YYr vYTTEFYXYYYTYYVT OS verveyrv YrereryvryYvyrvYv vrrveyeYerervevyvyvv ev eyvyv, 'Fatti tigvården: : En, tidsbild från : "Harplinge vid > 1800- talets: slut]; At 1889 beslöt - Harplinge kom- mun att: ordna sin -fattigvård- på ”ett, bättre .och ändamålsenligare ' Man' håde' genom -byggandet | 52": av 4 nytt skolhus i Lyngåkra fått i 5. -miljarderslager Ikos verkstadsindustrin :- [inför årsskilfet i Valärnan Många amsrikanska "väljare kom- - PE mer vid ärets val, som hålls i no- -I vember, ätt förgäves titta-efter' valz uman, De får i stäliet stifta bekant- . skap med” h > som : Inom handels-. och m missionen har företagits en: under- £sökning . av lagerställningen, inom verkstadsindustrien.- vid" slufet 'av åren 1953 och "1952, Det är första gången man i Sverige på ett allsi> digt" sätt utrett frågan om ”lager- delse för en stör- ett tidigare i i t be- läget skolhus” ” friställt.” ” Detta "lät man, omändra. till. ålderdomshem, | och som. sådant har det allt "sedan . förblivit en hemvist, för församlin- ni i vt gens åldringar eller pensionärer. " Tidigare var” fattigvården 'i likhet ; + med”dåtida' förhållanden på lands- bygåen, ordnad på så sätt att åld- ringarna fingo. åt sig anvisade en bostad i någon stuga, som kommu- ner av någon anledning blivit äga- re: industrisektor. I Man har kommit. fr lagren: inom hela adsindust- jen "vid senaste fte' uppgick till i rufit tål 5.000, mi! j. kr: varav 4.409 milj. kommer på privata samt 600” milj: på "statliga och kömimu- nala / företag. Den" privata .verk- stadsindustriens. lager fördelade sig med 34 proc. på varor” i arbete, 25 procent på råvaror, 22 procent . på till, "att re tl. Här nödgades de framleva sin ålderdom, antingen énsamma el- er tillsammans med någon: ”olycks- » kamrat. och" härunder: livnärande sig ev det oftast knappa bidrag I fat- "a on tigvårdstyrelsen anså svara rätt Ne och skäll 'uljakti en v var idet” ett betydel- ; öljal : -saullt beslut när. kommunalstäm- or .;' man'i Harplinge den ”16' sept. 1889 i klubbfäste' förslaget ' om; införan- i . det äv sluten. "fattigvård. Beslutet I .ännedar bl.a anställandet av sär väl en. föreståndare som en kvinn- lig sköterska eller föreståridari d I detta fall bley det ett gift par, — > för övrigt. sockénbör —"sorh. åntogs | till att svara för "hemmets: skötsel.| Enligt det med dem” upprättade . - "kontraktet, ' skulle de härför, : a utom "förmånen? ay. fri. bosta tvenne. run jämte” vedbrand samt föda för 4 sig och Sina "bärn;' åtnju- äv 100 kr Nu r berörda! fall 4 mannén ' ”urmakåre" ti hade Töljaktligerr . detta skaffa sig" ink mstér' bred: " Nakarna - ga vi ilikor inneha: platsen .under"teå . ör, men redar, efter ett år lämiiade of . > de befattnigery "som" därpå över med drygt: 70 ..milj Al lig och 19 "proc. på. fär- digvaror, Lagrén i den privata in- dustrien rginskade i fjol med ne dö tas i bruk i ett ökat”; antal valdistrikt insyrt” står ” Cue” ansamimna inför en ganska" kömpli rad apperat med en lång +Tad små visare som skall ma2 nipuleras, "Den. visare', som finns ö "namnet på den" kandidat S röstningsmaskinen” i dre -än Thomas Edison: Han erbjöd kongressen - sin :- ”elektrografiska rösträknare” 11899, ' men tiden var då inte mogen; struerades. ” emellertid : och i "valet 1892 togs den” första i bruk: Entusi” asmen . var: till en Örjan mycket érades av ingen min-|. Andra maskiner 'kon-|. måttlig, .. men : i fördelar i jämförelse med :den 'van- liga : procedure: " och vid 175” milj: kronor, en om hänför sig till; råvaror och halv cfa= |; brikat, under det att' varor. i ars bete" och "fä höjningar. = .Krympningen äv lagren ha delar av den. privata verkstadsin- dustrien varit. omfattande.:och ;har drabbat inte blott: råvarusidan utan också inom företagen förädlade? 