> tidig ålder, Cleeot hade annars väl; behövt e PF varit én ovanligt duktig människa; " vedeldad kamin,” som: brukad; lys : > stycg, ; skolmagen ” "Derome, berättär n tillhörde den; tredje, gener y söm då” efterz v dötter, Csönstance ir öm. Vid hennes: Bensionerinig |. så ' eläröd.: Endast' barn klädda i kade | ylle gericm dörren, då barnen. gick ut och in... Att barndödlighetén: var - stor på den.tiden påminnes .: man öm, genord uppgiften, att lärare Carl. Engström i sitt andra äkten: skåp Kade 11 barn, Varav 6 "do; flerå lager. hem: tie- mek d ikon för e en var 2 "åv dr IVAR; ER. — Deh enda "svenska eiftormen, I aggormeti, är ännu i många av. -Hfaenden ganska "okänd till sina ranor: Ända till helt nyligen trod- de man att huggormshonorna föd! de ungar varje år, meh nu är man bå det klara med att en hona fö- der ungar endast vartannat år — åtminstone är detta fallet med den mellansvenska huggormen, Dessa lingar födas under september må- . nad. Vad man t, ex. änhu inte fått ; klarhet i är vad huggormsungar- "ha lever av första tiden, Detta vet inan. inte; men. däremot vet man >ått håggormsungarna faktiskt kan "klara, sig utan mat ända. upp. till tt halvår. " säkerhet vet om- huggormen är, :om” dét är sant att den ibland; s När 'den tydligen har: bråttom, bi ter'sig fast i sin egen stjärt och ställer sig på kant samt rullar. i väg. som ett rullband, Man vet. heller... inte" om: det är "sant att huggormshonan slingrar sig upp i.ett träd och ringlar sig fast med framdelen av kroppen på en gren samt: -låter bakdelen! hänga" ned | när hennes 'ungar ska födas. ' Det finns "folk "som "påstår att de till ch med sett att huggormshonan > c hårt dragit bakkroppen över en Cträdgren för att få ungarna for- re ur kroppen. Det. finns per- joner, som med bestämdhet" på- ; tår, att de sett både den hjulan- de huggormen och den som föder |? ingar hängande från en gren, men etenskapen tror dem inte, ov: Det finns många. "människor, som åstår att ékorren, Ånte alls är få- och äter fågelägg « En annan” intressant red kar insänts av. folkskollärare 'Anz . ders Ljung, - Falkenberg, och be- Handlar. ; skolförhållandena i i Stafsin- Ljung : som. | ung: lärare kom: till > Stafsinge, ; var. den. gamle: 'konser- vative" prosten. G.-L. Björk skol- Fådets ordförande.” - ”Skolrådets. ppgift "är att. motarbeta: skolan”. trade en "av, skölrådsledamöter- na till "läraren vid ett tillfälle: Det- : ta 'var tydligen också" "prostens mes ning, för när läraren på'en kyrko stämma föreslog, att foörtsättnings- skola skulle anordnas, "anmärkte Prösten, att det” gjordes alldeles för mycket " för skolan,' och dessutom framhöll han, att'han: inte Ze Jä? ningsskola blev, det” ej då. "fortsättningsskolekurs” var ( Er: . Folkskollärare Ljung kan” också : berätta en-hel del från: sin töre> trädares liv, :: Företrädaren hette Johan Fr.; Liedholm och måste: Ha -Dennes ' dagboksanteckningar , från : åren 1877—1882 har" Ljung varit i tillfälle att läsa och. gör i sin' ”re- dogörelse en del utdrag ”ur 'dag- cote'sätta i"gång automatiskt. Han . €ller ”fågelungar. i :Man påstår. att "ekorren bara söker t SM VET? [Montgomery i;Bel Bel - Bland det man heller inte m med . ”Fältmarskalk Montgomery, som f. n. förhandlir i den laviski "lemmar av landets generalstab, Till jugos avicea huvudstaden, Hm I Milos Sumonga,:. vänster överbefälhavaren för jugoslaviska . Giménn, Fgeneralma or. lsar här på med= "LONDON. 