v Måndagen den kl oktober 1057 ” Soten 'går upp : ned kl. 17, 38, - Hökten tömnier sitt horn 'av' ye rg "över skogar: och berg; Skönaste. tid, då rågen' står grön, mullen brun "not klarblå sjön! 2 landibyen deh, satte ut sina skor till 'borst= ning, somnade, vaknade, steg upp, klädde sig och letade för= j' gäveés efter sina skor; Efter lång att: bortå ett: p: ; "— Jäg'svarade ”portieren hignt, inte” er. det” så” förE som för | he: > Svenskarna ä är. r blyga : 1 Dét har påståtts att de "svenska ” turisternåj i de hamburgska : nöje: ” kvarteren bär sig åtskilligt illa: åt, men detta: är enligt en a AB: rent förtal;'Den som sv: : tikeln har gjort en'g lupunidersök= ning: bland". ”inkasta törer i pöjesplatsen och: fått -wei att. talet om"svenskarna: ds ma livvär: alldeles” oberättigat.. De flesta : svenskar: är" blyga” när, de ” kommer till Reeperbahn .s.- a . — Svenskarna' tillhör vår Tu. . naste publik; berättar en guldsmidd ”Thärh ter” ' framför 'en stor dans= och krbaretlokal. på. Reeperkahn. . Det brukar vara mycket svårt att få in' svenskar. Dom förefaller bly- 2 Att locka en. ensam. svensk ästart omöjligt, . helst. vill dom komrhå. ivgrupper, fortsätte han.' — Mam" känner : lätt igen. sven- skar, Dels Har . vi naturligtvis lärt att känna" igen språket, Men man lär sig: också känna. igen den ele- » ganta klädseln, tillade han... En ung: kypart på en lokal med brottände ” damer som specialitet > uppgav sig. ha stör erfarenhet av svenska gäster. - " — Svenskar brukai Helst sitta vid .väggborden, Och så a stränger dom sig oerhört att tala kt får: väl: sitt svar så 2 Lantarbétarn a. och stora” grupper en allmänt HORen.” be 20 i: en familj att i möjli- : ste måh”' gé barnen lika. mycket ; f fickpehgar: vardera.' Skulle” så in- "sker torde? sämjan mellan. dem ina Fråv gäl- «nt detta' Havå a bild kan övers föras på samhällét i'stört: När coa snar sambällsgruppen får en löne- : Fyttning: vill: -gärna' den : andra: ha' 'Vetsamma. Och ingen kan förtänka v häringsgrenen: orkar sik "låglönegrupperna i "Andens; stavar "den vuet.> "Avtalsrörelsérna” sker". juj: MN et - ” och. lörteslavar' För någon "tid sedan skrev en. v våra kulturprofeter, att vi mås-: : te finna.oss i det predikamentet, | att de som äger utförsgåvorna sak-i rar inflytande och de som äger in- flytande saknar utförsgåvorna: Den=: na resignerade hållning är typisk! för eh det skeptiska och slappa in- | tellektuell: som kellre utån' kamp vill; lämna. fältet aft slåss. mot. särnihällets destruktiva krafter, Man kair' i'vära! dagar defa upp de in-! éffektuella! i" två huvudkategori ärde ra omistliga "för. "ett! demökratisit samhälle, Den andrå arbetar för en 3 viss” organisation,. ett visst! företag, ett-visst kotteri; vars intressert den Tevat tillvarata” mot ägt. resp. grupp | tressen' "som står på "spel, desto säk- rare kan man" vara”att'den allmän- na" "opinionen, "blir -utsatt' för en sannskyldigt”. "bombardemang ' a missvisände Uppgifter. De totalitär leda” miljoner människor och klav- inda' vi kapen/ på "ett sätt som finns älltjämt kvar och I väl att finnas hur” mycket än" avtals. och Jönerörelserna'' "satmordnas) i NU har? debatte, " let kretsa; kring de' förestående av talsuppgörelsernä. LO har? z kulturprofeter i i Sovjetunionen lyc- praktiskt taget. den till vilje- löst” redskap + khändér. Vi minns, hur politiker 'och kats förfalska” den moderna - ärft- : Produk- "optimi ngea ! tongångar: : till. ständardförbätring. : "Hur. denria sedari: skall tagas. ut är en annan