- . TrYttnN Tosoogpn dén 19 > ang 1954 05 i . : . | LAHOLMS TIDNING — ” ” : a "8 R st l eu” : eta : | -lista till |. es ens ! SS me anor från: 1600- ' Eb ee a z | S ER alet ">. let Klai] med armé: Det doftade > ock. ångade" så, med anor från 1600-talet.. Det i - - va et ar juvligt av | klöverhö då vi en dag | blir något av tragik” när den ". 3 för någon ” tid sedan nalkades sist är den "oz BF, SLKEF och SLU i Rännes- les | sista -ättlingen i en släktkedja, löv har efter al "framlidne . naturvårdaren, '-forn-|söm" bebott samma ställ flera. 4 vid kommunalfullmäktigeval tå 1 ställe igevalet i räinnessamlåren ph » närande- hundra år, skall lämna detsam. höst gå fram med näktigevalet 4] männen Johan. Bengtssons gåra|m. ; i Ränneslö ”cöreB Kåmebo i Enslövs socke &! a, enär inga arvingar finnes att : Richard Bengtsson, ineslöv. i EB ORG i i dag, : Polisen måste u un battonger för ; a n. Den fortsätta i fädernas spår, - Carl Johansson, Vallberga. - ' n' 20-årig yngling i Kungälv Jatt få honom m d' gamla traditionsrika gården jåg | Syskonen Bengtsson a Arvid Andersson,' Alstorp. -, | SPred vid 22 30-tiden I går kväll |Han rä ed till stationen. N inbäddad i" en ljuvlig högsom- |m g ärstam- Anton Hansson, Ränneslöv. . " [skräck i området krins Vi uppträdde mycket underligt J rerönska. Här i a hög - | mar även från Karl XII:s livdra- Artur Erlén, Edenberga. t ådet kring Västra berättar en polisman, som bo- » Linde idyll - växt lenna förtrol- | gon, sedermera ”kronobonden ' Jo- Tage Nilsson, Perstorp. = mogevatungälv. Med ett hem- [tecknar det hela som "ruskigt", r. xte " cypresserna [han Sjöberg i Vinnalt : Malte Pålsson, Ränneslöv. värnsgevär fyrade han av tre |Ynglingen j I granliknande och j jättehöga öch gåra,- NN pA Nilsäotea . '] Rune Bengtsson, Stäme, : ' skott, som ven kri ng knutarna. kad. Sen var något opritpayers 4 Rhododen dronbuskarna : tva 5 frå. Bt g » Nilsdotter Sture Nilsson, Ivarslund. "= ita ot Polise n hade stort bes » a N dr mättar. aan es 'ö- | från Bösilt nr 1, Breared. Barn- Elsa Uhlin, Edenberga. tvi latt erina: . vär med | Ynglingen har tUdigare vållat må unde man ä- barns. barn till denne Karolin och Anna Nilsson, Klockaregården. läst Eg på ynglingen. Han hade polismyndigheterna besvär, Hy- . 'ven se "Jungfru Marie'piske-| hans "hustru var nämndemannen Mejeriarb. . Karl ' Viktor Johans- - om sig men hans syster lyc-|resgästerna I trakten var mycket Å ve / a rar yfeat Betula nana och [Johan Bengtssons farmor, Per-'- Rägnar Akesocn kades ta geväret från honom. l upprörda, ; enså a : : Nu - : - . : - hälsa des ndr ra sällsynta växter., Vi [nilla "Larsdotter född i Vinnalt'. David Bengtsson, Oscarsfält, 2 : 3 Varmt ' välkomna av |1809. Hon berättade" för sina Vallberga, - - NR Rts so Tees nt . . nämndemannens . syster, fröken barnbarn att hennes farmors” far,” Tage Jönsson, Bdenberga: - an / FR : N Justina ' Bengtsson som” gästvän- då han kom från kriget 'och jäm-. Viktor "Augustsson, Alstorp. at al kan e k Ö ? kd oe 088 och "lät "oss ”be-|te sin maka Ingeborg Nilsdotter Egron Kronkvist, Ränneslöv. | ” g rå CE | skåda. sina 'muséiesamlingar,' där | skulle övertaga gården i Vinnalt, Erik Karlsson, Ålstorp.+ . > nästan allt tänkbart fanns att [”Erland ' Svenssons "gård" nr. 2 re Nilsson, Edenberga. 