5 Det finns inget raser o, folk med annan hudfärg är grundvalen för den brittiska politi- ken sedan gamla tider, : I tidnings- I fö den hemsöker fågelbon och fågel- holkar.. Det torde'dock få anses fastslaget att. ekorren inte bara stjäl ägg och äter: dem utan att den också dödar och äter upp få- . gelung : otten. har ”o blivit be- skylla för att göra ohägnh'i jord- .. gibslanden, i "där - den: skulle äta Tvpp de finaste jordgubbarna; Igel” kotten äter emellertid inte jord- gubbar "och det torde vara ekor- Yren; som plundrat'.de jordgubbs- sland, vilka mån trott ha hi "Det törde väl knappast -vara så "allmänt bekarit att: det som "gör att sirenérna" vid agafyrarna 'sät- ter i gång av”sig'själv när det är 's dimma, 'ivod fyrljuset" inte”, syns "emellertid allt: oftare rapporter om brott, där negrer: spelar. brottslingens roll, om t « mellan 7 där bråkmakarnas ”svarta' hudfärg : på- pekas, ja, det har under den se- mellan ms ningsme lemmar vid. årbetskonflik. andra. städer: har 'det hänt; ibland om. hyresgästernas' .gemen-. samma protester. met en' eller an- nan svart. hyresgä Ad Lon- don. et . Konflikternas > båkgrund är den växande invandringen från ”Eng- lands kolonier i, Västindien, id. Ne: i Amerika, ; frä : Under ä år 1952 notera Snegerproblem”, i England. Tolerans mot främmande |. naste<. tiden ' förekommit slagsmål: ita' 'och "svarta. fackföre- |" I Birmingham : och i:några |; att hy-. |: resvärdar +» vägrat uthyrning «till I; svarta medborgare. Det rapporteras |. striktet sänt ut sin:personal för att putsa + vägkanterna :' längs / -stora landsvägen' genom vår bygd. Ar. hbetarna . -fullgjorde 'också sitt -upp- rag . riktigt. grundligt; först "skyff- lade 'de bort all växtlighet från as= ; från båtarna, är- ett 3 : speciellt..ett kineshår. När: Gustaf Dahlén uppfann blinkfyren,: som själv. tänds - vid mörkrets inbrott. och släcks när dagsljuset kommer, kombinerade han "denna "med en : sirén, som naturligtvis också mås- kom snart underfund med att ett människohår + vår” det bästa, ty "detta hade förmågan att utvidga sig i fukt. Dimman självt gav den- na fukt och när" håret utvidgar sig, sätter detta i gång en del ap- parater, som åstadkommer mist- + Han kom ' emellertid boken... : Den ” 24' dec, 1873 skrev Liedholm: : ”Äger i 1 50 öre - — .skralt!” "Under: julferien förfärdigade "han 4 par kängor, I par stövlar, 1 par snör- och 1 pår resårskor.' Den. 19. okt.' 1876 an tecknades: ”Köpt'en ko.— 93 kr”, Ja, den tidens lärare" måste :syss. la 'med litet av varje för att kun. ( na' skaffa livets nödtorft åt sin i regel stora. familj : sl N-A . LONDON: Ett York-flygplan ti - hörigt. Scottis V - och... méd 50” personer” ombord 's rtade just . som det på onsdagen ' hade. startat från Stansted-; flygfältet i Essex.” " Planet, som; hade fem rmans be- sättning, hade" 45 soldater ombord, - Trots att planet bara några gekune . der efter'- störtningen - fåkade:: brand : hann / dock;' samtliga. öm bordvarande att'ta sig ut i det fria. Blott en av dem var skadad. i - TOKIO. (TT-Reuter) > Det är Tu Sovjetunionens tur, att ivet i den japanska pres- . sen för att ha gett upphov till ra- Idioaktivt regn över Japan. Tidnin- garna , omtalar att vetenskapsmän vid Nigatauniversitetet i Kure i lördags. kväll konstaterade, stark radioaktivitet . i. ett regn. som då föll; Vinden kom, då. från Sibirien där: enligt meddelanden från Mosk.: vas Sovjetunionen , bar företagit atomvapenexperiment.” t Förut: har det "varit, USA som har fått stå för alla. de radioaktiva fenomeri 'som - har ' kunnät' konsta= Iteras' i Japan sedan vätebombsex- perimentet 'vid Bikini i mars' i år då 23 japanskd fiskare på fiskebå- ten. Fukuryu -Maru . skadades Vv radioaktiv aska, Efter dénna' hän delse. rapporterades det att. flera. hos fiskar, Det uppgavs. till och .Imed att en kapplöpnings] läst, sera n «ihade” kommit till, Japan I ade bl vit radioaktiv, - vn båtar” hade blivit radioaktiva och j -- - jradioaktivitet " koristaterades: också. - också så småningom, efter att ha "provat många olika slags hår, un- ..derfund med att kineshåret var det bästa. Det, håller också 'den bästa ”. längden. "Ännu i dag har man icke kunnat gå ifrån kines- håret i detta fall . ++ De” första emaljkärlen kommo till först i i början” av 1890- talet. : Skoklacken började - användas "här, i . Sverige, under 1600-talet. Man tror att den kom från orien- ten, men det finns också folk, som tror” att klacken uppfanns därför att ridstöveln då skulle sitta bätt- re fast i stigbygeln. Dej som tror detta, är naturligtvis folk som inte 'vet hur ridstöveln placeras i stig- | bygeln. Det är nog ganska uppen- bart att klacken helt enkelt kom "till av fåfänga. Korta människor ville se längre tt. Damerna ville bli både längre och få en annan hållning på kroppen. För detta ta- lar också den omständigt att taiinvand till Storbritå 1953 "var siffran”. 2.600 och. under detta' år blir" det omk g 5.00 Ö0. Om. man frågar i det bri kolonial- ministeriet hur mån arta med- borgare som lever i. Storbritannien, kan man inte få något korrekt ' svar, då myndigheterna ej. kontroll ar medborgarnas”, hudfärg. Men säger att efter kriget har. omkring 20.000 nya negermedborgare bosatt sig i England: och om. d: försiggår i den'takt.:som; nu,- så kommer de nya: negermedborgar- nas antal snart att passera 100.000- strecket. Det gäller här nästan all- tid negrer från de västindiska. öar? na avkomlingar från: slavar, folk = faltvägens i kanterjt och sedan -bé= sprutade :de marken med ett o; bekämpningsmedel? bförsatt kind: ny vegetation ”att ' "utvecklas. Vägi Kanterna > förblev. också ' fulls digt sterila en lång :tid framåt; han .där' började 'grönska på” nytt. Den första växt; som åter : :började tå marken i bésittning, var åker. De väl. alla igen” ett ganska vanligt : åkerogräs, öch. -dess skott fräken . är :ett :rotvandrande” ogräs och är kryptogam,' d; v. 8, Vet före ökar : sig ' genom ”spörer.; Tic våren ser man de ljusbruna, c:ä 20 em. höga sporbärande axen, som som - Jockas till. England .av den högre: sociala.:standarden ”'och'.a välfärdspolitiken där. :: « Det råder 'hämligen 'stor:: arbets- löshet på Jamaica och på de väst- indiska öarna, Då koloniernas med- kallas rävs el-' ler Afrävrumpor; ' " Längre : fram "på 'Isommaren "kommer de gröna och granliknande skotten, som kan bli|l. intill: 40 em. höga, men som ofta" är nedli > Åkerfräk har]; borgare har rätt att göra anspråk på det: brittiska medborgarskapet och lätt får sina brittiska pass, och då de numera av sina" besparingar eller genom en eller annan lyckad affär" också förfogar :över. pengar för . resekostnader 7 till "England, kommer de' gärna , ill Storbritari- nien. Där -: gör de "som brittiska medborgare anspråk på de fördelar som de engelska sociallagarna gå- ranterar. . Hemma på öarna finhs varken fri hälsovård eller larbets- löshetsunderstöd - eller . åldersper.