yvyvYy vereYyryrervervyttfYYT” YrYYYeTYYTY FY v » med hela ”sitt"taxeområde under ' nådvändiggöras, för. själva ,inmoa | gruppen... : "center Signar Hellberg leder den-] och « ., Ma liga i mycket överlägsen stilj.” TryrT v vYryvY vivTtyrYyvT FY? vevreretYrYt fre ever YTYYYTFYVYPY vyrvrYYYrYTY vTyrfvY fereyfYeryepYrpeneyyYYYET PRE ”Markaryds-bygden'- me Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan "Redaktör Sven B: Jönsson. Tel 10150. Toni : Damidrott: " - sk jövallen, "Markaryd Lördag kl. 16.30. - Söndag kl. 11. MARKARYDS BIC Lördag och söndag kl. 8 em. MARIANNE med Margit Carlqvist och > Gunnar Hellström, ” Barnförbjuden. Markaryd. får. | trådradiol!” ” Komriunalfullmäktige il Mar- karyds köping gjorde för ett par år sedan en hänvändelse till tele- verket :om 'anordnandet av tråd- radie i: Markaryd, detta för att moltagningsförhållandena i orten är avåra.' Denha begäran kunde vid detta: tillfälle inte villfaras men televerket lovade att i sam- band 'med s avtofratiseringen, i Markaryd : skall tråäradio kunna BHONSNAR ne Vid äta Tass np 1. Marka- ryd av den nya telestationen där omtalade telegrafkommissarie Fi- rik Ekedahl, Hässleholm, att re- dan i höst. kommer det att vid- : tagas - en + del” åtgärder så att trådradion blir "klar i Markaryd de första månaderna 1955. "Jan del av: det "material som behövs härför! har: redan - kommit fram och arbetet -.med trådradion: kom- anor . att: påbörjas redan-i höst. Abonnenternanfår trådradio utan ardra avgifter än dem som -Fan terirger. eller, ungefär en.fenuna pr styck, Genom trådradion an man 'endast tiligodogöra sig de svenska, ; sänäniagarna men st få avly: ssna dessa. utan några bi- Njud eller"andra' störningar: & vackert. Vv skytteligan.” . Laholms :. Tidning resenterar "härmed, :skytteligans . topp. :för Smålandsserien, div, IT; , sydvästra if ; Burseryds 'målfarlige | 1 men bland de som kommer, när« mast hönom'" återfinns Marica-b ryds center 'Thure Grahn, isom i söndags' gjorde '3. mål och "som därigenom tog "ett kraftigt'"kliv| upp i tabellen, :"" . Här nedan följer "förteckhingen' ? på de bätt; 5 mål Bertil "Holm. Älmhults & mål Vilgot Rydh, . Anders- Pr 3 4 mål "Inga: Beligtéson, ; An derstorpa IF : 4 mål Kenneth. Kroon; Anders- torps IF oc 4 - mål "Ake' "Nilsson, Anders- torps IF. ess 1”né mål. Rolar nd Stensson, ? dérstorpa IF" 4 mål Erling Luävigsso seryds IF.- s 4 " mål GoIF... Y -IStora friid rotts-. ut "Jtävlingär i Markaryd lö rdag' och. söndag. Det: i har varit ment bland. de Iokala arrangemangen : i' friidrott på den 'sista' tiden men detta ”har bara varit lugnet före stormen för på lördag och söndag "kommer :en hel del spännande och ovissa täv- lingar att. hållas: på Skärsjöval- len. Markaryds IF har:fått Syd- västra . idrottskretsens uppdrag att anordna kretsmästerskapen: i 10-kamp, '; samt kretsmästerska- pen i stafett 4x 100 och 4x400 m. Dessutom blir det en klubbmatch som, Markaryds friidrottande"” da- mer ' deltager : i en ”klubbtävling. Men det finns en' hel, del. som gjort synnerligen finå' resultat så man kan hoppas på en både jämn och. spännande tävling. :10-kam- pens' fem: första: grenar avgöres på lördagen med. :början kl.16.30. I' denna, tävling” startar bla Mar- käryds gen ”10-] -kampade” Lennart Jönsson, som "för”14 .dågar. sedan blev! i Smälandsmästare.. is igemet. re”blir. bl.”a. Egon ohkans- sd ide återstående; 9-kampen;', klabbmätch- h Markaryd. samt stafetter- , Dåmernas ; ä Epp en (Ia ora MN ar på lördag” och s dag "| ”Matianne” med Margit Carldvistir och'Gunnär'Hellström:1 huvudrol- Herna.!