>” historia; De; TTT EYSEFYT VT YE TOT FOO TEVT RN ND MISS ww Tyv MARARARNAMARSMARAPAROAARADRNAMAMFORMMARMMRAN verer YrTYYTYr ningarna S kän det mina vara 'åv ihtresse för många att ta del” av. en! a De: nyssnämnda historieskriva- kortfättad ; framsi lUning; men I Nyå Testambntet eÅdasi sammianHäng. 1 åt av dessa ER m, "br, 13: 13) har "ordet gille ömskri- vits: ”med. vilt. leverne och. dryes kenskap”. Levande: är "ordet gille även i sådana ord som” och dryckenskup”. - faktäm'= är, att de flesta gillen i forntid” och. nutid , stått och står på en ganska. hög kul- turnivå i förhållande. un: de” ;olika kulturstadierna, ». Bygdegillena liksom He - Jena vår före Gustaf” Vasa" oeh re> formationen allmäna . soch ett utr tryck för olika 'yrkesgruppers kam- .ratskap. och .allmogens sanihörighet i "gemen. De kan byviss mån: jä fas med det brödraskap som de mos ,; derna ': yrkessamimanslutningarna skapat, Under médeltiden "upplöstes » känsla" och organiserad" gemenskap. var fört som. nu: nödvändig. « sar + I gillets. väl organiserade brödra- skap" farin der enskilde ett: i "livets mödor och' det" var" täskilde en god” frihet" Och -å É 3 de. och göra bön derba livegna. Gillena, har: fördom. ”haft:'stor: betydelse ika yrkes- kåtogorier Ur: ekotioniiska,; ' sociala, Politiska och" kulturella, synpunk- " Ävel Zilla a "bär sin utvecklings: |G Jen vi: känner till har. landen, det gemenskäpsväå én Olaus — Magnus omtalar | i.sin- skildring ”Jivet i. dens början är är i i mångt och mycket ett-arv' från: ävlägsna tider. : ren berättar bl, a. följande: ”Nu ; I'tillkoramer' det. sig: att "ytterligare I-skildra hur man, sedan den katols- ka tron blivit antagen,' begynte" en- dräktligen ” samlas . i Herrens ' hus. | Jämväl . införde man ' ett slagt ge- v mensämma fromma måltider, vilka efter en viss. skälig "ordning: höllos 7 | på bestämda tider om året, — — — För att härutinnan skulle ördentli- gen tillgå. inekränkte man på goda biskopärs bud tiden för dessa sam- kväm till de. be bingstdagarna. och olika många "dagar före den genom kyrkans föreskrift införda fyrtioda- gprsfastans begynnelse? 7 fastan före påsk, : n » Under ovan närnanda gästabudsda- 1 gar samlades alla sockenvis medfö- AÅ rande matvaror och öl så att intet e | skulle fattas på gästabuden; På vis- sa platser hölls, dessa i ett stort hus a | pid kyrkan särskilt byggt f för detta ändamål, «= .: 1 ; Mellan målen besökte. mässa i kyrkan och återvände se- dertagen sed bar tjänare i vita, fot- sida kläder .omkring stora horn fyll- da med starkt öl. Först bjöds ålder- mannen som i tur och ordning töm- de hornen till den heliga treenighe- tens höga åminnelse, ' Ceremonien fortsatte med att hornen åter fyll- des ".och tömdes till den Heliga jungfruns' åminnelse och för tredje i | gången tömdes horn då man drack till den skyddspatrons ära för vars åkallande sockenkyrkari. " var in? vigd, et hose Vs ; ”Sedan allt detta på: övligt” sätt blivit fullgjort” berättar Olaus'Mag- VS « "brukar må an från en upphöjd Jössa stadgar "är. liksom; en kortfattad. levnadsordning om skyldiga” måste erlägga ånga skålpund vax för det heliga" altarets behov.” Så firas och högtidlighålles helgorneris min- pe år efter å år genom dessa vid: .be- -AMSTEBDAM (AEP); H Under fyra hundra -år har samt- "liga medlemmar av familjen Haa- " napel i den lilla holländska staden Doesburg fötts - med . helsvarta handflator, både män och kvinnor; På händernas' inre sida ligger]: tjock, svartvalkad hud som är så härdad att alla medlemmar av, fa- : miljen - Haarapel. | kan hålla sina handflator direkt över eld, .t, ex. . levande ljus, utan minsta b " skada, Invånarna i den lilla städen berättar att fenomenet