- sion; Men allt detta och mycket därtill finns i, England; Många 'de- första klackarna hade en .an- nan färg än skon. eller stöveln. På nordiska museet finns ett par ridstövlar, .som har tillhört Karl XI, 'som har röda klackar! Linné svarta dt sparar ihop till den långa" och dyt- bara resari och anländer till -Eng- land fullkomligt utan pengar... ' "Nykomlingårna "uppträder ibland talar om i sin krivning över sin skånska résa att han såg "många bönder i kragstövlar, som hade röda klackar! Är 1893 oppo- nerade sig bönderna på vissa håll mot att. drängarna”i arbetet hade stövlar med höga klackar, Det an- på ark ;cknaden på ett sätt som av: de "brittiska arbetarna'anses som illojal konkurrens, : De har: lägre anspråk 'på bostaden, hygien och livsmedel, Deras levnadssätt är an- norlunda och därför irriterande för ; Anmärkningsvärt . är sågs. att klack var hind i arbetet. En präst i Delsbo kla- gade i början av 1700 talet över att pigorna voro 'så fåfänga att de använde ' höga; kl ackar på sina skor. a un Man hat funnit att de förr van- liga bedövningsmedlen eter. och) kloroform inte bara förmå 'söva dj och människor, utan kunna att” motsättningarna "mellan gran- narna och arbetskamraterna egent-. ligen ingenting” har' med; hudfärg och ras att göra, men att de ofta får mera elakartad karaktär då det gäller "negrer”” från kolonierna, SöUL;:- "50, 090” skolbarn drög på torsdagen ;genom Söuls gator, i :en mot tillbaka- 9) i djup Fann sig ' oi - Vad hår du för dej i skåpet? — ÅA, det var brå att mamma k. jag: skulle just fråga om dragandet av - ;en del:amerikanska truppförband ' från - Sydkorea. De bar banderoller ' och standar med texten: -”Kom" ihåg juni 1950; - Ge oss "vapen eller: död.” +: : En kerja av amerikanska: militä poliser och sydkoreansk polis vak- tade dén amerikanska ambassaden och viktiga militära "ta en bit av tårtan! ="; i men inza intermezzon inträffade, vågräta. rotutlöpare, . som bortåt ' en : halv.: meter: ner i den;' och detta var kanske förkla= rngen till att. växten” kunde"-leva kvar trots besprutningen: vid | det nys nämnda” vägarbetet.” " sl -Rikello, + Krupp kan” bygga. kalmarsundsbro för 25 milj. kr: I BORGHOLM (TT). 05 ” Planerna på ett: brobygge över Kalmarsund har avancerat ett bes tydligt steg framåt sedan det tyska kruppbolaget förklarat att det kan bygga bron för. cirka: 25 "miljoner kr mot förut beräknade 60-—70, mil- joner kr. Bolaget är dessutom be- rett att lämna vidsträckta krediter. Tyå förslag har tidigare upprättats av, svenska . konstruktörer. - Båda förs avser en sträckning Kal- mar—Färjestaden med 5 km, lång bro.: Det tyska bolaget föreslår i stället 'att broris byggs vid Kalmar- sunds smalaste del,' Skäggenäs— Stora Rör, där brokonstruktionen inte behöver bli mer än 2,500 me- "ter, vartill kommer de båda land- fästena. : Bolaget har lagt fram två alternativ, » båda” med nio rheters vägbana och en ,segelfri höjd av 35 meter," . institutioner I. | Pr Häak” säger "i stämninger -| landen på dessa ömråden kan; 11953, kom i-alla fall:en-:aftikel i äventyrats. Han "yrkar ' STOCKHOLM" (TT) ' En känd nervläkare i Stockholm, dr Nils Haak; har stämt Damernas Värld. Han. begär. 5,000 kr i ska- destånd för en intervju som .tid- ningen skulle ha haft med ho att han inte -intervjuats av tidningen. 