FY NYTEV TEN Fa a N OESTYFESEEEYYTYSTYPTTFTYTTTEYVYYTET YTAN rrYV terv Y kl N 2 Me rr . N AN "YVYTYYTYYTT EFT EF FTV TT YFreTYrrr ot - oa Fredagen d 10: St Hen s n nn An Produktionen, a av v Kaffe. 'Skaraborgare vann he hård | maskintävling i i SLU- -regi På. Jandets måhända Märkli. Lik a gaster "lahtmannaskola, ÅJord-" sugen ng pris”. - rn a hammars | : maskin, och lant- och kunna förklara varför... " din av deltagarna var den. unge amerikanske farmaren ” skulle" producera majs och vete med Stigande eftertrågan;” A or Ek gotlänning invudsokligen: Hablin: vem Bertil Johansson från så jämförelsevis föråldrade metod "Världsprodukt ch a äg ng Oy, och” måhända. gav- han som används på världens Kaffeplan. nd : kaffe asyck. även. för sina .kamraters. ger skulle hen få lov att:g Al un er skördeärat 15 1953-54. tpp- : åsikter” i. följ ande; > "| ocattes till 40,3 miljoner säck ” ls j bak” till" tiden före hybridmajsen, "Om 60 kg, mot 49,8 mi ar 1038 | och till och med före Cyrus McCor- —53. Kaj 'ekonsu: a micks dagar och håns skördemaskin, | ter att en och den uppsiak fuel ör nämligen, ett märkligt fak-. under det senaste året till 47,3 : a idigt som Proc milj säckar, ' vilket är 1,2 iv andra jordbruk ter ökar, ilj mera än medeltalet för fortgår -pProduktionen av kaffe på | de senaste sex åren; ” Samma...gamla vis, utan någon an- «(Foreign NAR märkningsvärd stegring av'produk= pi". omen SR ture) tiviteten "per", arbetare .och timme NI- SL I eller per hektar, Kaffeskörden. var ' i själva verket mindre i fjol än för Underskottet kunde. inc en. bb an. 20 år sedan — 2,3 miljarder kg mot] fickas av de. lager som. samlats i 2,45 miljarder kg — samtidigt som Brasilien under 30-talet,. .men 1949 . kaffekonsumtionen s sieg till 2,4 mil | Var dessa förtärda, Sedan dess har ce + | jarder, bulor världen vad kaffe beträffar levat ur ganska svår, Jag kör. med” . maski- ör närvarande traktor med skördetröska — nästan , varje" dag, men ändå var det e hel, del. som Så nog fyller är lingsformen en funktion; Vad. im. ökade" svårighe-. liten var ätt tj en” var så "knappt till- tagen, 'Det är” fint” att mekanise- ringen har gått så här långt. Jord=, bruksarbetet' har blivit mycket in- tressantare nu, och maskinerna har nog, kraftigt bidragit ' till att ung- - avg fom Vill ha d gonytta] meta dr sang fån. pnanaket, nur - op OER varnad försva i och de: behåller än "fulla kapacitet Det.: naturligast hand i park”. just 'här den on ON: säsongtoppar i för ; industrin | många : år. Även tför /batteriindu. naturligaste. sättet att öka HERRERA - - som bäst behövsshar stor nytta av Ja att det inte var något fel på medför + den.; nya av) Försvarets É strin$ bär! övade djupfrys- gulsen Hl den nu, använda dif produktionen :å är att producera me-| 'Prishöjningarna på 4öltalet hage röt om-han själv kan klara av! åtminss fin esset. och i sort sett inte på Forskningsanstalt” (FOA) : på upp: ning : stora fördelar, ' A.-B. -Tudor, | "På bilden. studerar över ör ella buske, per. arbetare c och per ingen avskräckande verkan, p å kat | ra de: :miridre I; sofA Jaana helena unde juryn, be- I drag av Arméförvaltningen. nu med landets största tillverkare av torr-|H.. Larsson, FOA (närmast! Svarta ek Men under här| fed och I rukar | vara” ofrånkomliga", Per e av lästare "Arne Ras- framgång ', utprovade : metoden att | batterier, har i' samförstånd med i tavlan). och. överstelöjtnant 1: N: ot ten roducerande ländernå äg- | SA fortsatte. ; I Braäilién: började, — | ” felt inställning". av maskinerna musson; Jordholmen, samt maskin= djupfrysa! törrbatterierna.. Batteri- [FOA redan kunnat tillgodogöra sig|ström, Arméförvaltningen; ki sam | möjlighet