YyvreYrYFrYYFYYYYYYYYY my yv.vY ” Äln. Vv Frervv yvreyyvvyv ” i i 1 H H I I + när, en. människa, pliktskyldi- a särskilt kapitel, Det finns män- . kollekten" något verkligt offer? | eller. .. mullhalt samt et , . slag — men offrären handlar "under, tvång. utan, några” som > människas liv, : . kista . "”Bed att Gud sin kärlekslåga vermererecryevyrYYTYYYTYTYYYYYYFYY STOP TY TY YrrevYT Å Yn . : Met : pf - : a ryereyY vag kara St I" fASDLMS MENING: måsorgnr SY ilg Bolånder, ” Text: Mark. 12:41-—44, "”Änkans skärv är | " da' ett-öring i världshistorien som har uppmärksammats av miljarder, människor... Men Kå är det också en förtrollad ett- öring. Den har givit. miljard . kronor i.ränta' genom åren.; ., > Den -' har” inspirerat 'otaliga människor från tid till. tid att . svämma över i frikostighet och skänka större eller. mindre he- lopp till behjärtandvärda ända- " Anledningen till ajt. Kristus och : hans - kyrka ,så noggrant bokfört denna obetydliga slant är den, att'den var ett. offer. > Gud gläder sig åt offer. Han vill: inte ha allmosor utan of- Änkan ”lade' dit av sitt ar- ”. mod allt vad hon hade; så myc- ket' som: fånns.i hennes ägo”. Hon gav sitt sista öre. Hon ha- de kunnat sjungat + 15 oc > "Mitt hjärta tag) X.. "tag mot den 'ringa'. gåva : "Ankan var faktiskt en offra- re bland alla, givarna; > fly ck ,.Ordet ”offer”. är missbruka ibland oss. Vi talar i tid och :o- tid-om :”offer”, :offerfester”-o » ”offerdag”. Vi talar. om”offer gast ger en' slant till välgöran- de ändamål. ' Kollekter är” ett niskor som känner, sig obehag- ligt berörda"av kollgkten' i "kyr kan; men, det" gjorde aldrig Je- sus; Gud ; behöver visserligen inte någon: kollekt; :men' vi '5Be- .: höver den”i/allra högsta grad för att ge uttryck åt vår tacik- samhet. Hur ofta'är' egentligen Vi måste lära oss att; klärt skilja mellan gåvä och offer.” " Båkom: gåvan står en hand ' och en hjärna men" bakom off- ret står endast. och allenast ett hjärta, sor svämmar över ala bräddar 4 "helig, tanklöshet, Givaren vöverlägger med, sig "själv, gör ett ekonomiskt över- : helst” resönermang': elle an " honom: .D”måsté. :Och'-denna | någon är Gud själv. Kristi:kärst leks. tvång. är ett. saligt .tvång: : I själva 7 verket; är Avärldercg ganska. fattig på dåraktigt"s sarsinne; 'och 'offerglädjes:som-: rusar ivö vatt: . befaller, + ÄV Den.', ende som "kan förjaga småsnålheten i våra led är Han: som... satt "mitt : emd torna, Jesus Kristus. 1; Först. genom" satt ' inför och öppna 'oss' för Kristi offer på Gölgata" kors, 1 oss att själva offra. 1,1. samma stund 7 vissheten om syndernas förlåtelse i Kris- tus. får erövra” en människa, brister offerglädjen fram i den : st . a intet;. så LA 2 ”I haven; fått fö given ock. för intet." ». Så har hela 'den' långa 'raden av glada offrare känt den, som lagt sina hjärtan i Guds offer- - tänder Klart i varje själ, , väcker nitet som vill våga allt för dyra lilars väl. Ä Trånga ' hjärtan vidge sig Bed för världen, offra di . tila du får med undran 'skåda si. skörden som Guds löften båda.” Predikoturer Laholm 10.00 'hgm. p. Bergmar a Sisk. 1130. Fre P: Bergman. ”Skogaby: 13.30 hgm. p. Bergman. " Veinge 13.00 hem mm. nve hr. "Ljung, 200 rs Mo Tjärby 10.00 hgm,. kh. Ljung. Mästocka 10,00 -hgm. I. Rydén. ” Genevadsa skola Onsdag 19.00 gåtj]: k. Rydén. os ; "Eriksson, S:sk,' 13.0 Svenushults skola" 15.00 - Hishult 13.30 hgfa, kh, Gustafson . Björkebergs skola 16.00 kn. ». Gustafson, > > " ; 0; Nvg, kadj. Palmgren.. Hasslöv, 9,30 hgm. kh. Hallind. Hårsabiicks skola 'barngdtj. 