1948 kom en bok ut om ungdomsk sexualitet och i-denna” hade” dr Haak" én uppsats, betitlad ”något 5 |Om ungdomens sexualproblem från en praktiserande' nervläkares: punkt”... Uppsatsen '--håde-' str: - vetenskaplig 4, & karaktär. och". missförstås, säger doktorr,'och. för hade han vägrat många; stidnins, gar att:helt' eller. delvis? publicer: artikeln. .I. Damernas "Värld nr under: rubriken ;”Sexuell: samlev- nad -före äktenskapet” är, säger 'dr' Hak; sett "plagis hans " uppsats, - och - dessutom ges" det ”osant”I "artikeln alt”de vju. med doktorn. Innehållet. satsen : : har,? säger / "doktorn; Å ställts genöm” fatala”, oc ähseende; bland . kolleger,” patienter. föch lärjungar genom. intervjun har Damernas Världs" ahsvarige utgi> vare, redaktör Mai. "Santesson,! dö- mes för” inhehållet soch samtidigt Fr läkaren” ett”. - Enligt "en färsk utredning just. nu på. jorden sextiofyra stä-, mot bara 50 miljonstäder: år; 1938, vid andra världskrigets utbrott, Då badde mindre än 100 milj. männi- skor i jättestäder, medan det nu är a . gångers. frist. på stra sresp.. månad.” De därvid" erhållna ”antalen 1. der med mer än 1 miljon invånare, | De s som. söker: patént är folk med omdöme och sunt: förnufti STOCKHOLM” nd "Det är ett på sitt sätt finmas- kigt arbete som utförs ' på Patent- och registreringsverket. Om ljuset och lyktan inte finns tillhands i materiell mening så är de likafullt tillfinnandes i' andlig "bemärkelse, Här . tillåts intet skummande på ytan, inga amatörmässiga försök att krångla sig ifrån en obekväm uppgift. Ögonen på skaft och mil- limeterrättvisande. anteckningar — det "är vad som, krävs av tjänste. männen. . Om så inte Vore fallet skulle supplikerna bli många — och hädelserna ännu fler,. [d Sven Jarnlo: ÄNKANS $ SON, Roman. Häft, 13:50, LT:s för. hag. Sven Jarnlo är en a intre ssant be= kantskap, Han "UPPges vara född I baptistisk miljö, och i sin d lebut« faman Änkans. son (LT:s förlag) om. en un; : Huvudversonen : Arne är RE en änka i> små omständigheter; Ffomsanen skildrar "hang liv fram till "tiveuårsåldern, hur han ratlög och tvivelanfäktad : slår sit fran - till en kristen tro. men också hur | hans starka driftsliv och hans från? barnsben — inratade . sku'dkänstor oavbrutet kolliderar" och ska pr splittring i hans:'tillvaro,. > Ämnat är gestaltat net kraft oh 7 +" Patentverkets,. " kundkrets” - stor och i verklig mening hetero- Igen. Hos detta. verk med dess Spe- tiella atmosfär | trängs svenskar med utlänningar, "och svenskarna” utgör ingalunda 'en . minotitet, Ty vi är ett "uppfinnande" folk, ett påhittigt folk, som med. tiden också blivit i hög grad patent-minded, konsta- terar på. vä förfrågan byrfchefen kas att "en och : an= nan "i tidhingar "och genom kungös no relser kommit att fästa sig vid: en särskild” "rubrik, nämligen ”För- fallna "5 "påtent”, 2 Senaste" redovis- ningsdagen var 'den 26 augusti, och vid: det. tillfället kunde man sum- mera: - över 300 patent; som. alltså Är” summan” "stor. eller li- r tämligen. normal, sä ger: byråchefen Falk, som gör förta jande lilla utblick; och tillrättaläga gander i. sun "Det torde för skitiga v vara känt i latt ett: "patent gäller 17 år från in- givningsdagen För" att ett patent här i. Sverige: skall: ”leva”. måste man, betala vissa årsavgifter; hur kostnaderna ställer sig: och regler» na för detta system är det' onödigt att ingå närmare på i detta" sam-= manhang” Vad: är | ambition som och a & ovanlig hos, <- debutant," -0Ne” Stonmöni iNEDANTÖ : vS FLOD. OCH FALL. Diktens. s "Nr 4 i serien Nv 'svensk Iya rik, Int 50, LT:s | vensle lyri hittills. 