet. kom- | man” som lekmän och. Gactning "HIL. psykoanalysen 'en viss. ” mer att förskjutas till en bety dligt | ligtvis en: storm av. protester ' och biologisk s grund att. bygga på.s Det i sl TT a . sénaré tidpunkt än'nörmalt;. sam- in dignation över” helå den civilise- | 2.JY én; känd. sak,: mokratiska , majoriteten b/1's första - IN ; so tidigt som. det uppstår, en rer, än rade" världen, +Freud . hade; be; lel av ..vår. orgänisra” är, z käimmarer avlägsnades genöm, hös- : - vänligt. svipamästrad. arbetskraft” | ett. av livets allvärligaste. och '& föda d, tex. ”Bynnerverna, = blir ante Fan forines. Poppe :$.. .;centralstyrelses | maste : problem och! öljden, att. ett annat. av vår ng Då . "ge honom och häns familj.den lyc- | lis, och övers Ro ma AMI - I kungaskrivelse med. begäran om att | rade naturligtvis | nen,' som regel hörseln," blir ytter- |”. och Jur: neyvroserna;, PP" | ka «han : önskar. <-Uppft 3 :3en lyc-] lighet och övergtepp minisk i erforderliga åtgärder skall vidtagas grepp' från alla : krétsar inom= ns. ligare; skärpt, "som en: ersättning stått, Undersöker" man” detta! prob- intet onAat & ” ppfinningen Är | blir, det lättare att akapa'de för att i största möjliga utsträck-|kologie itile ROPS | för i br tär. detta | ISM I Närmard,.: komme Ö Cåtl höj oden okt Om yn Sym= syn och:samverkan sor . ogien. Kritiken ' var emellertid individualp: sykologiél ; upptäcka, att' nevroserna som oftast bol = för: ett I, 'som: han aldrig r ' liv; NN a ykoxk "gani- mindrevärdighet;" "Det""rör sig, här ofta : om', personer : med klumpfot, dvärgväxt.". eller ; något , annat, "som ; 2 skiljer ' personen i fråga från mas- san. ' På” grund av-'det förakt "och når; Så -kommn:er .sanningsfanatikern |." 2 | Gregers, .: Verle'" in ..i bilden: : Han | försöker riva ner alla.de, illusio- ner. söm- Ekdal: hart'.omgiv med ock 'som : han likväl förtviv'at fasthåller, även" ter det att hans ning frigöra jordbrukare och jord- .| bruksarbetare från. höstens repeti- tionsövningar .: är." därför ' särskilt välmotiverad.: Det är "inte. endåst enskilda '- jordbrukares:,,' ekonomi, starkt känslobetonad 'och :tämligen maktlös och det var först på den tidpunkt då Adler tog upp Freuds påstående - till. revision, som den fick 'ett nyktert och sakligt under- hår. sin” rot”långt tillbaka : med - andra" ord i barndom: - : : Överkul' sysselsättning är a . do: » Därav? följer : att en' ständig: RN Officiellt: började åreis valrörelse Så . . som utgör ett tungt vägande skäl lia, 2. al ge orerar da ; Vr coroskiltet 1415 augusti. Ät- härvidlag, utan i ännu högre grad och FaR Får 0 addek är först den ondska”en sådän' person; blir värdighetskomplex. : . | dotter:' begått självmord. ” Det ser | vaksamhet ' mot översy ng 0 4 ga av de stora politiska kano- | ett '.-nationalekonomiskt intresse, psykologien här "blivit a duocrg utsatt för; kommer, han ovillkorligt, | : Man..kan därför inte -underskat- | gärför. ut. som oserna kan | måste” upprätthållas i' ett samhäl- toa : nerna var ockeå I verksamhet, Men | Sådd' och skörd är:'A-och'O. för|til pansexualism.:. + .rtönNserad för att befria sig från känslan :av|ta-uppfostrans störa roll, därför att uppfattas som en flykt från verko den, fulla sysselsättningen oc | : antingen brände de inte sitt bästa |jordbruksnäringen,: Här måste gö-| > 0 ce = ml: Hin of, 3 | underlägsenhet, att” moblisera - hela | keraktären inte har stadgat sig un- ligheten in” I fantastens värld. "politiskt-elkonomiskt "mål, : krut; eller också blir årets valrö-|ras vad som göras kan för. att be-| Det var en svår uppgift Adler åtog | sin" energi. för att uppnå ett till- der denna period; allt är formbart]:- När det gäller individualps; ;kolo- : et + kan. därför” inte avstå >; ' 4 | relse av det stillsamma slaget om | mästra en "prekär situation, z - Han företog : ett ingående ':stu- stånd: ay överlägsenhet; Under. så- och.