beror på Hin Ondes förbannelse; uttalad under "1530-talet, :då' en Haanapel | : var kyrkvaktmästare i byn? Djä- - vulen satte eld på kyrkan 'men klockaren Haanapel skyndade till, " slog " brandlarm genom , att låta kyrkans" klockör. förkunna största fara. Då "klockaren ville lämnaj: " kyrktornet var "vägen spärrad ge- "nom ett. hav av flammor,” Han av klockrepet och dirigerade efter- åt böndernas eldsläckningsarbete, . Djävulen var. mycket arg över -- misslyckandet, ' Han -förbannade Haanapel och hans släkt i all evig-' "het, Ni skall bli"märkta på hän- "derna som mina fiender och än” «dock mina tjänare, sade Hin On- de, Från: och med denna. tid har medlemmar av familjen fötts med Svarta händer, med. tjocka valkar på 'handflatorna, : Nuvarande 'fa- , miljechefen Haanapel.ä äger en mö- ” belaffär, " Han har två söner och Sivå döttrar och alla har svarta - valkiga: händer, Vefjenskapen tror självklart inte på den. gamla för- banhelsen, .. Enligt ;en läkarkom- mission som . nyligen: undersökte | i ,. familjens. levande "medlemmar "konstaterades att männen i famil- i jen saknar en kromosom, vilket i medför att de” svaärtvalkiga hän- "dernas arv” jöverföres, från släktled svängde sig över elden med hjälp till släktled, :> Halla fll Ev? SVENSKT FEMMANNNALAG un Magnus Arbin, Malmislätt, kommmer i en internationell flygmilitär femkamp, ; och arrangeras av italienska: flygvapnet. De t deltar” 4 en tävling av Å e år i utlandet sedan 1948 och ar- ja nkde ören omfattar « ett flyg- lag från "svenska flygvapne nande tävlingar. har ägt sum varj der, ledning av överste Nils ; 4—12 september att delta ;; som äger rum i Florens : är första gången ett .. detta slag. Lik-- den ; fl de Ja H med bol. ings dl g med RN fönrike Je ti ” få flukttär Kr ån 8es det Boer laget 4 i Jtyol (lagledare), kapten Glemin, kap:on af Uhr, Lumpell: samt löltnanterna Nilssow och, r Benker. man en M dan till gästabudsborden.. Enligt ve- |: | som var gällaride för. Sancte, Örjans : drar . säga: Jag N. N. vill hålla: och full- ” följande bestämmelser: tävlingar. Bl; » Vid den årliga folkfesten i Markgroninge syd: , är det kopplöpning för. kvinnor. me d vattenfyllda | ka mör i olika åldrar. mot-målet, | för människan och due tliot tabilictk Fosforbrist i jord och vä medför för storboskapens del en rad bakslag, som enligt flera for- skare såsom Lord John Boyd Orr och professor Demolon, fransk le- damot. av Kungl, Lantbruksakade- mien, endast står att motverka med Ip av en riklig och allmän an- vändning' av. fosforrika gödselme= |" del. Genom ik as hållbarhet under, transport och lagring. J ett antal fall kan dessa verkningar bes tecknas ej endast som fördelaktiga utan fastmer som alldeles nödvän= diga för att erhålla skördeproduk= ter av tillräcklig lagringsduglighet, och undgå omfattande förstörelser, Slutligen får man aldrig lämna s nb. kan man motverka ett ur 4, att människan. lika de av bristsjukdomär, förhindra en allmän nedgång i djurens 'storlek och vikt, motverka försämring av mjölkavkastningen till både mängd och kvalitet och förhindra . aptitlös- het,. skel väl som husdjuren har ett oavvis= ligt behov av fösfor. Den moderna” kvarnindustrien, som avlägsnar en betydande del av brödsädens fös- for vid utmalningen, fäster 4 Mpps att vidmakthålla sädasks. we djurens > "”reproduktionsförmåga, tijurskador. och en ökad. mottaglig. het för smittsamma sj fos. forhalt i dess helhet så långt detta över huvud taget är möjligt, ' Även i de skandinaviska länder na är dessa" missförhållanden väl- bekanta och hå'tidvis medfört be- tydande : förluster för vår livsme- delsproduktion. Både genom en rad -| forskningsarbeten och en upprepad ;upplysningsverksamhet.' för" jord- brukets utövare söker man så långt som möjligt undvika dessa 'svårig- | heter, och vidmakthålla -produktio- nen; Bland de" svenska: undetsök- stämda. tde återkommande” bords- samkväm; SvT För | gillenas-” historia, '. och utveckling.