'oö TIYYNYTTYTETTYTTT ET ET E Vv tryrTY Yvwv voerrvv YTyrver TevtvreeYeTt YTV rYvtTrerreTrev Yrv TryTttYTtetYTYYYTT EV vevtYTFETFTYVTY YYTYTYY TFT se, från gamla vargagårn, näver- lärar, Smör-kärnor och byttor, 'keaskar, låtni rin, gamla halsschaletter, till dé verk- Nga släktklenoderna, väggbona- ”åd åderlåt ven kunde man också få se ett par små, små nötta och bötta träs skor, som en gång tillhört och an- -—'så gingo de upp på ugnen för att "lägga 'sig där, som" brukligt var: för. färdemän. ". Därvid” "tog. Ingeborg först av sig kjolen och : sen ' kjortellomman . som” var en kjolen. I denna ficka eller lomma - i förvarade hon en del pengar. —-: om det var Johan Sjöbergs sold .' som legoknekt eller det var på Sigfrid. Karlsson, Ränneslöv. Margit Nilsson, Ränneslöv. Nils Nilsson, Värestorp. - a Adolf Andersson,' Ränneslöy. Ivar Gunnarsson, Staffanstorp. - MALMÖ i' dag. ' i v B' ES Id , Johan Bengtson håller. en sydsvenskar så ovanliga tilldra- li else, e vistelsen här Uppe. ove Våran Ett präktigt snöbollskrig och.brakmiddag i hyttan avsluta- egen ”. kärra. "klättrade Syntetiska färgämnen i vår "Tyskland och Amerika har kommit till, berättar chefen för Radiumhemmet i- Stock- holm, professor Sven Hult N i -Cigarrettfaran klarlagd berättar ' professöp' Hultberg. Det är ännu inte hundrapro- ' derna ell rades. "För - att inte sån ch - nin; arna de s.k. ”Gyltigemål-. påse och - vilken bands som ett. vänner. ”skulle.. tvivla på att vi dagliga föda kan framkalla centigt fastelaget i vilken ut- g av” Johannes Nilsson, 'förkläde runt om livet innanför verkligen den -:17 juli hade-åkt | CANCer. Detta är. det skräm- sträckning förgämnena är far- arvegods kornmit från Gyltige. A- skidor, så plåtades denna för oss | mande resultat som forskare |liga, men genom ett världsom- fattande forskararbete hoppas man nå detta mål, så att man, kan slå till mot dem och helt enkelt förbjuda dem7+ "oo: . vänts. av Johan Bengtsson då han var. en helt liten pärvel. "I andan- om kunde man 'se en liten parvel springa omkring ” i två små trä- skor, vill i sinom tid; växte upp - till en man, som inte skydde var- ken”. möda - eller besvär när det gällde att 'bevåra och tillvarataga förfädernas” arv för att' ge: sena” annat sätt samlade. medel, för- mäler inte historien. I vilket fall som” helst torde, det ha varit. pengar som. skullé användas för inköp av kreatur till ' gården. essa båda makar fingo två döttrar, Kerstin (farmors farmor) gift" med = kronobonden . Jöns Bengtsson i'Vinnalt nr”2, född'å allt - högre, långt ovan trädgrän- sen. 'Snödrivor och glaciärer lågo tätt intill -vägen,' och: kallt vari. .| det så att vi måste ha värmeled- , | ningen på. . Och vägarna! -Tbland voro de så smala, så att 'vi. skul- le säkert inte kunna möta ens en fotgängare. Vägräckena voro då- liga eller saknades helt och hål- let, trots att bråddjup på ett par hundra, meter ofta" vidt berg enl; SDS.” En tysk professor. Druckrey från Freiburg och amerikanen professor .' William Smith vid . näverlur i. händerna... Hans. syster” är damen som vänder an-'. siktet mot läsaren. Den andra damen, som 'cckså - hålter en -'. i, kopparspann i handeii är "artikelförfattarinnan. ns : Beträffande cigarretten berät- tar professor