SA vervyrert: a LARDTLMS TONING verrveyreper vytetryrtYFYYTTYPPTYY YET Mangår man ATA Attober: 1054 -- Pe bed : ftio familjer, ; "ning — det är ett kapitel för sig. hd Terwrvuer revy ref POPPE vv were v e s - | . NM 4 - : A - s 4 Mr . : gr styvmoderiigt:. ; : - '" 136 ledamöter komn.er nämligen in- : te: att återfinnas i de ordinaries : 250,000 svenskar i utlandet" får: STOCKHOLM, tu str ” Det hände sig att en svensk från USA var i Sverige på tillfälligt be= sök, Vid kontakt med Utlandssven= skarnas förening förde han på tal möjligheterna att bilda en tng= domsfond till fromma för utlands- svensk ungdom, Genom att satsa 20.000 kr skulle han vilja göra nå- got för ungdomen -— men se, en gåvoskatt på närmare 4.000 rikeöa= ler ville han inte punga ut med, Denne USA-svensk är alltjämt tveksam, och till någon uppgörel= se har det inte kommit; " Det finns emiellertid även mycket "annat, som bokstavligen och bildligt talat ligger där som stenar i 'vå- gen för utlandssvenskarpa — de är ", numera över 250.000 i antal. Många av dem -har genom krigen och in= flationerna förlorat. sina sparpen+ gar, åtskilliga av de äldre lever på ” gränsen till nöd. De har en kärv miljö, kanske barn och barnbarn '— ky hemma har de inte längre- någon rot, Men skyldighet finns alltid att betala förmögenhetsskatt (om det nu existerar någon förmö= igenhet), och med de medborgerliga | "rättigheterna är det både si och få. Ty sociala förmåner såsom . barn- ” bidrag, billig sjukvård 'och folk- ension är något som automatiskt fupphör samtidigt meå ' mantals+ skrivni i sve - Ett exempel, I. Tyskland får en 'ensamstående. kontant per inånad jen pension 'av 68 V-mark,' d,v.s, 75—80 kr." Vederbörande kan, vit- berligen också få ett litet bostads+ tillägg m.m, men det är, försvin= : nandet litet, och summan går inte "att Jeva på, Det är därför som de 1; delssändri vu 'skarnas . förening förmedlar, allt- . jämt. är lika behövliga, . | För : innevarande budgetår står' anslag på 42 000! | skara nästa år, Några av dem drar sig "tillbaka med ålderns rätt, andra : har drabbats av ätidrade 'valkrets- | indelningars för dem mindre gynn- amma verkningar och någon har ssett sig förhindrad mottaga för- ad kandidatur. "Till. den 'först- aärmnda kategorin . hör först och ner Andersson i Köpinge. Hr An- stark ställning i Jandstinget, upp- skattad av” "alla" för Sn gedigna kunnighet och sitt obestridliga so- d den ideella allt synes ha så många och framträdande bärare iden generation; som nu faller för : ildersstrecket i våra "olika demo- Tkratiska samhällsorgan. PE gen vid tingets avslutning tecknade hr Andersson en snabbskiss av ut- han deltagit' i landstingets arbete: Den har varit oerhört expansiv på såväl sjukvårdens som 'utbildnin- gens "fält. ' Förutsättningen härtill har givetvis varit den gynnsamma ekonomiska utvecklingen. — Jag är ödnjjukt tacksam över att ha fått veckling" på de sociala och kultuy- rella, områdena "under de 24 år jag vithört. Iandstinget, sade den av- gående. ålderspresidenten. I: den satsen ligger utan tvivel ett out- 'plånligt : glädjeämne fören hängi- främst tingets ålderspresident, Ver= |. dersson har haft en "synnerligen | 1 sitt tacktal för avskedshyllnin- . vecklingen . under - det kvartssekel | vara. med om denna : väldiga ut-|' Sedan en "vecka tillbaka har lotstji nn ng Ke SA . kenberg' som hemmahtm . Anledningen till : detta Tr att fartyget utanför nstefariygét G eborg: aft Fal talkenberask r. Arbetet -" + hållit på med hö k är nu avklarat, vilket betyder att bergs lotsutkik där, de i sinom tid "kenberg. då förrådet av dylika på + Påarpsrevet söder om Halmstad försetts med. nya prickar. Samtliga '”V: prickar har bytats ut och de gamla införts till området vid Falken- hövlig översyn, Även i fortsättningen kommer fartyget, "som på bil= "den håller på med