Uppmärksamhet åt denna odlarna ' åter " att göra omfattande | kommer dessa att. göra bästa möj- konsulenterna: Harald Stjerndahl, | erna, som bl,, a används "för fält- | försvarets erfarenheter och djup- tionsgränserna - för : to Fb orter, jr öillghet och ätfeskördens storlek myplantringar. N liga jobb, Och slutligen represente- Vänersborg; Sven Linnarsson, Jön= radio och" -telefon, stavlampor etc.,lfryser batterierna vid —40 gr. omezs | dels - vid tid kommande | kar mest Kommit. an H bero på till- digt find, och Torsten 'Bunnander; Bo- förlorar relativt snart sin kapatitet | delbart : efter - tillverkningen. Här- [lagring 1" Mdigare. förekommande fölligheter. -. , ; äg alur : kapital att. det "lönar sig: att. väl fr att summera ihop rosuliatet ned | vid lagring I normal rumstempera- |igengm kan: produktionen fortgå.i|brant fallande" kurvan), del ; en len let nämn av anlede | sor npunder tiden. håde. åtskilliga . | nårda är Med” åsa, självklara a op resultatet av tur: Tidiga måste! knappt : års- | jämn. takt, ock man har ständigt | starkt" Viträtede" kurva? a 2 emellertid påpeka 'att eri av anled- saker hänt som gjorde. läget svåra. 'men.: viktiga. regler" som bakgr [ v a -.; I gamla batterilager obönhörligt kas- tillgång ' av , absolut ' färska batte-|förandet av nedfrysning och. köld age Gärna. tl denna cftersläpning är |re,. Arbetarna hade givit .sig' iväg . är det som: 'SLU byggt. upp. denna "Resultat för. de främsta; seras och beredskapslagren årligen rier, Det var bl. a. några i polar- lagring. Även Tudors -battérilagring = underproduktionen a ange 0 är] HIL storstäderna, som lockade med... += ” tävling. 1) Anders Jol förnyas, Nedfrysningen och köld- [Sa i många år kvarglömda och | ger reminicenser av batterliynden än fo äre mmmelt. Före 1912 tå Adde | ter hedar ar förden I kaffedistriks, ” av torrbe 3 åt. m 10 är ga öre 1944 rådde ten h. - ar aren Ly äg at dist; 0 ? säng, 2) Lenna La == påträffade ' och under-|i polarisen.'- överskott" på kaffe, Under 1930-ta- sarg de gta San Snlingen a | skap. om redskap" och anlagt NS RN Da ät” ca S let och även tidigare var skördarna | måst läggas för fäfot eller tas i. beulk «= - 'drygt.. 5.000" tävlingsdeltagare ,.har. 7:31 Lennart Karlsso Västmanlands | ( formade upp sig facnen och nga fogar grödor. Nyplanteringarna” brottats” med? "diverse " .maskine istrikt, 68 p., 5) "Görån Ohlsson, sätter Der ar sar peför ast matar | od sdde därför ja (a saltiåger å söde > 1 Stan ad stelt. 6125 a silien, Det var därför endast ”natur- ra -Brasilien, där klimatet: är mera ' Hd 6) Stig Sversaea Sä > ligt att ingen särskilt strävade efter tempererat 'och frosten ibland & är en. v distriktssegrarna upp: distrikt, 64,25 Po. D Bengt ng N att öka produktiviteten. fara, flehgre eg "kamp om riksmästartiteln. "Det blev kvist, Södermanlands - distr,, . 63.75 : Jesse I på d Sd pi grand En kaffebuske en rt och" z mn. kamp, | på. en | poäng 8) Hans Hörling, Jönköpings "Under de senare åren har en all ringar som den nuvarande öga mycket svår ”tävlihgsbana' 4 a Sedan ". skolans” rektor, ln leröd, "Bohusläns ' distrikt, 62,75 p. |drivas inom Hallands läns civilför-| cirka "€0'personer att ständigt vara | dast 12 "milj. kg.. (i, rafifnaduräk- RAR lika o ooes ERA . och 110) Ivar Rosenberg, Blekinge” di- |svar. En övergång från teoretisk. till| förlagda till Tylösandsskolan, ' -::' | nat) mot-54,8 milj. kg" under. sam='| tan obefintlig Vista Områden och redogjort." för '. verksamheten vid strikt, 62,75 poäng. - praktisk ' utbildning ' har succedivt|'.Intill jul kommer. 