Hultberg att. det lär oomkullrunkligt .' fastslaget fatt; cigarrettjäran ' orsakar lungkräf- oo New. York University har kun-[|ta. Til och rmed tvivlare har: bll- - nat - konstatera att: 12-15 | vit omvända. Polens färgämnen framkallar ' cancer, ], - eo Med sydhalländska | som "voro "klädda re. generationer en” inblick i Ä hår -rhån "lévde. och Hade" det förut. i Halland; "För detta 'sitt' bevarån! de, av gammal tradition och sinne" för - kulturhistoriska > värden, är hans ; inne. värt. all heder och Inte minst ,; sevärd är Toftstugan . 'méd. dess inbyggda sängalkover, -:och' "i'denna stuga "fär. man verkligen. en god inblick hur: "foina” tiders hallänningar hade” det i sina hem: På Hyllörna, vävnader trängdes Bohlet (Skerkered ' nr” 8), samt Ävida - gift. med. glasbruksgesäl- len Balzar- Jaquets, anställd vid Ettarps' glasbruk, Enslövs socken, sedermera verkmästare vid Kosta glasbruk. ' Han återkom ”emeller- tid till Breared och blev. frälse- skogvaktare. De -båda systrarna Kerstin ' och Auida ' firade: sitt bröllop samtidigt i juni 1757. och släkttraditionen förtäljer att när gästerna. på bröllopet . druckit' brudparens skål med. välgångs- önskningar för de båda' brudparen sä” kastades” glasen! omedelbart öt” dörren och krössades. Frö- ken , Bengtssons farmor - Pernilla har berättat. en historia: om ”Bal- : Dagarha i mer: väl för de sydhalländska 5. L.;U:are, som åkte med buss-till Norge,” att framstå som det stora äventyrets tid..Det var då som:vi åkte "genom: alla de: olika land- skapstyperna i Norge, bekantade oss med norske ”gutter o. jänter”, campade.i bästa vildm: rksstil u- te i skogarna m.m i Halland; dd.” vi: sTebn, ' när, vi den: 14 i arla morgonväkten stu: vades in i bussen, Gösta satt vid ratten och färdledarskapet '; i öv- rigt, skötte, Sten. Båda herrarna äro väl ända” från : «tidigare, ute flykter... Humöret I var' det inget fel på, och snart sjöngs det all- sång 'så att.bussrutorna skallra- : Vädret var det vanliga hemma rist i Mästocka med omnejd”, den tillade: ””Gudskelov” tvi. "-"Dalenes > "dahl”, som norrmän- nen .. säger "om ' Gudbrandsdalen, med det gröna vattnet i:Lågen (floden), "odlade , stränder : och sluttningar med Älderdomliga. byggnader och: längs. tupp 'skogs- Tyvärr var inte vädret. det bästa, det regnåde" så! att vi kunde inte gärna ' avlägsna oss alltför: långt ifrån. bussen." I KRingebu'skulle 'döck, några "av oss trotsa regnet för att se på'en-gamfäal stavkyr- i) ka. Våra försök aft gemensamt få lift misslyckades. .skamligen, fjord måste. vi.i ett par: timmar ”köra hingarna. Krökarna, voro ibland så tvära, så att. bussen blev.shän- | : EA fast på mitten. Gösta. vred | ; Pp hbackade,. 0. 's...v.' så svettén lac- kade; . kommo ner till bättre vägar,- och det var nog inte fritt utan att i ven vi andades ut. - ime- ogne- slalom”. nedför fjällslätt-| =: ratten, . växlade, bromsade, Han såg lättad ut när .-vi öd lodrätt ; Nedanför en nätsan” bergvägg - på. 900. meters : höjd | slogo. .vi upp våra tält vid tio-ti- den på lördagskvällen. När dans- bana fanns inte på flera mils 4 Ka stånd, vårför "t. >b fick stanna hemma, "Regnet står som ' spö i backen hemma i. Halland”, rapporterade I". den som vågat .tid och pengar på ett" rikssamtal hem' på söndags- moörgönen. Här uppe var det strä- lande-solsken, varför regriet hem- ma inte la någon större sordin”på söndagshumöret; I. flera' timmar; följde vi Sognefjord, för att slut- ligen:.