lossning av prickar, att bli e trägen gäst i Fal- Göteborg hit .ner till ätrastaden. Området ' vid Lotsutkiken. upptas : mi helt av "prickar. I samband med höstutprickninge cl jusskenet' på. Skorrens lysboj i sträckan mellén Morups fyr och t kommer att genomgå en välb grund av platsbrist flyttats från - d I v med:-+ 6,5 yrader. d Kroppsfunl: tionen är ;stud. Eva Brita Lindner hos sin M DICIN OCH TEKNIK » "Den blutersovande- åskådliggör! den nya nedfrysni ngs iekniken, är ett annat intressant "inslag på utställningen hos Oster mans.! Den, ligger i ett Dess inre 'kra ppstemperatur helt inställd på sparlåga -— hjärtat slår bara : :.30' slag i minuten. mot normalt 140. far igelkottens Här. ses fil, igelkotten, . som ' L kylskåp är +'4 grader." Kul vara ”du” med. ' | varje sköla som man 'vill och finner | relsens chef, ge..eraldirektör Gi Ro= so "rektor. och lärare: De norska gymnasisterna bar r rött att säga du till både rektor och läs passar det norska kynnét förträft- ligt. Kan ”systemet” vara något ock= så för våra svenska läroanstälter?” ': — Nå, därvidlag gör man: ju vid lämpligt, konstaterar skolöverätys - sén, Överstyrelsen blandar sig inte :']i'den saken, och några direktiv har. =” :linte utfärdats i den tämligen intri= - 4 kata frågan, Vilken verkan en om= " | läggning enligt norskt mönster skul= =, mn | ; le få" på disciplin är svårt att veta, > : Aktuellt på allvar har alltså det här lilla problemet aldrig varit för de allmänna lkäroverkens' det eller över ) tvud taget för de ”offentlis..” ga”. läroanstalternå, Vid de enskil« vv : sar den långsamma takten i hjär fats slag för uesblringebesökarna ument vi- - da skol "+ ex, vid vissa inter« bli > get delvis ett an= FOCK HOLM (TT) 0: ; Skuldprocenten och "nettoför- . "mögenheten för jordbrukare i : södra och mellersta Sverige - norra Sverige föreligger än= nu inga, siffror — är i regel. . högre för större än för mindre ; känslan av;att' ha fått vara. med och rverkliga : åtskilligt av "det han drömt. om att samhället skulle kunna görä för niedborgarna och då framför allt för, dem, som lever på livets skuggsida.. Ten känslan & är säkert, det, bästa tack Verner An- dersson kan få för sina: mång: riga tt statsanslag på 42000 kr till för Äogande :' för ”aylifa sändningar, Summan är blygsam — men de ut- -' landssvenskar som får" något med av det goda märker. likväl. att ;de , inte är alldeles. glömda och gömda. ” Cynisk bör man inte vara, men det EF frestande att. formulera ande sats: a Genom detta säslag och livs= delssändningar det möjliggör: ”kö- per”: Sverige förmånen: att vedér> "börande stannar där han'är i stäl« det för att komma hem och i högre lgrad ”tynga”, follshushåilet. Låt: 088 : > Blad övriga jandstingsledamöter, som nu "avgår, är fru Selma Jans- son; i Halmstad" den” näst äldsta till landstingsåren, "hår i hon landstinget. '; ; Hela: henies: präglas av "moderlig. trygghet ”ochå det förefaller heli naturligt” att: det framför allt vårit barnen,'som stått i centrum för hennes sociala arbete. "Hr Jerlov. i Falkenberg. kommer även att. saknas i tinget i fortsätt- ningen, aste och fö; d Shan några goda råd att ge den Han var en av de färgstar- |" tt'20-tal "olycksfall 'vid sprut- "ning "med kalk i: ladugårdar, där ”: ögonen ' blivit "mer eller mindre” allvarligt. skadade, be rättar: ögonläkaren : Einar ' An-= > ”detsson "i: Halmstad för FIN "medarbetare." Fullgoda "skydds- Mv glasögon” fär " natorligtvis: det kyddsmedlet, : " under-: : nen? fått: en .duseh' kalk,” har -säga att bara tio ,utl a [familjer kommer hem! Det betyder "att samhället finge offra; betydan= "ide summor i åldringsvård, för de= ;'ras sjukvård och. annat. Det Dl ve "med andra ord en kostnad på sär) 'kerligen 42.000 kr bara för dessa hed a byg 1 Utl Ad. a M brinnande” socialt intresse” med" & politisk lidelse; som