'var ror; Detta, gäller bl. a. den : elekt- riska , industrien:", som under > 1953]7 altygkbydgnad I de övriga Bi åls ätliga "och" kommunala verkstads- t företag. hår" lägren under 1953 öket kr. Lagérrörel- | v ndersök= ningen" "ingående företag,. såväl pri> vatar som” statliga: och kommunala; reducerat «sina. Ra med över 100 s be jade föver 201000: nerär a praktiskt taget. alla, möjlig- heter till” välfusk ”öch” minskar” om- kostaaderna | per : röst. med. hä Antalet röstei- registreras ej . | priser, '? id | fritt noteringsoxten; & 1 d/ Falk re 21/9 1954. för 'f normalkvalitét: följande ”pröducent- > avseende . genast leverans, ivett"räkneverk 'på baksidan, rna kugdgas fram; allt. eftersom strycker ner" :visarnä”? 264 At: ning Ur rösulterar" i en 1 knin 2105; "till 105 mil, it 0 togscav en: Cviurlig förestånd en kutym. som "allt 'sed: rit ”rådai de I: ; Harplingé, : Vit tidpunkter för. det ny) ', gick värdtagarias antal till 157 d "> av 8 kvinnor "och :7' män." Åt. åt- Ör; en Pr öänind som' helt be- och ”halvfabrikat- c FR gsmaskinen 3 fälla ade med ja "eller. å ? har kunnat beräknas. ävlil -skilliga" av”? tillstånd av ”ui nälng" var. avsevärt. "nedsatt; kan 4 man förstå därav: -att, enligt. de i eh an I leva "stilla "och anständigt” En ! med varandra och villigt efterk +, vv nykterhet, aktsamhet fed "eld och ">. icke lämna hemmet utan: tillåtelse ; etc; ”Även' voro de skyldiga -verk- - ' ma "fattigvårdsföreståndarens för- NS Pra hållningsorder. De, måste ' iakttaga T; och en ggs natteii till: fredägen till v:Mau-Mauz- terrörister: som gjorde" ett” överfall. -mot :en- euro- | farm « 25; km nordväst om ”Ytte; igare två barn såra= saknas, des. ch "två ”nattvakter, Säkerhetspolj: spårhundar '"tagi terroristerna: - jakten på ställa det arbete som för dåren a ålade. dem.” "Av ”arbetsförtjänsten tilföll 2/3 fattigvården och 1/3 åld: ringarna, men. skulle av förestån- daren , tillvaratagas ' att användas till:. de" intagnes beklädnad, samt i .. tll" dere3 smärre behov av snus ' : och ' tobak .m., m.. "Överträdelser |; : kunde enligt: 'ordningi stadgans för i reskrift, ”. av : "styrelsen; "bestraffas » medelst minskning ' av, matpo: "Att vårdtagarnas" vbatsförtjän ster inte "kunde röra 'sig om” några lev” mera avsevärda” "summor 'kan' man utläsa ur den'av "föreståndaren för | år 1899 iförda dagboken, där den). , på fattigvården fallande delen! äv : arbetsförtjänsten” stanna kr 43 öre; Det. var. vanligtvis den kvinnliga parten som genom "stick= nings= och: bindningsarbeten som: huvudsakligen” "bidrog? till "berörda s inkomster, "Der "ine avsevärda" : . inkorhstposten stod döck en nanlig. pensionär för, som för förfärdigan. det.av. 13 st, korgar, vilka försål- des "på auktion; 'berikade fattig- vårdens inkomster ined kr 2:44 och i . hans egenförinögenhet” med 'kr 1:21, en belopp sor” hah först trå Ina] . "oo näder och vilket han även niligen kvitte- | "Fat I kässaboken! i i »: Särskild . -matordnin; Sr i ställd; lj AE el va fot företer der er torf- tighet' som få äv vår nutida fall- Mose näppeligen; med hä " Mmatsedelns sammanskt Sm Me 3 då "kaloner. och 4 Stal vid : 109] senare kunde utbekomma |r gan begagnade en mnin olika rätterna. "Då enligt stämimobesl - den 16 september 1889 är” fastställt att de I fattighuset” "inhyste hjor. skola mn: hår. uppgått. till hela | 168.000 Aoh; import och "export. till 157 ESP, 47: 000, Jag mi sk- CM är med "hjälp" av] m a 2 ned: och landa i i ten avibyr Tromborn i Lothringen. - Ett stort ljus :kom ned. från him- i16B5 omtalar" "han. Det hade formen älg kring den: Efter ett 40-tal. se- kunder > .startåde . bussen "igen och e av. lodrätt. och försvann, Den nade: efter: sig "orangefärgade rv Under > 5 hela tar pålisman ENA a ; a gen andra. Håll landet t man har iakttagit > Husfenomen : på " himlen; Filmstjärnan' Michéle Morgan upp- 3er- att: hon har. sett två flygande tefat. över invaliddomen - i Paris: «Till major vid Södra Skånska In: fanterist egemeiitet har från 1 okto- ber sapten Y.K OO; Hag- så: beslutad. styrelsen : följande matordning för arjé dag. i veckan, nämligen: ; Eat spilkom kaffe varje: morgon amt. därtill. en skiva' toppsiktat bröd, härtill få de som grädde 'ut- (2 Middagsmåltider Söndag: Sågel efter då samt grynvälling.' dag: eller "mjölk, ve: - Lördag: Poteter. och En skiva skuret bröd till varje middag. Hvarje afton "omkring. kl. 7 rågmjölsgröt och 1/3 liter skum. imjök till person, Dessutom må fö- stånd, och hushållerskan själ. va. .ärdna' och bestyra "matordnin- gen efter vad de-fi och lämpligt”. Av, den något vapsodiska skild- ingen framgår att 'det fordomdags ingalunde var avundsvärt att vare sig vara fattig eller 'råka av någon . Var ett okänt begrepp: Då ' den: "av Styrelsen: upprätlåde smatordningen -måste betraktas som minst” Sagt unik, tillåta” vi Öss 'ordagrant Åter- Eva vistå ävsnitt av densamma "och en slags li sk den fattige på Jen tiden råkade ut för och 'man har "all anledning ägna en tack- samhetens ' tanke .åt de män' och kvinnor som utformat konturerna Cävid med bibehållande av i stad. cs s til våra 3 dagars socialvård. 2 oa B Ar s7Stjernquist. . il sa » JL G. Gustafsson, elartedning - bli omhändertagen för|' i låldringsvård. Det var helt enkelt | lund, Hallands regemente, 'sämt till major wid Norrlands ”Artillerirege- mente kapten O. EF. von Sydow, Till överstelöjtnant i Älvsborgs re- gemente har: utnämnts major 'C: O. B.' Broberg” fill. kaptener - har nt- nämnts löjtnanterna G. A. Samuels- J|son'och S. F.:; Nordenkull, Hallands regemente, Till löjtnanter vid Hal- lands regemente har. befordrats e, o. TR Or Gyotels ; A. G; Nilsson, och mellan haridels- oc! 100 kg fritt” prisort 'ka ”Iokala frågor Gal: si utom: sågs små svarta föremål. röra — : 2) Prisorti Den 1 april 1955 inlö på kad väral: SK ton” 'Prim. ; 220. 190 Kyckling, ;Partiprisnotering” å oktat fjä- riser, i: Stockholm den per kg plockad v vara: samt. Svensk Spar ser. Svensk. ålshandel bröd. ; till” följander priser; fritt” fis” Eyckl, 700 By väg. kr. 39:7 D:o, 00-10 200g " Avsättnihgen.