åka .färja över densamma. Här .var. naturen mera 'sydländsk, t. -0.. m. sågo vi någon blödbok. Någon bondgård låg högt uppe Då sluttningarna,':: hur. » 1 all världen [: folk "kunde "komma 'dit, översteg vår; förmåga att begripa. Såvida de. -. ua : ov men sedan vi skickat ”Mirran”'li- zar ;Jaquets vilken. återgetts 27]: Uppe” Bohuslän hade vädret ite före oss gick, det bättr Johan B: : bättrat sej betydligt, och när:' vi | gammål lastbil stannade inför så En vår blev. det mycket tidigt anlände till tullstationen, i. Holtet, | mycken kvinnlig fägring, och for- varmt och soligt — lärkan hade sa var det riktigt vackert: Utän I tare. än kvickt var. lastbilsflaket - 3 - N illar |” got som helst trassel ömmo vi H fullt äv grabbar.. At "Mirran”. ö- anlänt och lät höra sina = 2 | genom ' gränsbommen, och ' Gösta | verläts' . att .. vampa” chauffören, i de halländska bygderna. Balzar vred över. ratten åt. höger. det gjorde hon så bra, så att han som ägde en varm vargskinns- Nyfiknä . fittade :vi ut genom | körde. ända fram 'till. kyrkan en- päls, trodde att våren var kom-.|fönstren - och” vinkade. glatt. alt bart för vår skull: i: : han var alla. mötande, . mest förs: Så lämnade vi Gudbrandsd: len men RE AINA songar säl de” han ”pene norske "jänter”.'- Fredrik”ii-Otta och körde:på en smalare i bryderi sin sköna vargskinnspäls. "Strax £e Bengtsson skötebarn, löväng- én där, kreaturen inte: fiök beta och "gräset inte slås och där. det var helgerån att bryta en enda blomma... Just nu var lövängen fylld av ”slåttergubbar” och av - blommande och doftande nattvio- ler, .Lövängen var kantad av sto- ra” hasselbuskar. —" Då vi åter : kom upp til gården bjöd fröken ” Bengtsson På kaffe i matrummet, "sänkt: skatt SE oe she, väg. in emot fjällvärlden.” I: vil- lande, skögen, tätt: intill en” mäk- stens fästning, välkänd från -vår: historia, ägnade ;vi en bra halv- | eller som var inöblerat i blå: allmoge- möbler” dekorerade i blommötiv. Under; tiden ' berättade fröken Bengtsson för oss att hon och hénnes” "syskon ganska" tidigt fick | inplantat. isig att värna och vår- .darde, till stor del ärvda” släkt- föremålen. Detta. påbud hade gått som en budkavle. från gångna ti- N der, och följt släkten genom tider och sekler," deh på detta sätt har saker och ting samlats från 'gene- ration "till ' generation och" blivit efter ' blev. det mycket kallt på förvåren ända tills göken anlänt och började gala.. Då sade Jaquets: "Den Järken, den lärken lurte mej, men tacka vill jag göken”. Ja. — nog är Rämebo en tra- ditionsmättad gård” där minnen från ' fäder. och. förfäder hopats och samlats til” "ett: museum: ge- nom. "tiderna och, där. varje sak talar sitt tysta språk om för- gången tid. Varganätet påminner om skallgång och vargjakter un- der - iskalla, snöiga vintrar då timma åt. En flera, meter” hög minnessten ' är rest. på /plätsen, där : Karl " XII stupade:" Första natten: på utländsk botten . till- bringade vi nära det lilla. samhäl- let Mysen. 