ofta tog uttryck 1. verkliga käntpatag för de idéer;han företrädde. Till hans sto- gavidch: tog”: med samma glada själ ock frö jdade es över. de iv — För. något "år, sedan: sökte d ö hos: '& landstingsförhund, för attvåtmi "done kunna driva fram en billigare en för "utlandssvenskarna r de upnehåller sig härhemma. Människor. komma och människor. gå 1954 års lagtima" landsting, blev för : Hallands vidkommande” syn? hetsamt led. för ländarkynr Uh vidsynt,:, har; .de. gjort sin Jands- tingsinsats,, och vunnit allmän akt- ning I tinget. SÖN "Bötideförbundet har " haft största kvinnlige inslaget. i lands- trenne, kvinnliga ledamöter. Det är beklagligt att de nu försvinner även om, förhoppningarna om come back för. denv är synnerligen goda. Fru Margit Olsson i Genevad har tolv Ior, , na, Det pågick i fem dagar, vilket faktiskt är ovanligt. Utskotten hade en mängd frågor: att penetrera och - tinget: släppte heller inga oklara " problem ifrån sig, Därför blev de- + batterna stundom ganska vidlyftiga liven om £ som b dlad lagtima 1 bakom sig och fru Gunhild :. Johansson åtta." De” har inte "spelat den” negativa åhörarens roll i tinget utan med. framgång hävdat sina idéer 'blånd sina 'man-' liga. kolleger.” Mest beklagligt ” är, att kvinnorepresentationen i lands- FEN Inte precis tillhörde de mer centra- ta, Men det är kanske på det sättet, att stora och kostnadskrävande tinget minskar / som an- talet ledamöter: utökas” med '.fern. Åtskilliga landstingsfrågor är. näm- | ligen av den. karaktär; att de rent av fordrar kvinnlig expertis: för att ds= och sjukvårdsprobl . humera är så k pli de att en- bli allsidi . dast fack plus de iell; na samt förvaltni a "skottets ledamöter har något riktigt . grepp om dem, När dessa kommit fram till konkreta förslag, ofta i . 'enighetens tecken, ' återstår inte mycket att debattera' vid frågans definitiva avgörande i tinget: Där- |. emot ägnar sig ledamöterna gärna åt oratoriska utsvävningar då det ; gäller ' mindre omfattande" frågor, som ligger lekmanens praktiska döme närmare, Årets blev faktiskt de mindre och relativt dsti, "obetydliga problerens landsting om : man dömer efter debatterna: Därs med är dock icke sagt att lands- tingsledamöterna lämnar någon en- > da fråga åt sitt öde, Ansvarskänslan är djupt rotad även om skämtsarn- ma inpass ibland tillåtes lätta upp ” den tungt vägande sakligheten, .Tingets i äl belysta. — Människor konimå. och män- niskor gå, yttrade ålderspresidenten i sitt tack till landstinget. Denna gången var det ovanligt många, som stod inför uppbrottet. Dej är samt- gott arbete i det allmä tjänst; fall yngling, ras förtjänster hörde? tatt. han 'alltid|" ; män, a något annor- Na Stillsamt, tolerant och | I olen halv minut. Men mån: skall ins, ; sjä I dr Anderssons råd tagås. ad notam, tinget och senast representerats av |.' vuxna < befolkning. "+ I '' skrivelsen liga ärligt värda 'det.tack' för: ett |” år, Mag a Pet; var en som fick" hela" ögat bort- Horphinnen förstörs nämlir' nämligen” vara "försent. redan” efter ; sköljning! "med = rmast tillgängli- ga” vatten; och,.sedan. förd” till: 1ä- .|kare: | Annars kan "di Å ögat: rd "Vara," därför bör stadery Öahuenga Pass att Börtför. bjuda en stor New York-firma och neka tillstånd till bygget aven fa- brik för. tillverkning av. b rsthållare. Protestskrivelsen" i” frågan under- tecknades: av 18-proceht av stadens framhölls att bh-fabriken i Cahu- enga Pass skulle medföra att orten förlorade den aktning som den äger i hela Kalifornien, Det var nämli- gen i Cahuenga Pass som géneralen John Charles >Fremont, Kaliforni- ens erövrare och främste politiker, på sin tid undertecknade det histo- riska dokument som anslöt Califor- nia til förenta Staterna." ' Endast industrier med nationellt syfte skul- ara stadens historiska och äd- Ia .;traditioner. — AEP, som