9.30,'|-' > gdtj. 10.00 k-ädj. Palmgren. , ; [Han gav.mig sitt livs stora -även- ] härimgstillförselnig "därför att hjärtat fferkis-|$ '.|-Genom”att'i största möj Knäreds folkskola 10.30 hgm. kh. 0. | Veingebon” Ar "En vacker och varm sommar- ”lsöndag 1938: hälsade sign. på den i. veingebygden ,nog så bekante ”Sjölinans . August”. boende. I Furet c. 1 km. från Veinge 'sta- sa , . Egentligen ' hette han: August. Henriksson, men i- bland glömmer. folk, som bekant efternamnet; d. Vv. s. det ersättes av' någonting annat. — Lina var i detta fall den mångbefarne sjö- mannens kära maka. Jag Hade al: drig sett August: och föreställde . [mig hönom .som' en råbarkad sjö- manssälle;. bister och barski”Det enda jag visste var att han var en intressant person som kunde kon- sten att berätta om sitt livs mån- ga: äventyr ' på den salta' böljan; Jag tog fel så tillvida att. August visade sig vara en-gentleman, ja långt. mer: . en. gammal filosof; lign och godmodig och med hu- mor. i-ögonvrån. Men däremot var det. sant-att: hän visste någonting :Jom :världen och människorna — han var eh ytterst intressant -per- son.: — '”och "ypperlig berättare. + tyr plan öv : - Kventyr, ja! världskriget "r. ( hans : fartyg konvojerats av:en: ; Igelska' örlogsfartyg utmed Skott- lands-" och. Norges kuster.:; Sjuk :""Omseg "Sjömannen 'Aug. Henriksson,. laré ”o.' vardagsfilosof Veinge, levde 55. år på de sju världshaven -". mål ' för många olyckor. I Vita havet, (Rysslands nordkust), hade han fått bägge benen. ayvslagna. På Sicilten hade han på gamla dar fått" ett "elakt krossår i vänstra handen; Han 'hade suttit fånge I Tyskland. Nu' var han 74 år och hade befarit. all världens hav .un- der 55 är: Han hade börjat vid 14 års ålder med en. månadslön av 10 krv os al RA ' 55 år på sjön? Ja 25 år på se- gelfartyg : och :30' på” ångare: hans ' uhgdom” klövo de -stoltä. 5e- gelfartygen ' -som" svanar. havets: vågor. Men" de voro beroende av vindförhållaridena "och . gingo där- för inte'så fort, fur-lång, tid tog det att segla: till fjärran länder? Därom. kundö- August ge besked. Till, Sydafrika: 40 "dagar; Brasil; en 45, Australiens: 90 "d.. Vv. s' på ett "Ungefär: .Hans: längsta” sjötur räckte 120. dagar:- 4 N Att bli. sjöman, yrket, tog" förr 'sinå 10'år:— det hade 'väl, ingen" trott'>=- men; på stod August, nu krävdes det inte mer-än' 10, timmar" försatt, kunna vad som behövdes. Detta, det se-; överdrivet, påstående bottnande'.i en gammal, garvad' sjömänsbuss yrkesstolthet.- Men" att bli något Målet: 5] mäste :vara att få fram en 'verk- ligt' bördig jord med. god- humus- jordanalys gott kalk-, fos! kalitilstånd.' Genom tillförsel av stallgödsel, < halm, :: gröngödslings- växte; bättra: växtni jorden; i stånd behövs emellertid även.en | målmedveten + tillförsel : av kalk samt; fosfor--- och" kaliumgödsel. Alla dessa åtgärder måste betrak- tas » som... grundförbättring,." för vars” genomförande erfordras "en pårlång sikt uppgjord ' plan; : "Med här anförda synpunkte: kol > tillförseln: av. växtnäring har; jag .