9. Ineen don 17 ur ang I T sh LONDON "Den d. lever" högt på detta föktum, som jav kineser, Den i kamp deltagande visst är ett faktum, men inte -bety- "der .att freden har återvänt till jor- den, Kommunistiska radiostationer | över en 'rörlig och kamouflerad re- och tidningar påpékar att direkta serv, som” omfattar tre eller fyra förhandlingar mellan öst och väst, igånger så många krigare. Kriget i den goda viljan på båda sidor, och Malaya försiggår oavbrutet sedan framför allt annat det faktum att USA inte direkt deltog” Å slutför- handlingarna, i Gentve lyckats ”för första gången sedan storkrigets slut I” Å.veställa freden på jorden”. ' Hur' är det med sanningshalten i detta påstående? : Jo, de båda ”stora”. små . krigen. i Korea - och » Indokina, båda.påbörjade av kom- munisterna, har för tillfället. avslu- tats. med vapenstillestånd, om ock- . så inte med fred. Det finns emel- lertid minst '8- länder kvar, där ”små” - krig försiggår, än. ..I denna . översikt har endast sådana ”små krig” upptagits, där reguljära trup- -per står i strid mot "andra regul-' jära, eller irréguljära, men. militärt orgahiserade och beväpnade mot- ståndare, - ”-« Av de åtta länder, där ”små krig” - utkämpas, där vapnen än så länge inte har tystnat, ligger 5 i "södra eller. sydöstra' Asien, d. v..s. i de strategiska områden, dit också Ko- rea ' och Indokina hör. I Malaya, > Filj Vapnen har icke. tystnat; . : .; och. freden icke. återvänt s H " fsina truppenhéter och återvänder Vapnen” har sSystnat å i Indokina. till civala sysselsättningar. Gerilla- YwIstyrkorna består till 70—80 procent gerillan är aldrig svagare än 5.000 man, Den aktiva truppen förfogar sex år tillbaka, Gerillamännen ope. rerar från djungeltrakterna och vid gränsen till Siam, ' Filippinerna: Den filippinska ar. mén på 50.000 aktiva soldater hålls i ständig ' beredskap öch, strider : utan avbrott sedan 5 år tillbaka mot: den kommunistiska gerillan och de upproriska av kommunis terna ledda :stammarna, Upprors. rörelsens" egentliga kärna är -”huka balahap-rörelsen”, ', som "visserligen decimerats under "de två senaste åren, men ändå räknar ett par tu- sen beväpnade stridsmärn, ' Burma: Den "reguljära burnian- ska "armén " omfattar 45.000” mån, Denna armé” är "engagerad I i "ett ständigt > tvåfrontskrig "mot å' enal” sidan de kommunistiska gerillastyr- korna vid gränsen, till" Kina och å andra sidan mot de" omkring 5.500 man starka ' resterna av' den ”kine siska nationalistarnién, e' ber dub sörjande vid "deras ska "Dionne fem Nga döda Systers bår, = Jan :e lektionen: v: Linsfel. - År v de många faktorer, som ”kan ha ikflvlande : 6 AR denna 'genomg ng a 33 de fel. som ohiektivet kan vara otverka desamma: strider mot fanatiska mubarimedanska op- ien och Egypten '-råder | de" krigstillståniå nu” som - tidigare, Be- positi och: år sedan av. de Kommunistiska seg- gerillastyr Or. "Farligare | än: kom> rarna tvingats till reträtt från Kina: na, Burma, Indonesien och Indien ”resp.- "Pakistan försiggår krigsoperation ! I -Främre ' Asien är kriget kvar i Israel och 4 dess + grannstater. I Afrika utkämpas krig i Kenya och i Franska Nordafrika. Malaya: Den reguljära armén är invecklad i' ständiga ' militära ak-, tioner. Den omfattar: 40.000 britter; - gurkhasoldater, mindre sydafrikan- ska trupper och ansenliga inhem- . ska malajiska truppenhete "Vid si- dan om dessa 40.000 reguljära sol- dater . håller ytterligare, 68.000 lätt utrustade malajiska polismä "och 20.000 malajiska hemvärnsmän vakt i full krigsberedskap.. Mot denna försvarsmakt ' på omkring 130.000 "man, som visserligen 'varken i sin helhet, och konstant deltar i kriget, står sedan 6 år tillbaka de kom- Dessa' kinesisk Idater håller tro- heten till, marskalk Chiang kai- ek och för sitt'eget krig både mot Bir- ma, på. vars område de lever. ett proklamerat . ”Sydmoluckernas- fria fö rövarliv," och: mot” ”kommunistkine- republik”, munisterna är. i Indonesien separa- tiohsrörelsernay - bland vilka "”syd- moluckerna: På ön; Celebes, tstär 5 där. upp: ersmännen nns - -omkring 30.000 be; serna bakom gränserna. En "del. av väpnade -. :gerillamän;”, som. "bjuder Chiang kai-sheks. soldater i Burma | motstånd mot den centrala regerin- har . under. de senaste : månaderna gens pacificeringsåtgärders';un.