landstingsordföranden bringa- de dem, N Skattedebatten - i landstinget i fredags har: uppkal- lat: högerkollegan i länet till ; en liten propagandistisk' manöver i av- sikt att framställa högern som det borna sk tiet - och -| Hernqvist ansåg: att starka sakskäl Idé varesig högerns el- les : folkpartiets hela landstings- grupper sina respektive ledare. Fru talade "för den” lägre skattesånk- ningen :och ville därför :inte följa hr 'Nilsons: i Göingegårdeén parti- taktiska manöver. Detsamma ansåg antagligen . dr . Einar Andersson i regeringspartierna ' som dess raka motsats, I realiteten var det dock så, att det även inom högerpartiet stod uppfattning mot uppfattning i frå- gan. | Högerpartiets representant i för- ” upphrottets vemod ä alldeles sär- skild grad denna gången, Inte mindre En tio stycken av den nu- "varande landiingsuppsä ningens fru Ruth Hem- ”lavist i Halmstad, röstade för en skattesänkning med 10 öre liksom 29 andra ledamöter av landstinget. Hr Nilcson i Göingegården och hr Hal & då han 'fronderad mot folkpartiet. Hr: Nils - Nestrup - Halmstad. intog en .något tvetydig hållning, - I förvaltningutskottet hade han anslutit sig "till 10-öres- men i tinget talade han för 30-öressänkningen. Det' hedrar frå Hernqvist att hon hade mer råg i ryggen att hävda sin 'person- liga uppfattning, grundad på sak- skäl, om vilken linje som bäst mot- Bendix i Varberg föresloz 30 dies Jen A vara "tillräckligt goda .för attl| 67-åriga änkan Mimmi From, som tillsammans med sin tre år. yngre bror Oséar Myrberg tog livet av si- na åldriga grarnar, makarna Johan- Olof och Hilma Stockberg i Röste. : am. jordbrukarnas tillgångar . Hä 4'socialpolitil vi- gårdar. . Und; « utgörs > av . da: är I endstin ssman ; Verner 4 Skåne--Hallands+ "slättbygder ” by åa - Jä < dstinget med där. ' "> skuldsättningsprocenten ' SDN ; även” för , gårdar ' under :10 hektar är relativt hi tta. framgår" av en utredning skulder. ;' 31 ”decembed: 1952, " vars resultat : redovisas. i en -artikel i | Jordbruksekonomiska "Meddelanden äv byråchef" Otto: Zetterberg och förste" aktuarie Jo Södergren. Un- dersökningen' har utförts av sta- tistiska centralbyrån och bygger på det. urval" av. brukningsenheter som ligger till ? grund : för, den åriiga jarealinventeringen.” 7”I södra ' och mellersta" Sveriges lättbygder uppgår ' skuldprocenten ör självägande brukare "med går- lar på: 510 "hektar till 30 proc. Motsvarande” siffra" för” storleks- grupperna: 10—20 och 20-30 hektar och]. oc, vid gårdar vå 30 skuldprocenten 36, I fråga om skogs-: och ' dalbygderna. kan nämnas att skuldprocenten där är lägre än i slättbygderna, Bru- kare "med tillträde" 1946—1952 har ofta mer-än dubbelt så stor skuld+ ättning som brukare med tillträde före 1946; I jämförelse med". när- mast tidigare "utredning om jord- brukarnas = tillgångar och skulder (1953) har skuldprocenten gått ned avsevärt. Den genorasnittliga nettoförmö- genheten" "änges' för. Skåne—Hal- lands slättbygder "för självägånde brukare i gruppen 5—10 hektar till 29,000 kr, medan ' motsvarande siff- ror för grupperna 10—20 och 20— 30 hektar är 54,000 och 87,000 kr. I de övriga slättbygderna i södra och mellersta Sverige redovisas något lägre siffror; Däremot är nettoför- mögenkheterna. "högre 'i skogsbyg- derra särskilt för: brukningsdelar- na under ' 10 hektar, Såväl netto- |nat, och "åtminstone ” vid en sådan skola i vårt land följer man "konse- kvent detta familjära mönster. Det gäller Viggbyholmaskolan "några. mil från Stockhols in för både pojkar "och flickor och med teknisk gymnasielinje, Låt oss höra | vad rektor Torsten Ekström. har a att ' säga. = Det "är nu över tio år sedan ” söm vi gick över, och våra erfareni heter är de allra bästa. Denna mju=" kare inställning mellan lärare och elever praktiseras, . nog också vid några