> En "film med: ungdomens friskhet; fränhet och:behag så sann: och uppriktigt. har: troligtvis. .Jinte,Stockholmsungdom :av idag rö mår Olle. Persson, Ttatorps Håga sblivit, skildrad på” film. be ir de TN Tron nya he kom upp i Hlitse-' - rien 1 höstas, Laholms Bollklubb, Släps IF och Getinge IF: Och på '" söndag möts de båda förstnämn- da. Släp är sålunda en fullstän- dig ny för Lahol ken, Laget, som hör hemma i all- ra nordligaste Halland; spelar ef- ter tidigare 'tidningsreferat att döma en mycket. -bra, snabb och trevlig fotboll, För "nägra veckor sedan > spelade laget 1-—1 mot Varbergs . BOIS ' och strax:'efter fick Getinge stryk hemma med 1—0. Lustigt nog ser. det ut som om laget spelade bäst borta och det är ju' inte precis så glädjan- dä för Laholms Boliklubb; som är 1 så stort behov av poäng. I laget märkes mest: den. smått" fåntasti- ske. målvakten Tinnsfors' och i kedjan äro hy, och center två bä- rande namn. se Hur LBK:s'uppstä gb i skrivande" stund inté' klart” men tyvärr” fär laget. undvara :sitt:all- ra | starkaste ' kort, 'centerhalven Olle Nilsson: Med sin hårdhet 'och snabbhet . är: han den" ende; som kan hålla de mera avancerade" la- gen i serien stången: men: just nä ligger -han inkallad i, Stockholms skärgård och kan inte komma på söndag :— de andra. söndagarna ARETS DM-BUDKAVLE - för Helland går på söndag 1 Fjär- «ås AIK:s och IF Rigors rel. jan tävlingen har anmälts 26 lag i seniorklassen, 8 'oldboyslag, 9 ju- nlorlag och 13 damlag eller till- amens 56 lag. amling lördag kl. 20. 00 Övetnat ringen, um söder 1 i Idala. attning för samtli Då häl liga i Iador > Lahé olms Klubbmästerskap I kväll kl, 18, Söavhopp seniorer, och 300 dunio- . a ILåhöling BE. ' I Samtliga fotbollspelare. ' samlas vid träning. «a i kväll kl; 28j: för träning, : Ya. 7 » Våxtoras Bois. ' Träbning i kväl kl, 18,30, Samt- R liga spelare skall närvara, BE. Ysby Arbete ER planen 1. morgon kl; 15, (Gräsklippning.) rpg JE Na | 4 mår Birger ; Svensson, Växjö |. Norra IF ; Erik Lusth, "Reftele! mellan Markaryds och Ljungby |. damlag och det är första gången 1 Trent Kör ” Laholms Tidning är 1 tillfälle att i två artiklar sAterge” 'huvudpunkterna I r Fords » Vi i oäbäkiner brukar vanlic gen framhålla att nyckelorden för vårt fria ' ekonomiska" system he- ter fri konkurrens , och fri enskild företagsamhet: "Mar mellettid ; inte "granska" vårt sys stem ' särskilt noga för att kom- ma underfund om att det inte är alldeles "fritt; "att 'konkurrensen' in- te är alldeles ohämmad och att all företagsamhet inte "är enskild. "ganska, stor ut- Den arnerikaiiska ekonomin vä- grar envist att anpassa sig efter den: stereotypa : . mall som våra vänner” och "motståndare . vill till- ämpa "på den. Jag behöver. bara nämna teorin att ett sådant sy- stem : som -vårt ' ofrånkomligt må- ste ” leda : till att alla tillgångar samlas i händerna på ett. litet få- tal. I själva verket har välståndet USA spritts så att man kan tala om att en gammal dröm bli- vit verklighet. ' . " På samma sätt hävdar man att i ett ekonomiskt system :med fri konkurrens all makt och alla till- gångar småningom måste komma att: koncentreras hos storföreta- gen, tills några -få monopolitiska jätteförefag: slutligen. dominerar både" på det ekonomiska och det politiska planet.: Inte ' heller den- na spådom 'har slagit in i Fören- ta: Staterna. (Av de företag” som vid, sekelskiftet: "tillhörde: de. 100 största 1 USA" har bara 36 kun- nat” hålla. sig kvar i denna grupp. Samtidigt: har.storföretagens an- del -av-.alla bolagstillgångar star digt minskats, : : "Så vitt jag vet har vi inga mo- nopol'frånsétt vissa' samhällsnyt- tiga företag: vi. tror att monopol leder till.stagnation, Vi tvivlar på : .Jand hade kunnat ut- 'om inte an- ” titrustlagstiffningen. "hade" skyd- dat. don, fria: konkurrensen, : Trots att+'amerikanska . affärsmän. i- bland klagar över det sätt på vil- Ket-dessa lagar. tillämpas” i prak- tiken, vet vi dock att de i det sto- ra hela till vår. fördel." : En kraftig” maktkoncentration hos några få företag är utesluten också...av. rent ekonomiska skäl. För i de.