|.velat: fästa uppmärksamheten. -på nödvändigheten av gärderna. stålsagronom iFranctck; Statens Jördbruksförsök. FIfräga t q har:tdeti ingått ;iide tt planera" Åt- tgärd, för ett" antal” äl "Måste" lära -Éås”att' örseln' på lång "sikt framhåller Att medvetandet, atfykalkrning är. en | £ hade han aldrig varit "men före-) nare '1.vi je: fan, 'var. nog något | "lett renhårigt .fol på sjömansbanan nuförtiden, t. ex.. kapten, fordrar mycket tid och kunskaper, Det är trångt: om sådana platser, det kan ta 25'år som sjöman, goda skolor, duglig- het och 'inte. minst tur., ! - Många äventyr hade"Aug. Hen- riksson : upplevat i främmande vatten och hamnar. Under första världskriget 'var” han" 1 "engelska städer," Det" var noga med pass, fingeravtryck etc. (spioner). Han kom i.fara genom beträdandet av engelskt , ”terkitorlum" . 4 - Bori deaux (Frankrike):och misstänk tes som tysk spion. Härvan red- des ut: Däremot kom: han i tysk fångenskap. Fångarna. behandla- des : väl., En vakt på var fånge. Ax : . Hans ' far! yg: blev utsatta för gick man gerlom farliga minfölt Nå, August som: sett så mån- klotet flera gånger, vad tyckte han om dessa? Ja, det var många erfarenheter och, kontakter. Man ska inte generaliserå menade 'Au- gust:: det finns bra liksom. sämre men. man... får naturligtvis vissa för varje, nationalitet. . Som visar folkpsyket. Vu we Nar Tre li Så följde August Henrikssons betygssättning av. vissa nationer Engelsmännen: k, havets sön Irländare: j Att jämföra. tare.” i brutala. N tystna, Er mänhen: Trevliga, gjorts<-—X än, på våren, då fälten skall :vara: plöjd; föetEe sg V ...Höstgödsling'. med. kväve sker numera ” främst : i" sambard "med halmnedplöjning. Härvid erfordras i: allmänhet ett. extra tillskott-av kväve men? en. av. fosfor, som båda. utgör ;näring' för. de ;mikro- organismer, "som. nedbryter- orga- -| niska: ämnen. .. Kvävet : kah. på hösten ges .som' kalkkväve ' eller på kalkrik jord som ammonsulfat. Men kvävet kan även tillföras på våren, då man kan använda vil- ket : kvävegödselinedel som: Helst. —--:. Halmens:; omsättning : synes främjas, ' om "den -ej'-direkt néd- plöjes: till fullt" plogdjup -utan :ti- digt : på .:hösten ; först. inmänges' :mer:; ytligt;-.exempelvis med tall- lika håll i:världen, ramgått;:: att. man. ; |av . jordbruksdriften har vårbru- ket blivit helt förändrat mot bara för ett: tiotal.-år' sedan." Genom mekaniseringen... har " man fått möjlighet att. så i rätt tid, just när jorden reder sig, Men samti- digt har tillgången på arbetskraft minskats.;. Därför: är..det . ound- gängligen » nödvändigt"; att vår- bruket ej "kommer" att -omfatta fler" arbetsmåment- än: "soni -.er- "| fordras för själva sådden.; Annars kan vi lätt få en arbetstopp, som förhindrar sådd i -rätt' tid: ' Vad några . dagars försenad: vårsådd betyder: för. 'skörden,-- torde "de flesta” lantmän ha klart:för "sig, utan att detta behöver illustreras med ',. försöksresultat. . Under ::de senaste åren har: det" därför "blivit aktuellt att. söka: undvika" tillför-' sel : av « gödselmedel: och kalk sambånd med vårsådden. Ne iga ut: sträckning : tillföra ; fosfor-' och kaliumgödsel "under: hösten kan man undvika att störa vårarbetet; Höstgödslingen torde”ur ekono- misk, synpunkt genom bättre 'ut- att; rekommendera... - En avgjord fördel med höstgödslingen av rent arbetsteknisk. natur; består. 