enskilda skolor men då med inskränkning 7 till de båda högsta - ringarna,-Här i Viggbyholm har. vi tagit steget fullt ut, fast med det undantaget att elever på sju—åtta år inte säger du till rektor och 1 rare 'utan tår nöja sig med förnams= net : eller också tänt och farbror. Elevernas - ålder . sträcker" sig från sju till 25 år och däröve 7 "Några svårigheter 'disciplinärt sett . har "denna '””metod” för umgänget - mellan ” lärare - och" lärjunge inte medfört: "Anledningen till att vi i förde denna på sin tid uppmärk- sammade nyhet var kort och gott. att vi ville rasera muren mellan två generationer. ' Skolans uppfostrande verksamhet ' —. i-varje fall gäller detta. "Viggbyholmsskolan - — byg h som skuld: "undersökningen beräknats kt från Kraftigt ökad ion | mest utsatta för : ås blev det 1' augusti STOCKHOLM(TT) . Omtålas i i 'nu före] iggande Jord- > Det? "ojämförligt" "största > antalet drunkni lyckor drabbar befolk- Landsbygdens folk firämkningsolyckor” Marknaden "kännetecknades i , stort sett "av. ökad tillförsel, i "På ägg: Ivar” "det: samma inånad rätt " god ? ”omsSättning.” Efterfrågan aå hemmamarknaden: vår bra, var- jör' endast "mindre överskottskvån- : liteter exporterades; I juli, däremot var exporten" något mer omfattan- de; sammanlagt 536 ton; varav hu- ; |radnärtöny 310 ton, ' ck till Väst- ITysklani | Små 7, naden I . des i augusti av. god tillförsel och god: Efterfrågan, 'Prisef "på gris- kuällar med: en medelvikt"' av. 17 xgst; höjdes den. d "augusti i, sam- band firned en säsongmässig minsk- ning' av tillförseln med 25 öre kg, Din marknadsförda Jak jen ' gick ned med 9 proc, i juli jämfört "med samma månad i fjol.: Denna ned- gång torde ' till. en, del samman- hänga, med att slakten under juli förra året var: större ån normalt berdende ; på att en del -av-rmaj- slakten. till följd av. livsmedelskon- flikten uppsköts till såväl juni som märknådsförda ' slakten" under "juli i år: varit” praktiskt jaget av samma omfattning. "7: > : Mjölkinvägningen vå mejerier na visade under, juli som vanligt någon nedgång: Den 'totala inväg- ningen ”; vid "mejerierna nämnda | månad, ' vilken” uppgick” till 364,2 milj.” kg, ' understeg invägningen motsvarande - månad i fjol med 1 prog” Mejeriernas försäljning - av jölk var 1 proc. mindre 'medan grädd- försäljningen. var 6,7 proc. större än « juli 1953,: Av den försålda grädäkvantiteten utgjordes drygt 40 proc. av. tjock. grädde mot" 35 proc: under juli i fjol. Tillverknin- gen av smör-gick ned något. Ost- tillverkningen, som ökat under de tre sista "månaderna jämfört 'imed motsvarande tid förra året, ökade äver i juli och var 11,6 proc, stör- re än samma månad föregående år, Någon nedgång förelåg i försälj- tingen av mejericmör "(46 proc.) på en totalförsäljning av: 7,093 ton. Försäljningen av margarin ökade med 15 Proc. Ostförsäljningen. från de stärkt: " den översteg svarar sunda" ekonomiska Principer. Härovan Mimmi From. Flest sydhallänningar når I Ni. med. en annons i LT ingen I fa med - dre än 50 proc, - ej min "sex och sju gånger så många som . |proc. barn under 'tio år I övrigt - bland männen' är: koncentrera- ninger på landsbygden, Under de fem ” åren '1946—1950, då tillhopa 2,397 människor fick sätta livet till, drunknade nästan dubbelt så mån- ga på landsbygden som i städerna, omtalar folkbadsutredningen i sitt slutbetänkande.. Ännu «. större "är skillnaden mellan "män och kvin- nor — bland männen var de drunk- nade" under femårsperioden mellan kvinnorna. Det anses bero på att de manliga ' badar. betydligt oftare, ' "Förhållaridena 1 stort har; dock avsecärt ' förbättrats , sedan sekel- skiftet, Då drunknade per år cirka 1,000 personer ; mot 500 nu... Med hänsyn "till: den ökade” folkmäng- den betyder det att: antalet drunk- ningar nu endast är en tredjedel till 'en fjärdedel 7 av