14 kurser att = | kaffet "skördas forttardnde. och förs så SE mr As nas . + . [Eenomföris offer: hand som RR genomföras : och.sefter : jul, till: i = juti marknaden på ett ganska pri- e ningar ans ats för den pral a il. h. . " Magnusson” utdelat Ra in= + Et fr ranska. tåg” gör. utbildningen." Särskilt: gäller” detta i april. kommer det at årvarande, = $ ti, Statistik från. ett distrikt struktioner” Har ' det ör halva] : «+ "7 [städer och "tätorter. ) +" ka i 1243. km/ /t.: PARIS ', skap”, Den; har ika --väckt så” stört” Upp end många andra, : —> Det : var. en fin 2 men ; någonsin genoraförts” fav; mångfrestande "SLUsrökelsen; . Det är allom. bekant vilke +" präglat Mäskinell ören RIV rie kfa -torrbatterier,. som gav. ru Mi effektivare 1 i Halland stocmocr kommer specialister av olika slag "Importen jav soc ar änder distrikt, .63.25 'p., 9) Lennart Hal-jmera effektiv utbildning börjat hbe- latt ånistätlas, Sammanlagt. kommer | första halvåret i år uppgått -tilkvers imnar avkastning . va först när den -är fem År. gammal, I oss Nyplanteringarna i Brasilien.skulle. i > ha börjat ge resultat 1953, Optimis= - men var stor, varje år skulle" nya träd kunna skördas, 'Men i juli 1953 . härjade en'svår. frost, de unga ibus=: karna; Ännu värre. var "emellertid ot att. 80. procent av ;alla'. treåriga eller 5:29 ? yngre: buskar: dukade; under. räven nh . gänget iväg ut på ett fält där äl-| + Under senaste budgetår har. förvarsskola' ;” Hallands slän 'utbildats-5.700 perso- | som är anordn "sedan; Detta :bjärt belys- kommer det; ett jeriérna- uppgi ” ganskr” "Kort ti "Övriga fick börja” med att lösa en hel del: skriftliga "problem; De be- stod till exempel i aft" "redogöra ”fbF funktionen hos: 'en' mängd. delar - i en motor-och för principerna ; vid inställningeri. av ett. trö det gällde att både tri Franska statens' ÄrnVägar - note- rade: nytt rekord för tågens hastig- et, Vid en försökskörning på lin- tåg med elektriskt lok och tre per- g med 243 kil t ge- ittlig '- timhastighet. +. Tågets - klöverfrö's "den för en na förutsättnin ÄMSor— allt ettttiotal/-tät omplicéradé' i problerå ÖN äste. klaras” av på : På fältet nedanför skolans flötra maskinverkstad hade de tävlande att ge svar på frågan om till exem- pel ett. där” utställt” bin verk”, var " rätt justrat; or "vilka" åtgärder” de pässagerare ' fick. efteråt konstatera att; den. enorma hastigheten icke medförde” obehag eller. ens kändes På. denna linje får franska statsbanornas - tåg . redan nu -åka med > 140 7. kilometers timhastighet men statsbanornas direktion hoppas nu, att. på flera stambanor kunna införa : tidtabelssenliga ; - genom- ville vidtaga med en I spridare som hade diverse bristfäl- i k sam! ställa in en radsåningsmaskin efter vissa förutsätthingar o.s.v. På-någ- s ra åv fältets tio stationer stod kon- trollanter" och” ställde: kniviga frå- gor ” till” deltagarna Törande . en nyckfull: traktor, "en ”kraftöverfö- ringsaxels. rätta koppling, om" in< ställningen "av en viss” "traktorpiog och"om en el-anläggnings använd- ning; Och det inte minst svåra var . kanske " dessutom” att bedöia än- ” vändningsvärdet - på Ven” hästplog och'en slåtterapparat” mödel äldre timmen, "WASHINGTON: > President -Ei- senhower har undertecknat en lag, enligt vilken personer som begått någon . mindre ” förseelse men för vilken i övriga hinder inte före- ligger nu kan få' invandra till För- enta Staterna: Lagen, som 'antogs sista dagen av den . gångna kongressessionen, är den första -större revideringen” av immigrationslagen av år 1952, känd som McCarran-—Walter-lagen. Den- na lag "gjorde" det i många : fall jen Paris—Lyon åkte: "bolagets nya n3, annorkinda, än på vanliga. express-1.... tåg. ; hb upp tjll 150 km, i h ner, omtalar ' länsinstruktör' W." E. Werbro. Huvuddelen" av. denna ut-]e bildning har bedrivits inom städer- : som; ävenledes: har: det :stör- sta. behovet, Det har. många gånger varit. svårt för instruktörerna att |, finna lämpliga” platser: och : anord= ningar för att genomföra en utbild= ning som verkligen ger en motsva- righet . till » civilförsvarets;- arbete, bygga . . bl.a. .: övningshus, :;.J Dessa byggnader. ha uppförts dels i sam-, råd med brandkåren, på orten;:som skett i Halmstad och Varberg,: dels ning som uppförts i Halmstad är en utomordentlig tillgång. Det. kan även nämnas att detta är. ett.:av vårt lands förnämsta,. I dessa kan övningar av grundläggande omfatt- ning med fördel fö. För : större landet. kurser inom ordnings= och bevak- ningstjänsten. >. ,: Därefter. följer brandtjänst, -observations- och. för- ;sjukvårdstj - och utrymnings- och socialtjänst; Sam- tidigt” med" att! "befälskurs« a cav- |” hålles" pågår en grundutbildning av blivande : instruktörer fortsätter . Werbro; säkerligen blivit -än”mera populär om" man kunnat. anordnä kurserna sommartid; , I fortsättningen: kom>- mer "med all sannolikhet, ett ännu itresse att visas denna sko- övni 1 "vid att genomföra - de praktiska” öva ningarha; Det viktigaste i all civil: försvarsutbildning är att' mah' har tillgång till- : ändamålsenliga öv= att få + verklighetstrogna övningar måste civilförsvaret ha tillgång till byggnader av ruinkaraktär. Häls |. stad stad har nu ställt fastigheten |4 Svenstorp (vid Norra Utmarken) till civilförsvarets förfogand kommer efter Hand ”en att delar 15 omöjligt för. amerikanska sold ätt: föra ” med sig sina utländska fruar hem, a SKAFFA .- SIG -: SJÄLV E JORDBEUK Harry Hjörne, har en medarbetare 1 Ny; Tid uppmanat + Göteborgs-Posten - (fp) chefredak= tör efter det att h -varit - 'Hr "NILSSON - ” GÖINGEGAR- DEN har varit på valturné i Södra Älvsborg och därvid bl, a. motive-, rat högerns negativa ”inställnisg till ANorrbottens- järnverk, Det bieve billigare för staten att slå igen före= tag och . hyra” in arbetarna på Grand: Hotell i Stockholm; menade inbegripna” i en debatt om ”jörat brukspolitiken.. Hr Hjörne refick- terar inte av två skäl” 'Jurd- förvärvslagen "hindrar honom Jik= som” detta att han. inte är" koma ' petent: Ifråga om Jjordförvärvslagen har "emellertid hr Hjör förnuftiga ord: a . Denna lagstiftning har många brister, men dén har -ändå -varit nyttig :'; under - engångsinflationen. «> Penningvärdesförsämringen - inbjöd direkt - till jobberi med.' bön- dernas Jord. även nu men det hade 'varit-vär- re utan denna lag; Skulle vi där- emot" kunna stabilisera penning- värdet och"få den ”samhällsekor- nomiska' balans”. som "socialdemös » Det - har jobbats Cörr ården, berättar ' Sjuh ärad. bygdens - Tidning | (bf) : och kom= menterar: ve tt en riksdagsman som vill ocialt orienterad höger vill resa särt på landsbygden anno 1954 och tör 'Werbro.. Det' är "bl. ä, eh "del erfarenheter. jag erhöll i. Danmark, TS ee ST i då jag tjänstgjorde vid "det danska ock så högern, som tar parti för .Ide 'som vill roffa åt sig jorden i H spekulationssyfte. 2 : civilförsvarets ' civilförsvarsskola i Tinglev där en ruinstad är uppförd, som jag kommer att' utnyttja, vid Jutbyggnad av Svenstorp som öv- ningsplats, En del speciella anorå- ningar måste" anläggas för ätt till- godose vår egen organisation, som på vissa punkter skiljer sig från den danska, Det förstå som kom- mer' att. göras vid Svenstorp" blir att från rivningshus i Halmstad få tillgång - till tegelmassor i' likhet med - vad som blir: fallet: om--en byggnad bombas, I första hand blir det den s.k. Kjerrgrenska > fastig- heten som skall. rivas. Vi hoppas att med bistånd 