-stora företagen är det ofta" "ekonomiskt "fördelaktigt att samarbeta : : med: . hundratals och äve "tusentals ! leverantörer av Plvissa "detaljer och viss utrustning. Storföretagen" är" med. andra" ord inte bära mänga” "av våra småfö- retags största kunder, utan de är också i. viss mån beroende av Hård konkurrens, men få konkurser, "Jag kanske bör tillägga att när vi ser på det konstant ganska rin- - ga' antal” av. konkurser. som note- ras. i:vad/ .som "brukar kallas en konkurrens med kniven på stru- pen måste man förvåna sig över att: det. är : så få strupar som verkligen Blir: "avskurna. Faktum är;atttis 'ett expanderande" nä- ringsliv, med en vid och diversifi- erad --marknad,” finns. det altid plats för effektiva småföretag: Under efterkrigsåren har antalet fallissemang bland de mindre fö- + varit. sammörkningsvärt - brukar. hävda. att- den amerikan- ska; ;ekonomir. för att blomstra B: Det behöver. inte: poängteras' att de - amerikanska" företagarna är angelägna” och villiga att tillgodo- se försvarets behov, Som industri- man- kan. jag dock säga att de industrimän' jag känner skulle fö- redra : att: arbeta under en full- ständig. fredsekonomi,' Vi gör af- färer ; helt” 'enkelt föratt tjäna pengar. En ' god producent med en bra vara kan göra större för- tjänster "På produktion för civi- la ändamål än för försvarets räk- ning. Från rent ekonomisk ' syn: punkt . finns det ingenting som skulle !: glädja oss mera än en fortsatt, gradvis nedskärning av försvarsutgifterna, med motsva- rande skatteminskningar. a den amerikanska ekonomin alltid mäste SA i en (iesälger cirkel I En annan populär teori är att -Jav Lbpsving, "kulmen och krasch: . |Det kanske gör våra, - |ener Kommer att ske under en Men; vi kan komma överens om' att vårt; nä! ngsliv har dessa e-. tiska kritiker besvikna, men ame- rikanska'. affärsmän. och. ekonp mer är ganska ense "om; att; den: na' tedri inte” längre gäller. "Jag tror': inte att någon kraftig de- pression i USA” behöver : inträffa verskådlig' framtid. "Vv kommer . uppleva en "depression! som? 1928 därför att den, amerikanska. eko nomin nu arbetar under helt" an dra omständigheter, Till, att bör- ja med planerar våra företagare nu' på mycket, längre sik än.de gjorde'på 20- och 380-tälet;, där- för att de ser mot framtiden med större" "optimism. ', ' De" gör ;stora och . långfristiga .kapitalinveste-, ringar utan att låta sig droas av kortvariga”: :fluktuationer : marknaden. Den. skarpa, konkär- retisen 'och” de snabba tekniska framstegen gör att anläggningar och utrustning snabbt åldras. och måst?" förnyas : och. ersättas. och |; detta" tvingar oss att. vidmakthål- la den häga invésteringanivån: år Å från år. "Vår folkmängd växer I mycket] ir snabb takt och detta leder till ö- kad. efterfrågan . på | bostäder, livsmedel, ' kläder. och överhuvud | taget . alla :. konsumtionsvaror. Folkökningen skapar stort "behov av skolor, sjukhus och vägar, och även nu finns en avsevärd släpning. 