-under' utveckling; Dessutom. är glens”stån dpunkt till arvet. får | från möjligheterna satt. ingripa Då. ; Vu . . fortsättningen blir början. lik: 0 CJ 00 0 ; försökte de dona problem: och dana förhållanden uppstår det k. de flesta barn” känsliga och har ett| man närmast intryck. äv att detta | olik tt för att bevar: :stabilite- sx ! AN : . ökte att komma: till klarhét”i|mindrevär ty Min- behov att hävda 'sig;: men] betyder" ytterst” lite "men det 1 - . IL har samlat några axplock ur söndagstalen på annan plats i da- ” .gens nummer. De agerande talarna använde ett ganska konciliant språk. |. Hr Hedlund kretsade kring de ut- rikespolitiska spörsmålen, Att han vad som var deras orsaker. Adler : | tvivlade på, att de. sexuella” stör- ningarna var det primära i de ner: vösa lidelserna "och lade 'dessutomi märke till, att alla människor, oav- sett om de var nevrotiska eller ej, dervärdighetkomplexet- är en. kro-= nisk känsla av. vanmakt och brist på självförtroende, förtätad i: före- ställningar, + vilka "är 'förträngda till det undermedvetna. Detta till” stånd driver individen att söka er- detta 'är särskilt fallet vid-en' allt- för sträng eller. mild” uppföstrån. Om föräldrarna jämt och ständigt! kritiserar barnet, ikommer det till sist att. tro, att det är alldeles omöjligt. och . kanske . mister allt gés heller inte .stor. vikt vid mi När Adler menar, ått det är den .k.;, livsstilen, som har mest att säga och att de nästan uteslutan- de är den,'som bestämmer indivi- dens utveckling, blir” man 'frestad ] » den- börgerliga ”oppositio- nen varnar. för inflation och fram=, håller skyldigheten för regeringen. - att . bevara penningvärdet; kräver den emellertid samtidigt att sam- hället skall avstå från de maktme-- .. del; som kan komma till" använd- därvid hade ett gott öga till hr| gsm - - - d hade en att sträva mot ett | sättning. genom att:utveckla andra |självförtroende,/". : 75: vin läN att tro, att han förutsätter en " Hjal : något de för- CJ . a on ”M bestämt mål. Han. fann vidare" ut,| områden av'sin personlighet, men |' Det" visar sig nämligen;; att de tredje faktor. förstom arv och. mil- | ning för att nå stabilitet; :. -.. tä kunnelse i detta ämne är naturligt. | ; É att. motivet för denna strävan .var|det kan också yttra sig i en agres- flesta nevrotiker ' som ' bart haft|jö, Det. verkar, som om den per-|.,. ov as rv El DEN KRAFTIGA och man Xanla, omedveten önskan att uppnå en | siv .. inställning till '. omgivningen. | antingen för mycket motgång: eller Sonliga livsstilen är en makt, Pom Vägminister = Högerledaren å andra sidan avstod från 'detta' för hans 'del något brännbara ämne och ägnade sig i stället åt ”egendomsägande demo- - krati”, vilket. ifråga om klarhet ty- värr synes vara nära” släkt med hr . Ohlins socialliberalism — det låter bra men ingen vet riktigt vad det är fråga om. Folkpartiledaren syss- utan: överdrift säga 'rapidala ut- vecklingen . av Tysklands export- aktivitet har flerstädes här i lan- det och inte. minst på arbetarhåll väckt" allvarliga” farhågor, . skriver Köpmannen, Tidningen ger i fort- sättningen åsikter om den tyska strejkens in- verkan på denna exportrush, som "tidigare gjort: uttryck . för samma Samtidi, lade litet med hällets rykt och ans samt .majoritetsförtrycket. ”;; Rikskassören Sköld var inne på|' skattepolitiken och framhöll, att det inte är omöjligt 'att förslag om en "allmän skattesänkning kan föreläg- 'gas 1956 års riksdag. Men i så fall kommer den inte endast att gälla från 110 till 100: procent, som 'hö- ”gern. och folkpartiet ” vill; utan tyngdpunkten kommer att läggas vid skattesänknihg för mindre in- komsttagare, . po Hrr Norup och Nilson i Spånstad uppehöll sig mest vid sina special- gebit. Norup var' orolig för .skör-|' deskadorna 'och Spånstad under- strök, betydelsen av att glesbygder- - na får bättre vägförbindelser. Dess- utom hann Norup med att uttrycka en aning misstro mot att det verk- ligen är de små i samhället högern : vill värna om — något som han delar med många "medborgare. ; Alltnog, tonen i samtliga talares enföranden. var ganska lidelsefri. Det återstår