> Hösten tömnier sitt horn av färg "över skogar och berg; : or: Skönaste. tid, då. rågen' står grön, mullen brun 'inot klarbl& sjön! 'en allmänt förekomman- ! Sa 2 regel. i: en familj att i möjli- : isté måh/ gé barnen lika. mycket |. i fickpengar' vardera,' Skulle” så in- 5 Horde sämjan mellan . dem "gärna? den : andra: ha Metsanma. Och - ingen kan förtänka alla att få vara med på: ett kakan” skall delas: Sedan fnns rr kvar: och kommer väl att finnas" hur” "mycket än: vtals och Jönerörelserna ' samordnas, NU har” debatten” ' återigen bör- jat kretsa. kring de förestående av= — te finna .oss i det predikamentet,! denvaget.> > Avtalsrörelsérna" sker! ju ti För någon” "tid sedan skrev en v våra kulturprofeter, att vi mås-: att de som äger utförsgåvorna sak-? rar inflytande och-de som äger in- flytande saknar'utförsgåvorria: Den- na resignerade: hållning är typisk för eh del skeptiska och! slappa in- telléktuellå" som hellre utån' kamp ' ie vill» lämna. fältet aft slåss. mot. särihällets destruktiva Krafter. Man karfri i'våra! dågäår dela" upp de ine! slavar! Den: för. .vétenskaplig” vakt om värdén'som deri ansér "vå" samhälle. Den andrå arbbetär för en viss” organisation," ett visst! företag, a ett-visst kotteri; vars intressen der levat tillvarata mot ätt resp. grupp ger pterar vederbörande” materiell pe "| tressen som står på "spel, desto säk- rare kan. man” vara” att'den allmän= na "opinionen, >blir” -utsatt' för on sannskyldigt'. ”"bombardemang missvisånde uppgifter. De totalitä- rå'staterna har lärt oss, att det med ; | skicklig 'propagerida går att vilse- a |leda" miljoner människor och klav- binda: vetenskapen" på "ett. sätt som praktiskt tage den till vilje löst! redskap : de: makthavandes kändér: Vi minns, hur politiker'och kulturprofeter i Sovjetunionen lyc- ra omistliga "för. "ett: démökratiskt: 5 RR NN besöker för ske inr närvarande Indien som indiska till då han n dr S regeringens gäst . Å Här vinkar han > nar New Dei d premiär Nehru läm- : ” his lufthanen. - Ad i har alla. sjungit ”Bä bi lämm,, och' vet vår ullet + mar ifrån. Fåret var en av skans” ti gaste : följeslagare. ta Ojärnför bar fiber: : bo Ullen är människans trotjäna- | ire i fibervärlden, Ingen har lyc-' Sa F terna och h I samlingen ” kretsana, varefter klädertia skall sRädda barnen förber reder stor "höstinsamling = Styrelsen för Hallands distrikt av na barnen har haft möte i Fal- berg" under ordförande av f Am: Rexg Haltnstad; varvid ve "handlades höstens störa” insåm- lingskaropånjer som" särskilt" invik- tas på hjälp åt de". 'av översväninin- gen , drabbade öcterrikarna; samt dessutom ytterligare insatser till förmån för Grekland och Korea, Klädinsamlingen sam företas i samverkan med Röda korset, lot- - PEN Ku & | Nursprograni o s på Mem är nu klart om än något försenat nd art OY FPiriende reparations: arbeten, är ser k a met ut: ursprogram 16/10-—17/10 Kurs för SLKF i N:a - : Kalmar distrikt 21/10—30/10 SLU-kurs 2/11—10/11 Programledarekurs 1511—25/141 Kommunalkurs' 27jll— 7/12 Vi Ungakurs 9/12--20/12 Medborgarkurs Anmälningar . till kurserna bör vara rektor Einar Gustafsson till handa: senast 10 dagar före kursens na börjar i Halmstad den 8 oktober, I övriga städer onikring den 15-d:s. Det erinräs om vikter av att inte allt "för undermåliga pla; : gg skickas — de svenska sändningårna har utom- ands gott rykte, och det ä är av vikt att denna good will bibehåles; Ina sker lokalt i de olika vara insända till centrålen i = stad f&re' den 1 november, : Hälm Höstkampanjen, som är insämi lingen "av" kortantå medel Pågår ti- den . 