2 I Konsumenter. köpkraft: beror på höga” inkömster och: det. eniskil- da + sparandét;" »som: nt” fgger: på lå rekordnivå., 18g i förhållande. till, brutto; nalprodukter;, Det mest! glädjande är: faktiskt. just den nya "situa- tion vari våra förbruka ner. sig. "Under 'kriget' .0C åt har de” skaffat sig. en av: ;kontanter sont "betydligt "över: stiger : det" löpande. "behovet" för ta ' har medfört, att de” "amerikan" Skillnaden; melan. högern och. bon: Skuldsättningen. är]S konsumenterna övergalt 3 från i let extra krut då och r alt” sätta. sprätt. på till- ädel Men jgemytet' sake” förandet.. sedan, hr. John; M.. Jo hansson ”tillkännagivit .slagordnin gen.y;« och... valts till, matchdomare geförbundet ä ärvbl. av den; sade in: ledaren, att! högern. "vill. dela'. upp 'svenska folket i en. socialistisk och «en borgerlig | halva. Bondeförbundet sarmarhete, Hur länge. kan förresten "ett . parti ka. folkgrupper genom : kvar, 1 fppsödanstöllning 0 och j ri t någon: pr är den. slätyden mycket. värd. Bondeförbundet och :socialdemokraterna lade prin- cipfrågorna 'åt''sidan' och , beslöt samarbete i praktiska” frågor för att. lösa” inf krisen, De, har GUSTAF. FP HERMELIN: Här äger. ; Kristiansson att'det är koalition. : regeringen som skapat välståndet : 4 Sverige. I Amerika finns varken, . k sossar eller bondeförbundare, me där är inte precis dåligt för det. Härom dagen kom min gamle fo dermarsks son hem och han hade 'en bil så stor, att min bil såg ut som. en pattigris bredvid en sug gå i jämförelse med den. ”den' 'öynnsamma exportmarkna- den som- gör att vi har det så bra nu Socialdemokraterna och bonde- förbundarna ” vill .'emellertid inte låta folket ha de” pengar det tjä- bi AXEL. krUSTIANSSON; BI Hérmé=". tin tycker! att jag håller mig till. rikspolitiken. allt för. mycket? TE ' Men ' själv har han; mest. ks ä sysslat. med hur dåligt regeringen 1 Hedtoft: i. Danmark skött valuta=? olitiken, . Däremot glömde han >. tala om vad det är för politik hör: tugern vill ha + stället för: den som; ko ionsrégeringen fö igt” klimax. är just. vad högern fäk: tar för; underströk. han åter. Och inte-beror, välståndet i Sverige, på koali onsregeringen. Se på Ameri> ” "finns. varken sossar ellår ondefört men : där? äf har utan. föredrar .en litik, som tar hand om för. stor del äv inkomsterna; Folk litar heller inte på penningvärdet, därför- kö- per de varor i stället föratt spara. Och så får vi dras med kreditre- striktioner och regleringar, ” Hr. Hermelin talade vidare "om, att han "blev glad när fastighets- också lyckats.. ”Penningvärdets fall hejdades och priserna är nu sta- | bila sedan" ett''par: år tillbaka, Ja, man: kän” utan överdrift, , säga, "att Å gick därp till "jordbruksp tiken; och menade | > att" bondeförbundet direkt eller:in- direkt - haft ' ansvaret. för. dess-ut- formning, "under tjugo”av. ide tjugo- : fem seriaste' åren. Några. braskande har. partiet aldrig : gett, men det har; bidragit till: att realisera tandard : söm : på. uppfyllande, av behoven: till en som grundar. sig ”på: uppfyllande av, önskningar, Detta är den. bä- sta : måttstocken -på vår miska ' styrka; : STAN '- De "direkta "behoven, ho: miljoner amerikaner: kan. kanske tillfredsställas med. ganska enkla |; medel, men det finns praktiskt ta- get ingen: gräns för: deras; ö ningar. : Här -har. vi en av anled-. ningarna till att den” amerikanske affärsmannen sällan” talar. ol ”mättad”. marknad. ev Vi har. naturligtvis ocksi byggda ekonomiska 'stabllisatorer som. såknades 1929. De omfattar bland annat federala. &terförsäk- ringar för bankinsättningar,: -&r- betslöshetsförsäkring, : keglerin- gar . på ”obligationsmarknaden; källskatt "och regeringsgarantier för egnahemshypotek. "Alla. dessa är: inte: traditionel- la : kapitalistiska metoder, men de tjänar till att åstadkomma. en större ekonomisk : ;. stabilitet och säkerhet, . ”.: t | Ekonomin. ”alärig "sundare: . Vår regering är 'slutligen fullt meäveten om sitt ansvar för att uppehålla full sysselsättning, hög produktion och köpkraft, :: Inom ramen >för vår fria ekonomi