- a utan: tsyårighet, och. marknaden kan Ber 1/11 1954 vete 43 dar råg 33 kr; per 1/1:1955 44 kr 9 kr Lantbröksförbi veceld pri oducen: ntpriser iv, då intresset Iktet på bröd- en: Efterfrågan" är god, och viss "torde; även ske: Kvali- när en del övrigt att ön-- ska; "och den fortsatt regniga. och ostadiga: väderlek f per "109 ke "från "Skåne, där om>- sättningen är: obetydlig; samt Got- land, "rapporteras dock-om oföränd= 21/9 1954 följande 'producentpriser- på rensade, lättkokande. gula mat- ärter; fritt köpares magasin: Mel- lan-Sverige 57—59'kr ” per 100 kg, Omsättningen” av gula "kokärter är' god, men tillförseln syhes vara i knappaste laget för den tämligen livliga: köplusten. ' Hemmamarkna- den är. mycket aktiv: som. vänligt vid denha:tid på året, och det fö- religger även . möjligheter till ex- port, Läget är alltså utpräglat fast, och isnoteringen - är -ofö; Slaktfjäderfä i Jäderfänotering.. bruksförbundet. ant- nger. för veckan Fen ständig ström, påfu full "tig färdiga att lämna + rullar nya volkswagenvagnar ut från fabrike MW N kort blir det inte mindre än tusen I rB Fatjsbura. Tom om dagen. Bilcen visar ett par "Syolksvagenper:ongen”, LAHOLN S TIDNING -— 2 Låntbruksförbundet - noterar . den! 17/9—23/9 - 1954 ' följande riktnote-, ringar . å slaktfjädertä "vid försälj- | = ning från proc ucenter till äggcen- |". . |traler i södra och mellersta Sveriges | + > "]luftvägsinfektioner | vara beredd på att vid. sökandet av «I tjänster i.vilka kunskap agé; engröspris, vid 100 rn till tihandli kr: priser inkluderar vude” eller äl jnng vagnslastyv < Följande ' partipriser > på :; prima matovotatis 'noterås: dan 22/9 1954 vid : |vartihandlares försäljning - än de- ligger med '€ fast ton, vilket särskilt gäl ler "de "kva erleken givetvis + hållit ” Ftillbaka + upptagringern: av potatis. Denna seck » betecknas ;' som: god. Denna "vecka I .har” vissa” ;prisjuste- (TT —- Reuter) A « Ett: förslag. 'om "att. enskilda per- soner skall få :rätt.att hänvända sig | till Europarådet 'kömner att för- verkligas om ytterligare tre" med- lemsstater stöder det. Sverige, Dan- mark och Irland 'har hittills uttalat sig för förslaget, siotfi för, mänskliga rättigheter pla- nerar' nu it vädja fill de' andra 'Te-' Zetter- i "Husums: distrikt har.; "hos medicinalstyrelsen -påtalat tobaks- missbruket, blarid kvinnor, sora m mer och mer ökas, ect ma Det röks-i herimen utari hänsyn till- små barn - "och ;spädbarn, 'sägeér Hå deras motståndskraft mot: håls--och sjvk-domar: -"Mest : syns läkaren vara "en som ör ämmar träde" till SJ:s Kontoristö i duktörskurser,' Tjänstemän” icke” undergått prov i "engelska får er i engel-. ska anses” nödvändiga, stå: tillbaka. a sökande smed såddr a ; kajfritt ite kHolm; sinkl:' erabal-| | bäraxeln;'. Även” sjuka barn får samvåts-'| löst "utsättas för?dessa stinkande |: . giftångor".; Det”bidrar 'inte”att öka om = gör man”klokt i. .att. Höstplöjningen "En väl "genomförd plöjning är en första . förutsättning . för att man skall. få” goda" skördar. Plöjningen ger en Jämplig ; luckring' av jorden vilket." underlättar > nedträngande och skapar en önskad balans” lan” jo. .ens innehåll av fasta partiklar; luft och vatten. Då: plogen vänder jorden, kommer nä- rinfsämnen” som > tvättats ner.av regnvattnet att på "nytt föras upp till "dé övre jordlagren, ' Samtidigt ändå": halm och stubb ned öc Lringas' ”köntakt med de mikro- organismer som sönderdelar :dessa' växtresti så att de kan tjäna som näring för. nya grödor. : Ytligt väx-. ände "ogräs förs. vid plöjningen ned | till så 'stort; djup att de kvävs och; de Her