18—21 oktober, och bedrives bl.a; genom kössinsarnling, varvid man har skolöverstyrelsens medgi- vande att skolungdom över 12 år får medverka; Bland andra insläg i denna kampanj märkeå. yxblan« ket? 54, varav 50 öre går till Röda korset och Rädda barnen, Man har även gett ut speciella vykort, varav förtjänsten "går till samma” ändå- början. Anmäl k finns pårdistriktsexpeditionernå son rek=" virera2 från riksorganisationen. Utan enskilda rum inga läkare STOCKHOLM, (Press). På visst .Jandstingshåll vill man ' som bekant ha bort vården på en | skilt rum på sjukhusen, Ett så- dant arrangemang tilltalar emeller- tid inte läkarna som därigenom går miste .om en möjlighet till. extra förtjänst och följden kan lätt bli att sjukhuset ifråga inte får några lökarkrafter, Ett belysande exem= pel föreligger nu från Kronobergs län, Vid Växjö lasarett har man ' nyintett > en överlökartjänst på” gén och vid tjänstens ledigförkla- rande - fick, man 12 sökande: När Norden” hölls får som husdjur "re- kKats. förfalska" den "moderna : ärft- kats-efterbilda den. Alltjämt' står” mål, ant det blév- känt att avdelningen inte ” "talsuppgörelserna: LO har”ansl lighetsforskningeris' sl , eme- | dar - under stenåldern. " Patriarken” | 26 - SOm naturens ouppnåeliga Uton så strå inga 1 hade några: enskilda" rum återtog - op sökningen tongångar; ”. : :Produk- dan Mi "lära: om" ar Abraham i' Gamla Testamentet be-' fhästerverk; "den mångsidigast" går en stor insamlin En allä sökandena '.sina ansökningar, ionsö. koristans' ansågs oförenlig "med" .dén drev fåravel, I Babylon vävde man användbara textilfiber. vår :kulz av Sveri M ;skoh nd Tvist har uppstått härom mellan på landsbye dialektiska . ” materialismen”. Vi |ylle” för. 5000; år sedan. och, man | Ir känner. Människan kan helt lareföreninig. «+ .> ta ing och enkelt inte undvara den under-- Läkesförbunasr Tikoma vill ha bara ullen... : enskilda rum; men detta har lands= tinget motsatt sig. Följden har bli= vit; att medicinalstyrelsen nu måst gå il nga: med begäran att på nytt ' ledigförklara. överläkar« tinsten. on minns nazi-Tysklands räsbiologiska teser sorh var ett hån mot allt vad objektivt tänkande . heter, Att vår tids olycksaliga tendens- till' tota- lism även angripit de' västliga" de- mokratierna ' framgår. av de alar- merande' nyheterna "från" USA som nått oss under McCarthy-åren. Så- ledes. publicerade f; d: rektorn vid Chicagouniversitet' Robert. M. FHut- chins i början av” ”détta' år” en 'arti- kel; i'vilken det'bl. a. heter: ”Un- dervisning är'.omöjlig i många de- lar av Förenta staterna i dag, där- för; att! fri forskning” och. fri" dis- kussion ö är omöjliga. Lärarr Nås ställ- ning är på flera håll olidlig; inför risken att. råka illa” 3 lora' sin anställning; vågar de inte röra vid ett ämne som är. ömtåligt; och rdet. tycks snart: allting" kunna har" funnit , räkenskaper: från ylle-' fabrikanter," som verkade här cirka 2,200 år f. Kr. I en mösse i Väster- götland”har man påträffat en man- tel” av- vil i kypertbindning, som burits' äv 'en' bronsåldersman för nära . 