'däri att såväl vagnar som gödselspri- nyttjande av arbetskraften. vara] 3 sökenkhåär ingått? tillförsel av 1,000..kg” vi , soGen $ I kålisalt "pr" ha.” Härvid Nar" man j |mekaniseringw'och” rationalisering ej påträffat kalium, i: dränerings- vattnet från lerjordar, medan upp till "11. proc: uttvättas! på ”sand- 'öch-13 proci.på-myrjordar:ie:r., + Den..i .kalisalter: ingående" klo- ren, urlakas lätt av genomrinnan- de "nederbörd; Gives "därför kali- salt i'mycket "god tid” före sådd eller 'sättning; hinner:;en hel del av.kloren att:försvinfia från mat- jordsskiktet,' under : det att :växt- näringsämnet" kalium .kvarhålles. Att-en.del”klor uttvättas är av fördel. för. vissa ' trädgårdsväxter och potatis, som är känsliga för överskott på klor, 5.7 oe : ös äxtodlingen:+ och växtnäringstillförseln! planerad. på lång sikt, då har man även sådan överblick över kommande års be- hov av växtnäringsmedel;” att; in- köp "av ; erforderlig : handeisgödsel och : kalk” kan" köras, när dessa produktionsmedel billigast. Med :. nuvarande ' prissättning : är handeisgödseln billigast på hösten. Av gödselmedlen "bör allt.vad'som lämpligen kan 'spridag på hösten även : tillföras. vid: denna. årstid. Jorden är. nämligen ; en --utmärkt | lagringsplats:.För övrigt bör han- delsgödseln. + lagras ;.tillsammansg med 'stallgödsel (t.', ex.” genom tillämpning ,'av ”Hålsnäsmetoden) dare "lättare forslas fram över fälten "på hösten före höstplö: eller på jordbrukarnas egna maga-- ao mar.;Det var sommar där nere: på behagfulla,; men liksom: litet bak- om i alla. fall. De-färgade raser- na, ; "hedn na"; ”Träffat de noblaste"- I gåmle; vise raren Pe = Ja, öm förut nämnts, nog var han ”vittberest.. Londons' Eastend skildrade han. Där var" gränslöst elände, Liverpool; Storbritännil- ens ' andra miljonstad, hade -han anlöpt ett par hundra gåhger.'De engelska .: städerna gav :en trist vadande;'i: sot. och smuts". kildrade det gamla "England är det inte nu, undantagan- sförstäs.' Det var de'soci- frasternas :lånd FÖ st, förfärliga få om'.de.mest "förfärliga "sto vänliga: Falklandsöarna, Han ha- dei, Indien, sett människor bada i.Ganges. heliga men otroligt .Jor- religiositet-.och visdom; men. ock så det fördärvliga kustväseridet.'; "Någon! gång hade hans farkost plöjt: polarhåven,.:, andra gånger Stillä oceanen, med. sina tusentals palmprydda” korallöar: ; Här "var Paradiset, människorna när de är som ” vackrast, gladast' och bäst. Naturmänniskor, "i underbar na- tur.: Havet kan vara upprört "och vredgat också här liksom i andra farvatten. 'Sjömahnen från Vein- ge. hadé "många : gånger. upplevat stormar; ornados, .. svallvågor, Men ''det ' förfärligaste åskvädret Kar upplevat. vär — i Göteborg. Sjömansyrket, är: fyllt — öckh; mindre "romantiskt än man:.tror. Det är livet som insat: Isynnerhet 1 krigstid, : > Men 'inte' bara . de .stora vatt nen är farliga; På landbacken lu- rar « också faror,” Som ”farliga” städer." nämnde .: han ' Hamburg, JAmsterdam och" isynnerhet: (på-] stod : August) - Marseille. '- Dessa T :'UT gåtj. kn. VEN Våxtorp '13.30 hgm >m. skrifter |- mål. | Östra Karup 13.00 hgm. ptasten Norborg Sek, Lkyrkan: 11.00. . Ry VAS INST GÖDSELN - LAKAS SVAR DU SpRIDER ÅN DEN "REDAN PÅ-HÖSTEN URNA IT FH IVT AN N vå SST wa IKNAN VÄLJAS T ve NAS NTISÄINEN MERON NÄR AA > [NOGGRANNA PROV. HAR KALI.. UTTVÄTTAS Ej på | SJ LERJORD "DÅREMOT HAR SÅ MAN PA SAND-OCH Myr] JORD: FUNNIT: UPP TILL » U-=139y KALI I. ORÄNERINGS- VATTNET femte |. torpedering. nio gånger och ibland |” —X att. man då var i spänning är |. I kanske inte så underligt: + ga länder; och folk och seglat runt | människor. "vart... man " kommer, |. uppfattningar, : diksom : etiketter |. och ; härsk- | "il havansikte och: såg. föraktfullt bild ..; med lortiga,' barfota-ungar:) tiga vatten; Sett Tandets' urgamla, les och risia |... vn Kullen i bakgrunden heter St. M ; lång: väg, som endast kan använd : "ler man på att stensätta denna botten ' ichaels Mount och ligger utanfi : mans: med. slottet i dagarna donerats' till staten av' ägaren lord St. Levan: Ut till kullen, för en 700 m, as vid ebb, då. den dagli yrereeeyryyeertyYvY rr YR IYTTE ST yr i se dratals besökare; Nu hål Pe 8 ey lågvatten: i Nligen' används av hundrata egendomliga väg, och arbetet kan naturligtvis endast försiggå vid jväng isatt. ensam i-vardags- rummet": och "grät då hennes > Börje. - Löväng: öppnade tamburdörren 'och. hälsade sitt | Fru Maj: höjde. sitt förgråt- på sin" man.: Denne såg det:och giek i in”. med raska: steg och undrade med -bestörtning' i rös- Nej, :men vad har hänt, Varför. gråter . du; min i Och 7 det. skall: du: fr: om! svarade" Maj. kallt. :. ;' >- Sannerligen att jag begri- periett dugg. Här kommer. jag hem efter hårt arbete till sent : städers "hamnkvarter krogar och glädjehu Nea Ett: fartyg, som är långtrada- ibland. proviant för ett vimlade av ester! på land- ina sagor'och ns i fantasi unider tider- Världsomseglar:” .. En ofta något -av”en dik- « Det.s. K Sargassohavet ute.” i Atlanten"påstod en del gamla. sjö- män vara.en' enda: gräsmatta: Ö- förstås. I. djupet. existerar. en' rik tndervattensseglation. och ända upp i ytan når vattenväxter- ina och färgar vattnet, grönt. Man tog; berättar vår sjöman, vid pas- sagen'; överjå detta; område ';;upp tåhg, vacker, vitknöppig och satte ör, det; strålande landet som” sjönk. i. havets djup av sj r en åldrig diktskapelse. De döda sjömännens ö en annan: Kanske. beror det på att havet haft sina ”vita fläckar”; outforskade områden,.,. er Ja,'så berättade den gamle'jor-. denruntseglaren' från Veinge, allt medan hän 'delgav. sin filosofiska uppfattning av "livet: och: männi-' skorna. Det" var en människa som tänk "mycket och. som! ägde hu- morns -» och människoförståelsens gudagåvav Trots: sina” 74 år var han spänstig som"en yngling och han längtade" utigen, till” de blå . | eller trör:du verkligen att jag försöker. gå: bakom ryggen tå li dig med någoh annan? Trör du |": nere" på” oceanens botten |- på: kvällen; .å så sitter. du .å li- par: 'å: kommer ', med, förebråel- '”« Nej, 'det här. går san- nerligen' över mitt förstånd! . .— "Jasså, det gör det!.. Men du; vet . nog. lika.. väl som jag vad orsaken är. De sena: kväl- larna har' väl sina' orsaker.” s+— Försök inte med några in- suationer. : Det; har du ingen orsak till. Eller menar du kan- ske att jag. :... en = Jo, just det menar. jag, å söker :' kringgå förhållandet med låtsad ovisshet. Kväll -ef- sam hemma och vänta, vänta att du skulle komma från ditt arbete, '"Men nu; vet jag väri ditt'. arbete”. bestått! svarade Maj i ett tonfall som var full ständigt främmande för Börje Löväng. " Han kände en helig vrede stiga upp inom, sig,” men behärskade sig genast. 