-Det är troligt att de |; varit sammanslutningar till.:inbör- des hjälp, De 'har lärnnat understöd | > åt medlemmar som drabbats av för- lustbringande olyckor, -' Gillesbrö- derna kan betraktas som. sällskap” i vilka" de. var försäkringsdelägare. Detta behöver ju. inte utesluta” att de anordnat. "festliga" samkväm :— vilket även nutidens yrke forskningen. har det varit kvistigt 'och tvistigt att: klarlägga deras uppkomst j- "STOCKHÖLM Farhågorna augusti var ett: tecken” på: att den fulla sorimarsysselsättningerr ä för i år synes tyvärr besaninäs: Redan i i under: hednisk" : könderna. bygdegillen, : "De" da + gillesstugor: drickningen förlad: ordning till deltagarnas: gårdar: De gamla. traditionerna fortlevde i nya yttre former "och gillena” .uppkalla? deg : efter något: Helgo! Minnes- drickningen fick en ny ”betydelsé, tyl: i. och med den kristnades hedniska seder, " Törån 1500-talet": finns... bevarade i fogderäkningé; ar, som ger oss in- teriörer från den yngre medeltidens tituti Invé örteck. gill år 76 orterna 828 byg: gnadsärbetare', sq procent > Kd arbetsi sa den; 15 augusti i medlemsahtal).. Den 1 augusti hot&- not 03: procent- den i augåstt. Det är alltså. fler. byggen som just, .hål- ler på att fullbordas & än byggen u un: der: igångsättande, "vilket icke | dar gott för de närmaste" månader na, Läget är dock én aning bättre än förra året, då det 'den 15 augusti var 113 "procent arbetslösa by Kar' vi också att åberopa ett antal långvariga 'gödslingsför- sök" på fosfatfattiga jordar; ' vilka utvisär, att. det i längden alltid är möjligt att på denna väg bibehålla eller stegra växternas -fosforhalt. : Ifråga om :växtodlingen i övrigt har: man kunnat fastställa ett stort antal. gynnsamma verkningar | av | betare. mot ovannämnda 12 procent vid motsvarande tidpir Fe Värberg fanns” den 15 äugu; "en arbetslös byggnadsarbetare log Uprocent av" fäckföreningarnäs rades 2 arbetslösa (0,7 -progént): på a i Ki j med' ter, frå mg. "att 'stegrin- sen avs arbetslö ögh 7 i ör handen, Dan 15 augusti gick" på brist. vå terades 2-arbetslösa (9,4 Procent). dertälje "(vardera 2,4 Progant);: SR högsta 'siffran bland 'ärbatark rierna” uppvisar: grovarbetarhä- [Ce I procent den 15 augusti mot 1,2 prö-]... cent den I augusti) medan målarna ct her; det, bäst. ställt .med endast 0,2 | puhd vax, Sker även att ålderman- nen eller sk prästen. bi e'en halv |' nen eller 'skråprästen förbryter så mot. någon. broder elle; ö han; detsamma 2 A' dessa utdrag ur:en' gillessta | gå ser Vi att den”. är en ”ofd- dga. Vid var: stämningen mycket -' högtidlig nä innesskålerna dracks. Dessa! skålar > skänktes! var för sig" med d: js : och ; handkläden 'och ningar låter oss ana ”hur:gillessalen tedde sig när den stod. färdig att ta emot gästerna; Vi får av utrym- messkäl nöja oss med ett utdrag i av inventarieförteckningen". I. denna ingår bl. a. kittlar av mässt och. gillesbloss, och "alla gillesbröderna stöd upp. och sjöng. = > +: Bygdegillena var ett sällsamt ut tryck för kamratskap: och manifes- terande samhö igh ON el gån har också praktisk ; domvärjo | : Färtsbesvämmelser upphör. vid. den >k territorialgränsen, Sd 3 sjömil utmed kusterna,, La ”det:'under havsytan. och > -utanför terriforialvattnet. ä är internationellt N sett. "ingenmans” territorium: Frå> ån d havets botten: i konti 'enternas närhet ofta bara: ligger några - "fal, eller hundra meter;i. dj DE. det emellertid