'Tälten restes i en täll- skog, och 'med friskt humör. an- grepo vi matsäckarna, Livat :vär- re var det när. vi: gjorde .upp' en brasa på -diverse pappersavfall och dahsade en munter Jängdans runt densamma, "to o- Sömnen var: god, "och efter. fru: kost i det fria var det tid att ri- va tälten, packa och åka vidare, I Klöfta hade Sten en bekant, som vi hälsade på. Trots att: vi döko tig älv, slogo vi upp våra tält -i bästa vildmarksstil. , Håkan ägna- de”sig åt fiske i älven, och lycka- des verkligen få upp en cirka 25 cm. lång fisk,'varöver "han; var inte så-lite stolt. "Morgonen efter men .draget gick all världens väg tillsammans med en best, som av hans ' beskrivningar :: att :, döma minst borde vara en haj! » Mer «eller mindre artiga ' häls- ningar pletade vi ner på vykort till vänner och bekanta, innan vi på Norges högsta landsväg åkte in i Jotunheimen. - . Från Bäverdahl ledde ' en smal man nu inte hade långa” trappor uppt ä - Besvärligt för 'Marigt' att få tag I nån:matj- var "det, och först framåt, kyväl- |, len. lyckades det, men gå äts det ör sluttningarna. dit måste vi ånyo upp på kalfjäl- let på 1100 meters höjd. Vädret hade hela dan varit vackert, men |” när vi skulle slå upp. tälten;” a regnade det. : Några 1 Aldrig dä sociala tryggheten nå” och ner till ett politiskt möte i Falkenberg, som hr Hjalmar= +. son gjorde i går kväll Just som katrinebergsrektorn Thorsten "A=; dare fallit så "direkt fån skyår med ,besked! ' skulle 'Gösta.fuska': i samma” yr=]- Vi” skulle -åka "neråt genori |”: berg som bäst var i farten med att mjuka upp stämningen genom ' ke.'Spö och rev fick han behålla, Hallingdalen; men för att komma |... några” små flank p mot vändes alla blickar mot - skyn och där kom helikoptern svävande från halmstadshållet, Ef- ter en lov över Ätran sänkte den sig ner. utanför Idrottshallen och ;' utan vidare äntrade h bussen, och nån kröp in i en' lada, men de flesta tog Gud i hågen och: stannade i tälten. :" ”Hallingdalen är vacker,” Imen kottehi: vilken inte var så "Enligt det på eftermiddagen ut- sända TT-referatet skulle hr Hjal- . partiets sparsamhetsgiv när det gäller sjukförsäkringen. ; ”. därför vill höge Vat tredje kro: för” att” "minuten efter vara i farten med att dra "en av sina patenterade ' illa vald med tanke på. högere'f sänka skattérnad | hv normalfamil- j on äldre EL SEN upp utan någon som helst för- varning, blev det ändå stora fam- nen. Bekantingen hette Hans AS- per, och är en framträdande" sty- relseledamot i BUF, SLU:s nor-' ska motsvarighet. ' Efter att ha sett oss omkring bjöds vi på kaf- fe och fick en gemytlig pratstund med” hela familjen Vi' tackade med vanlig handskakning joch Gudbrandsdalen var allt ett.'strå vassare”, tyckte vi under "resan genom ' densamma, "under det ;att vi mellan regnskurarna kikade ut genom fönstren.. Efter matrast i den lilla stan Hönefors kommo vi ut. på en bred, hårdbelagd; väg under en flera km. lång raksträc? ka, Sån väg hade inte bussen rul- lat på sen hemma i Halland, och marson tala om- vår. valutapolitik "i förhållande till dollarn. Det glöm- de' emellertid högerledaren helt och hållet bort. Men det gjorde ingen. ting, . ty hans snabbexposé över vad högerpartiet vill i' svensk poli- tik var minst lika intressant. kunde ha,skett om "sjukförsäkrin= Som vanligt sysslade hr .Hjal- gen skjutits på: -framtidén, om bo- marson med begreppet ” d: sklats och) +.