fråga. N : emellertid en "lönétörelse alltid pro- bklematisk. Höjda" löner: har benä- genhet: att 'återverka . på prisnivån. Kommer prisspiralen: i gång "ligger kapplöpning mellan löner” och Pri- ser jär minst! av. allt. önskvärd, :I varje fall b ukar. inte, de” s. kl iagarna tjäna på den. " :. Problemet inför "årets 'avtals- och sönerörelse - är följaktligen huruvi- da' det "finns plats: för : en "allmän lönghöjning och "i' så: fall, hur” stor: Därofa kommer dragkampen att stå. inépo- prissänkning.; har; inte: f : märkts. under : innevarande år: om nan "undantar ; vissa jordbrukspro- ukter: Hur kommer reaktionen att "Bli inför! detta konstaterande? Villlta med påvedömet i stället fi vöntagarna” avvakta: ett år till; eller vill de hellre! lä " éhansen: til "höjda ri förhoppning om "att! pris- inte följer” efter? Den frågan | hävda sig gentemot makten; Cop éme- dan 'Mendels lära: om" arysänlagens konstans "ansågs oförenlig med'den "dialektiska . " materialismen”, Vi minns nazi-Tysklands rasbiologiska teser sork var ett hån mot allt vad objektivt tänkande heter." Att” vår tids olycksaliga tendens: till: tota- lism även angripit de västliga' dé- mokratierna ' framgår av de 'alar- merande' nyheterna från” USA som nått oss under McCarthy-åren, Så- ledes. 'publicerade £; d. rektorn vid Chicagouniversitet' Robert. M. Hut- chins i början av” detta år" en 'arti- kel; i vilken det bl. a. heter: ”Un- Jdervisning är" "omöjlig i många de- lar av Förenta staterna i dag, där- för: att! fri: forskning och. fri" dis- kussion är omöjliga. Lärarnas. ställ- ning är 'på' flera håll. olidlig; inför risken att. råka illa "ut, kanske för- lora' sin anställning ; vågar de inte röra vid ett ämne som är. ömtåligt; och > "det tycks -snart: allting kunna tonstabellen”: 1 Anden", har >alliid a hatt - att nicu$. visste,: Svarför'. han unde Tivstid. inte” vågade publicera] drog att i skönlitterär form skäm- såföm” Luther gå > till” generalan- giepp. mot det. Inte alla "är födda till” martyrer eller hjältar. Men vad söm "skiljer -. andens väktare frånl' andens lönest tär, att de inte för |” småbrukare tillhör. låglönegrupper- na; Blir det: en' allmän Iönerörelse kommer dessa, inte att” ligga" stilla, realig< "det? konstaterar RLF-Tidninge: tiskt... Och "varför: skull tillägge tidningen. . Dagens: i Nyheter h; Elen” annan Vppttning.. Det trema konsu-l, riktig;tyska. En. av våra mest tad gade- gäster är en äldre ivensk. lä- rare, 'som' kommit ' hit Hera' är i följd. — för att hålla: kontakt med det enkla tyska språket, säger han; - Även svenska sjömän verkår myc- ket mer stadgade" än' sailorg' från andra länder, , berättade. den unge seryitören.”. 3 - - Sjungande, storätare, . På en 'stor. bankett i New York; var; även den berömde sångaren, Lauritz' Melchior: - Hans frackbröst I var;fullt med ordnar och medaljer. En 'känd filmproducent tittade nå- got; dsjukt -på ör pekade på. en: särskilt fin” medalj av vilken Nelobtor fått” detta” utmärkelsetec- — Det. skall jag tala om för. dig im .du lovar 'att hålla tyst, svarade den i olika bemärkelser store sån- |' garen, Den här har jag fått när jag en gång vann en' tävlan :om vem som kunde äta den 'största (portion : hen spagetti på kortast möjliga tid, "Hotelsebrev"- - Jag" kan inte sova om nätter- na på grund av 'alla. botelsebrev jag får, Kan inte polisen görå nå- > pot D skall, vi nog "kunna stop". Pa. Har ni nåt misstanke on vert som är avsändare, — Det vet jag" precis: Varterida ett är skrivet av ernän - på fkatteverket. Hört: under älgjakten: — Har Kefram& möjligen någon ammunition att avvara? . : Folkbildnin gskurserna. Skolöverstyrelsen. har tilldelat]. Yforkbilaningsförbund - allands. stadsbidrag för innevårande” pbuä- Betår med .7.500' kr, för anorå- talar" områ att, RLF har börjat” en ”fraräryckhingsmanöver” i samband med LO-signalerna. TCO kommer säkerligen också. att vilja | hå ett ord med i: laget, tillägger DN, Och så körimer denna tidnings slutsats: ' "| skulle: saknas utrymme för -löne- " stegringar - och" .standardför! ttrin- gar inom ramen för ett oförändrat penningvärde. Men en sämtidig stegring av .Jöner.”och'; konsumtion, investerihgar'. och : import "och" den Man, får inte: glö offentliga sektorns'; anspråk kän blil-.” penningens skull:Zör svart till vitt. lisationens artificiella värld” är just detta;ratt. kollektivet och maskinen | vilt" frånröva” miskan: hennes personli ” omdöme och förvandla den allmänna opinionen till ett: lyz digt instrument. för: vissa! monopo- listiska gräppintressen. öl inför detta hot. måste det: ”intel- lektuella. skiktet och andra; med- borgargrupper som inte önskar bli behärskade av: allsköns demagoger; |resp. byrå och: :plutokrater, visa att de är villiga att” försvara den av grundlagen garanterade fria åsikts- bildningen; ' . yttranderätten : "I forskningen I Allt: detta betyder inte” att då skilsmässan ; mellan ande och -makt blir: ”definitiv' och: anden. drar, sig tillbaka: till. maktlöshetens och. fa- talismehs dömäner, har vi givit upp den 'chans. vi har:. att själv vårt! öde. "Herbert Connor | . penning och maktin- - de: ”makthavarides |, Det' farliga med den tekniska civi- 1 och "samma ” ögonblick |” di so Oen i < x : närvarande Indien som indiska « till bv då han till. o j besöker för' Fegeringens gäst . Här vinkar han + nar New Delhis lufthamn. premiär Nehru läm- :- ra'staterna här lärt oss, att det medl... skicklig propaganda går att'vilse-|" i har alla, sjungit Bi lamm,; och ' vet vår ulle mar ifrån, Fåret var en av > skans” tidigaste följeslagare. - Norden” hölls får ' som' husdjur r dar : under: stenåldern. Patriarken” Abraham i Gamla Testamentet be-" drev fåravel, I. Babylon vävde man ylle” för. 5,000.: år sedan. och. man har" funnit: räkenskaper: från ylle- fabrikanter,” som verkade här cirka 2,200 år f. Kr. I en mösse i Väster- götland” hår man påträffat en man-= tel-av: ul: i' kypertbindning, som burits äv "en" bronsåldersman för nära . 2,000 > år sedan. . Sedan : dess har många får' blivit klippta. Från början dominerade. dé sträva :täck- håren, den fina och mjuka bötteri- ullen drevs. fram: först genom' me- todisk- "avel. Finicierna förde får till Spanien några hundravår f. Kr. och spånjorerna utvecklade det be- jä römda ”merinofåret; som bara har bottenull; Det "var. en 'god. affär och all export av spanska 'merino- får” var förbjuden tills Jonas Al- strömer” lyckades bryta' monopolet 1723. Efter hand: bredde nu: me- Tinofåret" ut sig i Frankrikei och Central-Europas Till England - kom det 1791. Då” fanns "där"redar en wäl'etableräd' fårävel och ”ylleindu- | stri. med” anor från” den romerska ckupationen de lörsta! epoken :är: fög: ” känt, di T mer :på” 1100-talet" kork eisternien- |: sermunkar ;' från " Frankrike. : och byggde upp, en metodisk fåravel, som: blev grunden för den brittiska :ut- strins 2 Genoin. väldiga et arealer un- der; Boda 'klimatiska. förhållanden i Australien; Sydafri arar nu Brittiska samväldet Y' hälften, av världens: ullproduk ” tion,. och för" 10 proc: av bekläd- nädsullen på: den. internationella marknaden,: Andra stora ullprodu- center är, Argentina, Uruguay, Sov- jetänionen och USA, DE bägge sist- d r dock all. inhemsk ull” a och måste dessätom köpa stora: kvantiteter "utifrån. > 720 miljoner” får! i svära den leverérar' nu til samma 5 Sveriges ste yllefabrikant hette Bärent: van Schonenberg: Han blev hitkallad av. Gustav 'Vasa-från Hol- land' och 1547. stod hans vantma- keri — di v. s. klädesfabrik — upp- satt: med.13 arbetare för tillverk-'| ning, av: svenskt kläde. Detta' var hörrskåpstyg.: Allmogen hade sedarr förhistorisk "tid! vävt -och brukat |- för mycke: att ståbil åren: främst : - inneburit på stället En halvkväden" visa är - Också I en visa,” och : man kan inte "tä" niste att Dagens pyeter, menat åt får en Åandarsknini . Dessbättre gav. inte det senaste valet utdlag för att: allmänheten |; gillar: Dagens Nyheters jordbruks- politik: Meri det' behövs" utan .tvi- "vel att jordbrukets é de politiskt; fackligt och" ekonomiskt är på sin väktxXFi 5 def utrym- me för en ”staridardförbättrihg i den 'kornmandé löne= och avtalsrörelsen rdning. i allt: 5 »Otdningsföreskrifs ” pälsid terna:för: står ordatrant:- de: behov: erhåller: officer: rande chokladtabletter, terare er! tiga: däremot.ri sleinölja” 0 ssjukhusenri: Paris are: :laxe- nandet av .tåirst- 10 längfté folk. husningskurser . och > "10; änineg V' gen under de gångna |. . +! Iskor langt". utånfö sd fall katr ävån" dét: fåleturn hHansas ”Vid. förekommans : » underoffi- håller; magneoiumsalt, = inns låglönegrupper n fö bättrad standard. hällsstabilitetsn bibehålles. ” Kanske| P7 är. det trots” oppositionens, veklagån 1 valrörelsen ändå ' så, att den: nu- varande regeringen med "sina star- ka försänkningar : bland industri- och :jordbruksbefolkningen" - utgör den bästa parlamentariska garantin för:en Jugn och balanserad-utveck- ling ' på lönes' och" avtälsfrökteni. Detta inser säkert många. männi söctaldemökrå- tins och .bondeför urntdets led 1! så sin st Hiseringspolitik även” ofte påtefsi val. rdbruket, vilka” är i stort | sin grå” vadmal;: gjord av:-de in- nermiska' fåtehs grova ull: Men tys- kar och" holländåre började under " | medeltiden ”, sälja + "| kräsnare = publiken, . och Gustav svensk ". käldestillverkning. . 1600- talet kom med en rad krig — det | behövdes kläde till uniformer. Gus- tav TI "Adolf stinvulerade fabrika- tionen” och: i Stogkholm; Norrkö- ping,; Arboga, ' Jönköping; Uppsala och Kalmar" gjordes ni kläde. 1700- talets krig krävde. ännu: mera; och efter ofrédérns'slut medförde mer” kantilismen ... ett. nytt” uppsving: Krigskollegiurti omtalade stolt 1730; att- hålä" svenska; armén- var' klädd i. svenskt kläde; I, England - hade under tiden textilindustrin. börjat inleda" industrialismens- épok "med genljud" över hela: världen. Under hela 1800-talet" blomstrade nu tex- tilfabrikernas fram: i Sverige: Och konfektionen ; kom" och begärde ständigt: mera vävnader, > < Modern svensk: ylleindustri-, står vi på en höst teknisk nivå Ett hunz dratal" fabriker sysselsätter: i. dag 15,000 personer: Omkring 20 milio- ner meter - e:a a 15) 000 + ion Ne- tideräk nings” början. "Om I kläde till. den|'gi i] Vasa ville spara pengar. genom-en |. s Ullen är människans t trotjäna- > ite i fibervärlden. Ingen har lyc-' kats efterbilda den. Alltjämt: står en . som . naturens ouppnåeliga mästerverk; "den mångsidigast" användbara textilfiber vår :kul- tur känner. Människan kon helt enkelt inte undvara: den under=- bara. ullen, : ivnader produceras årligen i Sve- rige, .vilket klarar vår försörjning med 80 proc. Sverige :är nu värl- dens 'näst största ullkonsument.