finns ;olja ellen] öjligen andra mineralier- å.dessa "landsdelar under: havet, är "enligt . USA:s uppfattning en:'intérnatio- . nell rättsbestämmelse, av: nöden. Den". bör "reglera. staternas; ,resp; - rättigheter: FN kommer; antagli-: .gen att med stor majoritet ansluta sig till uppfattningen att allt ter- jum på fastlandet eller på öar, köppar," grytor vkahnor, tunnor, fat, stånkor; tallrikar äv tenn, ”Huskrö. nor "och ljusstakar av : järn, hyen- den,” .målade '; bonader ' och 'ryor, borddukar, handkläden? och. åklä- den. Det finaste” ”ay allt var antag- ligen 'en "kalk 'av ädel, metall; .Den använde åldermännen' när han, ut: bringade . och tö en skål för ”nögsta minnet”. Gillena vår förnäma och förrnög samkväm; Det. fråmgår stadgarna från, "Kristen Hä: 'Ur dem gille vid Stora” 5” Kopparberget; cite- PÄr det i I gillet, skola de.som a förestå detta till. se; ati de intaga: :den: som är red: bar och rättrådig, hövisk och. "obe: ryktad (= tadelfri). "Och den som ingår skall, svärja, -avlägga ed” och göra, detta, gilles. rätt, stadgar | efter, min förmåga. Jag, vill även understödja och: främja; ” hjälpa och gillesbröder ; och gilles- inom, som. utom, lan det så långt jag' kar och förmår, Så hjälpe mig Gud, Jungfru” Maria och St Örjan,” - ”I.samma gillasstuga: fanns även ”Är det,så att. ålderman- vill: kära mot - någon sätte ' har 'en annan i sitt ställe, gånge fram på golvet ocH fratriföre där sitt klagomål, Den som i någon ' måtto förbryter sig mot ålderman= 1 --Tidigare har Jantbrukarna an= EH skaffat erforderlig; mängd handels: el: ah | handelsgödsel "tillföra: hösten. i :stället. för på -våren? på! klisotaté har.j under senare, år På "lätt jord i rniederbö ter: bör grödor fortf: seln först på våren för att undvi- ka urlakningsförluster. under: vin- tern, z förmultningen -- kan också ges på hösten i form. av kalkkväve, ' som är relativt svår- viktiga k hos bröd på ärternas kokbarhet, på "kvali- teten, av matpotatis och på de veg- Is fosfat ingår som ett vä seniligt element : även svavel, son har en grundläggande betydelse för äggvitans bildning i. växtvärlden, . Exempel finns på jordar "med .se= - dan fattigdom på detta element att skördeprodukternas läggvitehalt äventyras, vilket är till största ska= da i synnerhet för den: snimala produktionen.. Vid gödsling med superfosfat erhåller jordarna ett.” värdefullt tillskott även av Siste” nämnda grundämne, . > >”. ” ' Superfosfatet är på grund- av dessa förhållanden ett av det mo- derna jordbrukets viktigaste hjälp= medel. Dess ahvändning befordrar. ej . endast avkastningens storlek utan I lika hög grad dess kvalitet och sträcker sina verkningar både gar "och till våra möjligheter att vidmakthålla .. befolkningens kosta. håll. "ND Mån förstår ju; också, karna: icke. velat; ligga; ute :med ör. länge Under- senaste . Ibrukärna ; måste gå : in a jSsefla handelsgödse: ge så pass stor. Vor På en. gång av. fosfat” att dess: erkan kan sträc= .Rent> arbets, Sclsp ärna å stubben gå bold list Jättate "och jämnare än Å plog" gödselspridarna kan på! äv stoppa” ett par år "vden 7 + faktorn icke I oväsentilg: Vad som emellertid bäst försvårar höstgödslingen," framför alltsav fosfat, är .att 'gödslén blir > : Att. tillföra -handelsgödseln; redan örrän strax före 2 köstl - dingen Vid ett sådant förfarings- sätt blir gödseln "mycket väl ned- myllad: "En "'del:;".lantbrukare "har den invändningen mot metoden, att gödsel blir för djupt myllad, o, så | tror de, att vissa förluster kan 'upp- stå; under. vintern, framförallt när det. gäller: kalit, Även om. man neg måste. förstå dessa Iantbrukares sätt att resonera, bör nog icke far hågorna - överdrivas. nen är numera rätt