'vresenterat dikter a mer-- Grundström; och. Lars Fredin i:en verkt skeutstvrsel, . följer nu en son ING "samling; av Olle fv sätt låter sin livsinsikt tona tt i de enkla stora nat "symboler vilka så > ofta - griper of. i gämimel > tidlös; ; poesi sa sö fn En av boke; avdelningar holer eo "Längs sena stränder” — en" vand=. ring som kunde ha gjorts av 'e gammal kines, för "trogen med var. fe skiftning i sitt betraktade vild: markslandskap, ” Aksel ' Lindström! SJUNG DEBORA! Roman. Häft, 14:— : inb. 18:50, LT:s förlag, "| : Aksel Lindström, vars. senaste bok — ”Österhus brinner?.— väc! te berättigad . uppmärksamhet med , sir. mustiga stilkonst, återkommer med en psykologisk . roman. ”Sjuhg Debora" är en 1 flera avseenden öriginell" och avvikande minnesru= na över en liten folkets. man som : närde stora drömmar. om, eh fram= tid som "Konst rv men egentligen, aldrig kom - ängré än. till sen "litet" ling, rigt' i; sista” 'omgåhgen i en”två- nåder. Har: inte heller "då" någon= ting avhörts förfaller” Patentet. Till In saken" hör. också" vatt: insamlandet Be "betalas? ur speciell.” synvinkel jar: varje! år mellan 00 0' patent. Vid :senasté. åre så kallade. 22,20 Avför man — . vilkét är. ;fe7 gel. omkring" 300 "Patent; månat- per. år, så, detta” ante: likaväl "åtskilligt min” dre, än antalet” å patent, Aer ad ra av intresse att veta är att anta- let 'i kraft varande patent oavbru- tet ökat de senaste åren? Gå 'vi' till tiden före :andra världskriget skall vi "finna ätt. artalet inkomna pa- tentansöknibgar. utgjorde'.£' medel- tal 6,300 om året, Sedan 1944 har in- tet år. förgått under 10,000 dylika ansökningar; i fjol sprang: ' siffran 5 lupp till 11,700. :— Och vad säger I nu detta po pulärt. uttryckt? Betyder det att skarorna av. påhittigt, folk ökat? nd Ja, "det vågar man. nog utan vidare påstå. När det gäller pa- 152,5 miljoner isk som är bosatta 'i städer med mer än 1 mil- jon invånare, : >" I 'Störst bland världens städer är nu” som tidigare London; skulle man 'emellertid : vilja” räkna, ihop invånarantalet i Stor-New York så "I blir det denna massånsamling som står främst med 13,2 miljoner in- vånare. Bland efterkrigstidens nya miljonstäder . kan . nämnas .Teheran i Persien, Montreal i Canada, Nea- pel i Italie och Istanbul. i;Turkiet. Dessa städer blev miljonstäder: un- der de senaste 5. åren. Under: och efter andra - världskriget har "två miljonstäder sjunkit ned bland de mindre städerna. Dessa är Polens huvudstad Warszawa, som år 1938 hade 1,3 milj invånare 'mot. 640.000 år 1953. Den andra av kriget hår- dast drabbade miljonstaden är: Ko- reas "huvudstad Söul, - som: 1946 hade 1,2 miljoner invånare och som nu erdast rymmer 350.000 männi- skor. .Under tiden efter” 1988, 'har en stor förskjutning ägt rum. mellan kontinenterna. Medan under 1950- talet Europa stod främst med sina 15 miljonstäder, är det nu Asien som intar den första platsen' med 22 -miljonstäder y mot ' bara 11 år 1937. Europa har visserligen ökat antalet miljonstäder till 19, men ök ligger Sverige för. vå ärt: väl till, i sett. Vi. kan. a hänsyn, till folk- mårliga ”stftror "jämfört med" mån-. ga , andra 'stater, som haft krigets följdverkningar - att kämpa; med. Men även bortsett från denna för- klaring «är det tydligt att vi; sven- skar verkligen är ett: uppfinnande 5 folk, ” Och vad" bättre är:' flertalet inkomna ansökningar behöver inte omgående slängas' i papperskorgen söm ' omöjliga. Vi har'fjärmat oss när I stavnini ben i sitt till=- . namn och !börfade skriva. sig som, Yohansson' belackarna sade, von, Yohansson, M » Bokens största: charm är de. -pilg- klara. minneslängorna från | barn=, domens :": och - uppväxtårens land=' änniskor, Aksel Lind- ström" visar än en gång vilken var= sam och konstnärligt 'medveten ge-> då, det: gäller, att med: sin. förra : hok;' gen ”Vindarna” erhöll. 