5 : +s— Du är nervög Maj! Du -sä- ger saker: du inte kan stå för, verkligen 'så litet. om min kör- lek, till 'dig? "Vem är det som satt 'i:dig sådana. dumheter? Det. har .. jag väl åtminstorie rätt: att få veta 2:00 End " Det är inga dumheter och ingen 'annan Keller," soni berät” själv sett det: med minä. ögon "och dom är 'det inget fel på!” 2 Börjes . förvåning" ble a större" vid dessa ord. Hans .«n- sikte "tedde. 'sig som”ett. enda frågetecken... 31 oo Av t « —xVad i' herrans namn" går det åt .dej. Maj? "Vad är det du sett. för syner rn Jo; min käre Börj du. kanske: inte jag såg! dig: i kväll för omkring :två; tiramar sedan..:Du varpå :he | ja; skratta du; jag 's mjölkbörd ;- kom en dam fram till ”dej' "och: genast" vände "du om och gick med henne är det inte sant 'kanske? undrade Maj med :'en förnärmad knyck”på nacken och' tårfyllda. ögon." ;- . Börje stod som fallen, från skyarna' vid dessa" ord". Men blott för ett ögonblick. I nästa minut". drog. ett leende över ett klingande"skratt. ::7.".. Hahahaha '!-'Och' det: grå- ter du för min kära” lilla dum-: ma Maj! Det var ju din syster” Karin:”vet'ja,; hon "som är; gift vidderna och det, pulserande livet i främmande” lakd.— Jag såg ho- nom aldrig mer, vilket jag beklat .|gar., Nu är han, sedan. många "år borta. Den-gamle världsomsegla- ren ' har nätt sin ; , rädd, ." som. du kanske vet; så med; Emil, :Hon 'är ju: så mörk- jäg följde henne hem; .. å så bjöd hon .på -kaffe å ja snacka- de, en”stund med. Emil.'. x— Sådana 'undanflykter. kän. det lönar sej inte att :du för-|' hans "läppar som utmynnade iThen går inte i mej! Tror du inté” träffa mej? .I så fall känner: 'du inte min syster! Men du får - [det som du vill ha det. Jag äm- nar inte finna mig i att sitta dra! Så mycket du det vet!” : » — Nu : är du 'orättvis- Maj! Börjes ' röst lätt allvarlig och upprörd." ce rese "Det är tfga undanflykter jeg kommer med. Du kan själv . |Lkontroliera. dem, Ring upp Ka- i ch "hör efter, "så, får: du - vet nningen. jag göra! detti vis or on oc Börje går fram till telefo- Maj plötsligt, "det räcker. med att” du förstört min: nattro, ras också! - "— Klockan är bara halv elva jå de brukar minsann inte -ha' någon' brädska -rhed att komma” . stampade golvet. ? — Nej. nu' går de rad bärnung dd att "mbillning Om mina före- nde; ska' smulas, sönder? v|Men nu får det: vara slut med -. "utan att .be dej om: ' Maj kastade sig gråtande på strax. intill :bördet.. Bertil står villrådig "och ser sig omkring. Plötsligt: ringer telefonen; Ber- til svarar; Sö PT tå "2 Jovisst :är' Maj hemmat' här!” hör" :Maj' Bertil säga. | Vänd "till Maj säger han i'ett tonfall- som" röjer ' Karin som "Maj ”beser sig. Gör en 'an-. ren: Börje "går ut:i:tamburen. för att taga” av sig ytterklä derna, som han inte tidigara fått tid med.. Han Maj i telefoner, ..: vv 2J0 han! är hem: NE me Du ”kdt tro jag såg"ep. > g. ot : er, . vw trodde: det var a Jag så Börje och jäg har haft. ett Du, brukar Ju alltid knappt "något sådant" om. Bö, dej "själv. Del Forts, 'å sid. 8: att om det varit Karin så-ha- =" de hon följt med dej för att få - " hemma om kvällarna för att - du ska ut och roa dej med an- +. ”-Annafsg”kan sat I bli att ringa! skriker. utan att du behöver störa :de-. - med enasfo- : ,minskära Maj. Du - schäslongen, : som var. belägen Ett ögonblick. 'så kommer, hon ', : Ayssnar' till > på dej! Hör Börje, > er 'annan dåni' sr 81 Uppträde här kan": 32 Jag trodde ju > 3 strängning för. . att inte låta, —— ” gråtsnuvig ”och' tar telefonlu- —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.