är den, beredd” att vidta alla nöd- vändiga åtgärder för att.'hindra en ' allmän - depression.” Om det skulle .. behövas är 'den federala regeringen redo att öka utgifter- na . för skolor, sjukhusv' och vä- gar. bl ” Med anledning av allt detta, men framför allt "på: grund "av den. hårda". konkurrensen inom . hela den amerikanska industrin, har” vår "ekonomi : aldrig : stått starkare och varit sundare I n vad den är idag. Trots ' att en: viss avmattning har inträtt i.den eko: | nomiska : aktiviteten -sedan ;ifjol, ser 1954 ut att bli det.näst bästa året för "handeln i-vår: historia. Konjunkturnedgången: här. varit ganska ' "lindrig,' . trots ; att: .det skett 'en-omfattande - anpassning av lagerställningen samtidigt som försvarsutgifterna avsevärt sku- rits ner. at Vi har inte funna nn "påtaglig formel : som "gör det; möjligt att trygga en jämn och stadig fram- marsch." Det kanske' inte: finns någon sådan formel. Vi här: varit med om och vi skall även i'fort- sättningen. få uppleva; tillfälliga avmattningar j vär. affärsaktivi- bondeförbun let” förmått. e I fortsättningen erinrade hr. Kris- tiansson "om, att. "högern sade .nej gällde; att'' realisera, :den. |, Grupp :efter .grupp har fått trygg- het vid sjukdom avtalsvägen. Utan- mängd > småföretagare, bl;:a. många jordbrukare och: hantverka- dessa högern inte un= gghet. sjukförsäkrin= ikon belystes : av "och. i slutskedet slog han biatt "den frihet: som ; högern! så gärna talar om, den har svenska folket fått i rikt mått sedan högerns långa” tilbakagångsperiod val: efter |- val satte in. "Eller vad säger. de ar- betare och bönder som minnas hur det såg ut på "höger och folkparti- regeringarnas tidi i slutet av tjugo- talet och. början av. trettiotalet? 'Hr Hermelin . > att hans motståndare ha- de fördel av” hemmaplan och att vi såg. hur. det. gick. för .det svenska fotbollslandslaget på bortapla onsdags. kväll... Men "jag skall. söka sköta mig. litet bättre,- tillade ad. det som" varit möjligt och jordbru=|" livsmedel,: hyror "och 'kläder.? Det- j. oj If se att den skulle bakas in i kom- mänalskatten och då blev han min- dre glad. Det är så regeringen gör. I stället för att ta bort skatter ba- kar; de ins dem: s&'de.blir mycket ifrån. : få' äta” skolmåltider > ännu. ' : Folk- tandvården: släpar. också: efter Yik-|' som" kroniker-7 och : äldringsvården. Det; hade varit bättre -att fullfölja dessa sociala förmåner innan vi tar talar för mycket" rikspolitik, gå. story" pattagris bredvid :en .sugga i förelse' mel den... ' ”Här hade debatten "nå behaglig nivå att de mer riksvik= 28 précis dåligt för det. Härorh dagen i gamle :fodermarsks. fon ' att: min bil såg ut som' en nattredaktör.. - Vad. som, avhandla: : des efter kl 21,45 får därför vara ' en förborgad hemlighet för de måns ga:som inte kunde komma Ati deln kom och med den ett |tiga -probl syntes slutventiles meddelande att det, var den sista. räde;” varför skrivaren satte punkt Men så läste han vidare och fick |och | reste ' hem" en - väntande. ' sade hr: Kri issin 15-minutersreplik, . men "själv mark” och pratar "om ”valutaktisen där,' Men han glömde att: tala"om|jn gick 'han:« över ; gränsen. till Dån=|- = är, dens « om ” dess anseende i ett. faktum, vad det är för al iv till rege-|f ringspolitiken högern har att köm- ma med, Det blev applåder på den salvan. Sedan: erinrade talaren om att högern krävde att: regeringen seglivadé bollmtingan Det sked: de” hä d men ”nuhar het” som stod” det” och" "den myndig skulle" klara upp infl "1951. När detta lyckades med bondeför- bundets hjälp säger. högern ' ätt! det s dde ” på den drätselkammaren.” staden hade lagt i å: ofentlig plats få insamli