1952 års in«' + fernåtiotella" pris” för. sårets bästa prösaarbete,; har i år skrivit en bes rättelse. om! händelser i ett "ensligt '. |hus, | där" två. ungdomar under” en ” |vårnatt” blir inblandade-i ett spän= nande” drama; och, är Utgiven -på LF: 8 förlag. - Som alltid hos Vesaas sveps hän. =" delserna in i en halvdager, som ge= "= nombryts av dagglittrande friskhet +: när han berättar om ungdom: eller när marken ångar och doftar efter ” ett livgivande vårregn men som. mörknar. till 'åsktunga moln när . männskotna . "låter sig drivas av tunga drifters flod, tvärt emot sitt bästa. och sin goda vilja. Därför är "och ger läsaren lust att omedelbart. sätta igång på första sidan- 1gen' för att bringa reda i sina nyväckta fanderingar, so i Arbetslös fransman " - : a H p 2? :i Le Havre" vs: I Vid. arbetsförmedlingen + Laj ne Havre har 28-årige "Pierre Deslairi "anmält, sig och gjort t anspråk p på are n betslöst till enskilt samtal till kontorets fö- veståndare, !”Ert yrke?” "frågade, , ee gen stränge tjänstemannen, ” ”Stor=j sviltsjägaren > svarade Pierre, . "Bo-; => ättningsadress ” var nästa fråga. ”Rue de la Républike i Brunoy, krets Le Havre” gav-Pierre den önskade : upplysningen! -"Kontors-j-. chefen tänkte intensivt, så'inten=; sivt "att det nästan ; ;hördes i mm lilla "Ni långt "från ' perpetuum ” mobilefr deringatna;-+1: regel -håller. sig folk kring saker.och ting av mer eller | — mindre "utpräglat praktiskt värde. Från ' rena + dårpippiuppslagen "är Patentverket "förskonat; även: om originaliteten ' på -'en del håll kan vara" påfallande, Och 'det är inte bara storindustrierna och med dem jämförbara . som söker patent — här inträder -i -bilden också An- dersson, Pettersson och Lundström, som gnott geniknölarna och hittat ett Columbil: ägg. Dessutom har sig i allt djupare led inom vär; folk, > Nl 8 efterkrigstiden klart visat: att in- fjärran Jand. Efter ett par är kom tentansökningar spritt kan tillbaka och promenerade gatan tresset för paten fram, , Och så möttes de”och gick; + i på kondis och satt och pratade. + fer 2 - | sedan, är arbetslös?” — ”Ja”, sade Pierre, Zl ”Vilka djur brukar” Ni jaga?" — ”Elefanter och lejon, ibland tig-: rar”, svarade den unge mannen! "Men i Le Havre finns varken ele- fanter, lejon eller tigrar”: undradej arbetsförmedlingens chef, ”Ja, ser Ni, just därför är jag arbetslög?, tyckte Pierre, Han fick arbetslös hetsunderstö öd. " ed Kom: ihåg, men inte allt " En gång hade de' varit förlovade, men hon slog upp och han drog ut sc : — Ack, vad. det förefaller länge-! de hon.' Har du tänkt ämli; "Cairo, medan Aust- Europa med 20 städer över 1 mil- i Å jon invånare. «har oförändrat bära en Afrika i enda stad av” dennä -storteksord= 11 Var sextonde människa bor nu i miljonstäder och deras absoluta och relativa antal växer från årtionde till årtionde.” på mig mycket? - — Jodå. ' Senast " härom dagen, ralien nu som tidigare har 2 mil-] när jag gick förbi din gata, ” också dån NaN ac ning, I -talet ade ten, som uder 180-1al S bara - och Sydney. kan, +— Och vad tänkte du då? .- .—| " — Jag tänkte; ”Var det inte här. iden där ' fräkniga flickan bodde, lvad hon nu hette för något. 6 LITTERATUR - -: Romanen har, på | >: svenska också fått titeln. ”Vårnatt”. ; os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.