« avväpnats och hemskickats till For-, mosa, resp. uppsamlats i fångläger, repade beväpnade; uppgörelser. dels | : ipnade överfall, reguljära, solda- |å bundéenhe Idat ., Indien: JT Indien förekomnier upp- men 'som sagt, finns det trupper på | mellan nationalister och de franska 5.500 män kvar: i gränstrakterna. Iloch: portugisiska kolonialtrupperna samma” trakter opererar..de kom. och, dels mellan muhammedaner och munistiska gerillastyrkorna, omfat- indier i Kashmir.och i andra gräns- tande '3.000—6.000 man, vilka Jikt trakter, där de båda indiska repub- sina - nationalki; är i krigstillstånd bå legala regeringen i Burma och med | diska” och omkring 9.000 pakistan+ de kineser, som.'är motståndare. I strid mot de "regul- jära burmanska trupperna öpererar . munistiska, gerillaa; derria.” Deras |k styrka är växlande och kan endast uppskattningsvis uppges. I Malaya liksom i andra länder gäller det kommuni ibland i samverkan med. sina dödsfiender, de antikom; munistiska kineserna, . .: s I ska soldate imot. varandra: Inter- ; skottväxlingar är på. -Kenya: I den briftiska Kolonin" Kenya sysslar 28.000 : mån brittiska : : trupper resp. polismän med att hed" 1 Indonesien: Den reguljära. armén slå Matt-Mausrörelsen, 3 | vä d och: rade i ständiga strider A es: i "sin värdighet, ”Inbör- ters straffexpeditiorier i in i fiendens åsskriget nellån? araber: och berber område; upprepas” ned kuslig regel- kan utbryta | när, sörp helst, Den re; Er guljära fratisk armén på : omkring 1150. 000; 4 man. försöker. upprätthålla ; | ordni igen, :men, ligger inklämd mel- en "nationalistiska antifranska |- im beslutsamhet trupperna & är omkrin; 50, .000 hem- lande k nisterna "influerade" nattonslistiska | gerillatruppsrna, , vilkas, antal: upp- skattas" till :ett par, tuseri; De har under” de” te. veckorna hållit [län likerna, Indien och 7 Pakistan, möter si; med : den | varandra: I Kashräir. står-18.000 in- | ö en” de blodig gå "där: ”små” krig": av. växs lande. ;intensitet. försiggår; har fre> |: ; = den” inte heller kunnat: stabiliserats - mellen= och sydamerikan- er. "Det fihns «inbördeskrigs- liknande förhållanden också på fle- Ii Afrika: Det behövs alltså stor” portion ; godmodighet- eller |. ik ära På fi får vi inte ig. I ser NM en n schematisk -De parallellt infallande ljussuålarn -'Fig. 2 visar en spridningslins, 'objektiv måste dock 1 sista in: haftat med. Om Ni har en kamera med ett eller flera av de linsfel; som kommer. att nämnas här. nedan. kan Ni dart inte göra n åt det, bortsett från. naturligtvis. att få kameran nthvtt — men NI . kan i varje fall:ta felen i betraktande och vid .npptagningen "söka - oo + av (aberration), asti vikning: ch violett innerst, . > Eromatisk avvikning up pitår, vär: vitt ljud s'. enkel lins, emedan ljuset då delas upp i sin f ioletta strålarna bryts mest och samilas därfär'ien punkt: som ligger "närmate linsen &n de röda strålerna.' som berts minst. Ni ser detta a framställt på fig. 3. A är brätinpnnkten för de vinletta strålarna, Br . ' för de blå, C för de gula och p för He. da, Rött linken alltså viterst /Fatograferar 'man med en ling, som har en ELD =; blir bilded' mycket otydlig. VI gör om försöket 'mei : (fig. 4) och ser (A är violett och B är t' eh violett ytterst. Färgspridningen uppt en spridningstins av respektive kron- och flintglas, Ett sådant objek-= vt He fig 61 kallase en akromat.: i ” in : R samt f $ Renviim en samlings- Noa framställning av en samlingslins. 