'från: staden: m. fl. få tillgång till rivningsmateriel,' så att. vi verkligen får en bra, öv- 1 , så att: realistiska" öv ningar kunna genomför assachusetts Institute of 'Tech- nology' i ' USA' har' lyckats 'kon- struera en fotokamera som kan an- vändas vid svagt -ljus' vilket för det mänskliga ögat förefaller som mör- ker. Den nya kameran arbetar en- ligt "samma princip som Geigers räknerör vilket brukas vid konsta- terandet och mätningen av. radio- aktivitet.' Det minsta'ljus på det fotograferade objektet utlöser i ka- meran' starka; , elektriska” urladd- ningar' som påverkar den särskil- da emulsion med. vilken filmen är preparerad. I Kameran finns egent- ligen, två parallellt uppställda fil- mer av vilka den första är genom- skinlig för ljuseffekter medan den andra är preparerad med en foto- kemisk emulsion. Mellan de båda filmerna + anlägges : stark elektrisk ing på'omkr. 100 volt. Också rfanvända. en sådan C:a inte ett företag på landsbyg= |. gon bär sig, så bara iväg med ar- Totarnä till" Stockholm, Det är kvämare och blir billigare: för en, Man förstår varför högern "är så angelägen att bostadsbyg- 4gandet i storstäderna forceras och varför man i realiteten är .så ne- -gativ, när, det gäller decentralise- . ring av näringslivet på landsbyg- den, Göingegårdens resonemang . blottar en negativ inställning, soma ; naiv; « krater . och. b så. mycket talat om, men 'aldrig lyc-' kats åstadkomma, då är en; 3 UPp=; mjukning :av' denna" kristidslag” fördelaktig även, för jordruket fom omsatt i praktiken skulle lats ' vid 5 p. Det: kan nämnas att denna ”rvinstad” -och övningsplats blir den första i sitt slag i vårt -land. Övningarna; på Svenstorp kommer. att”; på 20: september, ' ac kommer; cirka: 6.000 :personer.i lä- net att' erhålla” c ilförsvarsutbi år | mellan ' de". båda filmerna, . varefter den', minsta ljuskvanten som pas- serar den genomskinliga filmen ut- löser” selektroners spår” på den andra "filmen resp. joniserar det ingsfält "som befi sig elektronerna och'jonerna' i snabbt växande antal avskjutes mot fil- men, Kameran ger skarpa bilder av små lj der som' med blotta 2 c har under de senaste åren" en sär- dskild civilförsvarsskola för Halland och åland ' varit 'anordnad, på "leda, till de mest fru onsekvenser för näringslivet på dandsbygden. . Göi ården försöker "väl va Tylösand. Den kommer i fortsålt- ningen att utökas och utbildningen kommer. att bedrivas under hela ögat inte: kan uppfattas. Synnerli- gon effektiv är den nya , kameran i närheten av de violetta ' ljusstrå- larna på spectrum och räcker långt ini den ultravioletta. sfären, Den nya h an för mörkfot 4 skade i juli, med 2,2 proc. under hela månaden mot i Tillgången var i början av "augu- sti liten i förhållande till efterfrå- gan. Exporten av ägg . uppgick: i konsumtion märktes först 19å. 44: och juni ' till .573 ton). huvudsakligen den har vidgats sedan dess och pri- till Västtyskland. serna har stigit. i motsvarande grad. milj, 18 och bli. omkring"2 proc: motsvarande å dardiserad. konsumtlonsmi ningen. äv, Konsumtionsg, de däremot med 2,6 proc, av:i.den" försälda utgjordes. av tjock proc. t förra året.' konsumtionen, ' samtid, a frit sumtionen' äv tunn gr "ducéråts starkt; : "Åtgången för? di hållande till samma, månad i: ”V'Smågrismarkraden." ”håt"” utider juli ;kännetecknats av god: åmsättr ning och balans: mellån tillgång:och efterfrågan. . ad Producentpriset.i. på nitt 409 öre kg: under i ". Partihandelns ägginvi ani ig skade ; i juni med irka" 8p nu. "ofullständiga: uppgifter. för gul 100-1935, en ökning. med, 31. procent framgår att totala i invägningen torde: på endast 15 å n- kuppnå' ån”; spåras” direkt: till. labo- ? H atoriet; Forskarna” här, geriom för- i fått fram vete som är re- ot: rost”peh majs "med hög Vv altet. och ”fötkarna. s 5 ;remål för någor ingående upp- - märksamhet från forskarnas ' sida. Inga lvarliga försök har gjorts: satt deras roduktion” brukningelr = hela: "de iga. världen | tillsam- mans, .har' iden kaffedri kande delen - fä” atlers ANSE ör braer Som "det nu är minskas kaffeskörden' med mellan 10, och" 15 ilket -betyder er: förlust: av 300- 500 "miljoner per års. ...