2,000 : år sedan, . Sedan : dess har många får blivit klippta. Från början dominerade dé sträva: täck- håren, den fina och mjuka bötter- ullen "drevs. fram" först genom me- todisk' "avel. Finicierna "förde får till Spanien några hundra år f. Er. och spanjorerna utvecklade dét be- römda ”merinofåret; som bara har bottenull.” Dot "var. en. god affär och. all export av spanska” merino- får var förbjuden tills Jonas Al- strömer” lyckades -bryta' monopolet 1723, Efter 'hand" bredde nu: me- Tinofåret” ut sig i. Frankrike) och Central-Europa? Till -England - kom dch; sal ina skor till borst- nidg, somnade, vaknade, steg upp, klädde sig och letade för- gävés efter sina skor; Efter lång- > Distriktet. hade: förra året skänkt 87,000 .kr plus en "del. textilutrust- ning till” ett halländshem i de jord- skalvsdrabbade delarna” av Grék-| tä hem; som iu håller på | ällas ” är, avsett. för 12 förlagt nära. ett' stort sjukhus ; varigenori man kan ut- nyttja dessas résurser, Vidare övets väger. mån” inom riksor; vatt upprätta en: svenskby av mon= teringsbara. tfähus 'städen" Linz, > |som. bley' särskilt-illa åtgången av översvämningarna, -Meningen" är att varje distrikt skall få, bidra: möd var sitt hus,' för” far sniljer, NT Vid sammanträdet Vvisader'. även en vacker” litografi; som distriktet fått" från västtyska” förbundsrégés ringen. .' Bilden ingick "i en stör ivnader produceras årligen i Sve- rige, : vilket klarar vår försörjning med 80 proc. Sverige är nu värl- dens 'näst största ullkonsument. — och den. största i Europa — om man räknar per invånare, Den stör. sta :förbrukaren'. av yllevaror”. är Nja Zeeland med 34 kg per in= vånare 'och års; genhet att .'återverka på' prisnivån. Kommé; prisspiralen: i gång ligger Mödrahjölj i kontanter. "vn På an med - tillfredsställelse att hölsa en reform, | "varigenom" 'mödrahjälpen kommer att utgå kontant 1.stället för! såsom 'f. n, in natura, förklarar Sv. .stadsför undet hos socialminis= . tern. kom= ' mer nämligen; då att slippa det om= ständliga , och tidsödande . anyls= t' med | hös . leverantörer, granskning av fakturor, 'omdisposition' av bidrag att: bortå . ett: par" skor! . — Jäs; "svaradé portieren lent; inte” BåE det” så” före som för I it kapplöpning mellan löner” och pri ser. är minst: av” allt önskvärd; I ' garna tjäna på den. - Probl "inför årets. avlals= och önerörelse - är följaktligen: huruvi- da det” finns plats; för en allmän i och” så fall, hur' stor; Därom kommer dragkampen' att'stå. Svenskarna är blyga ;/ Hy” epok" i ”modehistorien; Många förnäma -och modemedvetna kvin- nor blev chockerade, eftersom. ylle tidigare ansågs. vara. ett material som”. bara användes 'av de ”lägre” 1 ! Det har att de ' ” turisternå; i de hamburgska inöjes- " kvarteren: bär sig. åtskilligt illa: åt, men detta: är "enligt en ar iAB: rent förtal. Den som svar. r " tikeln har gjort en gallupundersök-. ning: bland: ”inkasta och :'servi tö: Ti pöjesplatsen-och. fött vel att talet om "svenskarnas .vålds: ma liv”är: alldeles ”öberättigat.. De" flesta svenskar: är blyga” när, de ” kommer till Reeperbahn ,s. . sa — Svenskarna tillhör vår lug<. naste publik; berättar en guldsmidd ””FThärh ter” framför 'en -stor dans- och krbaretlokal . på: Reeperkahn. Det brukar vara mycket svårt att få in" svenskar. Dom förefaller bly= ga. Att locka en. ensam: svensk är nästan omöjligt,- helst. vil dom, komna. i" grupper, fortsatte han." andra "länder, ; berättade den! unge. seryitören.” l Sjungande. storätare, j På en 'stor. bankett i New York; var, även den berömde