djupväxande ogräsens rot- systein 'skäres av.” ” I inställning i sidled . den med, minsta möjliga ' kraftför- kreda s+tiltör -med"' varje plogkropp och" stjälper dessa tiltor. ordentligt. När eh plog försöker ”bryta av” åt mna eller andra sidan är det ofta ett! ttedken” på en felaktig anslut- ning mellan traktor och plog. Mitt- punkten för. det jordmotstånd, som vilar ”på en tvåskärig plog ligger ungefär: 3—3 re tum till vänster om » växtrölternas |, IE kall. vara ställd så att | brukning skär. loss lika tjocka och |, 10- -årsjubileum:. | för LTK:s "komb. lantbrukskurser tv e Persson, som är. rättare på Nygård 1 'Gränumsby, är 34 är och representerar den genomsnittliga ål- : dern hos deltagarna i den kombine= rade undervisningen. Genom denna "0 oc ges det tillfälle utt — såsom i detta fc 2 Källa siy underrättad em ut- | svecklingen” på utjedringslärens : 4 område. nm : - Hösten oa började den köm- . främre plog dsida, Om plog- draget placeras ' mittför .: denna punkt, går plogen bäst, För att man all få" felaktig” bredd på re. tiltan måste man "härvid fästa ' plogdraget på endera sidan om traktordragets' mitt. En lättare ! traktor , kan under: sådana: förhål- lariden bli svårstyrd: Då får man i. stället fästa dragstången ungefär mitt emellan motståndets centrum och; träktordragets' 'mitt.. ' Oavsett hur "dragstårigen fästes" vid traktorn så : skall. den. alltid sitta' Parallellt :plogramen. - Om 'blogen' trots riktig inställning vill ”bryta' ut”; karl orsaken vara att ländsidan' på bakre plogkrop- pen är för kort. Denna kan på en del : plogar utbytas mot en längre slät :landsida eller” förses "med en arm med ruliskiva, S. k.rullande "dan da, os "För: att undvika sneddragning 3 av en påhängsplog bör man ställa: ihop traktorns / "bakhjul så mycket "som il inställningsveven för tiltbredden står i'sitt mellersta lä- ge: skall främre plogen taga lika bred tilta som" deri” bakre på plan mårk. Om "detta + inte" är fallet, måste . plogramen -förskjutas 'på a "Inställningsveyen , skall endast: utnyttjas för ming e -juste- ringar av tiltbredden- vis sidolutningar, -N "Om tiltorna "blir stående på kant kan det vara ett tecken på att plo-!] gen hitar "för " mycket framåt." Vid rätt insällning ” i höjdled skall plog- ramen" i. ”arbetsläge gå parallellt med marken." Under plöjning skall k av skriftlig "och muntlig = '- Undervisning i jordbruk, som .se- dermera har utvecklats till ett vär= ed ifråga om. yrkesutbiid= ningen i jordbruk och lanthusbåll, "berättar rektor Sture Kristiarsson, .LTK + (LT:s 'som :således jubileum. med denna Jyckåde form av "Undervisning." Enligt "ett övers. i Kf slag,.3 vi'gjort i LTK, som' var med ” om att införa denna form"av'un- dervisning,” har: skolan "sedan dess medverkat ' vid över" 3,600 Kombi nerade kurser med drygt 401 000 3 an mälda'”elever.:-+ « i” ; Det kan förutses, "att då det nya: äsåret snart-börjar och denna" vn dervisningsform' Gärmed-:träder in. sitt andra decennium, anslutningen kommer "att ytterligare öka; fert> sätter kan, Med den hastiga omda- ning, som” försiggår i. vårt jerd bruk, har. behovet: av en på :bre- dare bas: upplagd rådgivningsverk- samhet... gjort" sig. gällande.'; Pen” - dragit till "denna "breddning. Den :kombineråde . undervisning- ens hetydelse ligger främst däri, att 4; den: kominer till kursdeltagarna i i deras i hemorter, . framhål!er -- hr: Kristiansson, Korrespondensstudier kan ju "bedrivas eberoehda av -bo- id ras och utbygges dessa mantlig Undervisning av befäl niugskavare från -hushållningssäll= 2 skap; Jantmannaskolor och skogs- | vårdsstyrelser,: som ' varännan' vec- ka "besöker: kursdeltagarna” i' deras + hemort. Genom: denna anordning :' ges "det möjligheter för der, soma genom sin ”yrkesutövning;” familje- . band "nm. inte "kan "besöka des fasta ' "undervisningsanstalterna; " att - . géom”” syst ika studier " följa - bakre plogkroppens klack” samtidigt lyfta” e:a 38 tum från :pl botten. ;. På en. trehjulig plog: får man rätt dragning, om”plogdragets lätning' sammanfaller med en tänkt linje”: från” :traktordraget och "till | skarven mellan vändskiva och skär på plogen, nä denna ' står i arbets-- Begränsningsfi ; ins. upplägg... ning för bärplog äro När man plöjer med Påkängsplog, har. man ofta "svårt att få den att gå ner tillräckligt fort vid vändte- gen, ” Det: blir därför lätt 'en" rerisa omedelbart ” "innanför "vändtegen, som blir dåligt genomplö; id. Dräger man emellertid -upp en relativt djupi Bbegränsningsfråga och stjälper den utåt "mot vändtegen, " får man" en t kant” "som ””plogen hugger. i. Den: ommer då fortare ned till av- sett ”plöjningsdjup än: ord man har al]. jord 'genomplöjd " uppstår lätt besvärande” ogräshär- dar. ;5 Stjälper i inte: tiltorna "över dent) ligt, kvävs "inte heller. Ogrä- set i önskad” utsträckning, Dåligt st) Iptå tiltor ger även lätt "upphov och". håligheter i som”. kan, bli kvar även efter. :vårbearbetningen och då för- orsaka: en Den» för? förmältningen . av stubb och” andra : -växtrester- erfor- dérliga” >"T en ma igensladdsd & ”slut- "I fåra > blir ofta grödans uppkomst försenad, vilket Beror På att för mycket torr jord skrapats I ner i den. Då” slutfårorta' numera. har myc- kén "liten funktion att fylla som' yt- vattenavledare '— man har inte tid att" skotta ut något ' avlopp för. dem köra igen dem på hösten; om omständigheter. na - medger « « d första: Köldenäp en sivi en fas ]Den kombinerade: VÄ eri "ojämn uppkomst av grö-|.: | det snabba "utvecklingen 'på jorcé- brukets område och också” ta-'del av” de .många nyheter, som berör H hushållsarbetet. : " ee Den" "Kombinareda > ”undervisning-- en har på så -sätt framför allt bli=-- - vit. ett medel fö "kompletterande yrkesutbildning" för dem, som trätt. in . kr förvärvslivet : och hunnit- över .;. den: ålder; "som traditionellt” änses sam + studieålder,.1 Den» når ”också stora, grupper i jordbruket sysse satta, som vanligtvis. blott i ringa utsträckning skaffat sig .en grund- läggande" Utbildning för”sitt yrke” i sin” ungdom, , Av: de bierade kurserna, hälften : innehavare "=: under” 10, ha" ; ssa kur ser : kommer" från": småbrukarhem. Även” småbrukarhustrur” deltar: fli= tigt ide" kombinerade' + : studierna. +" idervis; Ne mångsidighet framgår: ock GE att de i rätt "betydande. Utsträck= ning "utnyttjäs ” av lantarbetarna. +” : a, hp i GeRrAST OCK "Roinan. Haft, i ki 50, med + ”Poltava-kän stolthet« 1. bladet. möte med kärleken. ärs var nar rhas” "nedärvda PE RS örsta räffar SN 2. nen det som den sången Ge till:> sin "hö lingt efteråt. skrivet ” föra Nöskar "skall: man under allas 1 inte ha för nära.” Han. tervända "dit: Men det Ed Sig: Och'det
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.