— och den. största" i. Europa — om män räknar per invånare. Den stör sta :förbrukaren'. av yllevaror” är Nya Zeeland med 3,4 kg per inn vånare och år;; förnäma -och : modemedvetna : kvin- nor blev chockerade, eftersom . ylle tidigare ansågs. vara. ett material som bara användes 'av de ”lägre” samhällskl - Det, fr ädd iRädda barnen Rädda barnen har haft möte i Fal- "hanälades lingskampanjer: som" särskilt" inrik- ÅA bla genom Lössinsafnling, varvid : skalvsdrabbade delarna” av Grek> Dettä ny epok” i ”modehistorien; Många |milje förbereder ster "höstinsamling Styrelsen för Hallands distrikt av kenbkerg under ordförande ' av fru Anni Rerz Helinstad; varvid: be- höstens störa insam- tas på hjälp åt de av översvä - gén , dråbbade öctetrikarnar ont dessutom ytterligare insatser till förmån för Grekland: och Korea, Klädinsamlingen sam företas i samverkan med Röda korset, lot- $: terna och husmodersorganisationer. na börjar i Halmstad den 8 oktober, i övriga städer onikring den ”15-d:s, Det erinras om vikfet av att inte allt "för undermåliga Plagg skickas — de "svenska sändningårna' har utom- "lands gott rykte, och det är av vikt att denna good will bibehålles: In: " samlingen - sker lokalt i de olika kretsana, varefter klåderta skall vara insända till cehtrålen.i Hälm- stad f&re' den 1 november. » Höstkampanjen, som är itsam:i lingen 'av' koritantå triedel " "Pågår ti- den : 18—21 oktober, och bediives man -har.skolö FB N Y r . : Kur a : Nursprograni . o a på Mem är' nu klart om än något försena 4 nd fen RS Fäsktende repäårations: arbeten. ser k - met ut: unprögram 18:10-—17/10 Kurs för SLKF Na: t Kalmar distrikt 21/10—30/10 SLU-kurs 2/11—10711 Programledarekurs 15:11-—-25/11 Kommunalkurs” 2?711— 7/12 Vi Ungakurs - 9/'12—20/12 Medborgarkurs Anmälningar . till kurserna bör vara rektor Einar Gustafsson till- handa senast 10 dagar före kursens början. Anmälningsblanketter finns pårdistriktsexpeditionernå som rek=” vireras från riksorganisationen. "Utan enskilda rum inga läkare STOCKHOLM, (Press) - . På visst .landstingshåll vill man ' som bekant ha bort vården på en | skilt rum på sjukhusen. Ett sås dant ar tilltalar 1 tid iåte läkarna som därigenom går miste om en möjlighet till. extra förtjänst och följden kan lätt bli 3 medgi- vande att skolungdom ä över 12 år får andra” inslå medverka; Bland denna kampanj: kett 54, värav' 50 öré' går korset och Rädda barnen, Man har även gett ut speciella vykort, varav förtjänsten går til samma: ända= Utom -désså" störå” insmilinkår på- går en stor insamling av skor bland medlemmarna av Sveriges skohand- lareförening, ss .a 5 res vi . Distriktet. hade: förrå året skänkt 67,000 .kr. plus. en "del. textilutrust- ning till ett halländshem i de jord- hem; som nu håller på | Fdigstä las "är, avsett. för 12 barn + och är förlagt" nära ett'stort sjukhus ; 'varigenorå man kan ut- nyttja dessas resurser, Vidare övet- väger man" inom riksor' jen att sjukh ifråga Inte får några läkarkrafter. Ett belysande exem= ilpel föreligger nu från Kronobergs -Jlärn Vid Växjö lasarett har man | nyintett > en: överläkartjänst -på gén och vid tjänstens ledigförkla« rande fick, man: 12 sökande När det blev- känt att avdelningen inte ” hade några: enskilda” rum återtog - bllä sökandena sina ansökningar, Tvist har uppstått härom mellan låndstingets sjukvårdsberedning och Läkarförbundet,» Läkarna = vill ha' enskilda rum; men detta har larids= tinget motsatt sig. Följden har bli- vit; att medicinalstyrelsen nu måst . gå' till! kungs: med beglran att på nytt : få ledigförklara överläkar= tjänsten, = störa . "a Kaa Mödrahjö äg i kontanter. man att upprätta 'en-svenskby' av mon- teringsbara. trähus" +i "staden" Linz, som; bley. särskilt illa åtgången av översvämningarna... "Meningen 'är att varje distrikt skall få bidra: med. var På k med tilfrodsatällelse att hälsa en” reform; .' varigenom 'mödrahjälpen' kommer att utgå kontant i. stället för: såsbm 'f,' n. in natura, förklarar Sv; stadsfö det hos social - tern, én vacker litografi; som distriktet fått . från västtyska” förbundsrégö- ringen, Bilden ingick ”i' én stör j det? finare” modet som car ” ”madårhe Chanel i' Paris an på 1700-talet skapade ”den lilla” dräkten”, fick ylletyget” sin egen elegans: Den var upphovet till våra! dagars användbara dräkt; som ingen" modern modeskapare" skulle drömma om" att utelämna "i sin kollatioh,' Den 'en gång kritiska in- ställningen till ylletyget har: endast stimuleral dess' utveckling" till: den näma. position: som 'det nu' har per 'ock kappor över de konstfär- fö digt. arbetade sidenklänningar, sorti |4 sopulärt även för klänningaf 'c gåva som från Bonr överläm- nats, gill; centralförbundet:” som tack ör « dess insatser ör koherdetjänsten i Snöstorps "pasto- rie innehåvare.. EE lan fabrikantörna' "har "drivit fram allt ..-underbarare.. ylletyger, . och konfektionär, är av största be- rat skall 'återbegättas' med, ordinas; de och |, samarbetet mellan : textilfabrikant|" mer nämligen, så att slippa det om= ständliga och tidsödande > Anvla= det" med i . leverantörer, ' granskning av hös ete. Förbundet: tillstyrker därför I princip att mödrehjölpen utgår ken= + synpunkt; rata ». Omidef bl vergång / till kon=" tantprincipen. håller förbundet före, att utbetalningen av mödrahjälper hi st.bör! ske genom vederböran«' eller ii 2 direkt" till 'Bidiagstagarna. ”Någox anledning att belasta barnavårds= nämnderna med detta" bestyr finns modevärlden: SE mel- tydelse. för den framtida ntvecka lingen," 7 Pr Nat Mekaniseringens fördålar hör hit- tills utnyttjats i hög. grad av jord- "Brukarna och vid flera större jord- bruk' har man inte så mycket mer att vinna på :ytterligare mekanise- ring. förbättrad tillförsel av växtnärin, ämnen ännu högst betydande 'möj- ligheter ' till ytterligare : effektivi-- sering, framhåller agr. lic: S. Hol ström i. Jordbrukets 'Utredningsi teitut! öksresultaten' ger . vissa besked, om otvetydigt pekar i 'den riktningen. Framför allt synes stora möjligheter s alt på den. vär i Måhända ' erbjuder : dock "enl. Jölspro d ktionen lj r.Å synnerhet fosfatet, då ju' det: ta oftast ' på. grund av: otillräcklig nedmyllning blir HNegande i ytskik- tet.: På slåttei har ett. mera ytligt Ji rotsy= och. ”petsvallar,. som |” T.0-SIGNALERNA am Iénerörel-” : k se v Ri som anser det' troligt att LO ges nom en alltför förbehållslös håll- ning i förhållande till fackförbun= den sätter punkt för en' lovande slabiliseringsutvéckling och : fort= sätter: : . "Man får hoppas, att de interna : övervägandena inom: - fackför=- stem och där nedbrukning. ej kan e, tillföres' fosfor- och kalium” dseln' som övergödsling sent på Ssten, Om: så 'ej sker, bör sprid- | ning. ske -tidigt- på . vårens innän' växtligheten börjat komma i” gång. «' Då kalium är förhållandevis tätt- rligt'i i marken, tillföres detfa nå- änhet bara för. en gen förbilliga. sl Tr jordbrukarna - göra. en: alls inprövning. av olika atgärder €d hänsyn till deras inverkan på cép totala arbetsförbrukningen. ; 1 drtta hänseende förtjänar den nu- nisra' alltmer. vanliga höstgödsli ecn.