emellertid aft se hur det blir i fvsisällningen, För Hal- sen son, -, Sar har man väl mång- enstädes haft en känsla 'av' att eftersom inga trän brukar växa upp. i himlen så skulle det yppa sig gränser även för detta .”das deutsche Wunder”; Dess förkla- "ring ligger ju till väsentlig del i den låga tyska lönestandadrdedn. Men åtskilliga tidigare erfaren- heter har visat att dylika speku- lationer i spänningen mellan in- landspris och utlandspris, mel- lan : inlandslön - och utlandslön, brukar vara ganska tidsbegrän- sade eftersom dessa klyftor har en fatal benägenhet, att växa samman, Till denna ' situation el- ler åtminstone till dess omedel- bara närhet syns man nu ha kommit även i den västtyska re- publiken, ; : S Hur långt 1 tysk- känsla av" överlägsenhet i förhål- lande ' till omgivningen. Han ' drog därför den slutsatsen,. att indivi- dens kontakt med medmänniskorna var det centrala i den själsliga ut- vecklingen, = 1oc oc os : Det : moderna 'samhället ställer stora krav på vår anpassningsför- måga, ofta' krav, som övergår. vår prestationsförmåga, Om man: inte Denna form för själslig - dgång. Adler: påpek att.:många kallas kompensation, : Hos många psykopater. kan en sådan kompen- sation' ge många grälla utslag, För att: dölja ' sin egen känsla av min- drevärdighet kan psykopaten över- föra k 1 på sina- medmä niskor. genom att angrip; svagheter, SN - Detta. är en form- för negativ 1 - deras ner, som mötte dem. De 'vi av - dem blev bortskämda”. i sin barndom, och :när de sedan;skulle ut i livet. och handla självständigt, kunde de inte' bemästra de 'situatio- da- vid att få sin vilja fråm". och att alla fogade sig efter dem' och sedan, förmådde" de inte ' övervinna de svårigheter, som” uppst d' utan rade därför genom . Mm "s.k, överk förmår > övervinna . de svårigt som ' möter en i livet, och "man inte är i stånd att inrätta sig i den miljön man växer upp i, köm- mer man att omedvetet bygga upp ett helt system av hämningar, kom- plex' och fixa idéer för att be- vara sin personlighet. Denna reak- tion. kallas säkring och själva till- ståndet, som den för fram till, har fått benämningen själslig försvars- mekanism, Varje enskild människa svarar enligt sina personliga förut- sättningar på ett speciellt sätt mot yttre inflytande." SN Adler har framkastat det påstå- endet, att den' drivande kraften i vår natur är äen s.k. :mindrevär- i som han menar är diohetskänel konkurrensen skall gå är” däremot en annan fråga, tillägger Köpman- NT "LILLA EDET: 49-årige hand- landen John. Arthur Andersson, Torskog, Västerlanda, som försvann för raser än en'vecka sedan på hem- väg från en bjudning i Lödöse, har återfunnits drunknad i Göta älv. en normal, företeelse hos allé män- niskor coh kan därför anses positiv och fullt berättigad. Det är den känslan, som sporrar vår äregirig- het och får oss till att utveckla en sund energi och därför på samma gång förebygger, att den kulturella utvecklingen skall resultera i stag- nation. Därför att individualpsyko- legien. särskilt behandlar det som har med vår själsliga utveckling Andersson eftel nar maka och att göra, har den fått" beteckningen tion eller projektion, som för öv- rigt kan visa sig som överdriven äregirighet, a : . . De flesta är ense 'om- att, männi- skan är ett söcialt. väsen, och en- ligt individualpsykologien har alla människor ett medfött behov av. att hävda sig, d.v.s, göra sin person- lighet -gällande både Inför sig själv och massan. Individen kämpar där- för för att skaffa 'sig mest makt och inflytande i samhället, Det är emellertid karaktäristiskt" att varje enskild . "människa följer " en be- stämd linje, det är trots allt en viss pl ässighet i strävan, "som kallas” den personliga livsstilen, Denna är knuten till be- stämda -' vanor och ' fixerade 'före- ställningar ' och är därför svår att förändra, > 00 ove le Individualpsykologien har. också sig stora betydelse som psykoterpi, m.a.o. som behandlingsmetod , vid själsliga lidanden och säkskilt nev- roser.. Behandlingen