« "« jens inkomst går au till" skatter." Finansminister" Sköld har' förutsagt! - möjligheten av ren skattesänkning med, 10 procent :om tre' är. Högern vill. sänka omedelbart, . och, -deti och med: oräkneliga :krökar :för- sedd biväg upp till Juvashytta, 1840 meter över havet. Våran N 555 ' var alltför stor för den vä- gen,: men. vi vågade 13 norska kronor vardera för att åka med en mindre kärra dit upp. Motorn tjöt som ett reaplan,' dalen låg allt lägre under. oss, medan. mol- ”iDen; äldst” kända brukaren av |Vargarna . sprang omkring: och , uppgav. sina ylande' tjut, om hus- én - gamla fädernegården var 'fonoåboeri Nils Jönsson och hars |knutarnå. De gamla husgeråds- sakerna minner om ett tidsödande juströ Tågierd ”Svensdotter:, De- ras "sön "Bengt "Nilsson . var ”föad ) och idogt arbete med smörkär- 1735 1; i Råmebo. och. död därstä- ning, ystning och mycket anrat hushållsarbete då allt skulle: till- des :1809.'. Dennes son. Anders Jengtsson föddes i Råmebo 1768 redas i hemmen; Man kan tänka digt svenskt hurra- med :ett fyrfaldig nao tur” nen svävade runt oss och till sist, fingo 'under” några minuter ägande demokrati” och precis som om ' stödet - till ungdomsvårdande ev” oj ägel "storstugan 3 ” oh dog äär, Han gifte sig ÅA Ny- sig vilken festpr . och . med Aspers: även under oss. 1 timma tog fär- kli känna . fartens ; fjus- ; 2r5 ba 1 om stodet t.B gr bl fick under helgerna då de gamla ringande.: a öronen, äkte" vi vida- | den upp = 15 km, -' hastighet. verkligen | Tjus vanligt var åhörarna lika litet klo. uteblir. För ygge reared, , där han ' blev Eg - 5 ning. ka på vad detta innebär när han gen för en skattesänkning är näm- pbonaderna fästes upp "runt om i re. Runt om. oss lågo höga fjälltop- I Sundvollen vid myrifjord byt- yrkohem: såbo tills hari vid 30 äre |b9 h alla bunkar och krus| Det'var meningen att un skulle par, : och: Gittertinden och Gald-|te vi om till ett mera originellt slutat. Jo, det betyder förstås att ligen sparade statsutgifter, det var) +. jder, - återbördades . tillsammans | stugar, blanka . och ; fina och | kört På östra' sidan av sjön Mjör höpiggen på resp. 2454"och 2469 | fordon, linbana. Två personer fick ar me inkomst 18 id takt hr Hjalmarson överens med rege- led sin son, Jöns Andersson född skurades bla! sen, men 'därav blev intet. Våran | m; ö. h. syntes klart. Så hära him- | sitta i varje stol, som högt ovan | få sina "inkomster höjda., Tyvärr |ri om, 'och för I del sätter ,dettå parti sänkta skat- , 302,0 "barndomshemmet A ng son, nämndeman "Bengt" Jönsson född 1839, övertag gården efter sin fader och som. 4.”aln. tur -överlämnade den " gainla släktgården till sina barn, Johan ' och ' Justina: Bengtsson. Nämndemansgärden 1 Råmebo är tek en gammal hallandsgård ti: stuggolvet nyskurat. och bestrött med fin sand och hackat -enris, Då man sedan på kvällen "tände der; ' hemstöpta. ' talgljusen ? som brunno soch . flämtade : och” gav Atersken från kopparpannor och tennfat .