- beaktande, Genom -att i si sta- möjliga. utsträckning tillföra fosfat- .och. kaligödsel under hösten kan man. indvika att störa, vårar- betet, Höstgödslingen torde ur: eko- nomisk synpunkt genora' bättre ut- nyttjande av. arbetskraften vara att .tekormmenderar En, avgjord fördel "med höstgödslingen av rent arb ts teknisk, natur består däri ; att såväl I bör Jliksohr fosförgödseln väl inar- grödas. - ”Ärsbehov: - ' Kaliumgödsem betas i 'matjordsskiktet. - Spridnifi- gen bör: därför "ske före djupare ber hb och kan; åtmi påej alltför”, genomsläpplig jord, med för. del ske på stubben före höstplöj- ningen, Till vallar ges kalium som övergödsling sent på hösten eller i god" tid; på våren, innan växtlighe- ter kommit i gång.'— Enligt danska undersökningar behöver man inte räkna: med . någon - uttvättning av talium på lerjord. På sand- och "nysjord . har förlusterna vid 'höst- spridhing uppgått till högst Hresp. 13. procent; « Inom jordbrukspraktiken är det npunkt- blandar fosfat vagnar -som. forslas. fram öve bearbotning, gjorts! — än- på: våren; fä ten" skall vara-plöjda,. , & för uttvätfning vid ling tö dé i fråga om fosf: et ; ven för kaliv not” uppånbart, att” och kalisalt. Ofta. sker blandningen 2fter "receptet 2 säckar fosfat och I säck kalisalt. Denna proportion kan 208 också anses vara rätt väl vald "ör fastmarksjordar,' som inte. har något särskilt: utpräglat; behov av fosfor och kalium. På organogera orda som praktiskt taget alltid har stort bahov av kalium, bör pro=- n mellan. sunerfosfat, och ”» afta vanligt, att man ur arbetsbe- FE något . mer av eftertanke än den offent- , liga ; LO-deklarationen antyder. 'T. ex. ifråga om vilka grupper, som skall gå till attack. Det ta= lås: om statsanställda, Det måste gälla personalen vid SJ. och Post- "verket etc. Är det någon som tror, att t. ex. SJ eller Postverket kan : höja lönerna utan att detta, slår; igenom i taxorna? Tidigare redo= visningar av. dessa verks ekono= miska: resultat ger vid besked att " det är en - önskedröm. , Tänker" "man kanske släppa loss bygg- mnadsårbetarna? 'Vi dras "redan med byggnadskostnader så höga, alt snart sagt. ingen människa har råd att bo i nyuppförda fastighe- ter. och hyrorna-subventioneras I stor utsträckning. Är det någon som inbillar sig att en höjning av - byggnadsarbetarelönerna kan ska . utan stegrade byggnadskostnader? Blir. det' en allmän lönerörelse, kommer lantarbetarna inte att lig- ga stilla. Varför skulle 'de det? - Det är väl inte heller menin=' : gen. De är i förhållande till in dustrins arbötare eA låglönegruppj Det stora flertalet jordbrukare, alla: de: mindre, har i sin tur ir- komister, . som ligger. under --lant= arbetarnas, Såväl: först. som sist . kan erinras om den punkt i, jord= . bruksuppgörelsen, som säger att ' wid föfändringar' i löneläget' har” jordbruket rätt" att påkalla: förs , handlingaf ort kompensatiotr för konsekvenserna. Allt detta och åt= " skälligr. annat därtill gör att för- ktighet i hög grad är på : plats, när det gäller att nu sätt; ått Ionid MET relåtist :alisa!t" vara säck mot säck. | igång karusellen. .. Bårnåvårdsnämnderna' kom= fakturor, 'ommdisposition av bidrag '” tant, vilket statens 'organisatiens« >" . Jnämnd föreslagit : ur: administrativ, 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.