sångaren, Lauuritz' Melchior: - Hans frackbröst vara som faller. utanfö len”. märkts. "under innevarande :år: om nan "undantar Wissa jordbrukspro- -ukter: Här kommer reaktionen att "Bli inför! dettå konstaterande? vill söntagarna” avvakta: ett år till; eller vill de hellre" ta' chansen: till- höjda örier i förhoppning / om att! prisi får: väl sitt. svar. å småningom: Allt” detta betyder inte" att da ” "skulle: saknas "utryinme . för, löne- stegringar > och: .standardfc gar :inom ramen för ett oföri penhingvärde. Men en sämtidig stegring av Jöner. och . konsumtion, investerihgar: och : import och” den q som; fävda" sig gentemot" makten; Cope: nicu$ visste, varför han un "|ivstid. inte” vågade publice rön . angående" planeternas fr relse: "Erasmus ”Rotterdamus före- drog att i skönlitterär form skäm- fa med: påvedömet i stället för att SÅSÖTA” "Luther gå: till" generalari- ätepp. möt det. Inte alla "är "födda till" martyrer eller hjältar. Men vad! "skiljer :. andens väktare från|; andens löneslavar:& är, att de inte för |” det 1791. Då "fanns 'där”redan "en vi I"etableräd” fårävel: och ”ylleindu- stri. med anor". Från” den -romerska ter : : vår tideräknings” början,” Om Örsta! epoken - är” föga! känt, men "på .1100- talet” kort sermunkar ' från" Frank byggde upp. en . metodisk fåravel, som - blev” grunden för den brittiska Jallfrändéln, och ylleindustrins ut- 3 hållanden , i skilsmässan ; mellan ande och -makt blir - definitiv... och: anden 'drar;. sig tillbaka: till. maktlöshetens och. fa- talismens dömäner, har vi givit upp den 'chans vi har:, att. själv forma istö inien- ; ch Nilla” äräkten”, samhällsklasserna. - Det, framträdde först. det, finare” modet som ca digt: arbetade sidenklänningar, som på I0-talet skapade ”den fick ylletyget" sin egen: elegans: Den 'var' upphovet till våra! lågars' användbara dräkt; som modern modeskapare skulle drömma om' att utelämna i sin kollatioii/ Den en gång kritiska in-' ställningen 'till' ylletyget har endast per "och kappor över de konstfär- fö konstgåva som från Bonr överläm- nats, gillt centralförbundet:' som tack ör — dess insatser för, nödlidande Ke Snöstorps. pastorat: : 4 Regeringen har bestämt; att kyr- koherdetjänsten . i Snöstorps pasto> rat: skall 'återbesättas med. ordina=; rie innehåvare. lan fabrikanterna har drivit fram allt .;underbarare .. sylletyger, ;- ; duck till: Bidragstagarna. och lin samarbetet mellan ? textilfabrikant i" etc, Förbundet: tillstyrker därför 4 - princip att mödrshjälpen utgår ken= tant, vilket statens organisallens=-.' " nämnd föreslagit . ur. administrativ. synpunkt. : ». Omydet blit övergång; till kon= . tentprincipen. håller förbundet före, att .utbetalningen av mödrahjälper bör ske, genom vederböran« d eller lö > "Någon anledning att belasta barnavårds- nämnderna med detta' bestyr finns Bärent: van Schonenberg.' Han blev hitkallad av. Gustav' Vasa från Hol- land' och - 1547. stod hans vantma- keri — d. v. 