går ut på att patienten beskriver sina problem så ingående som möjligt för psyko- tercpeuten, d.v.s, läkaren. Psyko- terepsuten å fin sida noterar det värdighetskomplex.' >> Nevrotikern : har :; alltid, hämmat och: oroligt över 'sig har svårt för att umgås med:atidra människor. och reagerar: sällan, na- turligt: och! omedelbart, : Lägg t.ex, märke till den rastlöse hysterikern med 'sitt hämningslösa behov'av att hävda : sig. Han använder all sin individen måste följa även mot sin egen vilja. ”Jag måste fram!” ut- ropar Ibsen i sitt. berömda 'skåde- spel Brand, där Brand liksom på ett - égendomligt sätt. blir driven fram av mystiska, fördolda krafter, " Till slut vill jag försöka rikta en viss kritik mot individualpsykolo- gien 'och påpeka de sidor i denna skola, som verkar föga överbevi- sande. När man tar i betraktelse de - upptäcker, som den moderna arvsläran har kommit fram till och den erkänsla dessa, har fått, är det sarinolikt, att arvet inte har någon betydelse, Ärftlighetslagarna måste man böja "sig för, och för övrigt Hjalmar Nilson: on 'Många' byar och gårdar har fått : Fada förbindelser. även gehom statsbidrag till enskild väghållning. Ett ökat byggande av enskilda vär gar har nämligen möjliggjorts, ge- nom att anslaget för detta ända- mål under de tre senaste. budget= | åren ökat från fyra till 11 milj, kr.” -Rådig flygvärdinna” räddade :trettiosju- ur brinnande" plan ettios ombord - har ju också Ernst Kretsch be- visat att konstitutionen d.v.s, an- Jaget utgör en oerhört viktig del av vår p lighet. A andra sidan energi för att dra ärk - ten till sig och har alltid det målet för ögat, att göra sig till mittpunkt, att väcka sina medmänniskors be- undran, Så har vi den motsatta ty- kan man heller inte se bort ifrån, att miljön spelar en stor roll, när det ' gäller. den. psykiska utveck- lingen, något som särskilt de ame- rikanska' behvioristerna kan be- pen, den i slutna nevr som isolerar: sig från 'omgivningen, lider av huvudvärk och: har: andra nervösa symptom, och aldrig kän- ner sig, utvilad. Dessa -båda typer kräfta, Huruvida den personliga livsstilen är avgörande "för vårt öde, ; är betydelsen av. den till en viss grad överdriven. . - ” Individualpsykologin har i dag har emellertid vissa ge drag; " båda :är slavar: under sina mindrevärdighetskomplex och båda strävar mot: ett mål, som de: bara når i'sin fantesi och inte i verk- ligheten, Det är självbedrägeriet, som. "är karaktäristiskt Vför alla nevrotiker. SN I sitt skådespel ”Vildanden” har Ibsen med enastående 'psykologisk inletelse skildrat neviotikerns för- vuxit till en internationell : rörelse med egna upplysningskontor,-upp- fostringsanstalter och . tidskrifter samt är vid sidan av psykoanaly=- 1 p på ett tvåmotorigt flygplan av "typen Vickers Viking undgick ” med knapp nöd att brännas ihjäl ” när planet "på söndagen . störtade på ' startbanan på ' « Blackbushe-flygfältet 'i Hamp- 'shire och råkade i brand. Ett - öganvittne berättar att dör= ren ': till cabinen: lyckligtvis slogs upp vid stöten mot marken så att de . 32 passagerarna och der fem mån starka besättningen kunde hoppa ut ur det brinnande planet. Åtta personer skadades och fördes till sjukhus. sta a Passagerarna 'lovordar ' flygvärs dinnans rådiga uppträdande vid lyckshändel " Själv . berättar sen och k Å r g den skola, som har flest anhänga- re, och det är många tecken, som tyder på att, den i framtiden kom- mer att sätta prägel på vår upp- fattning -åv själens problem, y hon att ingen panik utbröt och att hon hjälpte de flesta passagerarna ut genomi cabindörren, medan någ- ta tog sig ut genom, fönstret till förarhyiten: - N n AS rida st J Monde ver as ot MN Da . - H . 2. . . , i > Sc ; v ) od v . ; oa st AALAADARAGA MBA SAAMAMANAKÄRIDA. FIER FEETITN ARMMASA, FPYYRN rev revy v vv RA HAM IA ja Andhra FNETTEFEFITFTSTEFIETIFEEFETEPEETYYVT DYER ry res vyvsTvFEvsyvrivvrvi AR. 4 vd 4 RICA kd ” ee br Ä be > Po ar CAFE N - tt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.