vad det var då. Men ' utredningen "anser " att olyckssiffran Kan rinskas ett gott stycke till. och ' föreslår . också en att göra. detta "Av: drängalngsolyckorna” under de fem. åren 1946—1950 träffade 17 proc: barn, under: fem, år och. 29 visar. siffrorna. att 'drukningarna bland kvinnorna i än högre grad de till de - yngre" åldersgrupperna. Under sommarrnånäderna juni>- augusti. inträffar 40-45 proc. av olyckorna: och "de. är' något van- ligare under hösten än” vintern; vilket anses ha 'siri förklaring. i de osäkra- höstisarna, .: - Det stora : antalet 'drunkningar land barnen faller" främst i ögo- nen. Orsakerna är. här bristande övervakning fråfi de- » vuxnas” sida. I varje. fall gäller detta barn un- der” 5 år" men :också till stor: del barnen upp till tio är. JInemot 'en fjärdedel av alla d. v. s. 100 barn om' året, > omkommer | främst på grund" av-; att de: vuxna inte ser till den ordentligt. .- En betydande: del avi drunknin- gar i samband med bad, fiske och båtfärder” orsakas 'av att vederbö- rande inte kan simma. Inom Liv- räddningssällskapet arises: att när det, gäller personer över 10. år. inte mindre än 80 Procent ac olyckorna beror på bristande" simkunnighet. En undersökning om folks sim- krinnighet som gjordes i, samband ”Htillfullo bevisat, Lärarna" finner sig på. fört > och med” hänsyn till detta. elemönitära fak. tum var vi inte i något beråd när : det blev fråga om att gå från be- "Ost till handling. Vi räknade med "ut vi lättare kunde vinna elevernas förtroende om vi tog bort en konst« | lad barriär += och att vi ide cn rätt den gången har utvecklingen väl tillrätta, och när väl den första, ”. mycket "naturliga: blygheten "gått . > > över, gör eleverna det också, Och . därmed har grunden lagts för ett. förtroendefullt samarbete, vilket det Su ju var meningen att uppnå, ” : : Det är alldeles självfallet att den" stämning” under . vilken man ar= betar vid detta läroverk blir i ovan=- ligt hög grad familjär. Motsvarig- heten :' torde: inte” vara så lätt att : uppnå vid andra, låt oss säga, of- -. fentliga läroanstalter. Det är tvivel underkastat" att denna grundstäms -" ning kunde slå rot och blomma, vid - de allmänna läroverken orm mar di gjorde gemensam sak 'med oss, på i det "aktuella avsnittet, Inför.'den' ' möjligheten tillåter jag mig vara en smula skeptisk, Mycket, kanske det mesta, "hänger nämligen" just Så kontakten (i vidsträckt bemärkelse) mellan de vuxna och ungdomen. - Denria kontakt är "faktiskt ttäre att "uppnå: vid. en skola" av t Viggbyholms-typ. Den "kan knäps past åstadkommas: var som helst i” landet, detta av skiftande orsaker som 'det här ör föga” mening att gå närmare ” STOCKHOLM (ET). I Mordkommissionen kunde på dagen - fastställa : .att . den 55-årige > man, som sent på lördagskvällen hittades död i Tantolundeh på Sö- der 'i Stockholm fallit offer, för en" - olyckshändelse; . Mannen synes ha' fallit nedför ett bergsstup intill den N plats där man fann. honom liggande - 4 död; : Sårskadorna har uppstått - då - mannen slagit huvudet mot berget i fallet utför. Vem den omkomne är Sv hade polisen ännu på söndagsmid- dagen inte kunnat Klargöra. : antalet simkunniga : är betydligt större i städerna än på landsbyg- den? "och likaledes betydligt större bland: män än bland kvinnor. Me- dan simkunriiglisten i städerna är 74 Broc. bland männen, är den en- dast 48 proc. bland kvinnorna, Mot- [svarande siffror för landsbygders del: är ' 51."proc! för männen och 26 Proc. för kvihnornä. För hela + landet gäller att 60: proc, av mäns" nen och 36. proc, av kvinnorna: är : simkuntiga. . Räknar . man endast med befolkningen” i ålder "10--65 = =; år visar - det sig att' 6 proc. av männen och 42 Proc. av v' kvinnorna med 1945 års folkräkning visar att kan simma, ” Pr ooh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.