— ja aa var det fest. i stugan. Men tiden, Har iväg >och det blir tid att bryta upp från kaffe- bordet öch'vi tackar på det allra ss, var;b ggd för svenska och inte” för: Dorska vägar, och på grund härav kunde vi inte kom- ma över en bro: Naturen på den västra sidan.var dock så vacker så vi förlorade nog in! inte på byte melen . hade ingen av deltagarna varit tidigare, och bl 'a. Kurt tvivlade på att han nånsin kom närmare. I hyttan lånade vi ett par: skidor och gav oss iväg till en glaciär I närheten för att åka skidor. Några mästare:på dessa så ke - Lillehammer är den käns mest bekanta turistorten i. hela Norge, och dit kvällskröken. Backen ; upp. ert tältplatsen var brant, ”så in Norden” tyckte chauffören, men väl uppkomna hade vi. en under- kommo vi, framåt . voro vi inte och flera rovor note-' sikt. trädtopparna förde oss 400 me- ter: högre upp till Kongens ut- verkligen |. kunglig, trots våra, numera, rätt Utsikten. var kräsna ögon. Innan vi. något så när snällt Maa Forts. å nästa sida. : glömde hr Hjalmarson tala om hur det skall gå till. " - Högern vill ha ett kraftigt ökat bostadsbyggande, sade hr Hjalmar- scn, Detta skall ske på bekostnad av offentliga anläggningar. Tyvärr specificerade inte tal huruvida det var fråga om uppskov med byg- gandet av: skolor, sjukhus eller an- dra nödvändiga byggnader. På fal om byggnadspolitiken un- derströk högerledaren, att regerin- ter före sjukförsäkringen, bostads- subventionerna : och stöd åt ung-. domsorganisationerna, = N ledaren; att valet gäller, två "slags politik: i formarbete med bibehållen skatte- sats, eller högerförslaget om lägrej skatt på bekostnad av sjukförsäk- ringen, bostadssubventionerna Osv. " Avslutningsvis framhöll höger-|. regeringens . fe- or den, Björn: bostadskri- för)bar utsikt över. sta i gen inte lyckats klara i. Frågestunden ” hjärtligaste fröken Bengtsson t ju Mjösåo uppåt” | Gudbranasdalen' sen. Därför har högern satt igång £ | a. — Tackar och tarlnja av våra flickor lyckades 2 efter föred de tyvärr, visad: -välvilj avsked och önskar redan att snart få komma tillbaka och. hälsa på igen. . en - Hildur Wickström, ? | rd LI rats .Omdömeslös framfart genom pli bekanta ' med ett Pp gutter , uppe på tältplatsen, me- dan vi andra, voro nere och gjor- de-stan osäker. : På morgonen ett ' par ” timmar åt denna, ägnade. vi först med. wuftsmuseum med äldre byggna- der fr, Gudbrandsdalen. Den s. k. ar: norskå - besök bl.a. I Maihaugen, ett fri-, 75 på "egen hand och ,så skall regeringen gärna, få dra nyt- De: bort. Ett par frågor: framställdes, MHertid dels 'gällande skatte-; ta av byggen högern gör utanför Stock- holm har nämligen visat, att pri- vata företagare lyckats bygga mo- derna bostäder som blir 75—100 kr billigare pr månad. än de som byggs med stätskredit. sänkningen och dels stödet till ung.:' domsverksanibketen, I det sistnämn= ' da | fallet gycklade hr Hjalmarson ' på ett sådant sätt som vittnade om att högerledaren inte hyser någon större tillit till ungdomens förmå- "kurvor kostade förra fret £? ”Dyringskongen”, en cirka en och & a IA uträtta något pestist för i | mäap ven dvetrk ön) gäl halv meter i Aiameter Ova . Skätteirycket är för hårt föreningslivet. i 2 fer det, att köra med huvudet resa YSäna trän finns det inte konstaterade hr Hjalmarson ochå Nola Haguar, ) ! ” ' Dn : , ! 1 nr . c : | l Fo H 2 - f - Dn LD s a, N ä s ' ; ? | N FEN FFFEFEREFTEIETEN AMA. dasåasA od MAMMA. tredra FEFFEESTTN mat
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.