's. klädesfabrik — upp- satt: med. 13 arbetare för tillverk-'| ning, av: svenskt kläde. Detta var sering, framhåller agr. lic: S. Holm- ström i Jordbrukets Utredningsin” ligheter ' till "ytterligare ”efflektivi=]: e, tillföres fosfor- och kalium- seln ' som övergödsling sent på hösten. Om: så 'ej sker, bör sprid- | ning ske - tidigt: på , våren; ihnån | ni | växtligheten börjat. komma i” gång: »' Då kalium är förhållandevis lätt- igt i marken, tillföres detfa nå- — Man" känner lätt igen sven- . Lantarbetarna. och stora” grupper penningéns skull: gör svart. till vitt, och Nya Zee- stimuleral” dess utveckling" till: den lock konfektionär. är av största be- . «+ "skar, Dels har vi Hr VA lärt småbrukare tillhör, låglönegrupper- Det'farliga sned den fena civix länd? svarar nu Brittiska samväldet örnäma . position sorh 'det nu' har | tydelse för den framtida utvecks " - att känna" igen språket. Men man na; Blir det: 'en' allmän Iönerörelsé lisationens artificiella värld” är sjust hälften” av världens: ullproduk ” "modevärlden; Konkurrensen mel- lingen.” SS +" Jär sig-också känna igen den ele- kollektivét' och: räaskinen'] | l detta; att ekv t och, för" 20: proc: av bekläd” - i » gantå klädseln, tillade har... + "kommer dessa inte att: ligga stilla, vilt: ” frånröva” Save :' hennes t Dy oc a Pp lecniationella 7 Kl "En ung: kypart på en lokal med | konstaterar - RLF-Tidningen" reälis- MH dö h fö ndla "på. den”, interna . - person igå” omdöme: och "förval u . ljprodu- broitande "damen som specialitet marlknaden.: Andra stora" ullprodu- |: Föra , ” " uppgav sig. ha stör erfarenhet av | ist, Och varför: skulle: d "det? den allmänna opinionen. till ett; ly= center är Argentina; Uruguay, Sov- 10: SIGNALEBNA "till lönerörel d svenska gäster. . « | tillägge tidningen." : | 7 [digt instrument. för, vissa! moriopo: iäfänionen och US, A, DE bägge sist- N Å vå , — Svenskar: bruka helst sitta vid | -”Dagens: "Nyheter "' haren "annan listiska gruppintréssen. = '. Å dock som anser det troligt att LO ge .väggborden Och så ahstränger dom uppfattning. Det extrema ' konsu= |, Inför, detta. hot måste: det; intel- all. inhörmsk ull "själva: och måste nom en alltför förbehållslös hålls. , sig oerhört att tala grämmatikaliskt mentoFganet” "talar" om att RLF har |lektuella skiktet och andra: med- deéssåtom köpa stora k i årar och försomrar är något osäker ning i förhållande till fackförbun« - riktig:tyska; En av vårå mest stad- börjat en Mfraräryckningsmanöver” borgargrupper. som inte önskar bli "utifrån. > 120: wiljonér! fårt i? värl- tills utnyttjats i hög grad. av jord- | tör. i, synnerhet fosfatet, då ju det- nine sätter punkt för en' lovande i gade: gäster är' en äldre vensk. ä- behärskade av: allsköns demagoger; "brukarna och vid flera större jord- |ta oftast ' på: grund av: otillräcklig - rate, som kommit ' hit Hera! år i i-såmband med LO-signalerna. TCO och: plutokrat tt den leverérar' nu. til fsarrimå 5.2 bruk: h n inte så mycket mer Er dt ande i sk ik- stabiliseringsutveckling och : fort= följd -, för att hålla kontakt med | kommer: säkerligen också. att” vilja de & liga ätt "Er Sva ra : den äv miljöner tort ull.per, att vinna vå ytterligare mekanise- ee y sätter; + CI e ar vi 'Sval i a get enkla tyska. dn askå tmvan ha ett! ord med” i: laget, tillägger grundlagen garanterade fria åsikts- mer. världen kan man säga. "| ring.: Måhända ' erbjuder , dock en |. ter och. betsvällar,. som Man får hoppas, att åe. interna mr mer / il f DN, Och så. konimer. denna a tidnings y bildningen; ' yttrariderätten > och) - : förbättrad tillförsel av växtnärings- har ett. mera ytligt liggande, rotsy- över . ket mer stadgade" än sailo rån lutsat: Se t Be 5 fö ie HHefabril kant hette ;h då Abrukning 64: k. erfingsrörelsen avspeglar något , Ät slutsats: ” forskninge I. "samma " ögonblick I" Sveriges örste yllefabril 