marknaden.; Är "detta: I skvent? Och så vill inte Hermelin”att bon- deförbundet skall. samarbeta , med socialdemokraterna. Tycker han, då kanske att det vore. bättre” om 50-. na Db Lusask”, arbetå” "red I 3. på nen det beslöt. DK. java Se styrka hös magistraten sedan en 'av ledamöterna > "förklarat att. ”det in= ”sidå medverka till bibehållande av stadens benämning - Själv tycker jag att, "det är: sär. Lil skilt glädjande "att Id skra- terna”. tar, : så klart, avstånd från[s de kommunisterna - söm: gör nu ever Vad fastighetsskatten beträffar vill bondeförbundet gärna vara med om att slopa den, bara k hävda stadens- ära '— .om- det nu . skett på ett effektivare sätt. än vad :-- t.ex, . talman Gustaf Nilsson. och 1, + 3 £ ra kan få garanti för i fallet. "Detta. gäller . särskilt kom- Tror Hermelin att om det "endast funnes ett borgerligt parti och det- ta hette högern, att detta skulle få majoritet då? . Säkerligen inte. Mel- lanpartierna däremot har skapat bättre balans. i det politiska. livet: Eller: hur. tänker högern , ordna jordbruk litiken : om den skulle han, och fick -genast en up ran. från publiken. . Sedan. talaren underåtrukit: att han inte: är någon yrkespolitiker, och. därför inte hin« ner följa” med £ allt. som . händer, mening. om att det, är. varje med- borgares plikt: att göra sin politiska älv... regera tillsammans med folkpar- efter” en eventuell" valseger för: hö- gern. vet jag faktiskt inte, sade hr|k Hermelin i sin: 15-minutersreplik. Det får vi' väl se då. Ett sparvän storfinansens parti, sade hr > Her- imelin,:: Men "högern hade ,över:;en t sig vid rikspolitiken i i stället för lands- tings-' och kommunalpolitiken 3 Ppas- serade; talaren. "gränsen. mot. Dani mark och utvecklade sina synpunk= ter: på den danska valutakrisen och kur det. går då socialisterna styr! I Svérige' har vi ingen sparvä Jig politik, menade hr; Hermelin, Och :- ide fyra "bondeförbundarna i ar: inte betytt hågot | + för penningvärdets j stabiliseking Det! G' (TT) ': "En 15-årig flicka, Rut. Inge dy emmahörande > i, Göte-: 3 borg förolyckades vid en tra= "fikolycka "på", orxsdagskvällen;: : " Flickan! 'hade bett" en motorcyk- list ätt få: följa med: på en åktur, h muner med kraftverk,- sommarstu- sn : gebyggelse OS Ve s Nea Bergman, ”Jusåsken”? Det har under tide na getts åtskilliga förklaringar; oci lektor; Gösta, Bergman: som PRK" tillfrågat vill inte gå i 'g å enligt Svenska ökade "Lasse. Lärssön förmått må vara osagt. i mins ordlista en ”nedsättarideé" be- teckning på hus eller person”; men huruvida det är detta -ord ”Jusask” am går igen i stadens öknarin. OrS Et rr g-inte yttra mig om; På de. kallades. Kristinehamn”, " —:;”häck”. betydde. helt ena Btocks'.. nn band : ,sämmanhange är alt. mindre vackra, ningar på. orter "mycket ; ofta: stått! änn ningen” "på, någon. mindre. blomst- rande; grannort, : : gentligen så "ett. olöst . problerg, . och om benämningen skall försvin= na”""genom vibande äterstår nt bes | ade i varvid man körde. mot Torsl Fen: kurvå sladdade'. "motorcykeln? ftigt "att för mn. tappade herraväldet över den och'körde - mot en stenhög vid sidan av "vägeh, åtet.: mte desto mindre är vi över- andra” länder Få ndigt ökade av- vel a 3 | sältningsmöj gheter. Det är be; tydelsefullt att' "våra vänner, r ut- landet.med förtroende ser.på ut: vecklingen. inom: de t amerikanska näringslivet och filosofiskt lur [Skiftringar 4 Be nig! att med mn betrakta tinfälliga Fönårturen r "USA, bland den. avundsjuka 'befolkés +, ”Lushäc= . ; ” nämnin; . ickeri”, som var. namnet på Stock= holm. :Det ; finns givetvis. ett -sam= . yYyvrYrTYTYYYYVTYYTYYVYFTT >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.