- Klyftan - mellan rroduktion och konsumenter, producenter och den Joseph Amär (till höger) är en av;de elva arbetare från Israel, som", taderået de: olika" x| problem - som käffeodlarna har. att. brottas «med”-och dessa slodiegrupe > perckan lätt utvidgas: I. flera länder” Bresilien strävar man | fter-att öka. dé "äldre kaffeplantagernäs ”ävkästa | ning genom bättre ' konstbevattni! . ” Växtförädlarna söker ” få fram arter. somi "lämnar större, av= ing "och" insektsbekä i östra delen '+v landet, : Dessa försöks omfattning emel- lertid helt orealistisk i jämförelsa - med”den väldiga insats som verk- ligeri skulle erfordras. "Vad som be-" hövs är 'ett samordnat .internatio- nellt program i vilket både produ=: i arbetar. - Insikten. om att detta är enda utvägen börjar sprida. sig, Vid en konferens I Havana i fjol god= kände man i princip en plan enligt vilken 'ett forskningscentrum skulle ”. sättas upp för att studera ”olika 'akz tuella' problem.' + - "Aldrig tidigare har så mycket ins! tresse "visats för en verkligt mål-" " medveten forskning. Det är givetvis” ' ett arbete på lång sikt, i synnerhet '. - när det gäller den långsamt växan= de kaffebusken. Vad som nu först och. främst. behövs för att trygga världens kaffetillgång och hålla pri= serna på en rimlig nivå är en sam= ordning. av arbetet och en-mobili-. sering av nya krafter, På så sätt kan ”kaffeodlingen moderniseras" och av-. kastningen ökas i samma. grad som skördarna : av. vete: ochimajs har ökåts, med de gynnsamma återverk-N ningar detta ' skulle. medföra .för. internationella > -handeln, +, st nt sker nu mera effektivt, framför allt > cént- och konsumentländer . sam=. so sor Alltså lägger”) jordbr Mitt fordon är ml. al Post-" na ben”. Edert 2 > iro : drag til avallden. INVALIDFONDEN = [1900553' "De Vanföras giaterhalvårat,. Dem. RA sia don kam. utbreda mnvändning Duka "får en fortsatt utbildning i olika utvalda (ILO: in i Sverige under ;. ursen. kom a örja 7 3 inter arbets 20 september.' Deltagare till. 'Kur- | höver varken på grund. av till- rk manlagt har ILO sänt 30 ”yrkesutbildode. arbetare. och .arbets- serna "kommer att sändas” från |verkningskostnaderna, priset eller ledare från Israel fill utlandet för ; vidar + metallarbets 2 och 'stål-," ik och sk iindu: H kontrollerar Gustaf Hanson stipendiater. Arnirs- arbete” på ett: ” ningen ' hinder. i vägen "för; ;den sin' ledare, Hjalmarson trogen och - som. icke vill” kringgå gällande trampar i dennes fotspår när det lag, - ” Lit gäller Norrbottens järnverk är et: är inte så stabilt: blir lands- a Ponnfngvärdet or Hr jukas upp; breda LL ytterlighet: och |Småländ, Skåne, Blekinge och. Hai- användbarheten endast stå jä ver " det har .hr Hjörne' rätt 1 Det är |bloltar högerns verkliga inställning |land, Som. föreståndare för 'skolån mm kort äl ör! ks för bara vissa: folkgartister! :£7e£7 hr Htill/llandsbygdens folk är bara tack- har anställts fanjunkare J. Ö. Jo- Jutan sat b ke ort: tillverkas Waldemar Svensson, i . Liungsklie, nämligt, ; Väljarna på I en |sefsson,'. almstad, och som lära v Riksorganisation j NETSTERTFETTEIVETTYSTEPEYTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.