'ämnen ännu högst betydande ' mi stem och där nedbrukning ej' kan] mer av eftertanke än den offent-. liga ; LO-deklarationen antyder, T. ex. ifråga om vilka grupper, som skall gå till attack. Det ta= + > lås' om statsanställda. Det måste. . gälla personalen vid SJ. och Post- . verket etc. Är det någon som tror, att t. ex, SJ-eller Postverket kan ro var;fullt med ordnar och medaljer, | offentliga: sektorns 'änspråk kan blij-. : | herrskåpstyg: Allmogen ' hade sedarr heter finnas att. på -- vär : höja: lönerna utan att detta slår , En 'känd filmproducent. tittade nå- | för mycket. Man får inte. glö isk' tid? vävt -och brukat |- gen: förbilliga 'mjölkprodut I bara för. en igenom i taxorna? Tidigare redo= 1 got; dsjukt: på att stabil erisgen under de gångna sir: grå? vadmäal;' gjord av:.de in? och” stärka dess ekonomi... födas. ”ärsbehov;. : Kaliumgödåem visningar av. dessa verks ekono= pekade på. en: särskilt -fin" medalj och: av: vilken. d " Melchior” fått: detta' utmärkelsetec- en, -— Det skall jag tala.c om för dig im du Iovar att hålla tyst, svarade den i olika. bemärkelser store. sån- garen. Den här har jag fått när jag en gång vann en tävlan :om vem som kunde äta den största portio- hen spagetti på kortast möjliga tid. a "Hotelsebrev' årer -' främst :- inneburit på stället marsch" i fråga om: priser och. pen- ningvärde: Mar visa," och :man kan: inte ”ta' miste om att Dagens Nyheter, menar att de, gen, skall furtsätta på stället: märsch ett: taE till medan andra: grupper får en tandardökning. ' | Dessbättre gav inte det senaste : :lsagti att andra” yrkesgrupper” miss- En kalvkväden” "visa är också « eni. bå g om. arbetar” i jordbruksnärin= i ällas utanför. Dä rméd.& är inte Även dessa' bor i första" Hand 'få'en lönelyftning." Det viktigaste i ”helå problemet" r "emellertid," att: hällsstabiliteten bibehålles.” Kanske "| kräsnare > s il Vasa ville spara pengar. genom: en |.m Hehö hemska fårens grovå ull Men tys- kar och" holländåre började under medeltiden ', sälja . kläde till. den publiken, och Gustav svensk käldestillverkning. ” 1600- rd. | talet "kom -med en rad krig — det jvdes kläde: till unif Gus- täv IL "Adolf stimulerade" fabrika- tionen” och" i Stockholm, Norrkö- ping;: Arboga, Jönköping, Uppsala och Kalmar' gjordes nu kläde, 1700- arbatslönerna undér/'senare år -ta- "git får jordbrukarna :göra en allsi- ci$- omprövning, av olika åtgärder hänsyn till deras inverkan på cen totala arbetsförbrukningen. I adrtta hänseende förtjänar den nu- ra alltmer. vanliga höstgöd: sen beaktande. Genom -att: i stör- sia.. möjliga utsträckning. tillföra fosfat- och. kaligödsel under hösten kan man -indvika att störa vårar- I bör Jiksonr fosförgödseln väl inar- betas. i 'matjordsskiktet. Spridni gen. bör: därför”ske före djupare be: ing och kan; åtmi påej alltför” genomsläpplig jord, med för. del. ske på stubben före höstplöj- ningen. Till vallar ges kalium som övergödsling sent på hösten eller i god' tid; på våren, innan växtlighe- tén kommit i gång. '— Enligt danska undersökningar behöver man inte räkna! med , någon - uttvättning av miska: resultat ger vid besked att - det är en- önskedröm; , Tänker" man kanske släppa loss bygg- nadsarbetarna? Vi dras redan .