3. skär varandra I brännpunkten, där de parallella strålarna spridas ut. +" Spridningslinsen används för att korrigera samlinaslinsens fel. Vi stans verka som en samlingsling, öavsett Ni och sprid ser. emedan det annars inte kommer aft kunna "uppstå någon hild. Linsen kan vara behä med följande fel: kromatisk fa DR tfärasnridning), sfärtsk. an föräspridning, re un d en samlingstins Not tt bär ligger rött innefst då a ågot s arja > flad vc RM : och " gerillakrigare,' som > ibland lämnår och tetat guld HS på. 230.000 man har bara litet strids- | 2it par säsonger och varandra:. väl, : Var en präktig "kamrat,; ses nig och stark. Han h .vat den" mesta delen "gammal men ' dock ' ett "oc Bemensamt '- en ga år. : Pia tyckte också, att mr ' Efter ett: par. "månader ” frättades vi igen, hjärtligt - | juttröttade på allt. vad stä- der och civilisation och 'se- ""mester: hette. Att. sälja. fyn- digheten visade” sig svårare än' vi” hade" trott, ingen ville .'. iköpa. den trots att proverna bode rätt stor guldhalt. Av guldsandén var. man åtskil-." "digt, mera. intresserad, ' men fre vi inte. sälja" malmfyn- : Idighetén; så kunde det också vara. med det :atidra. Med "7 egna inmutniagspapper' i fic- : fall.- an tog'vi så båten: norrut '' igen. Den: var- som vanligt | id. den här tiden. på året '' fullpackad ;. med :-folk,. som : +" jBkulle upp till- ”Nordlandet, -frrappera, skinnhandiare, flod«- . karlar, malmietare, guldgrä- ' are och så naturiigtvis ett. ar ”rödrockar”. ur. Kana- . nsiska beridna polisen. På - ten. blev, jag bekant red . "Mn .mörk 'storvuxen man . " eleganta kläder, en mr But-: "her, gruvägare' vr. han; : nom. k ch inspektera si- ' .Jökulle upp, Tag hade en dun- till sjön 'i förhöstvädret. "kel känsla. av, att jag sett "zarlen ' förut men sade ing- göing. Jag gillade inte ty- S änd "Johns Dodge" i tion ett Halvblod "med myc- ket skamfilat. rykte mött stannat att tänka på ä Butler ; och 7 hans ,..Att ha letat rätt på vår ga hog Hudson Bay: kompänie GUNNAR ne > LISTER : I a Co Är du klar "Dan, frå sl var mr. Butler, som. kom. (fom Vad + vill den: kärlen >får. ni' gällsk ” gade' han, "svarade jag, och” « inte" ät. .samma ål » rade'i ganska snäsig. ton, = Vi ses kanske i alla fa klacken.; Aa uti verkade skum och opå Vå ra misstankar öka- tiSnom., Vi hade > emellertid [LE par oc år äldre än'jag, som vid den skog arna: uppe i, norr.. Efter ”tiden var tjugofem, Vi ägde fyndighet ” uppe vid Little. Moose-Lake, men då vi. var fattiga - och ' saknade” medel att: utnyttja . den" rationellt, . hade vi .be- Bnrat att sälja den. När isen :' &ck upp. och. våren kom, |. samjade vi ihop våra skinn- . : packar. och paddlade" iväg " mot - civilisationen. - Vid när- ', maste Hudson - Bay-station . . "slängde: vi "in packarna så länge och fortsatte med ång- - båten, Vi skulle ha semester -- "ov för första 3 gähgen på mån« la häverkånot och tätat kåd: >» sömmarna, lastade vi in vå- ra nyförvärvade förråd, som "vi fått i utbyte mot skinnen ;: "+ gade John och när jag nic- , kade stötte.” han "ifrån 'med:- gi "paddeln. : Någon . ropade "på. « ' dem; mén det. växlades inte ? 058 : uppe från: backen, .Det/' ."— Vi har inte tid till sl i alla Halvblodets "flinände upp syn : bakom" sin herres TYBE,: retade ..mig. så att” Jag. sva-r, vid . Lilla : Älgsjön, 'svarade » Butler "och svängde om. på: Vi fick en härlig förd upp : Gott om fisk fanns det i. flo-: - der och sjöar : och mer än. en gång såg vi björnar, som": den ;och var tillbåka” först fiskade vid stränderna. Äl, gar var det överfullt &v' och RA -hade jag en. underlig bisamråttorna var yi så vana. id, : attivi inte ens” e ”hemina”. och började. genast: arbeta; vid Uelaimen”,. Alltid ner, ”ehipeway"indianerna på andra ' sidan "sjön "för : att "Hämta "våra hundar, -&om'-vi haft”: inackorderade : där... Vi äl. ” paddlande' tillbaka över oj med alla: hundarna "simman de ien;rad efter 053, såg vi "att det steg rök" ur skorste nen på: vår koja. Det: såg ut som" om vi fått främmande : Då detta. var:en sällsynthet, skyndade. vi? -på. ordentligt. När vi klev. ini stugan; satt. mr . Butler "och hans. "-evinnerliga; halvblod och g 7; nåde mot. OSS, fräckt och fö smädligt. bjöd, att 'vi inte körde i nånga onödiga ord oss emel-' an. "Vi :var” allt: annat än glada över :att.ha: dem stry- kande runt: oss" och ' guldfyn-. ENE Efter en dag-gav i alla fall i.väg mot nu” ganska långt att. jag skulle ge mig .ut. på tt. par; dagars ' älgjakt; "En et. ”mosetjur” skulle smaka; ätt och . vi behövde ' skinn ; ill: nya mockasiner.' Samti- ;/ "Några. saxar, som, vi. skulle, vå ha. på: en :”trapl je” . Jängre : norrut. "På färden fick jag. tillfälle mr Butler! och hans intresse + «088. Plötsligt - slog. det B, : att. han varit inne på, . Gruvbolagets . kontor i som-. ras samtidigt som; vi, Han hade stått. i, ett mörkt. hörn , "av lokalen och blängt på 088, "Vi visade proverna, "Jag blev -försenad. på: f : efter en vecka. De. sista. mi-. Gästfrihetens.: lag In att ”inspektera”. - idet 'på hösten och: vi beslöt ' "digt' skulle jag. forsla : upp. > ” ne att fundera. ytterligare. över. - "MEDAN" vi; paddlade fundes: rade vi på, hur han fått' vet "i > vart vi ämnade "oss, Inte ha- de vi: talat: om det" för. ho- SAN ", sprang jag. Ingen rök, kom : : känsla. av, att. allt inte, stod -: riktigt än, till där hemma; Mina . farhågor . besannades, » när, jag istället. för hundar- . nas välkomstskall möttes av absolut tystnad. Sista : biten Jag . kastade jag kånkat jag hönöt från ; stugan. Rn rg kött "PA den öppna platsen fran för kojan låg våra fem släd-" hundar utsträckta, döda, Jag "slängde; upp. dörren, Stugan, | var tom," John var borta. ”, Vad "hade hänt, var fanns aa ch va na skjutna? ” Jag gick. långsa! t tillba- . och "begravde sedan. hundar- riktig sorg' och..vrede.. De hade cvarit präktiga kamra- ; ter. "Ledarhunden" Roy, den ' svarta King, Tépanka, som:': " halvblodet grep vi tvåhundra - ka; gjorde i ordning lite mat.- na, Jag gjorde det med tupp- . Dp, Titava' . Så tände” Jag” pi Fat ch: funderade i ot var "blod > kände ' mig" alldeles tom: njärnan,'. När” jag öppnat, I skåpdörren kom nästa chock, . våra guldsandpåsar var bor- "ta." Joan- kunde inte ha farit . rustning. fanns kvar. Inte ett . ögonblick: "trodde. jag något ' sådant heller, Jag ryckte till och fick- tag : på: bössan, när : > plöstligt : någon tog: tage. i dörren. '- Men; : jag satte den genast sifrån” mig, . när" "Pa-' .Matg, en. av indianerna från” byn kom intassande på sina. mjuka 'mockasiner; ” et ir Vi såg på” rök att än .vara hemma. Jag paddla hit. "och säga din. vän vara”hos . "röda "bröder Han. sårad av” vit. man. « "Butler, : nare stod jag hos John; som; "låg i en wig-wam, Han var. = på bättringsvägen nu,” tack "vard env gammal indiankvin- nas läkekodqst. Han berätta. de, att Butler, och halvblod > dykt upp igen. John-'hade a visat dem och det-hade blivit : och John tumlade:. omkull, - ' men. han - trodd "inte, - ätt. ' Butler hade kom Hit. så långt - med guldet. När : "Jolin vak- - nade var stugan tom. Så hade” han släpat sig ned 'till kano- ten och trots prågorna tagit". sig över till: byn., " NÄSTA:vår gav vi oss i väg - betyder inget häruppe. But-" "ler fick vi aldrig tag på, men . miles åt. nordöst, i. en liten-- "by där han rodde sig säker. länge sedan. : : Vi överläransds honem cl - en -”rögrodl måna ;'der»senare iv vände vi till -hus för .att-börja orå från början igen, ' Var det: Johns blod? Jag : iväg med dem, all' hans Ute ee slog" det mig ges." "" bråk. : Halvblodet. sköt . först. i "att söka efter Butler. Tiden + | ä v v nöt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.