så eniga om, att "I dessa farhågor i stort sett är obe- " [fogade, och från .praktikens” håll rapporteras - liknande" uppfattning. . Försöksmän- trak-” jorden”rpå' tillföra jorden vissa” handels elmedel redån på hösten" Det , påstås,”att Vi använder håndelsgödå” | sel 'öck kalk i så stora Kvantitetet att för transporten härav skulle er= fordkas i; närmare -100,000' Härnvägt j vagnar om 15 ton. : FRANKFURT ' Den 28 augusti, som är "Jol Wolfgang von Goethes födelsedag; har" i' Frankfurt ' återinvigts det : återuppbyggda Goethe-museet un- der" högtidliga former, «. + Fjolårets. f doktor A, Sch man .: dock: till. vårsådda ) |zer, var närvarande, Goethekaus! - : 4- Frankfurt " de: ge 'kaliumgöd- | och : et vid nedplöjnings: av ; halm ör erforderliga. kvävet lösligt. >. .: Givorna av handelsgödsel har ; E det fransk-administrerade To- "visade i "den lokala dialekten, = men goland - "blir ABC-en studerad med intresset steg när franska sattes på liv och lust, Bilden visar &n klassschemat. Det tämligen rika' områ” vuxna nybörjare i läs-' och skriv- det, som efter afrikanskt rönster konsten i ett av FN:s förvaltar-är litet, har med 43,000 skolsökan- skapsområden. Det knep med del- de barn ett högt procenttal för läs. tagandet när. man endast under-och skrivkunniga. , - under havsytan. Vid ett eventuellt ökats kraftigt under senare år, och av "den anledningen bör- höstgöds- lingen ställa sig ännu mera fördel- aktig än vårgödslingen. Enligt ut- ”pör erkännas . som- de berörda kuststaternås eget territorium och utan inskränkningar, sträckande sig 'också' utöver territorialvatt- nets gränser, såvida havets botten "inte ligger djupare än 200 meter principbeslut i denna av USA önskade mening, uppstår emeller- tid "många ytterst svårlösta pro- blem, t, ex. äganderätten till ha- vets botten i innanhav, vid trånga havssund eller i. närhet a skadades : Ibombangrepp : mot staden den 225 mars 1944. Goethehans vid Grosser: Hirschgraben återuppbyggdes nog! grant och i varje detalj efter det''”' förstörda originalet och var färdigt i maj 1951, men Goethenuseet, om- ” fattande flera hus i närheten av Goethes födelsehus, har först un- . der de senaste veckorna blivit fär- 'digt. Museet omfattar 100,000 band böcker, världens . största Goethe- bibliotek, Men ' museets verkliga . skatter utgörs av den stora tavel- samlingen, vars kärna en gång till= ai till 'husdjursskötselns förutsättnin= ., ig” över halva, : ja varför jéke ” 1: för 21 lättare” ihblandad i jorden och: som 22 et sföljd: :härav Jättare åtkomlig "for +: svårt. vid åc allierades; > 4 hörda 'Johan Wolfgang von Goe= thes fader och vilken under 1700-: talet var den förnämsta privalsam- lingen - i. Frankfurt" och i beia” "Tyskland, För förvaltningen av Goethehaus och museet: svarar en stiftelse som grundades år 1859 av. tyska och utländska mecenaler, - Stiftelsen har nu 3.540 medlemmar, varav 1,500 i Frankfurt, ytterligare 1,000 i Tyskland och lika många i- 34 olika länder, däribland i Eng- Jand, Frankrike, Italien och USA. "Åter den av både ' Goe- Vv "ögrupper o. s. 7. Hela jorden thehaus och Goethemuseum :sked-" ” måste då kartläggas på nytt och "regleringen skulle säkerligen bli i "upphov till åtskilliga me”lanfolk- | a. de med dels statliga och kommu ' pala bidrag men också med hjälp setol liga kiljak igheter, äl. and Omkring 200.000 mark. > N | ryvi ”AJAR RAMAR AASAAAAA, PITT EEPIIYTYVYY TYVT TV” 1 , a mn N TN MBA AN BANAS, Rn ar. d mx res NITTEVIECTETTETSEIVTTEFTTYTTTYSTETTYVVYYV! ND AN TIDNING: AMA NYTTTYVN mn me ; NYETETTYTVYTTEY TY YT TT Le PESTYSTIN ARARAA. st, STEV "IYYTYTYYYYTYFYTYT TYS TYYT TTT YTT TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.