-med byggradskostnader så höga, alt snart sagt ingen människa har råd att bo i nyuppförda fastighe- «ter och hyrorna subventioneras NM stor utsträckning. Är det någon som inbillar sig att en höjning av, byggnadsarbetarelönerna' kan ska . utan stegrade byggnadsköstnader? Blir. det" en allmän lönerörelse, kommer lantarbetarna inte att lig- llmänheten |; södsit forde ur eko- | kalium på lerjord. På sand- och v H vålet : utålag för att a är. det trots oppositionens 'veklagan talets: krig krävde. änau'rera; och betet, Höstgödslingen torde ui 2 rt ige — Jag 'kan inte sova om: nätter” gillar Dagens Nyheters joräbruks- ! valrörelsen ändå så, att den: nu- efter ofrédéns' slut medförde mer nomisk Synpunkt genom bättre ratt nygjord Mm göt äl högst Ir. ee Ha - mte heller men in- ; oo ön Ean inte Po je 2 vä att jordbiuketå företrädar : i: ut nkningar . bland industri” | Krigskollegium stolt 1730, Ta höstgödslingen av rent ärbets—|' Inom jordbrukspraktiken är det dustrins arbetare eå låglönegiupp Tv - kunna stop | dé politiskt; fackligt och'é och : "jordbruksbefolkningen" - utgör | att: hela” svenska; armén- "var" klär teknisk. natur består : pb vanligt, att man ur arbetsbe- I: Det stora" flertalet jordbrukare, | "Pa i. Har ni vå mg Kur san är på sin: väktyFinns. det utfym-låen bästa par! iska garantin |i- svenskt kläde: I börjat vagnar -som . gödsel kt. > blandar” fösfat] alla de' min mer inder = Tant Fom är avsähdare, > - me för en ”statidardförbättrihg i den Iför-en Jug och balanserad-utveck-|under tiden textilindustrin. | me forslas fram över. fälten på” "hösten och Kalisalt. Ofta. sker blandningen klar. 5 Såväl: först. som sist . | » oc Det vet jag precis: Vartetida 'kormmandé lönes ch avtalsrörelsen ling " på . löne>' och" avtålsfronteti. inleda" industriali ism os CDON Meal] för även' om yt--| fler receptet 2 säckar fostat-och 1] arbe tarmar. 2 den punkt i ford- ett är skrivet av tjänstemän på Detta inser säkert många. männi: | genljud” över hele d Du tex- på: våren; | säck kalisalt, Denna proportion kan! - bruksuppgörelsen, fratteverket. : it: OR ö 3 hela 1800-talet" blomstrade nu te: 2 |208 också anses vara rätt väl. valdi: via förändringar i : : Ordning: I al knit så tilfäbrikernar frameå, Sverige. Sal. skerha för a vid 'ör fastmarksjordar,' som inte har jordbruket rätt tt påkalla- förs "os OM EM 5 sföreskr s = konfektionen ; kom" oc fösta et något särskilt utpröglat'; behov av |, handlingaf om kom tior för : Hört" under älgjakten. på ar ån mojkhusened i Paris" | ständigt: 2nera vävnader, > < : Sears små Sven för Kalio er och kalium, På organogera konsekvenserna. Allt detta och åt= : — Har Hefrärnä. inlöjligen någon | terna: för-militätsj förekommans Modern svensk ylleindustri. / står skillige annat därtill gör att för- ammunition att avvara? står : ordagrant: Vid före? "axe podröe tökalsk nivå, Ett Kuna | Hktichet 4 hög grad. är på Su — Nej, vi tog" sida kän nyst de: behov: erhåller offic Seroffi- a|B sön föbiker sysselsätter: i. dag = ii Plats, när det gäller stt nu sätts rande chokladtabletter, sun ra! Omkring 20 milio- igång karusellen. oe is bo H håller; It, mer sin "ste 15,000 personer: Orikri co) i ; i ignd gr mot. afinslje” Ht jåtets: val: os ner nåeler = — Ca 15,090 ton = älle- sr ; i na av dären ere ar vä vi Folkbiläningskursernas a at . 7 Skolöverstyrelsen .. har. tilldela i fv Hallands folkbildningsförbund - ” d de' bud-]. 7 stadsbidrag för innevårar kr. för anorå- I landet av. 200 10 vängte fölk- +» bildningskurser och + 10.ä ,kurset, 7 KL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.